| 1. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Inventering och modellering av fisk- och kräftdjurssamhället i Stigfjorden sommaren 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 31 juli-3 augusti 2012 utförde Kustlaboratoriet vid SLU Aqua ett inventeringsfiske med småryssjor i Stigfjorden mellan Orust och Tjörn med syfte att beskriva fisksamhället i fjorden och att kartlägga viktiga fiskhabitat. Totalt fiskades 80 stationer på djup från ytan ner till 20 m. Området uppvisade ovanligt höga tätheter av juvenil rödspotta, gråsej och torsk. Även fångsterna av stensnultra och tånglake var höga, och bland kräftdjuren dominerade strandkrabban. Resultaten från Stigfjorden jämförs med resultat från tidigare och samtida undersökningar av samma karaktär. Den rumsliga fördelningen av olika arter i förhållande till habitatet beskrevs statistiskt med hjälp av generella additiva modeller, där fångsterna i ryssjorna relateras till data på olika miljövariabler. De statistiska modellerna i kombination med kartor över miljövariabler i området användes sedan för att i GIS producera heltäckande kartor över potentiella habitat för arterna. De arter som modellerades var torsk <18 cm, torsk >18 cm, ål, rödspotta, vitling, stensnultra, tånglake och strandkrabba. Modellernas förklaringsgrad var generellt god, och vattendjup utgjorde den variabel som var viktigast för fördelningen av de flesta arter. Ungtorsk och rödspotta förekom i högst tätheter i de djupare delarna av fjorden, medan gulål, tånglake och strandkrabba, där de två förstnämnda tillsammans med torsken är rödlistade, främst återfanns i de grunda delarna av fjorden. Sammantaget tyder resultaten på att Stigfjorden håller viktiga livsmiljöer för ett flertal fiskarter, framför allt som uppväxtområde för arter som t ex rödspotta och gråsej.
|
|
| 2. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 3. |
- Ardehed, Angelica, et al.
(författare)
-
Divergence within and among Seaweed Siblings (Fucus vesiculosus and F. radicans) in the Baltic Sea
- 2016
-
Ingår i: Plos One. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 11:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Closely related taxa provide significant case studies for understanding evolution of new species but may simultaneously challenge species identification and definition. In the Baltic Sea, two dominant and perennial brown algae share a very recent ancestry. Fucus vesiculosus invaded this recently formed postglacial sea 8000 years ago and shortly thereafter Fucus radicans diverged from this lineage as an endemic species. In the Baltic Sea both species reproduce sexually but also recruit fully fertile new individuals by asexual fragmentation. Earlier studies have shown local differences in morphology and genetics between the two taxa in the northern and western Bothnian Sea, and around the island of Saaremaa in Estonia, but geographic patterns seemin conflict with a single origin of F. radicans. To investigate the relationship between northern and Estonian distributions, we analysed the genetic variation using 9 microsatellite loci in populations from eastern Bothnian Sea, Archipelago Sea and the Gulf of Finland. These populations are located in between earlier studied populations. However, instead of bridging the disparate genetic gap between N-W Bothnian Sea and Estonia, as expected from a simple isolation-by-distance model, the new populations substantially increased overall genetic diversity and showed to be strongly divergent from the two earlier analysed regions, showing signs of additional distinct populations. Contrasting earlier findings of increased asexual recruitment in low salinity in the Bothnian Sea, we found high levels of sexual reproduction in some of the Gulf of Finland populations that inhabit extremely low salinity. The new data generated in this study supports the earlier conclusion of two reproductively isolated but very closely related species. However, the new results also add considerable genetic and morphological complexity within species. This makes species separation at geographic scales more demanding and suggests a need for more comprehensive approaches to further disentangle the intriguing relationship and history of the Baltic Sea fucoids.
|
|
| 4. |
- Belgrano, Andrea, et al.
(författare)
-
Mapping and Evaluating Marine Protected Areas and Ecosystem Services: A Transdisciplinary Delphi Forecasting Process Framework
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in Ecology and Evolution. - : Frontiers Media SA. - 2296-701X. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Marine Protected Areas (MPAs) are an important tool for management and conservation and play an increasingly recognised role in societal and human well-being. However, the assessment of MPAs often lacks a simultaneous consideration of ecological and socio-economic outcomes, and this can lead to misconceptions on the effectiveness of MPAs. In this perspective, we present a transdisciplinary approach based on the Delphi method for mapping and evaluating Marine Protected Areas for their ability to protect biodiversity while providing Ecosystem Services (ES) and related human well-being benefits – i.e., the ecosystem outputs from which people benefit. We highlight the need to include the human dimensions of marine protection in such assessments, given that the effectiveness of MPAs over time is conditional on the social, cultural and institutional contexts in which MPAs evolve. Our approach supports Ecosystem-Based Management and highlights the importance of MPAs in achieving restoration, conservation, and sustainable development objectives in relation to EU Directives such as the Marine Strategy Framework Directive (MSFD), the Maritime Spatial Planning Directive (MSPD), and the Common Fisheries Policy (CFP).
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Coastal fish indicators response to natural and anthropogenic drivers-variability at temporal and different spatial scales
- 2016
-
Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 183, s. 62-72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ecological indicators are increasingly used in marine and freshwater management but only few are developed towards full operationalization with known patterns of variability and documented responses to natural and anthropogenic environmental drivers. Here, we evaluate potential sources of indicator variability at two different spatial scales in three coastal fish-based indicators of environmental status in the Baltic Sea; abundance of cyprinids, abundance of perch and the proportion of larger perch. The study was performed on a data set covering 41 monitoring areas subject to different levels of anthropogenic impact, at a latitudinal range of 56-66 degrees N and a salinity range of 2-8. Interannual variation was clearly minor relative to spatial variation. Small-scale spatial variation was related to water depth, wave exposure and water temperature. The remaining variation was assessed in relation to differences in natural and anthropogenic drivers between monitoring areas. Cyprinids showed a clear inverse relationship to water transparency, which was used as a proxy for eutrophication, indicating increased abundances in nutrient enriched areas. None of the indicators showed an expected negative relationship to the level of coastal commercial fisheries catches. Rather, a positive relationship for Perch suggested that the coastal fisheries were concentrated to areas with strong perch populations in the studied areas. The effect of salinity and climate (temperature during the growth season) among monitoring areas were small. The results emphasize the importance of assigning area-specific boundary levels to define good environmental status in the coastal fish indicators, in order to account for natural sources of variability. Further, although long-term monitoring in reference areas is crucial for obtaining a historical baseline, our results suggest that the status assessment of coastal fish would generally gain precision by increasingly including spatially based assessments. We propose that similar analytical approaches could be applied to other ecosystem components, especially in naturally heterogenic environments, in order to separate indicator variability attributed to potential anthropogenic impact. (C) 2016 The Authors. Published by Elsevier Ltd.
|
|
| 7. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Distribution of mesopredatory fish determined by habitat variables in a predator-depleted coastal system
- 2016
-
Ingår i: Marine Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0025-3162 .- 1432-1793. ; 163
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Shallow nearshore habitats are highly valued for supporting marine ecosystems, but are subject to intense human-induced pressures. Mesopredatory fish are key components in coastal food webs, and alterations in their abundance may have evident effects also on other parts of the ecosystem. The aim of this study was to clarify the relationship between the abundance of coastal mesopredatory fish, defined as mid-trophic level demersal and benthic species with a diet consisting predominantly of invertebrates, and ambient environmental variables in a fjord system influenced by both eutrophication and overfishing. A field survey was conducted over a coastal gradient comprising 300 data points sampled consistently for fish community and environmental data. Results from multivariate and univariate analyses supported each other, demonstrating that mesopredatory fish abundance at species and functional group level was positively related to the cover of structurally complex vegetation and negatively related to eutrophication, as measured by water transparency. Contrary to other studies showing an inverse relationship to piscivore abundance over time, the spatial distribution of mesopredatory fish was not locally regulated by the abundance of piscivorous fish, probably attributed to piscivores being at historically low levels due to previous overfishing. Mesopredatory fish abundance was highest in areas with high habitat quality and positively related to the abundance of piscivores, suggesting a predominance of bottom-up processes. We conclude that, in parallel with ongoing regulations of fishing pressure, measures to restore habitat function and food web productivity are important for the recovery of coastal fish communities in the area.
|
|
| 8. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Effects of an offshore wind farm on temporal and spatial patterns in the demersal fish community
- 2013
-
Ingår i: Marine Ecology Progress Series. - : Inter-Research Science Center. - 0171-8630 .- 1616-1599. ; 485, s. 199-210
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The rapid increase in offshore wind energy worldwide has raised concern about its potential risks to marine biodiversity due to habitat alteration, disturbance from noise and electromagnetic fields. This study presents results of surveillance studies performed at the Lillgrund wind farm in Sweden to investigate the integrated effects of these factors on the abundance and distribution patterns of benthic fish communities. The studies revealed no large-scale effects on fish diversity and abundance after establishment of the wind farm when compared to the development in 2 reference areas. Changes in some species and in community composition were observed over time but occurred in parallel in at least one reference area, indicating that fish communities in the wind farm area were mainly driven by the same environmental factors as those in surrounding areas. However, changes at smaller spatial scales were evident. Increased densities of all studied piscivores (cod, eel, shorthorn sculpin), as well as the reef-associated goldsinny wrasse, were observed close to the foundations in the first years of operation. The increase was probably attributed mainly to local changes in distribution rather than to immigration or increased local productivity. Simultaneously, weak or no aggregation of black goby, eelpout and shore crab, all potentially reef-associated but also prey species of the studied piscivores, was observed, which may indicate enhanced top-down control near the foundations.
|
|
| 9. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Effects of offshore wind farms on marine wildlife-a generalized impact assessment
- 2014
-
Ingår i: Environmental Research Letters. - : IOP Publishing. - 1748-9326. ; 9:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Marine management plans over the world express high expectations to the development of offshore wind energy. This would obviously contribute to renewable energy production, but potential conflicts with other usages of the marine landscape, as well as conservation interests, are evident. The present study synthesizes the current state of understanding on the effects of offshore wind farms on marine wildlife, in order to identify general versus local conclusions in published studies. The results were translated into a generalized impact assessment for coastal waters in Sweden, which covers a range of salinity conditions from marine to nearly fresh waters. Hence, the conclusions are potentially applicable to marine planning situations in various aquatic ecosystems. The assessment considered impact with respect to temporal and spatial extent of the pressure, effect within each ecosystem component, and level of certainty. Research on the environmental effects of offshore wind farms has gone through a rapid maturation and learning process, with the bulk of knowledge being developed within the past ten years. The studies showed a high level of consensus with respect to the construction phase, indicating that potential impacts on marine life should be carefully considered in marine spatial planning. Potential impacts during the operational phase were more locally variable, and could be either negative or positive depending on biological conditions as well as prevailing management goals. There was paucity in studies on cumulative impacts and long-term effects on the food web, as well as on combined effects with other human activities, such as the fisheries. These aspects remain key open issues for a sustainable marine spatial planning.
|
|
| 10. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Effekter av en havsbaserad vindkraftpark på fördelningen av bottennära fisk : En studie vid Lillgrunds vindkraftpark i Öresund
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien baserar sig på fältundersökningar utförda vid Lillgrund vindkraftpark i Öresund och syftar till att klargöra hur anläggningen kan ha påverkat förekomsten av bottennära fisk, det vill säga fisk som lever på eller nära havsbotten. Studien är framförallt fokuserad på effekter i närområdet för enskilda vindkraftverk. Hos flera av fiskarterna noterades en högre förekomst i närområdet för vindkraftverken i jämförelse med på längre avstånd. Effekten syntes från och med det första året av drift och var av likartad omfattning under samtliga tre studerade år. En aggregation nära vindkraftverken noterades hos tånglake, ål, torsk, stensnultra och rötsimpa. Effekten noterades inte hos oxsimpa och skrubbskädda, som också var relativt vanliga i provfisket. Hos strandkrabba noterades en förändrad fördelning, som var olika mellan år. Under de två första åren noterades en lägre förekomst av strandkrabba nära vindkraftverken men under det sista året noterades en aggregation. De observerade effekterna berodde sannolikt på en omfördelning av fisk inom vindkraftparksområdet, snarare än på en ökad produktivitet eller en ansamling av fisk från ett större område. Provfisken inom denna studie och inom kontrollprogrammet för Lillgrund vindkraftpark visar sammantaget att den totala mängden fisk inte ökade i vindkraftparken inom den studerade treårsperioden, och att mängden fisk i området inte heller var högre än före anläggningen, i relation till utvecklingen i referensområden. Mängden fisk hade dock inte heller minskat. Avståndsintervallet inom vilket en ökad förekomst av fisk kunde observeras skattades till mellan 0-50 och 0-160 meter från vindkraftverket, beroende på art. Hos vissa arter sågs därtill en minskad täthet av fisk på längre avstånd från kraftverken, vilket skulle kunna återspegla att fisken attraherades därifrån till närområdet för vindkraftverket. Vindkraftverkens fundament på Lillgrund är omgivna av erosionsskydd. Dessa strukturer erbjuder en omväxlande livsmiljö där det sannolikt finns goda möjligheter för fisk att söka skydd och hitta föda. Det relativt starka samband som noterades mellan mängden fisk och avstånd till vindkraftverk för ett flertal fiskarter antyder att vindkraftverken i första hand attraherar fisk, och att eventuella negativa effekter på fiskens förekomst, orsakad till exempel av elektromagnetiska fält eller yttre ljudmiljö, sannolikt har en i sammanhanget underordnad betydelse.
|
|
| 11. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv : En syntesrapport om kunskapsläget 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att öka tillgången på förnybar energi är nödvändigt för att motverka klimatförändringarna. Här förväntas havsbaserad vindkraft ha en viktig roll. Samtidigt medför planer på att bygga ut havsbaserad vindkraft viktiga frågeställningar kring hur marint liv och biologisk mångfald kan påverkas. I den här rapporten sammanställs det nuvarande kunskapsläget om hur havsbaserad vindkraft skulle kunna påverka marint liv, med fokus på svenska havsområden. Temamässigt omfattar rapporten bottennära miljöer, fisk, marina däggdjur och sjöfågel. Den strävar även efter att belysa kunskapsläget kring kumulativa effekter, samt frågor om under vilka förutsättningar havsbaserad vindkraft skulle kunna gynna marint liv.Bedömningarna beaktar även hur det tekniska utförandet har utvecklats, till exempel när det gäller vindparkernas utformning och dimensionering. Planeringen idag omfattar större vindparker och kraftverk, och bottenfasta vindkraftverk kan lokaliseras på allt större djup. De har hittills främst etablerats inom djupintervallet 5–40 meter, men kan numera anläggas på omkring 40–60 meters djup. Därtill förväntas flytande fundament, som klarar ännu större djup, bli vanligare. En annan viktig aspekt är hur tillämpningen av skadelindrande åtgärder har utvecklats.Havsbaserad vindkraft förväntas påverka marint liv på olika sätt under anläggnings- och driftsfasen, varför det är relevant att tydligt särskilja dessa i riskbedömningar. Rapporten berör även effekter under avvecklingsfasen.Under anläggningsfasen, som pågår någon dag per kraftverk, kan högintensivt ljud uppstå till exempel i samband med pålning av vindkraftverkens fundament. Åtgärder för att minska skadeverkningar av högintensivt ljud är viktiga, och kan förutsättas vara standard idag. Ofta finns det även behov att förbereda havsbotten, vilket leder till spridning av sedimentpartiklar. Omfattningen av både ljud- och sedimentspridning beror på lokala förhållanden. Därför behöver de lokala förhållandena beaktas för att ta fram en mer detaljerad kännedom om risker för marint liv. I synnerhet tumlare kan påverkas negativt av höga ljudnivåer vid anläggningsfasen, med risk för hörselpåverkan och kraftiga beteendestörningar om inte skadelindrande åtgärder används. Särskilda hänsyn i lokalisering och utförande kan även behövas för sälar, samt för fisk när det gäller områden och årstider som är viktiga för deras reproduktion. Under driftsfasen, som pågår upp emot cirka 40 år, bildar vindkraftverkens fundament och eventuella erosionsskydd fasta strukturer. Detta kan ge upphov till reveffekter då ytorna skapar plats för fastsittande arter. Med tiden kan även fiskar och marina däggdjur lockas dit, om förhållandena medger det. En viktig skillnad jämfört med andra typer av rev är att fundamenten går hela vägen upp till ytan, vilket ökar tillgången på hårda substrat i hela vattenpelaren. En möjlig risk är att de nya substraten skulle kunna gynna oönskade främmande arter, även om det saknas belägg för vindparkernas roll som en sådan spridningsväg.När elen produceras genereras undervattensljud, och överföringen av el i sjökablar kan leda till ett visst mått av elektromagnetiska fält i kablarnas närhet. Effekter av dessa påverkansfaktorer har varit svåra, om inte omöjliga, att notera i fältundersökningar. En generell slutsats skulle kunna vara att, om det förekommer negativa effekter av undervattensljud och elektromagnetiska fält, så är de oftast i styrka underordnade den attraktion som kommer av reveffekten. Aktuella studier tyder sammanfattningsvis på att havsbaserad vindkraft under driftsfasen inte är ett hot mot fiskar, säl eller tumlare. Särskild hänsyn när det gäller lokalisering kan dock behövas för skyddsvärda bottenmiljöer samt sjöfågel. Vissa sjöfågelarter kommer sannolikt att undvika området där vindparken etableras. Även åtgärder för att minska dödlighet kopplad till att fåglar kolliderar med kraftverken kan vara viktiga i vissa områden. Eftersom slutsatserna baseras på studier i andra miljöer än de som kan bli aktuella i Sverige framöver är en uppföljning av miljöeffekter viktig i de parker som etableras, för att ha möjlighet att säkerställa eller vid behov revidera kunskapsläget.Utveckling av kunskapsläget När det gäller vindkraftens effekter på bottennära livsmiljöer har kunskapsläget förbättrats angående mer långsiktig påverkan, liksom hur alg- och djursamhället i vindparken förändras över tid. Med åren blir det mer och mer likt det naturliga samhället på hårda bottnar i den aktuella regionen, även om arter med långlivade larvstadier främjas relativt sett mer. I viss mån saknas kunskap om vilken påverkan som kan förväntas om man bygger på större djup och om vindkraftverken står glesare, som planeras idag. Inga studier tyder dock på att etablering av vindkraftverk är ett hot mot vegetation eller bottenlevande djur i den här typen av miljöer, så länge särskilt skyddsvärda livsmiljöer undviks.Angående fisk och fisksamhällen har förståelsen för reveffekter ökat. Forskningen har övergått till att belysa reveffekter mer ingående, från att tidigare främst bekräfta om det blir en reveffekt eller inte. Sådana studier saknas dock idag för flera svenska havsområden eftersom det inte finns vindparker där.För marina däggdjur har kunskapsläget förbättrats framför allt när det gäller förståelsen av hur sälar och tumlare uppfattar och använder sig av ljud, samt hur ljud av olika frekvens och intensitet påverkar djuren.Kunskapen som hur havsbaserad vindkraft kan påverka sjöfågel har förbättrats framför allt för kustnära områden, men bedömningar begränsas fortfarande av otillräcklig kunskap om olika sjöfågelarters utbredning och dynamik i förekomst mellan år. Det här gäller speciellt områden längre ut till havs och med större djup än 30 meter. Den internationella forskningen har varit fokuserad på att bedöma kollisionsrisk, och ny teknik har gett ökad kunskap om fåglars flyghöjder och beteenden i förhållande till vindkraftverk.Kumulativa effekterFör att göra en sammanvägd bedömning av vindkraftens miljöeffekter är det relevant att sätta de enskilda bedömningarna i ett vidare sammanhang, där även till exempel aktuell miljöstatus och effekter av annan verksamhet ingår, så som omfattningen av fiske och sjöfart. I ett sådant perspektiv skulle införandet av en vindpark kunna leda till att den totala omfattningen av påverkan antingen ökar eller minskar i ett visst område. Etableringen kan också påverka samspelet mellan arter, med efterföljande indirekta effekter i ekosystemet. Att förstå sådana sammanvägda effekter är ett fortsatt viktigt forskningsområde. Det finns även ett behov av att utveckla metoder för att skatta kumulativa effekter i samband med havsbaserad vindkraft på olika rumsliga och tidsmässiga skalor. Utgående från det befintliga kunskapsläget kan risken för att havsbaserade vindparker bidrar med negativa kumulativa effekter på havsmiljön förväntas vara låg, under förutsättning att skadelindrande åtgärder tillämpas och bästa möjliga hänsyn tas. Under anläggningsfasen innebär sådana förutsättningar att skadliga nivåer av påverkansfaktorn minimeras, och att anläggningen sker under sådana rumsliga och tidsmässiga förhållanden att risken för ansamling av känsliga populationer av fisk och marina däggdjur minimeras. Bedömningen beror på att påverkan under anläggningsfasen är tidsmässigt övergående och inte förväntas upprepas vid mer än ett tillfälle per plats. Det baseras därför också på förutsättningen att annan motsvarande verksamhet inte sker samtidigt i området. För driftsfasen innebär förutsättningarna att driften sker med sådan teknik att nivån av elektromagnetiska fält är låg och att undervattensljud inte leder till negativa effekter på fisk eller marina däggdjur, och med undantag av att det fortsatt finns oklarheter kring hur sjöfågel kan påverkas.Vid en omfattande utbyggnad kommer gradvis högre hänsyn och anpassningar för att undvika kumulativa effekter att vara motiverade. Det ställer även ökade krav på nationell och internationell samordning för att undvika risker för kumulativ påverkan i samband med anläggningsfasen, till exempel om flera vindparker anläggs parallellt. Eftersom vindkraftens långsiktiga bidrag till kumulativ påverkan är svårbedömda i dagsläget, och förväntas variera både lokalt och mellan olika havsområden, vore det mycket viktigt att följa utvecklingen över tid i sådana parker som etableras, för att öka kunskapen och skapa möjlighet att vid behov införa åtgärder för att minska risker för specifika arter.Kan vindkraften ha positiva effekter på marint liv?Forskningen innehåller även exempel på när införandet av havsbaserad vindkraft kan ha gynnat arter, eller aspekter av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det finns dock en svårighet med att generalisera kring om havsbaserad vindkraft kan gynna marint liv, eftersom utfallet i hög grad beror på vindparkens lokalisering, ekologiska förutsättningar, samt vilka andra aktiviteter som förekommer i närområdet. En viktig aspekt är även att mänskliga preferenser påverkar definitionen av om viss förändring i artsammansättning är ”positiv” eller ”negativ”, eftersom det här beror på hur olika arter och ekosystemstjänster värdesätts, det vill säga vilken typ av biologisk mångfald som är önskvärd i ett visst område. Rapporten redogör för olika typer av anpassningar som har förslagits för att gynna särskilda arter i samband med havsbaserad vindkraft, även om utvecklingen av sådana naturanpassade lösningar fortfarande är i sin linda.
|
|
| 12. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation i kustmiljön : Hur kan man uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet i kustområdet?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges kustmiljöer är utsatta för olika typer av mänsklig påverkan, med negativa effekter på arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster. Enligt skadelindringshierarkin ska negativa effekter från mänsklig verksamhet i första hand undvikas, minimeras eller avhjälpas. I de kvarstående fall där skada trots dessa åtgärder är oundviklig, kan ekologisk kompensation vara ett sätt att mildra effekterna i syfte att bibehålla eller öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster.I projektet ECOCOA har vi undersökt om och hur ekologisk kompensation skulle kunna användas i förvaltningen av kustområden. Vår målsättning har varit att bidra till en vetenskapligt grundad syn på hur ekologisk kompensation skulle kunna medverka till att stoppa nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Eftersom kompensation kan beröra en mängd aktörer och sakägare med olika intressen och perspektiv är det viktigt med en transparent process som hanteras på ett jämförbart sätt mellan olika områden och fall. En viktig flaskhals idag är brist på praktisk erfarenhet hos aktörer om hur kompensationen ska kunna tillämpas. Vi har utvecklat ett ramverk utifrån de steg som man behöver beakta i en bedömning av skada och kompensationsbehov, med fokus på att öka förutsättningarna för en transparent bedömningsprocess. Det föreslagna ramverket bygger på fyra steg: 1) skadebedömning; 2) bedömning av kompensationsbehov; 3) val av kompensationsåtgärder; och 4) utvärdering av resultat. Ramverket baserar sig på att tydliggöra samband mellan ekosystemets strukturer och de nyttigheter dessa kan medföra för människan, där nyttigheter är beroende av ekosystemtjänster, ekosystemtjänster av funktioner, och funktioner av strukturer. Vi kopplar ramverket till en utvärdering av aktuellt kunskapsläge kring åtgärders effektivitet i kustområdet. Viktiga livsmiljöer som ingår är ålgräs, grunda vegetationsklädda mjukbottnar, naturligt vegetationsfria mjukbottnar, tångbälten, musselbankar, stenrev och kustnära våtmarker.Vi har med hjälp av ramverket utvärderat nuvarande och möjliga tillämpningar av ekologisk kompensation. Utvärderingen har gjorts dels genom ett fullständigt exempel som beskriver förlust av ålgräsängar och dels genom att undersöka befintliga fall och sammanhang där kompensation är eller skulle kunna bli relevant. Fallen bygger på i) domslut gällande tillståndspliktig vattenverksamhet, ii) dagens hantering av småskalig exploatering i kustområden, samt iii) tillämpningen av särskild fiskeavgift ur ett kompensationsperspektiv. Slutligen har vi utvecklat förslag på hur liknande tillämpningar skulle kunna se ut för ytterligare livsmiljöer i tillägg till ålgräs.Våra resultat visar det finns fortsatt stor osäkerhet kring hur kompensationsprocesser och kompensationsåtgärder fungerar i praktiken. Samtidigt är det en realitet att man idag i de allra flesta fall exploaterar utan kompensation, eller med otillräcklig kompensation. Detta innebär i praktiken att förluster värderas till noll, det vill säga att man accepterar förluster på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och nyttigheter, och att de skador som uppstår inte uppmärksammas i form av åtgärdsbehov som ska täckas av den som orsakar skadan. Eftersom tillämpningen av vårt ramverk synliggör värdet av att förvalta biologisk mångfald och ekosystemtjänster tillsammans kan det även stödja förvaltningen av kustområden i enlighet med ekosystemansatsen på en mer generell nivå.Våra resultat synliggör vikten av att värna biologisk mångfald. Vår genomgång av potentiella kompensationsåtgärder, som redogörs för i rapporten, visar med tydlighet att det är kostsamt att först förstöra och sedan restaurera, i stället för att skydda och undvika skada i första hand. Vi ser dock ett utrymme och ett behov av att förbättra användningen av ekologisk kompensation som ett av många verktyg för att värna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i svenska kustmiljöer i enlighet med miljöbalken. ECOCOAs ramverk tillsammans med kaskadmodeller för viktiga livsmiljöer och information om potentiella åtgärder, kunde här fungera som en gemensam utgångspunkt vid diskussioner, samrådsprocesser och bedömningar.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Essential fish habitats in the Baltic Sea : identification of potential spawning, recruitment and nursery areas
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fish, as well as other aquatic organisms, are highly dependent on the conditions of their living environ - ment to sustain health and viable populations. Maps that identify the location of important habitats for key species are a valuable tool for marine management. The habitat maps can, for example, support the planning of environmental man - agement actions or contribute to an ecosystem-based maritime spatial planning.There has so far been a lack of regionally coherent spatial in - formation on fish habitats in the Baltic Sea. Mapping is typically restricted by data limitations, which is enhanced by the need to identify potentially coherent data at the regional scale, and by the challenge of depicting dynamic population properties in a representative way on the map.In the following report, we explore the possibility to produce regionally coherent maps on essential fish habitats in the Bal - tic Sea based on currently available knowledge. Our focus is on widely distributed fish species, and on spawning, nursery and recruitment areas, which represent central ecological functions that need consideration in marine management and maritime spatial planning. Based on the results, we develop a set of re - gional habitat maps for selected fish species and life cycle stages. New Baltic-wide maps representing potential spawning areas of herring, sprat, European flounder and Baltic flounder, as well as potential nursery areas of flounders are presented. Additionally, previously available maps on potential cod spawning areas, as well as perch and pikeperch recruitment areas are re-evaluated and improved.Data to support the mapping of essential fish habitats has been recently enhanced by national and joint Baltic projects, and this fact was an important enabler of the current work. The presented maps hence represent the best available information at a coherent Baltic Sea regional scale at their time of develop - ment, supported and further refined by a subsequent Helcom review process.However, sufficient data for mapping was not yet available for some parts of the Baltic Sea and selected species. It is sug - gested that these gaps are filled in future work. Also, points for further improvement are identified for the presented maps. To give a fuller representation of essential fish habitats one should especially include more information for fish in coastal areas and in the western Baltic Sea. One should also consider additional life stages for some of the included species, since both spawn - ing, nursery, feeding and migration areas are important exem - plifications of essential fish habitats. Another key area for de - velopment is to develop a stronger understanding on how the current distribution of functional essential fish habitat is limited by human activities, and how to improve management in these situations. These needs are even more emphasized by climate change, which is expected to have dramatic influence on the dis - tribution of fish and fish habitats in the future.
|
|
| 15. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Fish community responses to restoration of a eutrophic coastal bay
- 2024
-
Ingår i: Ambio. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 53, s. 109-125
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Interest in coastal restoration measures is increasing, but information about subsequent ecosystem recovery processes is limited. In Bjornofjarden on the Baltic Sea coast, Stockholm archipelago, a pioneering case study to reduce coastal eutrophication led to improvements and initially halved phosphorus levels. Here, we evaluate the effects of the restoration on the local fish assemblage over one decade after the measures. The study gives a unique possibility to evaluate responses of coastal fish to nutrient variables and abatement in a controlled natural setting. Cyprinid abundance decreased and perch partially increased with decreasing turbidity levels, while mean trophic level increased over time in the restored area. Responses were overall weak, likely attributed to an attenuation of the eutrophication abatement effect over time. The results suggest that nutrient reduction gives slow responses in fish compared to alternative measures such as fishing closures.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Bergström, Lena, 1973-
(författare)
-
Macroalgae in the Baltic Sea : responses to low salinity and nutrient enrichment in Ceramium and Fucus
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The brackish Baltic Sea is a marginal environment for both marine and freshwater species. The rate of ecological differentiation is presumably high due to strong selection pressure from a gradient of decreasing salinity that has been present in its current state for only about 3 000 years. Even more recently, increased nutrient loading due to human activities has affected the growth rate of species, with potential effects on their competitive interactions and responses to other regulating factors. I have investigated the potential effects of low salinity and nutrient enrichment on the distributional ranges of two marine macroalgae with a wide distribution in the Baltic Sea, the red alga Ceramium tenuicorne (Kütz.) Wærn and the brown alga Fucus vesiculosus L. A field study in the northern Baltic Sea indicated a strong relationship between the community structure of macroalgae and abiotic factors even on a small, local scale. The abiotic factors are potentially modulated by eutrophication, which may have a strong effect on the depth distribution and abundance of macroalgae. On a regional scale, laboratory experiments suggested that nutrient enrichment is unlikely to affect the distribution of Ceramium and Fucus along the salinity gradient. Growth in Ceramium from the Baltic Proper was enhanced by nitrate and phosphate, but the response did not override growth constraints due to low salinity. Ceramium from the Gulf of Bothnia had an inherently lower growth rate that was not positively affected by nitrate and phosphate increase. In Fucus vesiculosus, reproductive performance was impaired by nitrate and phosphate levels corresponding to ambient levels in eutrophicated areas of the Baltic Sea, when measured by their effect on zygote attachment, germination, and rhizoid development.The wide distribution of Ceramium in the inner Baltic Sea is probably related to local adaptation, rather than a generalized tolerance of different salinity levels. Ecotypic differences were observed when comparing strains from the Baltic Proper (salinity 7 psu) and the Gulf of Bothnia (4 psu). A high rate of vegetative reproduction was evident, although sexual reproduction was occasionally observed in salinity 4. In Fucus vesiculosus, genetic and morphological analyses of sympatric and allopatric populations of the common, vesicular, morphotype and a dwarf morphotype, characteristic for the Gulf of Bothnia, showed that the dwarf morphotype represents a separate evolutionary lineage. Also, vegetative reproduction was observed in Fucus for the first time, as supported by genetic and experimental data. The results show that the biota of the inner Baltic Sea may have unique adaptive and genetic properties, and that it is highly relevant to consider subspecies diversity in Baltic Sea management.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Relative impacts of fishing and eutrophication on coastal fish assessed by comparing a no-take area with an environmental gradient
- 2019
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 48:6, s. 565-579
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Understanding the relative impacts of pressures on coastal ecosystems is central for implementing relevant measures to reach environmental management objectives. Here, survey data on the species and size composition of coastal fish are evaluated in relation to fishing and eutrophication, by comparing a long-standing no-take area to an environmental gradient in the Baltic Sea. The no-take area represents an intermediate eutrophication level, but the species composition resembles that seen at low eutrophication in areas with fishing. The catch biomass of piscivores is 2-3 times higher in the no-take area than in the other areas, while the biomass of Cyprinids, generally benefitted by eutrophication, corresponds to that of areas with low eutrophication. The results support that fishing may generate eutrophication-like effects, and, conversely, that no-take areas may contribute to improving environmental status in impacted areas by enhancing piscivores, which in turn may contribute to further improvement in the food web.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
The effects of wind power on marine life : A Synthesis
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- As in many other countries, an expansion of wind power is expected in Sweden during the coming decades. The expansion is driven by rising prices on electricity and the need for an increased production of renewable energy. Since wind conditions at sea are good and relatively constant, several offshore wind farms are planned in Swedish waters. Offshore wind power with a total effect of about 2500 MW has been granted permission and an additional 5500 MW are being planned for. Examples of granted projects are Storgrundet with an effect of 265 MW, Stora Middelgrund with an effect of 860 MW and Kårehamn with an effect of 48 MW. The largest offshore wind farm in Sweden today is Lillgrund in Öresund, with its 48 turbines with an installed effect of 110 MW.Prior to this expected expansion, it is important to investigate the environmental impact of offshore wind power, and how possible negative effects can be minimized. This synopsis about the impact of wind power on the marine life in Swedish waters is based on more than 600 studies, most of which are scientific articles, but also reports by companies and authorities.Habitats and species in Swedish marine areasSwedish marine areas are characterized by a unique salinity gradient that varies from marine conditions in Skagerrak to almost limnic environments in the Gulf of Bothnia. There are also vast differences between areas in terms of environmental factors such as insolation, temperature and wave exposure. This entails variation in species composition, dominance by different populations and structural differences in plant and animal communities. Therefore, this synopsis provides environment descriptions of three widely separated marine areas: the Swedish West Coast (Kattegat and Skagerrak), the Baltic Proper and the Gulf of Bothnia (Bothnian Sea and Bothnian Bay). The main focus is on occurrence of species and communities within the depth interval that is of interest for establishing offshore wind power in Sweden.Offshore wind powerThere are mainly two types of foundation structures used in Sweden today: gravity-based foundations and monopile foundations. These are also the most commercially viable. Offshore wind farm projects affect the environment in different ways during installation, operation and decommissioning. The installation phase is assessed as having the largest impact on the environment, since high noise levels and sediment dispersal can affect marine organisms. A wind farm during operation can cause barrier effects as well as changes in the natural environment. The decommissioning phase can again enhance noise levels and lead to sediment dispersal in the wind park and its adjacent area. Effects on marine organisms and communities Since marine environmental conditions vary between different locations as well as over time, it is difficult to make universal assessments of the effects of offshore wind power. This increases the importance of well-designed pilot studies and monitoring programs of the local environment. Also, location-specific surveys minimize the risk that costly measures to reduce negative impact are used when they are not needed. In general, installation and decommissioning of offshore wind farms should be planned so that sensitive reproductive periods for marine species are avoided. Particular consideration might also be needed for constructions in important growth and spawning areas for fish and marine mammals, or specific environments, such as offshore banks with high natural values. Below is a list of the effects that, according to existing knowledge and accessible literature, might affect marine organisms and communities. Each effect has been assessed after how long, and to what scale, it affects the marine life in the wind farm area.Acoustic disturbances during the installationAs monopile foundations are being driven into the sea floor, a lot of noise is generated that spreads in the water. Cod and herring can potentially perceive noise from pile driving at a distance of 80 kilometres, experiencing physical damage and death at just a few meters from the place of installation. For all types of work involving noise, flight reactions in fish are expected within a distance of about one kilometre from the source. The greatest risk of significant harm to fish populations exists if the installation overlaps with important recruitment areas for threatened or weak populations. Among the marine mammals, porpoises have proved to get both impaired hearing and behavioural disturbances from noise associated with pile driving. There are no studies indicating any long-term negative effects on any of the seal species occurring in Swedish waters. It is not possible to draw any general conclusions of the effects on invertebrates from pile driving noise, since the group is too large and diverse. The few studies that exist, however, show that oysters are relatively sensitive, whilst mussels are not affected at all. The effects of high noise levels can be reduced by, for example, successively increasing the power and thus the noise during piling, so that larger animals such as fish, seal and porpoises are intimidated at an early stage and leave the construction area well before high noise levels are reached.Sediment dispersalDredging work during the construction of gravitational foundations, and laying of cables between the wind turbines and land, can cause sediment from the bottom to whirl up and disperse in the water mass. The amount of sediment dispersed depends on the type of sediment, water currents and which dredging method is being used. Increased concentrations of sediment in the water affect mainly fish fry and larval stages negatively. Invertebrates are often adapted to re-suspension of sediment, since it occurs naturally in their environment. The sediment dispersal at the construction of a wind farm is often confined to a short period. The effects are also relatively small due to the fact that the bottom sediment is usually coarse-grained. The overall assessment is therefore that sediment dispersal is a limited problem for most animal and plant communities, but specific consideration should be taken and fish recruitment periods should be avoided.Introduction of a new habitatThe foundations of wind turbines can function as artificial reefs and attract many fish species, particularly around gravitational foundations which have a structurally complex erosion protection. At first there is often a redistribution of fish from nearby areas to the wind park foundations, but over time an actual increased fish production within the park is possible, as long as the park is large enough and the fishing pressure is low. The structure of the erosion protection can bring local positive effects for crustaceans such as lobster and crab, by functioning as shelter as well as increasing their foraging area. One example of a species that seems to increase locally around foundation structures on the Swedish West Coast and the Baltic Proper is the blue mussel. Which species that will dominate depends on the salinity in the area. There are no studies showing that foundation structures will facilitate the distribution of new species to Swedish marine areas. One reason for this might be that the total amount of hard bottom surface formed by the foundations and their structures is relatively small compared to natural hard bottoms.Turbine noise and boat trafficMaintenance work on the wind turbines causes a certain increase in boat traffic in the area of an operating wind farm. Also, different parts of the turbines generate noise during operation that spreads through the water. The reactions of fish on noise from turbines and boat engines vary, but study results indicate that the effect on most fish species from noise produced in a wind farm is low. There are, however, no studies on long-term effects of stress due to an increased noise level or effects of noise disturbance on fish spawning behaviour. Porpoises especially, but to some extent also seals, are sensitive to noise disturbance. Today there are no studies showing negative effects from the operational sounds from a wind farm on populations of marine mammals. The noise of both strong winds and engines from ships often exceeds the underwater noise generated by operating wind farms.Electromagnetic fieldsThe electric cables leading from a wind turbine generates a magnetic field that decreases with distance from the cable. The expected effect on most fish species is low, but since the effect is ongoing throughout the entire operational stage, the risk should be considered in areas that are important to migrating fish species. No studies have been found that show how electromagnetic fields affect marine mammals. The few studies that have been found on invertebrates indicate that the electromagnetic fields around common transmission cables have no effect on either reproduction or survival.Exclusion of birdsMost birds do not avoid wind farm areas. An exception is several common diving ducks that avoid flying or swimming within wind farms and keep a safe distance of at least 500 meters to a turbine tower. The most common food for these species in the Baltic Sea is blue mussels. Areas within the Swedish economic zone where a large-scale expansion of wind power would have the greatest effect on the ducks, and thereby indirectly affect the benthic community, are the offshore banks in the central Baltic Proper, mainly Hoburg Bank and Northern Midsjö Bank, where two thirds of the oldsquaw populations in Europe overwinters. The level of impact will depend on the total area of the park, and the distance between the turbine towers. Large-scale studies are needed in order to assess if the effect might lead to substantial changes for the benthic community.Gaps of knowledgeThe basis of this synopsis is research results from studies concerning single wind turbines or small wind farms, which in many
|
|
| 22. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Vindkraftens effekter på marint liv : En syntesrapport
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Precis som i manga andra lander forvantas en utbyggnad av vindkraft i Sverige under de narmaste decennierna. Expansionen drivs bland annat av stigande elpriser och behovet av okad produktion av fornybar el. I Sverige har havsbaserad vindkraft med en total effekt pa ungefar 2500 MW fatt tillstand och ytterligare 5500 MW ar under utveckling. Exempel pa vindkraftsprojekt med fardiga tillstand ar Storgrundet med en effekt pa 265 MW, Stora Middelgrund med en effekt pa 860 MW och Karehamn med en effekt pa 48 MW. I dag utgor Lillgrund i Oresund med sina 48 vindkraftverk och 110 MW i installerad effekt, Sveriges storstahavsbaserade vindkraftpark. Infor denna forvantade expansion ar det viktigt att undersoka vindkraftens miljoeffekter, och hur eventuella negativa effekter kan minimeras. Over 600 studier, huvudsakligen vetenskapliga artiklar, men aven rapporter fran foretag och myndigheter, ligger till grund for slutsatserna och rekommendationerna i denna syntesrapport om paverkan av vindkraft pa det marina livet i svenska havsomraden. [...]
|
|
| 23. |
- Bergström, Ulf, et al.
(författare)
-
GIS-baserade metoder för att kartlägga fiskars livsmiljöer i grunda havsområden
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den marina planeringen är tillgången på kartunderlag över olika naturtypers och arters utbredningar en ofta förekommande begränsning. Målsättningen med det här projektet har varit att utveckla och utvärdera GIS-baserade metoder för att skapa modellerade kartor över fiskars utbredning i utsjöområden. Sådana kartor kan användas för att utvärdera olika områdens relativa betydelse för fisk. Kartorna producerade i denna studie skall dock betraktas som resultat av metodstudier snarare än färdiga kartor som kan användas i planeringsärenden.Ett viktigt användningsområde för kartor över livsmiljöer för fisk är att vid planläggningen av områden för havsbaserad vindkraft kunna identifiera områden där sannolikheten för negativ påverkan på fiskbestånden är låg. Många utsjöområden som kan vara av intresse för vindkraft är samtidigt viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. Vindparkerna kan potentiellt störa fiskars livsmiljöer, framför allt genom att medföra strukturella förändringar och en ökad mängd undervattensljud, och dessa risker bör värderas inom den sammanvägda marina planeringen.GIS-baserad modellering utgör ett komplement till inventeringar genom provfiske, och är en metod för att optimera nyttjandet av den information som samlas vid inventeringar. På basen av data från enskilda provfiskepunkter skapas heltäckande kartor över den sannolika förekomsten av den studerade fiskarten inom större geografiska områden. Analyserna bygger på att man skapar statistiska modeller för vilken typ av livsmiljö olika fiskarter föredrar, och sedan med hjälp av GIS rumsligt visualiserar var sådana livsmiljöer förekommer. Rapporten baserar sig på fallstudier från två separata havsområden:I den första studien tog vi fram modeller för habitatbildande växt- och djurarter, samt för de vanligast förekommande fiskarterna i Kattegatt, baserat på inventeringar vid utsjögrunden Lilla Middelgrund och Fladen i Kattegatt. Därefter undersökte vi i vilken mån den modellerade utbredningen av habitatbildande arter kan användas för att beskriva utbredningen av fisk. Inom studien jämförde vi även styrkan i så kallade abundansmodeller och förekomstmodeller, samt testade hur överförbara modellerna är mellan olika områden.I den andra studien modellerade vi abundansen av de dominerande arterna torsk, piggvar och skrubbskädda i grundområden i södra Egentliga Östersjön. Vi testade olika miljövariablers användbarhet i utbredningsmodeller på en regional skala, samt jämförbarheten mellan modeller baserade på data från olika delar av studieområdet.Resultaten visade att rumslig modellering är användbar för att identifiera viktiga livsmiljöer för fisk i grunda havsområden där vindkraftsetablering kan bli aktuell. Två olika skalor för att jämföra användbarhet och precision kunde identifieras; dels modeller för att studera skillnader inom enskilda utsjögrund/delområden, dels modeller för att studera skillnader mellan olika grund inom större havsområden. Modellerna för enskilda utsjögrund/delområden gav som regel starkare modeller, men på bekostnad av generaliserbarhet eftersom de är baserade på lokala utbredningsmönster.Oavsett om målsättningen är att bygga modeller för ett helt havsområde eller för ett enskilt grund, är det viktigt att de data som används är insamlade över hela det område som man vill uttala sig om, och täcker in hela gradienterna av de miljövariabler som styr utbredningen av arterna. Jämförelser mellan modeller på olika skala, samt tester med att föra över modeller från ett område till ett annat, visade att det sällan fungerar att använda modeller från ett grund för att predicera fiskförekomst på ett annat närliggande grund.En viktig begränsning för kvaliteten på de färdiga kartorna är tillgången på kartor över de miljövariabler som används för att beskriva förekomsten av fisk, framför allt djup och ytsubstrat (Naturvårdsverket 2009). En bättre precision på djupdata skulle även ge möjlighet att införa mer detaljerad information om variabler så som lutning och bottenkomplexitet, vilka kan användas för att karakterisera fiskhabitat. Information om en del viktiga miljövariabler som används i fiskmodellerna kan tas fram genom egen modellering eller genom enklare GIS-baserade analyser. Som ett exempel användes modellerade kartor av habitatbildande arter för att beskriva förekomsten av fisk i delstudien Kattegatt, även om en sådan tvåstegsmodellering inför en ytterligare osäkerhetsfaktor i det färdiga resultatet. Ett annat exempel är en GIS-baserad analys av avståndet till lekområden, som visade sig vara en viktig variabel för att förklara utbredningen av ungtorsk.
|
|
| 24. |
- Bergström, Ulf, et al.
(författare)
-
Kompensation för miljöpåverkan vid kustexploatering – dagens tillämpning av ekologisk kompensation och särskild fiskeavgift samt möjlig vidareutveckling
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustekosystemen är mycket viktiga för både biologisk mångfald och ekosystemtjänster, men påverkas samtidigt negativt av ett kontinuerligt ökat nyttjande av kustzonen för boende och olika verksamheter. Ekologisk kompensation är ett förvaltningsverktyg som syftar till att gottgöra oundviklig skada på naturmiljöer, exempelvis arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, i samband med mänsklig verksamhet. Verktyget har dock hittills använts i mycket begränsad omfattning i grunda kustmiljöer.Inom projektet ECOCOA, finansierat av Naturvårdsverket, har vi fokuserat på att utvärdera förutsättningarna för ökad användning av ekologisk kompensation i kustområden, som ett av flera verktyg som kan stöda miljövården. Projektets slutrapport (Bergström m.fl. 2021) ger en övergripande bild av samtliga resultat, medan vi i föreliggande rapport ger en fördjupning av de mer konkreta problem som kan uppstå vid handläggning av miljöärenden i förvaltningen, och möjliga lösningar på kort och lång sikt. Rapporten riktar sig i första hand till handläggare som vill utveckla tillämpningen av ekologisk kompensation vid vattenverksamhetsärenden, till tekniska råd vid markoch miljödomstolar, samt miljökonsulter och andra som kan behöva insyn i hur ekologisk kompensation kan användas och vidareutvecklas inom svensk kustmiljöförvaltning. I rapporten återger vi hur man hanterar ekologisk kompensation i svenska kustområden idag, till exempel hur handläggare arbetar med att mäta skada och bedöma omfattningen av kompensationsbehov. Vi beskriver även problematiken med småskaliga anmälningspliktiga ärenden, där den sammanlagda påverkan från många små exploateringar ger upphov till betydande förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Slutligen beskriver vi hur den så kallade särskilda fiskeavgiften, som syftar till att tillvarata fiskeintresset i samband med vattenverksamhetsfrågor, tillämpas idag, samt analyserar hur beräkningsgrunderna skulle kunna utvecklas för att stärka användningen av ekologisk kompensationen som verktyg. Vår sammanställning och utvärdering utgår från ett generellt ramverk som utvecklats inom ECOCOA för att skatta skada och identifiera kompensationsbehov. Ramverket baseras på en kaskadmodell, som visar kopplingar mellan ekosystemets struktur, funktion, ekosystemtjänster och nyttigheter för människor. Modellen kan användas för att synliggöra hur verksamheter påverkar arter och livsmiljöer och vilka kostnader och förluster detta medför. Ramverket kan även användas för att bedöma i vilken omfattning en föreslagen åtgärd faktiskt kompenserar för de förluster som verksamheten innebär.Här följer en kort sammanfattning av resultaten som presenteras i rapporten: • En enkätundersökning riktad till aktörer inom kustförvaltningen visar att ekologisk kompensation i praktiken tillämpas mycket sällan inom kustmiljöförvaltningen idag, och att det finns ett stort behov av att ta fram riktlinjer för dess tillämpning, som stöd till handläggare, konsulter, domstolar och andra aktörer. På en mer generell nivå omfattar detta även ett behov av att förbättra kunskapen om restaureringsmetoder samt att ta fram metoder för värdering av skador på naturvärden. Det finns även ett behov av resurser för Sammanfattning 6 handläggare i form av tid och stöd för att tillämpa ekologisk kompensation i kustförvaltningen. • En utvärdering av befintliga domslut för ett antal tillståndspliktiga (dvs. storskaliga) vattenverksamhetsärenden visar att biologisk mångfald och ekosystemtjänster mycket sällan beaktas på ett sätt som är i linje med Sveriges åtaganden inom till exempel konventionen för biologisk mångfald och EU:s biodiversitetstrategi, där en bärande princip är att ingen nettoförlust ska ske. Det finns ett förbättringsutrymme som borde kunna mötas direkt genom en ökad kunskapsdelning mellan aktörer, och en förbättrad praxis gällande tillämpning av ekologisk kompensation. Samtidigt uppstår flera mer komplexa frågor som berör till exempel behovet av en gemensam fysisk planering och identifiering av lämpliga kompensationsåtgärder, där ett kunskapsbyggande behövs. • Småskalig kustexploatering, exempelvis bryggbyggen och små muddringar, är en särskilt utmanande fråga. Enskilda små ingrepp är anmälningspliktiga (dvs. sällan tillståndspliktiga), och trots att det vid handläggningen av dessa ärenden ställs krav på miljöhänsyn kan det ofta inte bedömas som skäligt att kräva att exploatören själv utför ekologisk kompensation. Den sammanlagda påverkan av dessa många små ingrepp är dock betydande, och det är angeläget att utforma ett system där även småskalig vattenverksamhet kompenserar för sina miljökostnader. Vi undersöker hur ett system för ekologisk kompensation som även omfattar småskalig exploatering skulle kunna se ut, i relation till konceptet habitatbanker eller kompensationspooler, där exploatören kan bidra ekonomiskt till habitatrestaureringar i stället för att själv utföra dem. • Den särskilda fiskeavgiften syftar till att kompensera för skador från vattenverksamheter på fisket och skulle kunna betraktas som ett förvaltningsverktyg för kompensation av en viss typ av förlust. I rapporten utvärderar vi hur det rådande fiskeavgiftssystemet fungerar och utforskar hur det kan fungera ur ett kompensationsperspektiv, samt ger förslag på hur beräkningsmodellen kan utvecklas.Sammantaget finns det ett stort behov av att utveckla ekologisk kompensation som ett av de verktyg som kan bidra till att motverka den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald och ekosystemfunktioner. Parallellt behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av de känsligaste livsmiljöerna i kustzonen, eftersom bevarande av fungerande livsmiljöer är att föredra som ett mer kostnadseffektivt verktyg än restaurering av störda miljöer.
|
|
| 25. |
|
|
