| 1. |
- Dessborn, Lisa, et al.
(författare)
-
Bidrar gäss och svanar till övergödning av våtmarker?
- 2018
-
Ingår i: Fakta för förvaltare: gäss och svanar. - Stockholm : Naturvårdsverket. ; , s. 33-47
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- • Gäss och svanar förekommer idag i större antal nära fler människor än någonsin tidigare, i Sverige och i övriga Västeuropa. • De ökande antalen leder ibland till problem och konflikter. På jordbruksmark kan gäss och svanar orsaka kostsamma skador på oskördade grödor. Hårt bete kan också påverka naturlig växtlighet och då bli ett naturvårdsproblem. • Gäss och svanar är vegetarianer och äter enbart blad, stjälkar, frön och rotdelar från växter, både på land och i vatten. • Bete på växande grödor kan också skapa intressekonflikter i områden där gäss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade våtmarker. • Samtidigt bidrar gässen med många ekosystemtjänster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och kött. GÄSS OCH SVANAR SOM NÄRINGSTRANSPORTÖRER • Gäss och svanar har en relativt sett näringsfattig kost och en ganska ineffektiv matsmältning. Därför måste de äta mycket och producerar följaktligen stora mängder avföring. • Dessa fåglar hittar mycket av sin föda på land, men vilar enstor del av dygnet på våtmarker, där de också bajsar. • Under höst, vinter och vår gör gäss och svanar omfattande dagliga förflyttningar mellan födoplatser och viloplatser. De blir därmed naturliga transportörer av näringsämnen till våtmarker och sjöar.ÖVERGÖDNING I VATTENDRAG • Under häckningstiden på sommaren är de flesta gäss och svanar glest utspridda över stora områden, samtidigt som flera arter häckar i våtmarker och sjöar som är naturligt näringsfattiga. Under dessa omständigheter är fåglarnas näringstransport från land till vattenmiljöer en naturlig process som snarast bidrar till ett rikare växt- och djurliv. • Våtmarker där gäss och svanar samlas i stora antal under höst, vinter och vår är dock sällan näringsfattiga, och många av dem har redan problem med över- gödning genom näringsläckage från jordbruksmark. Övergödning kan leda till algblomning, försämrad vattenkvalitet och andra oönskade förändringar i våtmarks- ekosystemet. • I områden som redan har problem med övergödning kan gäss och svanar göra att problemen ökar. Särskilt känsliga är små vattensamlingar med begränsat till- och utflöde, men också de som sommartid har kraftig avdunstning i kombination med stora antal fåglar. • En betydande del av den samlade näringstillförseln till våtmarker sker under den tid på året då växterna är inaktiva och alltså inte tar upp näringsämnen. Detta leder till att de senare antingen sedimenterar (och frigörs en annan årstid), eller att de transporteras nedströms och kan orsaka övergödning där. • Ett räkneexempel visar att 2 000 gäss som uppehåller sig i en våtmark i fyra månader kan bidra med 160 kg kväve och 40–80 kg fosfor. I vilken mån detta är problematiskt beror på hur mycket samma område påverkas av näringsläckage från jordbruk och andra mänskliga källor. • Kunskapssammanställningen ger exempel på åtgärder man kan vidta för att öka eller minska en våtmarks attraktivitet för gäss och svanar.
|
|
| 2. |
- Elmberg, Johan, et al.
(författare)
-
Påverkar betande gäss och svanar jordbruket
- 2018
-
Ingår i: Fakta för förvaltare: gäss och svanar. - Stockholm : Naturvårdsverket.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gäss och svanar förekommer idag i större antal nära fler människor än någonsin tidigare, i Sverige och i övriga Västeuropa. • De ökande antalen leder ibland till problem och konflikter. På jordbruksmark kan gäss och svanar orsaka kostsamma skador på oskördade grödor. Hårt bete kan också påverka naturlig växtlighet och då bli ett naturvårdsproblem. • Gäss och svanar är vegetarianer och äter enbart blad, stjälkar, frön och rotdelar från växter, både på land och i vatten. • Bete på växande grödor kan också skapa intressekonflikter i områden där gäss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade våtmarker. • Samtidigt bidrar gässen med många ekosystemtjänster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och kött. GÄSS OCH SVANAR SOM VÄXTÄTARE • Eftersom deras föda mest består av fibrer och vatten, måste gäss och svanar äta stora mängder för att få i sig nog med näringsämnen (främst proteiner och kolhydrater). • Gäss och svanar har en högt utvecklad förmåga att avgöra växters innehåll av proteiner och lättsmälta kolhydrater, men också av illasmakande och svårsmälta ämnen. De är därför kräsna i sitt val av föda. • Behovet av olika näringsämnen varierar över året; gäss och svanar äter mer proteiner höst och vår, medan energirika växter prioriteras under vintern. • De flesta jordbruksgrödor är mer näringsrika än gässens naturliga föda, och därför rtare val” för dem. BETESSKADOR I JORDBRUKET • Grödor med bättre näringsinnehåll och ökande arealer vintergröna grödor gör att vi idag har mer gäss och svanar på jordbruksmark än någonsin förr. • Skador orsakade av gäss och svanar under höst och vinter kan ofta kompenseras av växterna men ibland leda till ekonomiska förluster. • Gäss och svanars påverkan på skördeutfallet generellt är mycket liten jämfört med den variation som orsakas av faktorer som nederbörd, temperatur och växtsjukdomar. • Lokalt kan bete av gäss och svanar orsaka stora skador och kännbara ekonomiska förluster för jordbruket. Betesskador uppkomna under vår och sommartid före skörd kan vara särskilt problematiska, och är samtidigt lite studerade. • Det finns en rad exempel på både beprövade och mindre beprövade metoder att styra förekomsten av gäss och svanar, och därmed påverka skadornas omfattning. Till dessa hör avledningsåkrar, grödoval, skrämsel och andra åtgärder som gör fält mindre attraktiva för fåglarna.
|
|
| 3. |
- Elmberg, Johan, et al.
(författare)
-
Sprider gäss och svanar smittsamma sjukdomar?
- 2018
-
Ingår i: Fakta för förvaltare: gäss och svanar. - Stockholm : Naturvårdsverket. ; , s. 49-65, s. 50 - 65
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- • Gäss och svanar förekommer idag i större antal nära fler människor än någonsin tidigare, i Sverige och i övriga Västeuropa. • De ökande antalen leder ibland till problem och konflikter. På jordbruksmark kan gäss och svanar orsaka kostsamma skador på oskördade grödor. Hårt bete kan också påverka naturlig växtlighet och då bli ett naturvårdsproblem. • Gäss och svanar är vegetarianer och äter enbart blad, stjälkar, frön och rotdelar från växter, både på land och i vatten. • Bete på växande grödor kan också skapa intressekonflikter i områden där gäss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade våtmarker. • Samtidigt bidrar gässen med många ekosystemtjänster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och kött. GÄSS OCH SVANAR SOM SMITTSPRIDARE • Många smittämnen är kända hos vilda gäss och svanar. Det handlar om virus, bakterier och encelliga parasiter. • En del av dessa smittämnen har förmåga att infektera också andra fågelarter och ibland däggdjur. • Gäss och svanar är rörliga och uppträder ofta nära människor och i jordbrukslandskapet. Därför misstänks de ibland för att sprida sjukdomar till människor och våra tamdjur. • En genomgång av forskningen inom detta fält visar att gäss och svanar ytterst sällan utgör en hälsorisk för människor, men något oftare för tamdjur och då främst fjäderfän. • I vissa fall tycks gäss och svanar kunna bidra till spridning av följande sjukdomar till tamdjur eller människa: fågelinfluensavirus, campylobacter, salmonella (gäller främst smitta till fjäderfä) och antibiotikaresistenta bakterier. I samtliga fall är dock andra smittkällor än gäss och svanar betydligt vanligare. • Forskningen har däremot inte funnit några belägg för att gäss och svanar sprider till exempel Newcastle-virus, West Nile virus, botulism, papegojsjuka eller borrelia till tamdjur eller människa. • För några smittämnen, till exempel E. coli och cryptosporidier, är det fortfarande oklart om gäss och svanar alls har någon betydelse för spridning till tamdjur eller människa. • Klimatförändringar och en allt bättre förståelse för de olika smittämnenas variation i förekomst och farlighet gör det viktigt att vi fortsätter att övervaka dem samt har beredskap för att omvärdera deras betydelse. • Att tamboskap och gäss betar sida vid sida har inga kända risker från smittsynpunkt, inte heller på strandängar. • Trots slutsatserna om en relativt låg smittorisk kan det vara klokt att iaktta försiktighetsåtgärder vid djurhållning, till exempel att förse tamdjur med rent vatten och att hålla fjäderfä avskilda från vilda gäss och svanar. För människans del kan man minska riskerna genom att sätta upp nät för att hindra fåglarna att ta sig upp på badstränder. Om man badar i sjöar där det vistas mycket gäss eller svanar är det klokt att tvätta sig efter badet och att undvika kallsupar.
|
|
| 4. |
-
Bioblitz i Arkelstorp 16-17 augusti 2019
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arkelstorpsviken är den nordvästra delen av Oppmannasjön, som ären av Skånes största sjöar. Idén att genomföra en så kallad Bioblitzvid Arkelstorpsviken föddes under ett styrelsemöte i projektet "En viki Sjöriket Skåne" som är ett samarbete mellan Oppmanna Vånga Bygderåd och Högskolan Kristianstad. Projektets främsta syfte är att hitta en lösning på den kraftiga övergödningen i Arkelstorpsviken. Detta är ett ”Leader”-finansierat projekt, vilket innebär att stommen i projektetär lokal förankring. Det fanns röster i byn som kände att man gav området onödigt dåligt rykte genom att ständigt lyfta fram problemen med vattenstatusen i sjön. Under ett styrelsemöte 30 sep 2018 föddes iden att genom en Bioblitz lyfta fram de positiva värdena i och kring sjön. Den naturliga samarbetspartnern för detta projekt var forskningsmiljön MABH (Man & Biosphere Health) vid Högskolan Kristianstad,vars medlemmar tillsammans besitter en mycket bred biologisk kunskap.Med MABH i ryggen var alltså kompetensen säkrad för att genomföra en Bioblitz. Inbjudningar skickades ut till lokala naturorganisationerför att hitta ännu fler experter som kunde hjälpa till med särskilda artgrupper. Samtidigt jobbade man aktivt lokalt med att försöka engagera intresserad allmänhet. Inbjudningar och direktreklam skickades ut till samtliga hushåll med postadress Arkelstorp. I ett försök att synas genom mediebruset anordnades en tävling, som gick ut på att gissa antalet arter (taxa) som hittades under Bioblitzen. Två lokala företag ställde upp och första priset för den vuxna individ som gissade närmstvar en 3-rätters måltid på Bäckaskogs Slott. De yngre tävlande kunde vinna en kanotutflykt med familjen på Ivögården.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Elmberg, Johan, 1960-, et al.
(författare)
-
Gäss : ny kunskap krävs
- 2017
-
Ingår i: Vår fågelvärld. - 0042-2649. ; :4
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- "Dum som en gås" är ett märkligt talesätt. Gäss är tvärtom vaksamma, sociala och förnämligt anpassade till sin miljö. De hittar och väljer den föda som bäst svarar mot årstidens behov, och de fattar strategiska beslut inför flyttning och häckning. Att de också är framgångsrika visar den sentida starka ökningen av flera arter.
|
|
| 8. |
- Elmberg, Johan, et al.
(författare)
-
Gäss : ny kunskap krävs
- 2017
-
Ingår i: Vår fågelvärld. - 0042-2649. ; :4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Dum som en gås" är ett märkligt talesätt. Gäss är tvärtom vaksamma, sociala och förnämligt anpassade till sin miljö. De hittar och väljer den föda som bäst svarar mot årstidens behov, och de fattar strategiska beslut inför flyttning och häckning. Att de också är framgångsrika visar den sentida starka ökningen av flera arter.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Elmberg, Johan, et al.
(författare)
-
Jagar du lokala grågäss eller flyttande fågel?
- 2023
-
Ingår i: Svensk jakt: Svenska jägareförbundets tidskrift. - 0039-6583. ; :9, s. 36-38
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De svenska grågässen är fler än någonsin. Färsk forskning visar att de också har nya vanor. Fem forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Högskolan Kristianstad skriver om grågåsen och hur arten kan förvaltas tillsammans med andra länder.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Elmberg, Johan, et al.
(författare)
-
Vilka grågäss jagar du egentligen?
- 2023
-
Ingår i: Svensk jakt: Svenska jägareförbundets tidskrift. - 0039-6583. ; 161:9, s. 36-38
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
- Eriksson, Louise, 1973-, et al.
(författare)
-
Adaptive capacity in the multi-level management system of migratory waterbirds : a case study of participatory goose management in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Journal of Environmental Planning and Management. - : Routledge. - 0964-0568 .- 1360-0559. ; 67:3, s. 522-541
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Adaptive management (AM) is one approach to manage migratory waterbirds, but obstacles to the implementation of AM require adaptive capacities in the management system (rules, institutions, action situations). This study aims to examine the adaptive capacity of participatory goose management in Sweden. Considering the biophysical and institutional context, we analyzed how tangible, individual, and governance assets were associated with technical and social learning. Interviews with informants in the national council for geese, swans, and cranes, and local management groups (LMGs) were conducted, and documentation reviewed. Results revealed evidence of a local preparedness in areas with an LMG. Nevertheless, the study highlighted a need to formalize the evolving system, to consider a more systematic implementation of AM (including regulations allowing for adaptive responses), and to ensure stakeholder acceptance for management tools and visions. The study illustrates the need for a broad set of assets to ensure learning in participatory management.
|
|
| 15. |
- Eriksson, Louise, 1973-, et al.
(författare)
-
Are birdwatchers willing to participate in local goose management? : A case study from Sweden
- 2023
-
Ingår i: European Journal of Wildlife Research. - : Springer. - 1612-4642 .- 1439-0574. ; 69:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Stakeholder involvement in wildlife management is important and requires knowledge about factors motivating such participation. With several goose populations increasing in Europe and goose management incorporating multiple objectives, involvement of stakeholder groups with diverse interests is needed. In this study, we examined how evaluations of geese (attitude and acceptance capacity), but also experiences of birdwatching and birdwatcher identity, were associated with willingness to participate in local goose management. A survey among members of Sweden's largest birdwatching organization was conducted (n = 5010). The majority of respondents, 64%, displayed a divided evaluation of geese, most frequently in terms of an overall positive attitude towards geese but a low acceptance for current goose population levels (i.e. acceptance capacity). Birdwatchers' willingness to participate in goose management was generally low. Whereas they were more willing to take part in goose counts (i.e. monitoring) than to participate in local goose management groups, they were least willing to contribute to mitigating crop damage through scaring geese. Results further revealed that birdwatchers with a divided evaluation of geese and an entirely positive evaluation displayed the highest willingness to participate in goose management. However, a stronger distinct birdwatcher identity as a result of more birdwatching experiences was even more strongly associated with higher willingness to take part in goose management. The results highlight a need to intensify efforts to engage stakeholder groups with an interest in conservation issues in the participatory goose management system in Europe.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Eriksson, Louise, 1973-, et al.
(författare)
-
Individuals and Multilevel Management : A Study of the Perceived Adaptive Capacity of the Goose Management System among Farmers in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Society and Natural Resources. - : Informa UK Limited. - 0894-1920 .- 1521-0723. ; 35:1, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Agricultural damage by geese is a growing problem in Europe and farmers play a key role in the emerging multilevel adaptive management system. This study explored how characteristics associated with the farmer and the farm, along with experience of damage, cognitive appraisals, emotions, and management beliefs were associated with the perceived adaptive capacity of the goose management system among farmers in the south of Sweden (n = 1,067). Survey results revealed that owning a larger farm, a farm closer to water or formally protected areas, along with cultivating cereal and root crops, were associated with geese evoking stronger negative emotions. Further, more previous experience of damage was related to stronger negative emotions and lower levels of perceived adaptive capacity. However, even more important determinants of perceived adaptive capacity were cognitive appraisals, emotions, and management beliefs. Bridging the ties between individual farmers and the system is important for improved multilevel management.
|
|
| 18. |
- Eriksson, Louise, 1973-, et al.
(författare)
-
The importance of structural, situational, and psychological factors for involving hunters in the adaptive flyway management of geese
- 2023
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Nature Publishing Group. - 2045-2322. ; 13:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Adaptive flyway management of superabundant geese is emerging as a strategy to reduce damage to agricultural crops and other ecosystem disservices, while also ensuring sustainable use and conservation objectives. Given the calls for intensified hunting as part of flyway management in Europe, we need to increase the understanding of structural, situational, and psychological factors important for goose hunting among hunters. Our survey data, retrieved in southern Sweden, showed a higher potential to intensify hunting among goose hunters than other hunters. In response to hypothetical policy instruments (including regulations, collaborative, and others), hunters declared a minor increase in their intention to hunt geese, with the greatest expected increase among goose hunters should the hunting season be extended. Situational factors (e.g., access to hunting grounds) were associated with goose hunting (frequency, bag size, and intention to increase hunting). In addition, controlled motivation (derived from external pressures or to avoid guilt) and more importantly autonomous motivation (due to hunting being enjoyable or valuable) were along with goose hunter identity positively associated with goose hunting. Hunters’ involvement in flyway management may be encouraged by using policy instruments to remove situational barriers and facilitate their autonomous motivation.
|
|
| 19. |
- Eriksson, Louise, et al.
(författare)
-
The public and geese : a conflict on the rise?
- 2020
-
Ingår i: Human Dimensions of Wildlife. - : Routledge. - 1087-1209 .- 1533-158X. ; 25:5, s. 421-437
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Wild geese are increasing in agricultural and urban settings across Europe, leading to widespread human – geese interactions. This study examined how the public’s acceptance of geese (attitude and acceptance capacity) varied depending on place dimensions, interactions with geese in different settings (place-based experience), and psychological factors, including wildlife value orientations, beliefs about the ecosystem services and disservices geese provide, and emotions. A survey was conducted in two municipalities with large goose populations in Sweden; Kristianstad and Örebro (n = 898). Results revealed a favorable view of the occurrence of geese, although a substantial share believed the number of geese was too high. Place-based experiences of geese were correlated with acceptance (e.g., more experience on beaches was associated with a negative attitude) and the importance of psychological factors for acceptance was confirmed. The study highlights the need to consider the public’s experiences of geese for sustainable goose management.
|
|
| 20. |
-
Fakta för förvaltare: gäss och svanar : kunskapssammanställning om bete, övergödning, smittspridning och skyddsjakt
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- GÄSSEN I SVERIGE blir allt fler. De flesta gåsarter ökar i antal och med växande populationer ökar också konflikterna mellan samhällsintressen och människor som berörs av gässen. Ändrade flyttningsmönster är ett annat exempel på hur förutsättningarna för förvaltningen av gäss och svanar påverkas. I den strategi för svensk viltförvaltning som Naturvårdsverket har tagit fram betonas en förvaltning byggd på kvalitetssäkrad kunskap och förvaltningen av gäss är ett bra exempel på vikten av aktuell kunskap när omständigheterna förändras. Viltstrategin beskriver de vägval som Naturvårdsverket avser att genomföra för att utveckla och stärka Sveriges viltförvaltning fram till år 2020. Bland annat ska arbetet med att förebygga skador och andra problem som vilt orsakar utvecklas, tillsammans med övriga berörda organisationer. Strategin betonar också att svensk viltförvaltning ska bygga på den bästa tillgängliga kunskapen och att Naturvårdsverket har ett stort ansvar för att se till att aktuell kunskap kommer till användning. Forskarna Johan Elmberg och Johan Månsson har på uppdrag av Naturvårdsverkets vetenskapliga kommitté för viltforskning gjort en litteraturöversikt om befintlig kunskap om gäss och om framtida kunskapsbehov. Kunskapssammanställningen ligger också till grund för ett större gåsforskningsprojekt under ledning av Johan Elmberg och Johan Månsson, med start 2017. I Naturvårdsverkets arbete med att ta fram vetenskapligt underlag till stöd för viltförvaltningen är gåsprojektet en viktig pusselbit som är tänkt att under de kommande åren kunna ge ytterligare kunskap till en gåsförvaltning i förändring. Författarna svarar ensamma för rapportens innehåll, slutsatser och rekommendationer
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Liljebäck, Niklas, et al.
(författare)
-
Learning from long time series of harvest and population data : Swedish lessons for European goose management
- 2021
-
Ingår i: Wildlife Biology. - : Nordic Council for Wildlife Research (NKV). - 0909-6396 .- 1903-220X. ; 1, s. 1-10
-
Recension (refereegranskat)abstract
- Goose management in Europe is faced by multiple challenges, as some species are declining and in need of conservation actions, while other populations have become very abundant, resulting in calls for increased harvest. Sweden has long-term series of harvest data and counts of breeding and autumn-staging geese. We used national data (indices) for greylag goose, bean goose and Canada goose to study shifts in temporal trends and correlative patterns, and to infer possible causal links between harvest and population trends. Our study provides an opportunity to guide management given the data collected within the present monitoring, as well as to suggest improvements for future data collection. The populations of greylag and Canada geese increased in Sweden 1979–2018, but this long-term trend included a recent decrease in the latter species. Bean goose breeding index decreased, whilst staging numbers and harvest varied with no clear long-term trend. For Canada goose, our analysis suggests that harvest may affect population growth negatively. For bean goose and greylag goose we could not detect any effect of harvest on autumn counts the following year. We find that the present data and analysis of coherence may suffice as basis for decisions for the current management situation in Sweden with its rather unspecific goals for greylag (very abundant) and Canada goose (invasive species) populations. However, for management of bean geese, with international concerns of over harvest, data lack crucial information. For future management challenges, with more explicit goals, for all goose species we advocate information that is more precise. Data such as hunting effort, age-structure of goose populations and mark–recapture data to estimate survival and population size, is needed to feed predictive population models guiding future Swedish and European goose management.
|
|
| 24. |
- Liljebäck, Niklas, et al.
(författare)
-
Learning from long time series of harvest and population data : Swedish lessons for European goose management
- 2021
-
Ingår i: Wildlife Biology. - : Wiley. - 0909-6396 .- 1903-220X. ; 2021:1
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Goose management in Europe is faced by multiple challenges, as some species are declining and in need of conservation actions, while other populations have become very abundant, resulting in calls for increased harvest. Sweden has long-Term series of harvest data and counts of breeding and autumn-staging geese. We used national data (indices) for greylag goose, bean goose and Canada goose to study shifts in temporal trends and correlative patterns, and to infer possible causal links between harvest and population trends. Our study provides an opportunity to guide management given the data collected within the present monitoring, as well as to suggest improvements for future data collection. The populations of greylag and Canada geese increased in Sweden 1979-2018, but this long-Term trend included a recent decrease in the latter species. Bean goose breeding index decreased, whilst staging numbers and harvest varied with no clear long-Term trend. For Canada goose, our analysis suggests that harvest may affect population growth negatively. For bean goose and greylag goose we could not detect any effect of harvest on autumn counts the following year. We find that the present data and analysis of coherence may suffice as basis for decisions for the current management situation in Sweden with its rather unspecific goals for greylag (very abundant) and Canada goose (invasive species) populations. However, for management of bean geese, with international concerns of over harvest, data lack crucial information. For future management challenges, with more explicit goals, for all goose species we advocate information that is more precise. Data such as hunting effort, age-structure of goose populations and mark-recapture data to estimate survival and population size, is needed to feed predictive population models guiding future Swedish and European goose management.
|
|
| 25. |
- Månsson, Johan, et al.
(författare)
-
Migration patterns of Swedish Greylag geese Anser anser : implications for flyway management in a changing world
- 2022
-
Ingår i: European Journal of Wildlife Research. - : Springer Verlag. - 1612-4642 .- 1439-0574. ; 68, s. 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Significant population growth of some European goose populations has led to initiatives to implement management at the flyway level. Understanding migration routes and spatiotemporal distribution is crucial for the successful and coordinated management of migratory species such as geese. In this study, we describe movements across the entire annual cycle in 76 Greylag geese (Anser anser) fitted with GPS tracking devices at five catch sites in Sweden. We show that Greylag geese breeding in Sweden still use a NE-SW migration path. However, the wintering range has undergone a northward shift during the last decades. Compared to previous studies, our data suggest a continued reduction in migration distance, being most pronounced in birds in southernmost Sweden. Greylag geese tagged in southernmost Sweden spent almost the entire annual cycle in Sweden and Denmark (97 and 100% of all GPS locations). In contrast, the flyway of Greylag geese from the northern catch sites still covers countries from Sweden to Spain, but presently, only a small fraction of the population migrates to Spain. Instead, most of the annual cycle is spent in Sweden, Denmark, the Netherlands, or Germany. The contrasting spatiotemporal distribution in geese of different geographical origin indicates that management initiatives for the NW/SW European Greylag Goose population need to consider that different migration strategies occur within previously defined management units. As a consequence, coordination of management actions (e.g. monitoring, harvest quotas, reserves) may need to consider different spatial scales, i.e. from the regional to the international scale depending on the origin of the Greylag geese.
|
|
