SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Creelman Alastair 1958 ) "

Sökning: WFRF:(Creelman Alastair 1958 )

  • Resultat 1-25 av 47
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Árnason, Hróbjartur, et al. (författare)
  • Silent learners : a guide
  • 2018
  • Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • The main objective of the project was to try to understand how adult learners participate in educational activities. Why do some learners never make an active contribution to course activities and can socalled “lurking” (no visible active participation in course activities) be a legitimate form of individual personalized learning? If educational institutions genuinely want to offer individualised learning then surely an individual should have the option to be silent and not participate as actively as teachers might wish?
  •  
2.
  • Dafgård, Lena, Fil.dr. i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, 1958-, et al. (författare)
  • Pandemic as Catalyst for National Digital Transformation of Higher Education : A Swedish Case Study
  • 2021
  • Ingår i: Lessons from a Pandemic for the Future of the Education. - Madrid : European Distance and E-learning Network. ; , s. 392-400, s. 392-400
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • The covid-19 emergency presented daunting challenges for all in higher education, in particular teachers and students who were forced to quickly pivot from the familiar setting of the campus to purely online education in a matter of days. Despite the enormity of this challenge the transition was negotiated successfully in terms of online teaching though issues such as social interaction, student isolation and digital divides remained largely unaddressed. In Sweden, the pandemic response has been a wake-up call to address the lack of national coordination of online and blended education as well as the need for more coordinated approaches to professional pedagogical development. This paper outlines the response of several national networks and stakeholder organisations, notably the Network for IT in Higher Education (ITHU), though the forming of a mutual support group on Facebook to coordinating workshops and sharing resources. A survey of ITHU members revealed a number of key focus areas for national coordination as well as the development of a culture of sharing between teaching staff and educational technicians that did not exist before the pandemic.
  •  
3.
  • Arnason, Hrobjartur, et al. (författare)
  • Utdanningstiltak : Bærekraft og langtidseffekterfor enkeltmennesker og samfunn
  • 2019
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Hvordan får de som bor langt fra utdanningsinstitusjoner tilgang til utdanning? I denne rapporten fortelles det om femten ulike tiltak og prosjekter i Norden, hvor utdanningstilbudene er organisert slik at deltakerne kan utdanne og videreutdanne seg der de bor. For hvert av casene er det vurdert tre sider ved tiltaket: bærekraft - suksessfaktorer - utfordringer. På grunnlag av dette har prosjektgruppen som står bak rapporten trukket noen konklusjoner, som også er et godt grunnlag for videre diskusjon. Prosjektgruppen gir uttrykk for håp om at diskusjonen kan bidra til økt satsing på voksnes læring og desentraliserte utdanningstiltak.En av konklusjonene sier at «engasjement og forpliktelse fra virksomheter, utdanningsinstitusjoner, næringsråd, regionråd, lokale og regionale myndigheter, borgere og andre aktører er en forutsetning for suksess». En neste konklusjon viser til at lokale møtesteder, så som læringssentre, studiesentre og konsulenter (læringsambassadører) er viktige og nødvendige aktører i arbeidet med utdanning.
  •  
4.
  •  
5.
  • Berg, Agne, et al. (författare)
  • Distansutbildning och e-lärande : utmaningar, möjligheter och alternativa modeller. WP2 delrapport inom K3-projektet ”Nya vägar”
  • 2020
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Syftet med den här rapporten är att presentera en nulägesbeskrivning av existerande nationellapedagogiska praktiker och distributionsformer för distansutbildning och e-lärande med fokuspå livslångt lärande. Som en del av detta tydliggörs begreppen distansstudier ochdistansstudent. Rapporten pekar även på de viktigaste utmaningarna för presumtiva ochnuvarande distansstudenter samt ger förslag till möjliga åtgärder för staten och lärosäten attmöta dessa utmaningar. Erfarenhets- och forskningsbaserade exempel på väl fungerandearbetssätt och åtgärder för kvalitativ distansutbildning presenteras. Denna del följs av eninternationell utblick i vilken författarna utifrån ett mer visionärt perspektiv diskuterar huralternativa sätt att organisera högre utbildning potentiellt skulle kunna erbjuda nya vägar tillhögre utbildning i hela landet. Slutligen presenteras ett antal slutsatser ochrekommendationer.Författarna är verksamma inom högre utbildning med lång erfarenhet av distans- ochcampusbaserad teknikstödd undervisning och rapporten speglar följaktligen deras samladekunskaper och erfarenheter inom området. Det innebär att denna rapport har ett fokus på demöjligheter och utmaningar som möter studenter och högskolor när högre utbildning skagöras tillgänglig för hela landet.
  •  
6.
  •  
7.
  • Breznik, Katja, et al. (författare)
  • Didactical Use of Information Communication Technology (ICT) and Modern Teaching Practices (MTPs) in Higher Education
  • 2019
  • Ingår i: Proceedings of the 2ND International Scientific Conference: »Teaching Methods for Economics and Business Sciences«. - Maribor : University of Maribor Press. - 9789612862855 ; , s. 29-50
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Along with the development of information communication technology (ICT) came modern teaching practices (MTPs) which provide opportunities for effective transfer of knowledge from university teachers (UTs) to students. However, the use of ICT can only be effective when used didactically appropriate. The newly established Centre for Teaching Support at the University of Maribor (UM) provides didactical and technical support to UTs for the appropriate didactical use of ICT through MTPs. This paper presents results of the analysis of the didactical use of ICT and MTPs, conducted with an online survey, answered by 217 university teachers. The results indicate that problem and project based learning are most present. The majority of teachers plan the didactical use of ICT in written communication and written materials, presentations, and learning management systems. Results revealed gaps where ICT and MTPs should be encouraged, and fields in which UTs need support to improve their pedagogical process. 
  •  
8.
  • Changing the Trajectory: Quality for Opening up Education : Official Proceedings of the International EIF / LINQ Conference 2014
  • 2014
  • Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
    • The international EIF / LINQ Conference 2014 addressed innovations and quality in lifelong learning, education and training: potential points of access to this field include new learning methods and design, technology-enhanced learning, quality standards and certification, human resources development, competences and skills, digital resources, learning materials, and online collaboration and communities in particular in the light of the European Commission’s Opening up education initiative launched in 2013.Thus, the book contributes to the current debate on one of the greatest challenges in today’s quality development for education and training: How to achieve quality for opening up education?
  •  
9.
  • Creelman, Alastair, 1958- (författare)
  • A new ecosystem for learning
  • 2015
  • Ingår i: Adjacent government. - : Adjacent Digital Politics Ltd. - 2055-7612. ; May, s. 275-276
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • The worldwide demand for higher education is exploding and projections show an increase from 100 million today to 250 million by 2025. The traditional university system simply cannot cope with this expansion and unless we start building new major universities every day for the foreseeable future, we will need to completely revise the provision of higher education. The demand for higher education among working professionals is growing rapidly and is overtaking the demand from the traditional 18-23 year old target group, which could even shrink as more young people opt out of often over-priced higher education. Whether they like it or not universities are facing a completely new market in the next 10 years. The traditional campus model certainly won’t disappear but there are strong signs that the concept of a university education preparing you for a career is becoming less valid. In addition, there is a massive demand for lifelong learning opportunities from people who have no university background but have gained equivalent skills outside the formal system.
  •  
10.
  • Creelman, Alastair, 1958-, et al. (författare)
  • Changing the trajectory - An Introduction
  • 2014
  • Ingår i: Changing the Trajectory: Quality for Opening up Education. - Berlin : Logos Verlag Berlin. - 9783832536862 ; , s. 8-14
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The international EIF / LINQ Conference 2014 addressed innovations and quality in lifelong learning, education and training: potential points of access to this field include new learning methods and design, technology-enhanced learning, quality standards and certification, human resources development, competences and skills, digital resources, learning materials, and online collaboration and communities in particular in the light of the European Commission’s Opening up education initiative launched in 2013.Thus, the book contributes to the current debate on one of the greatest challenges in today’s quality development for education and training: How to achieve quality for opening up education?
  •  
11.
  • Creelman, Alastair, 1958-, et al. (författare)
  • Completion Rates – A False Trail to Measuring Course Quality? : Let’s Call in the HEROEs Instead
  • 2013
  • Ingår i: European Journal of Open, Distance and E-Learning. - 1027-5207. ; 16:2, s. 40-49
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Statistics are often used to reveal significant differences between online and campus-based education. The existence of online courses with low completion rates is often used to justify the inherent inferiority of online education compared to traditional classroom teaching. Our study revealed that this type of conclusion has little substance. We have performed three closely linked analyses of empirical data from Linnaeus University aimed at reaching a better understanding of completion rates. Differences in completion rates revealed themselves to be more substantial between faculties than between distribution forms. The key-factor lies in design. Courses with the highest completion rates had three things in common; active discussion forums, complementing media and collaborative activities. We believe that the time has come to move away from theoretical models of learning where web-based learning/distance learning/e-learning are seen as simply emphasizing the separation of teacher and students. Low completion rates should instead be addressed as a lack of insight and respect for the consequences of online pedagogical practice and its prerequisites.
  •  
12.
  • Creelman, Alastair, 1958-, et al. (författare)
  • Empathy in virtual learning environments
  • 2009
  • Ingår i: International Journal of Networking and Virtual Organisations. - : InderScience Publishers. - 1470-9503 .- 1741-5225. ; 6:2, s. 123-139
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • How do we engage teachers and learners in the learning process and what are the benefits of this? How do we get students to learn? Many academic institutions of all levels are asking these questions. Throughout the years new teaching methodologies and strategies have been explored and applied (Blumenfeld et al., 1991; Dewey, 1997). In assessments of these, some have been associated with improving the targeted students' levels of knowledge, understanding, functionality and motivations (Gulbahar and Tinmaz, 2006; Kjellin and Stenfors, 2003). In this study we review a variety of teaching methodologies and introduce a research hypothesis that these methodologies have an unlike potential for supporting empathic aspects of the teacher and learner relationship and that, further, Virtual Learning Environments (VLEs) will have strong potential for empathic support. We set up an evaluation framework using a qualitative approach to examine the empathic factor in VLEs. Finally, we identify design factors for VLEs that could impact learning and suggest these as the focus for future study.
  •  
13.
  • Creelman, Alastair, 1958-, et al. (författare)
  • Facilitated MOOC support - closed bubbles in an open sea
  • 2018
  • Ingår i: The 2018 OpenupEd TrendReport on MOOCs. - Maastricht, Netherlands : EADTU. - 9789079730339 ; , s. 31-34
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • A frequently voiced criticism of MOOCs is that they attract digitally literate graduates rather than learners who would most benefit from open education. Possible reasons for this include lack of awareness of open education, low levels of digital literacy, lack of experience of online learning, language issues, and lack of independent study skills. Those who do participate may find the massive and open nature of MOOCs overwhelming. This chapter looks at ways in which third-party organisations are offering structured social interaction and support for MOOC-based learning, both online and offline, with reference to a growing body of literature in this area.
  •  
14.
  •  
15.
  • Creelman, Alastair, 1958-, et al. (författare)
  • Förändringar, utmaningar, gränslöst lärande
  • 2014
  • Ingår i: Interaktiva medier och lärandemiljöer. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789140677976 ; , s. 31-45
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Utbildningskartan ritas om radikalt just nu. Mest intressant i dag är gränslandet mellan informellt och formellt lärande där flera intressanta initiativ vuxit sig starka. Nätet ger möjligheten att bygga intressegrupper kring vilken fråga eller ämne som helst, vilket leder till nya spännande möjligheter inom informellt lärande. Bildning som betydelsefull del i lärandet är inte alltid prioriterad i formella utbildningssammanhang. Varken det informella lärandet (som sker i det dagliga livet och på arbetsplatsen) eller det icke-formella lärandet (utbildningar som inte leder till erkänd certifiering) erkänns som något som bidrar till kunskap och färdigheter, inte ens av individerna själva. Öppna sociala nätverk skapar möjligheter för ny syn på bildning och tillvaratagande av den enskildes engagemang, motivation, intresse och valmöjligheter, utifrån individuella förutsättningar och villkor. Förändrade lärandekulturer utvecklas om hur vi lär oss tillsammans i öppna nätverk såväl fysiska som digitala. Ett nytt ekosystem för utbildning tar form med nya aktörer och strukturer för bedömning och certifiering av lärande. Det amerikanska initiativet Open Badges (digitala certifikat för informellt lärande) är ett exempel på detta, liksom personliga e-portfolio, där kompetenser och erfarenheter kan valideras och certifieras av arbetsgivare, utbildningsaktörer eller även den enskilde själv. Informellt lärande och erkännande av reell kompetens börjar värderas i högre utsträckning tack vare tillgång till öppna lärresurser, öppna forskningsartiklar, öppna utbildningar, gratis nätbaserade verktyg för kollaboration och skapande samt sociala nätverk. Alla med internetuppkoppling har i dag möjlighet att komma åt information, kunskap, erfarenheter och idéer i överflöd. Information som tidigare fanns på biblioteket eller hos enskilda lärare och professorer är nu tillgängligt via en mobil här och nu, direkt vid behov och bara några klick bort. Nätet ger möjlighet att individanpassa utbildning och därmed förändras den enskildes valmöjligheter och påverkansmöjligheter. Sociala medier och nätverk skapar möjligheter till kollaborativt lärande genom att skapa arenor för diskussion, samarbete och spridning av nya idéer.
  •  
16.
  •  
17.
  • Creelman, Alastair, et al. (författare)
  • Hållbara digitala konferenser : erfarenheter och möjligheter
  • 2020
  • Ingår i: NU2020. - Stockholm. ; , s. 15-16
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Bland svenska myndigheter står Sveriges lärosäten för störst utsläpp av koldioxid från flygresor. För att minska vår klimatpåverkan och på grund av effekterna av coronavirusets spridning måste vi utveckla vår kompetens att genomföra både digitala konferenser och digitala möten. Dessutom ger digitala konferenser bättre möjligheter till inkludering och tillgänglighet för deltagare som annars inte hade kunnat delta på grund av avstånd, tidsbrist, ekonomi eller funktionsnedsättning. Hur skapar vi digitala möten och webbinarier med möjligheter till diskussion och kollaboration?Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) har utvecklat ett koncept för digitala konferenser i samarbete med UKÄ och har nu genomfört två sådana konferenser om regeringsuppdraget om pedagogiskt utvecklingsarbete. Ambitionen har varit att inte bara erbjuda föredrag i plenum och utan också sociala aktiviteter, gruppdiskussioner och nätverkande. Konferenserna har genomförts med e-mötesverktyget Zoom som plattform. Den första konferensen hade över 500 registrerade deltagare och innehöll plenum- och parallella sessioner med interaktiva inslag som interaktiva frågor (polls), chatt och gruppdiskussioner. Dessutom erbjöd vi sociala aktiviteter under lunchen som virtuella lunchbord, mindfulness, pausgympa och en charmkurs på tyska, alla med entusiastiska deltagare. Utvärderingen var mycket positiv till mötesformen, framför allt de sociala inslagen, och de allra flesta hade inte deltagit alls om mötet hade ägt rum fysiskt i Stockholm. Experimentet visade att det går att skapa en digital konferens med sociala inslag och en gemenskapskänsla.Att arrangera en digital konferens kräver ett större inslag av interaktionsdesign än i fysiska konferenser. Det krävs noggrann planering, tydligt pedagogiskt fokus och digital koreografi för att skapa ett dynamiskt och engagerande flöde från plenumföreläsning till diskussioner i mindre grupper med tillhörande chatt, poll-frågor, kollaborativa dokument och arbetsytor. Deltagarna ska kunna känna sig som en del av en gemenskap och alla kan komma till tals via olika medier och uttrycksformer, vilket skapar en community of inquiry som kan fortsätta efter konferensens slut. Till detta behövs flera roller som moderator, chattmoderator, teknikansvarig, helpdesk, rumsvärdar mm.Workshopen vänder sig till alla som är intresserade av att utveckla digitala konferenser. Vi vill sprida erfarenheter från genomförda projekt, diskutera möjligheter och utmaningar i grupper samt blicka framåt mot nya tillämpningsområden utifrån följande frågor:- Hur skapar vi digitala möten som engagerar?- Hur arrangerar vi hybridkonferenser med deltagare på plats och via nätet?16- Hur kan digitala konferenser som koncept bidra till högskolepedagogisk utveckling eller användas som pedagogiskt verktyg?ReferenserGarrison, D. R., Anderson, T., & Archer, W. (2010). The first decade of the community of inquiry framework: A retrospective. The Internet and Higher Education, 13(1), pp. 5-9. https://doiorg.ezproxy.ub.gu.se/10.1016/j.iheduc.2009.10.003.SR, 21 mars 2019.https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7177692UKÄ Konferenser & seminarier. https://www.uka.se/om-oss/konferenser--seminarier/tidigare-konferenser--seminarier.html
  •  
18.
  • Creelman, Alastair, 1958-, et al. (författare)
  • Mainstreaming virtual mobility - helping teachers to get on board
  • 2018
  • Ingår i: Telecollaboration and virtual exchange across disciplines : in service of social inclusion and global citizenship. - : UNIcollaboration. ; , s. 24-24
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Despite many innovative initiatives, virtual mobility is still a relatively unexploited aspect of internationalisation at European universities. An internal project at Linnaeus university, Global Classroom, has aimed to create a framework and organisation to establish international networking and online collaboration as key elements of all degree programmes. The project aimed to promote the concept of virtual mobility and inspire faculty to adopt it in their programmes. A self-evaluation tool was developed for use in workshops with degree programme coordinators. This tool helps them assess their programme’s present status of internationalisation and highlight potential development areas. Each programme team can then, in consultation with the project team, devise and implement an action plan in order to achieve these objectives. The project also developed a toolbox for digital collaboration and worked with other institutions to offer an online collaborative course for teachers in the art of online collaboration. Another important issue was to create incentives for teachers to work with virtual mobility, including the use of digital badges. This session aims to discuss how virtual mobility can be mainstreamed and what types of incentives are needed as a catalyst for development.
  •  
19.
  • Creelman, Alastair, 1958-, et al. (författare)
  • Mainstreaming virtual mobility – helping teachers to get onboard
  • 2019
  • Ingår i: Telecollaboration and virtual exchange across disciplines. - Voillans : Research-publishing.net. - 9782490057429 - 9782490057436 - 9782490057412 ; , s. 15-22
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Despite many innovative initiatives, virtual mobility is still a relatively unexploited aspect of internationalisation at European universities. An internal project at Linnaeus University, Global Classroom, aimed to create a framework and organisation to establish international networking and online collaboration as key elements of all degree programmes. The project aimed to promote the concept of virtual mobility and inspire faculty to adopt it in their degree programmes. A self-evaluation tool was developed for use in workshops, allowing faculty to highlight potential development areas. Each programme team could then implement an action plan in order to achieve these objectives, in consultation with the project team. The project also developed a toolbox for digital collaboration and worked with other institutions to offer an online collaborative course for teachers in the art of online collaboration. Another important issue was to create incentives for teachers to work with virtual mobility, including the use of digital badges. This paper describes these initiatives and discusses how virtual mobility can be mainstreamed, and what types of incentives are needed as a catalyst for development.
  •  
20.
  • Creelman, Alastair, 1958- (författare)
  • OER - en resurs för lärande : Projektrapport till Kungliga biblioteket, Programmet för Open Access.se
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Flera projekt har belyst problematiken med öppna lärresursers skapande, lagring, sökbarhet, användning och upphovsrättsliga frågor. Ett antal försök har gjorts med databaser av lärresurser, ofta med omfångsrika metadatasamlingar, men dessa system har ofta använts i mycket begränsad omfattning. Samtidigt har Web 2.0 och den sociala webben vuxit fram där användarna, t ex lärarna, kan vara producenter och lärresurser av olika slag läggs in på YouTube, SlideShare och andra webbplatser/portaler. Utbildningsinstitutioner runt om i världen använder redan portaler som iTunes, Academic Earth och YouTube Edu för att distribuera föreläsningar, information och kursmaterial i institutionens namn med dess logotyp.Frågan om OER är så komplex att ett projekt inte kan lösa samtliga problem. Det krävs insatser på en rad områden. Detta projekt syftar till att öka användningen av OER genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för viktigaste målgrupp – lärarna. Projektet ville särskilt lyfta fram studentnyttan och studenters lärande, bland annat genom att lägga betoningen på att göra kursmaterial i "levande" kurser tillgängligt med lämplig Creative Commons licens (t ex för potentiella studenter). Fördelarna med detta är bland annat att studenter lättare skulle kunna se vad kurserna handlar om och därigenom ha lättare att välja. Öppen publicering av kursmaterial skulle även höja kvaliteten eftersom lärosätena inte vill att material av tveksam kvalitet skall vara publikt tillgängligt. Verksamheten vid lärosätena skulle bli mera transparent vilket i sig skulle leda till högre kvalitet.Projektets seminarier behandlar olika aspekter av upphovsrätt, hur Web 2.0 och sociala medier kan användas för hantering av öppna lärresurser, hur dessa kan samspela med lärosätenas egna arkiv och hur olika intressenters intressen (studenter, lärare, utbildningsinstitutioner och intresserad allmänhet) kan tillgodoses i dessa miljöer. Detta projekt syftar till att öka användningen av OER genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för vår målgrupp – lärarna. På projektets dialogseminarier som beskrivs nedan har studenter bjudits in för att ytterligare fokusera på studentperspektivet
  •  
21.
  • Creelman, Alastair, 1958-, et al. (författare)
  • Open courses as virtual mobility and the role of collaborative literacy in staff development
  • 2016
  • Ingår i: EDEN 2016 Annual Conference. Re-Imagining Learning Scenarios. - Budapest : European Distance and E-Learning Network, 2016. - 9786155511080
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Open Networked Learning (ONL) https://opennetworkedlearning.wordpress.com is an open online course that is offered both as an internal professional development course at the partner universities (Karolinska Institute, Lund University, Linnaeus University, KTH in Sweden and IIE Varsity College in South Africa) as well as being open to learners from all over the world. The course has been derived from an earlier model that has in turn led to several other online courses. The primary target group is university teachers, educational technologists and course designers but it also attracts educators from other educational sectors both public and private. Using an open collaborative learning environment learners investigate aspects of connected, collaborative learning with modules based around topics such as digital literacies, collaborative and flexible learning, teaching in open spaces and course design.
  •  
22.
  • Creelman, Alastair, 1958-, et al. (författare)
  • Open Educational Resources – a resource for learning
  • 2010
  • Ingår i: ScieCom Info. - Lund : Nordbib research funding programme. - 1652-3202. ; 6:3, s. 9-12
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Flera projekt har belyst problematiken med öppna lärresursers skapande, lagring, sökbarhet, användning och upphovsrättsliga frågor. Samtidigt har den sociala webben vuxit fram där användarna, t ex lärarna, kan vara producenter och lägga ut lärresurser på YouTube, SlideShare och andra webbplatser/portaler. Utbildningsinstitutioner, speciellt i USA, utnyttjar dessa medier och distribuerar utbildningsmaterial (föreläsningar, reportage mm) via kanaler som iTunes U och YouTube Edu. Frågan om OER är så komplex att ett projekt inte kan lösa samtliga problem. Det krävs insatser på en rad områden. Projektet OER – en resurs för lärande vill öka användningen genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för den viktigaste målgruppen – våra lärare. Vi vill stimulera användningen genom att anordna regionala dialogseminarier, portalnärvaro och goda exempel, samt samverkan mellan lärosäten.  På dessa seminarier kommer vi bland annat att behandla olika aspekter på upphovsrätt, hur sociala medier kan användas för hantering av öppna lärresurser, hur dessa kan samspela med lärosätenas egna arkiv och hur olika intressenters intressen (studenter, lärare, utbildningsinstitutioner och intresserad allmänhet) kan tillgodoses i dessa miljöer.  Projektet vill särskilt lyfta fram studentnyttan. Projektet lägger betoningen på att göra kursmaterial i "levande" kurser tillgängligt med lämplig cc-licens (t ex för potentiella studenter). Detta skulle ha flera fördelar t ex skulle studenterna lättare kunna se vad kurserna handlar om och därigenom ha lättare att välja. Kvaliteten på kursmaterialet skulle antagligen också bli bättre då lärosätena inte vill att material av tveksam kvalitet skall vara publikt tillgängligt. Verksamheten vid lärosätena skulle bli mera transparent vilket i sig skulle leda till högre kvalitet. På de dialogseminarier som beskrivs nedan kommer studenter att bjudas in för att studentperspektivet skall lyftas fram.
  •  
23.
  • Creelman, Alastair, 1958-, et al. (författare)
  • Perspectives on MOOC quality : An account of the EFQUEL MOOC Quality Project
  • 2014
  • Ingår i: INNOQUAL - International Journal for Innovation and Quality in Learning. - : EFQUEL. - 2294-9763. ; 2:3, s. 78-87
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Massive Open Online Courses (MOOC) represent a recent stage in open education. In more and more institutions they are moving from an early entrepreneurial stage into the reality. The rapidly rising participation levels, high visibility and a growing community worldwide prompt a number of important questions. The MOOC Quality Project, an initiative of the European Foundation for Quality in ELearning (EFQUEL), addresses the question of quality and MOOCs, not by trying to find one answer which fits all, but by trying to stimulate a discourse on the issue of quality in MOOCs. A series of blogposts by eleven worldwide experts and stakeholders in the field addressed the issues from each participant’s viewpoint. From twelve experts’ blog contributions key quality areas were identified by way of document analysis, amongst which were addressing a massive (and often unspecified) target group, mixing formal and informal learners, learning across contexts, transparency and openness, peer-to-peer pedagogy, choice-based learning and learner support.
  •  
24.
  • Creelman, Alastair, 1958-, et al. (författare)
  • Problem-Based Learningin International Online Groups
  • 2021
  • Ingår i: Designing courses with digital technologies. - New York & London : Routledge. - 9780367625535 - 9781003144175 ; , s. 42-47
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Open Networked Learning (ONL) is a learning-by-doing online course foreducators in higher education who wish to develop their skills in designingand teaching collaborative online courses. It was developed in responseto a growing need for courses dealing with online teaching and learning.Furthermore, it is a result of educational developers looking outside theirown universities to collaborate within their network of colleagues nationallyand internationally. Instead of each institution running its own internalcourse, the partner institutions collaborate on a common course that offersboth internal professional development and practical experience of virtualmobility. Educators gain the opportunity to engage in learning and collaborating with colleagues from universities around the world in multidisciplinary groups with problem-based learning as a foundation.
  •  
25.
  • Creelman, Alastair, 1958- (författare)
  • Public libraries as learning spaces
  • 2012
  • Ingår i: Scandinavian library quarterly. - Stockholm : Kungliga biblioteket. - 2001-3051. ; 45:1, s. 16-17
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • The role of public libraries is changing rapidly and the rise of open education creates opportunities for them to be hubs for lifelong learning. Alastair Creelman, blogger and e-learning analyst at Linnaeus University in Kalmar, examines some of the key current trends in net-based learning and discusses the future role of public libraries in this context.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-25 av 47
Typ av publikation
konferensbidrag (18)
tidskriftsartikel (11)
rapport (8)
bokkapitel (7)
bok (1)
proceedings (redaktörskap) (1)
visa fler...
annan publikation (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (19)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (17)
populärvet., debatt m.m. (11)
Författare/redaktör
Creelman, Alastair, ... (45)
Ossiannilsson, Ebba (12)
Árnason, Hróbjartur (6)
Löwe, Corina, 1970- (6)
Slåtto, Torhild (4)
Grubbe, Jørgen (3)
visa fler...
Forsberg, Åsa (2)
Nilson, Maria, 1965- (2)
Piltz, Linda, 1974- (2)
Hedberg, Maria (2)
Eklund, Carola (2)
Creelman, Alastair (2)
Schneider, Markus (2)
Brinkfeldt, Niklas (2)
Ehlers, Ulf-Daniel (2)
Shamarina-Heidenreic ... (2)
Witthaus, Gabi (2)
Jansen, Darco (2)
Zourou, Katerina (2)
Hemmingsson, Birgitt ... (2)
Master Östlund, Chri ... (1)
Richardson, David, 1 ... (1)
Dafgård, Lena, 1958- (1)
Tell, Joakim (1)
Kekkonen, Taru (1)
Knudsen, Aina (1)
Ruge, Barfuss (1)
Hansen, Deirdre (1)
Bacsich, Paul (1)
Pepler, Giles (1)
Frank Bristow, Sara (1)
Szalma, Eva (1)
Slaidins, Ilmars (1)
Berg, Agne (1)
Henriksson, Katarina (1)
Holmberg, Jörgen (1)
Falk, Per (1)
Bourelius, Lasse (1)
Breznik, Katja (1)
Špur, Natalija (1)
Frumen, Sebastijan (1)
Stracke, Christian M ... (1)
Stenbom, Stefan (1)
Reneland-Forsman, Li ... (1)
Molka-Danielsen, Jud ... (1)
Carter, Bryan (1)
Akhmetova, Daniya (1)
Morozova, Ilona (1)
Zaynullin, Aydar (1)
Amft, Andrea (1)
visa färre...
Lärosäte
Linnéuniversitetet (45)
Högskolan Dalarna (3)
Göteborgs universitet (1)
Lunds universitet (1)
Språk
Engelska (40)
Svenska (5)
Ryska (1)
Norska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (44)
Humaniora (2)
Naturvetenskap (1)
Medicin och hälsovetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy