| 1. |
- Ahlstedt, Sara, 1977-
(författare)
-
The Feeling of Migration : Narratives of Queer Intimacies and Partner Migration
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation analyzes narratives of queer partner migration, that is, a family-tie migration in which one of the partners of a relationship has migrated in order for the partners to be together, and where the partners queer the migration in the sense that they have a non-normative sexuality and/or gender identity. The purpose of the study is to examine how queer partner migrants and their Swedish partners experience the migration process – which continues also once the administrative process has been completed – by analyzing the emotions and feelings that emerge in the process. The study is a contribution to research on privileged migration as well as intimate migration.The focus is the queer partner migration relationship, and what emotions and feelings ‘do’ to this relationship, but also how emotions and feelings structure the migration process. The study analyzes the work three different emotions – love, loss, and belonging – do in these migration processes, and how this work is described in the participant narratives. Migrant participants have migrated from different parts of the world (Africa, Europe, Latin America, and North America), making it possible to analyze what emotions and feelings do in this particular migration process from the point of view of nationality and, in particular, proximity to ‘Western-ness,’ race, and language as well as how privileges connected to these positions come to matter in the process.The dissertation is an ethnographic interview study in which both migrants and Swedish partners have been interviewed. The interview material consists of a combination of couple interviews and individual interviews.By using affect theories and the concept of queer phenomenology, the dissertation shows how the work that emotions and feelings do in migration processes is connected to gender identity, sexual identity, race and whiteness, nationality, perceived proximity to Western-ness, class, language, and the migration narrative the migrating partner is (or is not) written into by way of the country they have migrated from. This is analyzed in relation to the theoretical frameworks of entanglement, homonationalism, and intimate citizenship.The analysis shows that emotions and feelings structure the migration process for both more privileged and less privileged migrants, but in different ways. The understanding of who ‘is’ a migrant, and the preparedness for the feelings that arise in a migration process, are tied to the positions mentioned above and the privileges these positions give, or do not give, the migrant access to. By focusing on emotions and feelings and what these do, the study also illustrates how the migration process affects the non-migrating partner as this partner engages in emotional labour to ‘make’ the migrating partner ‘Swedish.’ Through their the migrating partner, the non-migrating partner is also aligned in a way that makes them a little bit less ‘Swedish,’ contributing to the non-migrating partner being ‘stopped’ in ways they have usually not experienced before. The study further shows how migration processes produces inequality, and the difficulties that arise when the couples try to live up to the Swedish ideal of the equal relationship.The interviews are analyzed as narratives, and both narratives and storytelling are important throughout the dissertation, not only as the method used in the analysis but as the form of the dissertation, making it a kind of super structure organizing the writing. Writing (how to write accessibly and interesting) and reading (how to write in order to invite an open and active reading) are important aspects of the dissertation.
|
|
| 2. |
- Andersson, Niklas, 1970, et al.
(författare)
-
Investigation of central versus peripheral effects of estradiol in ovariectomized mice
- 2005
-
Ingår i: J Endocrinol. - : Bioscientifica. - 0022-0795 .- 1479-6805. ; 187:2, s. 303-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It is generally believed that estrogens exert their bone sparing effects directly on the cells within the bone compartment. The aim of the present study was to investigate if central mechanisms might be involved in the bone sparing effect of estrogens. The dose-response of central (i.c.v) 17beta-estradiol (E2) administration was compared with that of peripheral (s.c.) administration in ovariectomized (ovx) mice. The dose-response curves for central and peripheral E2 administration did not differ for any of the studied estrogen-responsive tissues, indicating that these effects were mainly peripheral. In addition, ovx mice were treated with E2 and/or the peripheral estrogen receptor antagonist ICI 182,780. ICI 182,780 attenuated most of the estrogenic response regarding uterus weight, retroperitoneal fat weight, cortical BMC and trabecular bone mineral content (P<0.05). These findings support the notion that the primary target tissue that mediates the effect of E2 on bone is peripheral and not central.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
2003 års publicistiska bokslut, del 2. Sportens olika sidor: männens och de manliga sporternas revir
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Männen dominerar sportens sidor, det visar en innehållsstudie av tre lokala morgontidningars sportrapportering från 2003. Fotboll och ishockey upptar en en majoritet av materialet i de tre tidningarna Piteå-tidningen, Västerbottens-kuriren och Östgöta Correspondenten. I de fall kvinnliga sporter uppmärksammas, är det oftast de manliga tränarna som intervjuas i artiklarna. Innehållsanalys genomförd i forskningsprojektet Publicistiska bokslut.
|
|
| 4. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Allmänhetens åsikter om mediers (o)beroende och (o)partiskhet
- 2023
-
Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 237-253
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Opartiskhet och oberoende är två centrala byggstenar i nyhetsjournalistiken. Trots en samhällelig förväntan om att medierna ska verka i enlighet med dessa normer råder viss tveksamhet hos allmänheten när det gäller om så egentligen är fallet. Detta kapitel om folkets åsikter i frågor om mediers opartiskhet och oberoende visar att hälften av respondenterna i 2022 års SOM-undersökning anser att svenska medier ofta har en politisk agenda i sin nyhetsbevakning. Synen på hur oberoende medier är när de berättar om samhället är varierande. En majoritet bedömer SVT och Sveriges Radio (SR) som oberoende, medan fyra av tio gör samma bedömning av TV4 och morgon- tidningarna. Vidare betraktar var fjärde person kvällspressen som oberoende. Kapitlets avslutande del fokuserar på det uppdrag som SVT och SR har som oberoende och opartiska public servicemedier. Frågan rör huruvida deras uppdrag bör smalnas av. Förslaget får inget gehör hos allmänheten. Inte ens bland sympatisörer till politiska partier som önskar genomföra omfattande förändringar av public serviceuppdraget finns det stöd för att kraftigt reducera programutbudet.
|
|
| 5. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Användning och värdering av medier – om sociala mediers betydelse och public service starka stöd
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 277-293
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet handlar om allmänhetens användning av nyhetsmedier, bedöm- ning av mediers samhällsvärde samt inställning till mediepolitiska förslag. Olika åldersgruppers nyhetsvanor granskas, likaså i vilken utsträckning ålder och egen medieanvändning påverkar individernas bedömning av enskilda mediers värde för det svenska samhället. Därtill studeras vilken betydelse som ålder och användning har för inställningen till förslagen om att stärka stödet till lokala morgontidningar respektive att skala ner public servicemediernas uppdrag. Resultaten visar att unga vuxna i stor omfattning tar del av nyheter genom sociala medier, medan äldre framför allt tar del av nyheter i tv och radio. Oavsett ålder betonar en mycket stor andel av svarspersonerna public services värde för samhället, och förslaget om att låta SVT och SR sända enbart nyheter och smala program ratas i alla åldersgrupper. Förslaget om att stärka stödet till lokala morgontidningar får däremot bifall, särskilt hos de som ofta tar de av morgontidningarnas journalistik.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Att använda eller inte använda nyhetsmedier – sällananvändning bland 16–65-åringar
- 2023
-
Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 219-235
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Svenska folket har sedan länge varit känt för sin höga nyhetskonsumtion. I ett med- ielandskap präglat av intensiv konkurrens om människors uppmärksamhet, menar forskare att andelen som tar del av nyheter mer sällan har ökat, i Sverige såväl som i andra västländer. Utbredningen av dessa sällananvändare tenderar dock att variera stort mellan olika studier, dels som en konsekvens av strukturella skillnader mellan olika länders mediemarknader, men framför allt till följd av skillnader i hur säl- lananvändning definieras sett till användningsfrekvens och medieinnehåll. Det här kapitlet tar sin utgångspunkt i den svenska allmänhetens nyhetsanvändning, med särskilt fokus på gruppen sällananvändare. Som sällananvändare räknas här den som tar del av nyhetsmedier någon enstaka gång i veckan eller mer sällan. Analysen visar att andelen sällananvändare framför allt hittas bland unga vuxna, där nyhetsvanorna hos ungefär var tionde person präglas av sällananvändning. I jämförelse med regel- bundna nyhetskonsumenter utmärker sig gruppen genom ett tydligt lägre intresse för politik, mindre nöjdhet med demokratin och lägre förtroende för medier och andra centrala samhällsinstitutioner. Det gäller inte bara för sällananvändare bland unga vuxna utan även för sällananvändare bland 35–65-åringar. Kapitlet baseras på resultat från den nationella SOM-undersökningen 2019–2022.
|
|
| 8. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Att läsa eller inte läsa
- 2005
-
Ingår i: Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. - Göteborg : Dagspresskollegiet vid Göteborgs universitet. - 9188212300 ; , s. 123-140
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet fokuserar på den ökande andelen icke-läsar i befolkningen, med avseende på dagspress. Ett förändrat medieutbud har tillsammans med sociala förändringar i samhället bidragit till att allt fler människor väljer att inte ta del av nyheter via morgon- och kvällstidningar.
|
|
| 9. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Attityder till nyheter på nät och papper
- 2013
-
Ingår i: Weibull, L. Oscarsson, H. & Bergström, A. (Red.) Vägskäl : 43 kapitel om politik, medier och samhälle : SOM-undersökningen 2012. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673274 ; , s. 457-474
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Contribution or Constrain? Audience Interaction in Swedish Online Newspapers
- 2013
-
Ingår i: Asian journal of humanities and social studies. - 2321-2799. ; 1:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A focus on audience interaction in online news media has increased rapidly during the past years. Online news media offer their audience several opportunities of interaction, for example, by submitting comments on articles or sharing pictures and videos. In addition, audience interaction has emerged as a fast growing research field: the motives for embracing online audience interaction have been analyzed and the kind of interactive opportunities offered by the news media has been mapped. Also, the question of whether audience interaction really contributes or rather constrains professional journalism has been vividly discussed. This study relates to the latter perspective as it examines professional journalists’ views on audience interaction. By focusing on the case of Swedish newspaper journalists, this study investigates how audience interaction is perceived to impact professional standards and to what extent such interaction is believed to be beneficial or rather an obstacle for journalism. Based on a representative survey of Swedish journalists, conducted in 2011-2012, and a survey of journalists working at local morning papers in Sweden, conducted in 2009, the analysis reveals certain dividing lines in media practitioners’ attitudes to audience interaction.
|
|
| 11. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Dagspressens digitala plattformar alltmer använda - men papperstidningen är fortfarande betydelsefull
- 2015
-
Ingår i: Fragment. - Göteborg : University of Gothenburg. ; , s. 417-433
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln fokuserar på frågan om hur användningen av dagspress på olika plattformar ser ut i den svenska befolkningen. Vilka grupper är det som framför allt väljer att ta del av nyheter via papperstidningen och vilka är det som föredrar att ta del dagspressens innehåll via dator, mobil och surfplatta? Och skiljer sig valet åt beroende på om det handlar om morgontidningar respektive kvällstidningar? Vidare granskas också vilken inställning människor har till dagspress och lokala nyheter med avseende på områden såsom funktion och innehåll.
|
|
| 12. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning
- 2013
-
Ingår i: Bergström, A. och Ohlsson, J. (red.) En region för alla?. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673298 ; , s. 187-199
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv finns det ett flertal olika medieaktörer att välja mellan på den göteborgska marknaden. Medan en del föredrar Göteborgs-Posten, P4 Göteborg eller Västnytt, väljer andra att ta del av Metro, GT eller Nyheterna Göteborg. I takt med att mediemarknaden har blivit allt mer mångfacetterad och konvergerad har det också dykt upp aktörer som utgör ett alternativ till de mer traditionella medierna. Följande kapitel fokuserar på två av dessa alternativa medier, nämligen tidningen Faktum och Göteborgs Fria Tidning, som båda finns tillgängliga i Göteborgsområdet. Det är två relativt disparata tidningar, sett till ämne, form, utgivningsfrekvens och distribution, men båda tidningarna har det gemensamt att de fokuserar på nyheter, reportage och information om samhällsfrågor ur ett övergripande lokalt och regionalt perspektiv. Studien syftar till att analysera om tidningarnas etablering i lokalsamhället har förändrats under det senaste decenniet. Jämförelser görs mellan åren 2004/2005 respektive 2011/2012 för att på så sätt klargöra hur läsningen har förändrats över tid samt vilka grupper som idag attraheras av de båda tidningarna.
|
|
| 13. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Den goda utbildningen
- 2014
-
Ingår i: Bergström, A, Ohlsson, J (red). Brytningstider. - Göteborg : SOM-institutet Göteborgs universitet. - 9789189673311 ; , s. 135-160
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Det politiserade medieförtroendet
- 2022
-
Ingår i: Snabbtänkt 2.0 22. - Sundsvall : Demicom Mittuniversitetet. - 9789189341777
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
DET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR
- 2018
-
Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 213-231
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det fanns en tid när begreppet morgontidning var synonymt med en prasslig papperstidning som i gryningen levererades i brevlådan för att sedan ta plats på frukostbordet. Det var inte ovanligt att den hade ett sidformat av sådant mått att den, fullt utvecklad, täckte en ansenlig del av bordet. Det fanns också en tid när det ibland ringde på ytterdörren och någon frågade: ”vill du köpa kvällstidningen?” Det där händer förstås fortfarande. Men långt ifrån så ofta som förr. Bläddrandet har i många hem ersatts av skrollande och klickande. Tidningsformatet har krympt till några tums storlek. Samtidigt har denna den lilla tidningens innehåll blivit betydligt mer omfattande. Det är inte längre nödvändigt att hämta tidningen i brevlådan. Den går att läsa närsomhelst och varsomhelst. För den som vill. Och det vill ganska många. Andra föredrar den traditionella pappersvarianten. Det här kapitlet gör en genomlysning av hur läsningen av morgon- och kvällstidningar har förändrats under perioden 1986–2017.
|
|
| 17. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Digitala nyheter dominerar - men tidningsprenumerationen landar fortsatt i brevlådan
- 2017
-
Ingår i: Mediestudiers årsbok - tillståndet för journalistiken 2016/2017. - Stockholm : Institutet för mediestudier. - 9789198356656 ; , s. 154-179
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Sociala medier växer sig allt starkare som nyhetsdistributör i den svenska befolkningen. Det gäller framför allt bland unga, där sociala medier dominerar mycket starkt. Bland svenskar i medelåldern präglas nyhetsvanorna däremot av en mer blandad konsumtion av traditionella och digitala plattformar. Och för de äldsta gäller fortfarande nyheter på tablå och papper. Men trots de digitala mediernas generellt starka förankring i befolkningen är det fortfarande papperstidningen som gäller för dem som prenumererar på någon morgontidning. Det gäller oavsett vilken åldersgrupp prenumeranterna tillhör. Trots att de flesta svenska morgontidningar under senare år har lanserat renodlat digitala prenumerationsalternativ, tycks prenumeranterna fortfarande föredra pappersalternativet. Detta är några av resultaten i det här kapitlet om det svenska folkets nyhetsvanor.
|
|
| 18. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Digitala plattformar allt viktigare för nyhetspubliken - förutom när det gäller tidningsprenumeration
- 2017
-
Ingår i: Andersson U., Ohlsson J., Ekengren H. E., Oskarson M. (red.). Larmar och gör sig till. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den svenska allmänheten är ett nyhetsintresserat folk. Det visar resultaten från 2016 års nationella SOM-undersökning. Nästan alla tar på ett eller annat sätt del av nyheter, men valet av nyhetsmedier och plattformar varierar stort mellan olika grupper i samhället. Nyhetskonsumtion på nätet är starkt förankrad i befolkningen, inte minst bland unga. De etablerade mediernas nyhetssajter nyttjas flitigt i vissa grupper medan andra väljer att konsumera nyheter via sociala medier. Men fortfarande lever såväl papperstidningen som tablåtittandet/-lyssnandet, även om den förra befinner sig i en utsatt situation. Den regelbundna pappersläsningen har dalat kraftigt, så även andelen hushåll med en morgontidningsprenumeration. Trots att svenska morgontidningar under senare år har lanserat digitala prenumerationsalternativ, föredrar prenumeranterna pappersalternativet. Detta är några av resultaten i det här kapitlet om det svenska folkets användning av nyhetsmedier.
|
|
| 19. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Digitala prenumerationer ökar – men vägen dit har varit lång
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 131-144
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det som förr om åren var ett givet inslag i de flesta hushåll, den prenumererade morgontidningen, har under det senaste årtiondet blivit mer allt ovanligt i många hem. Stora delar av publiken har valt att istället rikta blicken mot olika nyhetssajter. Viljan att betala för den digitala nyhetsprodukten har dock inte varit särskilt stor. Under de senaste åren har dock kunnat skönjas en successiv ökning av antalet digi-tala morgontidningsprenumeranter. Det syns i morgontidningarnas egen statistik såväl som i resultaten från den nationella SOM-undersökningen. Ökningen gäller såväl bland yngre och äldre som bland boende på landsbygd och boende i storstad. Samtidigt visar analysen att det fortfarande är långt kvar innan digitala prenumera-tioner kommer att överstiga prenumerationen på papperstidningar. I det här kapitlet granskas förändringar i svenska folkets prenumerationsbenägenhet under perioden 2000–2019, med särskilt fokus på den digitala prenumerationsviljan. Därtill granskas också vilka huvudsakliga skäl som ligger bakom valet att avstå en digital morgontid-ningsprenumeration. Priset och tillgången till kostnadsfria nyheter i andra medier visar sig, inte helt förvånande, tillhöra de vanligaste svaren.
|
|
| 20. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Does media coverage of research misconduct affect public confidence in science?
- 2014
-
Ingår i: Euroscientist. ; 2014:4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The SOM (Society Opinion Media) institute at the University of Gothenburg conducts annual surveys of the Swedish public. It explores, among other things, media consumption, confidence in societal institutions and different professional groups. Since 2002, an independent and influential Swedish non-profit membership organisation that works to promote dialogue and openness between researchers and the public called Vetenskap & Allmänhet—which stands for Public and Science—has added a section to the SOM survey to study public confidence in science and scientists. The current study, which examines the hypothesis that media reports of research misconduct will have an impact on public confidence in science and scientists, has been performed in cooperation with the SOM Institute, University of Gothenburg. The study involves comparing the SOM survey results to the number of articles on research misconduct published between 2002 and 2013. Media included in the study are the nine largest Swedish newspapers, including four tabloids, and a news programme on Swedish public service TV.
|
|
| 21. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Does media coverage of research misconduct impact on public trust in science? A study of news reporting and confidence in research in Sweden 2002–2013
- 2015
-
Ingår i: OBS - Observatorio. - 1646-5954. ; 9:4, s. 15-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Over the past decade, there has been a gradual decline in public trust in science in Sweden. Questions have been raised as to whether or not this decline is the result of news media reports on research misconduct. Taking off in a theoretical discussion about the news media agenda-setting function, this study examined the extent to which, if any, there really is a connection between public trust and news content. It did so by drawing empirical support from a content analysis of the largest Swedish news media reporting on research misconduct in the years 2002–2013 and also from annual surveys of Swedes´ media consumption and trust in science, conducted over the same time period. Using news consumption, i.e. media exposure, as a proxy variable in the analysis, this study came to the conclusion that exposure to this type of news reporting had a positive rather than negative effect on public trust in science. The article discusses why this is so and also identifies some important questions that require to be further researched in order to understand public trust in science.
|
|
| 22. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Du sköra nya värld - introduktionskapitel
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 11-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är en skör tid vi lever i. De senaste åren har på olika sätt präglats av osäkerhet och turbulens. Först ställdes världen inför en pandemi som påverkade stora delar av samhället och relationen människor och nationer emellan. Det saknades initialt vaccin och rutiner för hur de svårast sjuka bäst skulle vårdas. Hälso- och sjukvården har mött stora prövningar, många länders ekonomier har utmanats och medborgarna har fått se sin rörelsefrihet begränsas. När gränser stängde, öppna- des dock möjligheter. För ett ögonblick minskade världens koldioxidutsläpp när den industriella produktionen gick ner och bilarna stod kvar hemma. När pandemin så efter två år gick in i ett slags avmattningsfas, åtminstone i Europa, händer det som många nog inte längre trodde var möjligt – ett europeiskt land utsattes för ett massivt militärt angrepp. Reaktionerna på Rysslands aggressiva invasion av Ukraina lät knappast vänta på sig. Den säkerhetspolitiska temperaturen ökade i rekordfart, och för Sveriges och Finlands del blev frågan om en anslutning till försvarsalliansen Nato plötsligt brännande het. Så pass att länderna tillsammans lämnade in varsin ansökan den 18 maj 2022. I detta inledande kapitel riktar vi fokus både mot framtiden och mot det som varit. Det första området som granskas närmare är svenska folkets framtidsoro, med särskilt fokus på klimat. Därefter riktar vi blicken mot allmänhetens upplevelser av coronapandemin och bedömningar av dess långsiktiga konsekvenser. Vi landar slutligen i ett kluster av frågor som berör demokrati och politik, där vi dels följer den svenska opinionens utveckling över tid i politiska sakfrågor, dels blickar framåt mot det kommande valet och de implikationer som medborgarnas oro, bedömningar och prioriteringar kan tänkas få för valet 2022.
|
|
| 23. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
En brokig gemenskap (inledningskapitel)
- 2017
-
Ingår i: En brokig gemenskap. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673403 ; , s. 9-28
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel fokuseras graden av livstillfredställelse bland invånarna i Västra Götaland, vilka samhällsfrågor som upplevs vara mest oroande, hur regioninvånarna bedömer att de lagstiftande organen i regionen sköter sina arbeten mer generellt och arbetet inom några olika ansvarsområden mer specifikt samt vilket förtroende de har för sina folkvalda politiker. Kapitlet baseras på 2016 års västsvenska SOM-undersökning.
|
|
| 24. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya medieformer och förändringar i den sociala situationen har banat väg för stora förändringar i unga vuxnas medievanor. Tidningsprenumerationen som i tidigare generationer varit mer av en självklarhet, väljs idag bort att unga vuxna tillförmån för andra medieformer. Internet och gratistidningar har tagit allt mer av traditionella dagstidningars plats, likaså lockar kommersiella tv- och radiokanaler fler unga tittare/lyssnare än public service-kanalerna. Individuella behov, livssituation och intressen styr våra medieval och förklarar också skillnaderna mellan yngre och äldre medieanvändare
|
|
| 25. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Forskningsfusk och allmänhetens förtroende för forskning
- 2014
-
Ingår i: Bergström, A. &Oscarsson, H. (Red.) Mittfåra & marginal. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673304 ; , s. 137-149
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Allmänhetens förtroende för forskning har under flera år varit dalande. Det har gällt såväl förtroendet för forskare som förtroendet för olika vetenskapsområden. Varför förtroendet tidigare har sjunkit har varit oklart, dock förefaller förtroendekurvan ha stabiliserats under de senaste två åren. En fråga som har dykt upp i sammanhanget är i vilken utsträckning mediernas rapportering om forskning och forskningsfusk har betydelse för människors förtroende för forskning och forskare. Påverkas människors uppfattning om forskning negativt om medierapporteringen om forskningsfusk ökar? Eller tycks människors förtroende företrädelsevis vara förknippat med andra faktorer? Dessa frågor kommer att analyseras närmare i följande artikel.
|
|
