| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(author)
-
Den svenska bridreaktorn : vision och verklighet
- 2010
-
In: Teknik- och Vetenskapshistoriska dagar. ; , s. 30-
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Den snabba bridreaktorn är en typ av kärnreaktor som väckte stor uppmärksamhet under 1950- och 60-talen. Dess förmåga att producera mer kärnbränsle än den förbrukar erbjöd löften om billig och tillförlitlig energi, och knöt den därmed också samman med utopiska idéer om evig energiförsörjning. Det fanns avancerade planer på svenska bridreaktorer som skulle laddas med plutonium från de svenska tungvattenreaktorerna och bilda ett högteknologiskt energisystem som skulle ge Sverige fördelar i den internationella konkurrensen. Men det blev inte några storskaliga bridreaktorprogram i västvärlden. En rad faktorer av teknisk, ekonomisk och politisk natur gjorde att utvecklingen tog andra vägar. Trots det fungerade bilden av bridreaktorn som en framtidsvision inom kärnkraftsutvecklingen: som en lösning på de råvaruproblem uranreaktorerna tampades med, men utvecklades småningom också till en skräckbild. Bridreaktorn är ett exempel på en teknisk vision som inte uppfyllde sina industriella förväntningar. Men det hindrar inte att bridreaktorn var en inflytelserik teknik i en tid då viktiga beslut om kärnkraften gjordes. Föreliggande paper diskuterar hur bridreaktorn i sin egenskap av teknisk vision påverkade teknikutvecklingen, energipolitiken och miljödebatten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(author)
-
Forskningsinstitut i Tyskland : forskningsideal och historisk framväxt
- 2010
-
In: Teknik- och Vetenskapshistoriska dagar. ; , s. 13-
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Forskningsorganisation i Tyskland under andra halvan av 1900-talet har haft en distinkt nationell historia, starkt präglad av möjligheterna till återhämtning efter kriget och, senare, de utmaningar av ekonomisk karaktär som det återförenade landet ställdes inför. Samtidigt har det tyska forskningslandskapet vuxit fram under intensivt utbyte med utlandet och uttrycker på många sätt pan-europeiska ideal kring grundforskning, forskningsfrihet och innovation. Föreliggande papper fokuserar på två forskningsinstitutsorganisationer i Tyskland och deras historiska framväxt: Max-Planck-Gesellschaft och Fraunhofer Gesellschaft. Medan Max-Planck-Gesellschaft är en grundforskningsinstitution, oberoende från stat och industri men ändock i stort sett helt finansierad med offentliga medel, representerar Fraunhofer Gesellschaft nära nog dess motsats: industrinära institut med starkt fokus på innovation och utveckling. Medan den förra har sina rötter både i Weimarrepubliken och i de allierade styrkornas återrekonstruktion av landet efter kriget är den senare en utpräglad efterkrigsprodukt, präglad av samtida idéer om militär rustning och snabb tillväxt. Pappret fokuserar på de ideal kring organisation av grundforskning och tillämpad forskning som de två institutssystemen representerat och undersöker hur ideal som oberoende, excellens och tillväxt tar sig utryck i de två organisationerna. Som avslutning görs några reflektioner på vilka sätt situationen i Tyskland korresponderar med den svenska och vad som kan ses som unikt med det tyska systemet och dess historia.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(author)
-
Max Plancks strålande upptäckt
- 2008
-
In: Svenska dagbladet. - 1101-2412. ; :26/5
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 11. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(author)
-
Miljörörelsens antagonister? : Tekniska yrkesföreningar som utmanare och förmedlare i miljödebatten
- 2012
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Miljörörelsen som historiskt studieobjekt har ibland tyckts ha en närmast magisk lyskraft: den representerade det nya, det unga, det progressiva och kanske till och med det goda. Men det finns en annan sida av miljörörelsens historia, och det rör hur den motsatta polariseringen – det ”gamla”, de konservativa strukturerna, eller kanske de som hade ekonomiska intressen som stod i motsats mot till miljörörelsen – reagerade på denna nya samhällskraft.Teknik- och kärnkraftsdebatten under andra halvan av 1900-talet bidrog till en frustration hos ingenjörskåren över att inte längre ses som modernitetens vägröjare. Ingenjörerna upplevde kritiken från politiker och journalister som ”otacksamhet” över de tekniska framsteg som ingenjörsvetenskapen erbjudit mänskligheten. Den demokratisering av samhällsdebatten som skedde var alltså inte alltid välkommen.I mitt papper kommer jag att undersöka hur Svenska teknologföreningen – ingenjörernas yrkesorganisation som 1960-talet var en sammanslutning med både tyngd och inflytande – regerade på miljödebatten. Jag kommer att diskutera dels hur formellt apolitiska organisationer valde att engagera sig i miljöfrågor för att kunna framstå som relevanta, samtidigt som de slets mellan olika professionella ideal. En annan fråga är hur miljörörelsens idéer bars vidare – vilka organisationer deltog i utmejslandet av vad som sedan blev den starka rörelsen på 1970-talet, och vilken roll hade de ”konservativa” strukturerna i detta? Syftet är att söka rötterna till en av 1900-talets viktigaste sociala rörelser - den gröna rörelsen - och öka förståelsen för hur idéer sprids och slår rot.
|
|
| 12. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(author)
-
Nuclear Waste and Historical Time : Review of Into Eternity: A Film for the Future
- 2013
-
In: Technology and culture. - : Project Muse. - 0040-165X .- 1097-3729. ; 52:2, s. 371-372
-
Review (other academic/artistic)abstract
- The Danish documentary Into Eternity: A Film for the Future has received substantial attention in recent years. It portrays the efforts in Finland to construct a permanent repository where used nuclear fuel is supposed to slumber for 100,000 years, and explores questions connected to this. As an intervention in nuclear debates, Into Eternity is effective. With restraint and subtlety, the film allows the waste problem's inherent drama to take center stage. Major aspects of the issue are depicted, including messages to future generations, the condition and value of the waste a thousand years from now, and the imagined technological competencies of the future. Other topics could have been given space in the documentary, such as economic perspectives and other technical solutions. But the film should serve as an excellent introduction for teaching technology, ethics, and related matters, or to commence discussions about time-spans involved in nuclear waste storage.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(author)
-
Research Institutes in Germany : Basic and Applied Science institutionalized?
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The organization of post-war science has taken distinctly different paths in different countries, based on historical rationales, national funding patterns and institutional structure. The German Max Planck-Society is a research-only network of basic research institutes whose organization and establishment relies heavily on the high valuation of basic research, as well as principles of separation of basic and applied science and ideals of independent research. The paper investigates the historical roots and organizational character of this scientific milieu. Also, the separation between the Max Planck-Society and the more industrially orientated Franuhofer institutes is discussed and problemized. One conclusions is that in spite distinctly different roles in the German research landscape, separating basic from applied research, the two organization both stresses their usefulness and contribution to the “common good” in official presentations.
|
|
| 17. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(author)
-
Teknikens kvinnor : Perspektiv på en mångfacetterad historia
- 2014
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ökningen av kvinnor inom den tekniska världen har gått mycket långsamt, och än idag är endast cirka en fjärdedel av utexaminerade kvinnliga ingenjörer kvinnor. Runt 24 procent av Sveriges Ingenjörers 139 000 medlemmar är kvinnor, och kvinnliga ingenjörer tjänar i ingångslön ungefär 800 kronor mindre i månaden än sina manliga kollegor. Kvinnliga chefer utgör endast fem procent inom tekniktunga företag, vilket kan jämföras med drygt 40 procent kvinnor bland de anställda över lag. Med våra kvinnliga pionjärer i ryggen har vi kommit en lång väg – men det finns också en bra bit kvar att gå.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Fjæstad, Maja, 1976-, et al.
(author)
-
The Geopolitics of Energy : Swedish International Dependencies in a Historical Perspective
- 2012
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- A metaphor that is often used to describe energy supply is that of a nation’s blood circulation. Indeed, a permanent interruption in the supply of energy would be lethal to any society. Sweden – a neutral country in cold war Europe – belongs to those countries that are, and have been, very strongly dependent on imports of energy, and this implies a special vulnerability. Today two imported energy carriers – oil and uranium – each covers some 30 % of the total.Sweden is of course not alone in its dependence on imported fuels. The world’s energy resources are unevenly distributed, and since the mid 19th century the pursuit of coal, oil, gas and uranium has been an important constituent of international politics and economics. The strongest nations have used economical, political and if necessary military means to control energy sources in far away territories in order to secure their energy supplies at home. This is often referred to as the geopolitics of energy, and there has been quite some research about it. There has been much less research on how small nations have tried to handle their dependencies on far away countries using “soft” means rather than “hard” ones. By studying how Sweden has done this we hope to contribute to an understanding of the geopolitics of energy of small nations.We will focus at which actors and which motives that have been central in these decisions and whether it is possible to identify a distinct but evolving ‘Swedish model’ in actors’ attempts to deal with vulnerabilities stemming from energy import dependence, and if this model has applied to the energy system as a whole, i.e. the same model has applied to all types of fuels.
|
|
| 22. |
- Fjæstad, Maja, 1976-
(author)
-
The geopolitics of uranium : Swedish energy dependencies from a transnational perspective
- 2013
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- A metaphor that is often used to describe energy supply is that of a nation’s blood circulation. Indeed, a permanent interruption in the supply of energy would be lethal to any society. Sweden – a neutral country in cold war Europe – belongs to those countries that are, and have been, very strongly dependent on imports of energy, and this implies a special vulnerability. Today two imported energy carriers – oil and uranium – each covers some 30 % of the total. Sweden is of course not alone in its dependence on imported fuels. The world’s energy resources are unevenly distributed, and since the mid 19th century the pursuit of coal, oil, gas and uranium has been an important constituent of international politics and economics. Transnational fuel dependencies have a politics of their own: the strongest nations have used economical, political and if necessary military means to control energy sources in far away territories in order to secure their energy supplies at home. This is often referred to as the geopolitics of energy, and there has been quite some research about it. There has been less research on how small nations have tried to handle their dependencies on far away countries using “soft” means rather than “hard” ones. By studying how Sweden has done this we hope to contribute to an understanding of the geopolitics of energy of small nations. This paper is a part of a larger research project (together with prof Arne Kaijser and Dr Per Högselius) where we investigate Sweden’s strategies for coping with the dependencies on energy from abroad. My case study in the project will investigate the role of uranium import in Sweden. In the 1940s and 50s, Sweden planned to develop a domestic nuclear energy system based on Swedish uranium. However, this autarky policy was abandoned in the mid1960s for economic reasons, and the Swedish power industry decided to build light water reactors and import enriched uranium from the United States. In 1966, the Swedish Government signed a 30 year agreement with the United States concerning the purchase of enriched uranium. On the Swedish side, the imports of uranium were orchestrated by the Swedish Nuclear Fuel Supply company, SKBF, owned jointly by the major Swedish power companies. But a high ranking civil servant was made president of the board; a sign of the political influence on the company. Uranium imports had multiple steps and required contracts not only for uranium ore, but also for the conversion and enrichment. In the 1970s and 80s there was a gradual shift to purchasing uranium ore primarily from non-nuclear weapon states. And when it comes to enrichment, the initial dependency on the US was decreased by enrichment contracts with the joint European companies Eurodif and Urenco and with the Soviet company Techsnabexport. A central question is to what extent security policy considerations affected these changes. In 1984, SKBF changed name to SKB and changed its focus from ensuring nuclear fuel to handling nuclear waste, and uranium imports became the responsibility of the reactor owning power companies. I will discuss this tension between private and state initiative in Swedish nuclear fuel policy and why this balance has changed over time. I will focus at which actors and which motives that have been central in these decisions and whether it is possible to identify a distinct but evolving ‘Swedish model’ in actors’attempts to deal with vulnerabilities stemming from energy import dependence, and if this model has applied to the energy system as a whole, i.e. the same model has applied to all types of fuels. My analysis will be based on a LTS-perspective.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
