| 1. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
Temporal trends of Swedish environmental and human milk concentrations of dioxins, furans and dioxin-like PCBs, with forecasts to 2040
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The report deals with temporal trends of measured concentrations of representative congenersof dioxin-like PCBs, dioxins (PCDDs) and furans (PCDFs) (here together called dioxins) inbiological samples from the Swedish marine and freshwater environment together with humanmilk and food.Dioxins are well-known for causing cancer, severe reproductive and developmental problems,damage the immune system and for interfering with hormonal systems. Dioxin exposure hasfurther been suggested to induce birth defects, reduced sperm counts, diabetes, learningdisabilities, immune system suppression, lung problems, skin disorders, lowered testosteronelevels and more.The data originates from national monitoring programs on contaminants financed by theSwedish Environmental Protection Agency (EPA) and accomplished by the Swedish FoodAgency (SFA), the Swedish Museum of Natural History (SMNH) and Stockholm University(SU). Temporal trends of the abovementioned chemicals have been studied, also, the trendshave been extrapolated in an attempt to forecast the situation during the coming 20 years.The present report focus on temporal trends and longer time series (often more than 2decades). Compilations that covers also shorter time-series, relations between variousbiological samples and geographical distribution can be found elsewhere. A thorough studydescribing the dioxin situation in the Baltic was carried out by the Swedish EPA 2013(Wiberg et al., 2013).
|
|
| 2. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Declining levels of PCB, HCB and p,p'-DDE in adipose tissue from food producing bovines and swine in Sweden 1991-2004
- 2009
-
Ingår i: Chemosphere. - : Elsevier BV. - 0045-6535 .- 1879-1298. ; 74:11, s. 1457-1462
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The official control programme for organochlorine (OC) contaminants in food producing animals in Sweden was used to study temporal and spatial trends of the polychlorinated biphenyl CB 153, hexachlorobenzene (HCB) and p,p'-DDE in adipose tissue from bovines and swine 1991-2004. Our results show that efforts to decrease OC contamination of animal feed and the environment have had a positive impact on the contamination of the animal production. OC concentrations declined significantly in almost all studied regions of Sweden. OC temporal trends were slower in bovines (6-8% per year) than in swine (10-12%). Power analyses showed that data from more than 10 years of sampling were needed for a detection of an annual OC level change of 5% in both species in the control programme, due to large within- and between-year variation in OC levels. CB 153 and p,p'-DDE levels were higher in southern than in northern Sweden. Levels decreased with age in milk cows, but not in young nulliparous cows (heifers) and bulls. Moreover, milk cows and bulls had significantly lower OC levels than heifers. Levels were not age-dependent among swine, but castrated male swine (barrows) had significantly lower OC levels than young female swine (gilts). Levels of the studied OCs are now in many cases below the LOQ of the analytical method used. Future time trend studies of these OCs thus depend on lowered LOQs in the control programme.
|
|
| 3. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Immune cell counts and risks of respiratory infections among infants exposed pre- and postnatally to organochlorine compounds : a prospective study
- 2008
-
Ingår i: Environmental Health. - 1476-069X. ; 7, s. 62-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Early-life chemical exposure may influence immune system development, subsequently affecting child health. We investigated immunomodulatory potentials of polychlorinated biphenyls (PCBs) and p,p'-DDE in infants. METHODS: Prenatal exposure to PCBs and p,p'-DDE was estimated from maternal serum concentrations during pregnancy. Postnatal exposure was calculated from concentrations of the compounds in mother's milk, total number of nursing days, and percentage of full nursing each week during the 3 month nursing period. Number and types of infections among infants were registered by the mothers (N = 190). White blood cell counts (N = 86) and lymphocyte subsets (N = 52) were analyzed in a subgroup of infants at 3 months of age. RESULTS: Infants with the highest prenatal exposure to PCB congeners CB-28, CB-52 and CB-101 had an increased risk of respiratory infection during the study period. In contrast, the infection odds ratios (ORs) were highest among infants with the lowest prenatal mono-ortho PCB (CB-105, CB-118, CB-156, CB-167) and di-ortho PCB (CB-138, CB-153, CB-180) exposure, and postnatal mono- and di-ortho PCB, and p,p'-DDE exposure. Similar results were found for pre- and postnatal CB-153 exposure, a good marker for total PCB exposure. Altogether, a negative relationship was indicated between infections and total organochlorine compound exposure during the whole pre- and postnatal period. Prenatal exposure to CB-28, CB-52 and CB-101 was positively associated with numbers of lymphocytes and monocytes in infants 3 months after delivery. Prenatal exposure to p,p'-DDE was negatively associated with the percentage of eosinophils. No significant associations were found between PCB and p,p'-DDE exposure and numbers/percentages of lymphocyte subsets, after adjustment for potential confounders. CONCLUSION: This hypothesis generating study suggests that background exposure to PCBs and p,p'-DDE early in life modulate immune system development. Strong correlations between mono- and di-ortho PCBs, and p,p'-DDE exposures make it difficult to identify the most important contributor to the suggested immunomodulation, and to separate effects due to pre- and postnatal exposure. The suggested PCB and p,p'-DDE modulation of infection risks may have consequences for the health development during childhood, since respiratory infections early in life may be risk factors for asthma and middle ear infections.
|
|
| 4. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Jämförelser av tidstrender av miljöföroreningarna PCBer, HCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade alkylsyror i biota och människa – vilka faktorer bidrar till skillnader?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket har under flera decennier, inom den nationella miljöövervakningen, undersökt tidstrender av bioackumulerande/biomagnifierande organiska miljöföroreningar (persistent organic pollutants, POPs) i biota och människor, eftersom POPs kan utgöra hälsorisker för djur och människor. Ett viktigt syfte med detta monitoreringsprogram är att följa miljötillståndet i Sverige. Programmet används också för att följa upp resultat av de åtgärder som vidtagits nationellt och internationellt för att begränsa POP-förororeningen av miljön. I denna rapport undersöks tidstrender av POPs i människor från Sverige (modersmjölk och blodserum), sillgrisslor från Östersjön (ägg) och sill/strömming (muskel och lever) från svenska ost- och västkusten, och dessa trender kopplas samman med de viktigaste nationella/internationella åtgärderna (lagstiftning, råd/rekommendationer, frivilliga åtgärder, mm) som införts för att begränsa utsläppen i miljön. Syftet är att undersöka om det finns samband mellan åtgärder och förändringar av tidstrender i biota och människor. De studerade POPs omfattar industrikemikalierna polyklorerade bifenyler (PCB), de oavsiktligt bildade föroreningarna polyklorerade dibenso-para-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), fungiciden hexaklorbensen (HCB), de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCDD), och industrikemikalierna per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS).Resultaten visar att nationella/internationella förbud av produktion och användning av PCB och HCB relativt snabbt resulterade i minskande halter i alla studerade matriser. Liknande effekter observerades efter mer eller mindre frivilliga utfasningar av produktion och användning av vissa BFR och PFAS. Halterna av PCDD/F, som förekom som förorening i tekniska PCB-blandningar, minskade också efter att förbud mot PCB-produktion och användning infördes. Detta visar att eliminering av primära källor för utsläpp i miljön är en mycket effektiv åtgärd, som relativt snabbt leder till sjunkande halter i biota och människor även när det gäller så pass svårnedbrytbara substanser som de studerade POPs.När de flesta viktiga primära källorna har eliminerats finns det dock sekundära källor som kan vara mycket svårare, eller helt omöjliga, att eliminera. Detta illustreras av HCB, som för närvarande tycks öka i vissa delar av den svenska miljön. Det har föreslagits att detta fenomen till viss del beror på avdunstning av HCB från förorenad mark i områden som har haft en historiskt högre användning av fungiciden än i Sverige. När det avdunstade HCB med vindarna når Sverige sker en deposition på grund av ett kallare klimat. Diffusa primära källor för PCDD/F, som nu tycks dominera i Sverige, är också svåra att åtgärda, vilket kan förklara varför minskningen av halterna i flera av de studerade matriserna nu verkar gå långsammare än tidigare.Resultaten visar också att stegvis eliminering av produktion och användning av några få substanser i taget inom en grupp av POPs är ineffektivt ur miljömässig synvinkel. Detta exemplifieras av de studerade BFR och PFAS, som i motsats till PCB inte har reglerats gruppvis. Stegvisa åtgärder ger en mycket mer utdragen förbättringsprocess i miljön, där minskande halter av reglerade substanser motverkas av ökande halter av oreglerade substanser med liknande egenskaper. För att undvika denna, ur miljöns synvinkel, utdragna process bör ämnen med liknande egenskaper inom en POP-grupp regleras samtidigt.För vissa av de undersökta POPs har olika delar av den svenska miljön ”svarat” olika snabbt på vidtagna åtgärder. För tetra-pentaBDE vändes en ökning av halter till en minskning mer än 10 år tidigare i sillgrissla och strömming/sill än i modersmjölk. Även om det inte klart går att bevisa, så kan detta bero på att det vidtogs regionala åtgärder i ett tidigt skede som hade positiv effekt på utsläpp i Östersjön utan att nämnvärt påverka den svenska befolkningens exponering. Tidstrenderna i modersmjölk följde istället i hög grad förändringarna i världsproduktion av dessa PBDE.De retrospektiva studierna av BFR och PFAS trender visar att en oreglerad ökning av världsproduktion och -användning har resulterat i exponentiella ökningar av föroreningen av den svenska miljön. Det är därför av yttersta vikt att reglerande myndigheter/organisationer och industrin tillsammans anstränger sig att införa effektiva och snabba åtgärder på global nivå som minimerar risken för framtida miljöproblem orsakade av hittills ”okända” substansgrupper med POP-liknande egenskaper.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Perfluorinated Alkyl Acids in Blood Serum from Primiparous Women in Sweden : Serial Sampling during Pregnancy and Nursing, And Temporal Trends 1996-2010
- 2012
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 46:16, s. 9071-9079
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigated temporal trends of blood serum levels of 13 perfluorinated alkyl acids (PFAAs) and perfluorooctane sulfonamide (FOSA) in primiparous women (N = 413) from Uppsala County, Sweden, sampled 3 weeks after delivery 1996-2010. Levels of the short-chain perfluorobutane sulfonate (PFBS) and perfluorohexane sulfonate (PFHxS) increased 11%/y and 8.3%/y, respectively, and levels of the long-chain perfluorononanoate (PFNA) and perfluorodecanoate (PFDA) increased 4.3%/y and 3.8%/y, respectively. Concomitantly, levels of FOSA (22%/y), perfluorooctane sulfonate (PFOS, 8.4%/y), perfluorodecane sulfonate (PFDS, 10%/y), and perfluorooctanoate (PFOA, 3.1%/y) decreased. Thus, one or several sources of exposure to the latter compounds have been reduced or eliminated, whereas exposure to the former compounds has recently increased. We explored if maternal levels of PFOS, PFOA, and PFNA during the early nursing period are representative for the fetal development period, using serial maternal serum samples, including cord blood (N = 19). PFAA levels in maternal serum sampled during pregnancy and the nursing period as well as in cord blood were strongly correlated. Strongest correlations between cord blood levels and maternal levels were observed for maternal serum sampled shortly before or after the delivery (r = 0.70-0.89 for PFOS and PFOA). A similar pattern was observed for PFNA, although the correlations were less strong due to levels close to the method detection limit in cord blood.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala 1996-2014 (POPUP)
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvärderingen har genomförts i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, som ansvarat för de statistiska analyserna. Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover och modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar, såsom polyklorerade bifenyler (PCBer), dibenzo-p-dioxiner och dibenzofuraner (PCDD/F), DDT, hexaklorbensen (HCB), bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) och poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS). Syftet är att följa upp om riskreducerande åtgärder mot kemikalierna har haft önskad effekt på befolkningens exponering och hur exponeringen för nya oreglerade kemikalier utvecklas. Rapporten redovisar de viktigaste slutsatserna som ett underlag för planering av framtida provtagnings- och analysstrategier.Trender av alla substanser utom PFAS har undersökts i modersmjölk. Kemikalierna har mätts i prover från förstföderskor 1996-2014 (N=302-471). Med nuvarande upplägg har det under en 10-årig period varit möjligt att med 80 % säkerhet upptäcka förändringar mellan 1,7 % och 5,6 % per år. En ökad variation av haltdata runt trendlinjen (CV) eller ett minskat antal prover gör det svårare att upptäcka trender. Justering av trenderna för störfaktorerna ålder, BMI före graviditet och viktsförändring under graviditet och efter förlossning minskar CV. Möjligheterna att upptäcka trender påverkas av hur ofta analyser sker och av antal prover per analysomgång. Vid en CV på 50 % skulle analyser av 6 enskilda prover per år räcka för att med 80 % säkerhet upptäcka en förändring på 5 % per år under en 12-årsperiod. För att upptäcka en förändring på 1 % ökar antalet prover per år till 400.En övergång till analys av samlingsprover kan vara en kostnadseffektiv åtgärd om endast tidstrender ska studeras. Om ett samlingsprov per provtagningsår analyseras istället för enskilda prover, med samma studieupplägg som hittills, minskar den statistiska styrkan drastiskt jämfört med om enskilda prover analyseras. Att analysera 3 samlingsprover per provtagningsår är ett mer effektivt upplägg. Vid en CV 50 % och årlig analys krävs 2 enskilda prover per samlingsprov för att finna en förändring på 5 % under en 12-årsperiod (80 % säkerhet). Om analys sker vartannat år krävs 7 prover per samlingsprov.Om många prover i en tidsserie har halter under analysmetodernas bestämningsgräns (Brytpunkter i trenderna upptäcktes för totalhalt av PCDD/F/PCB TEQ (år 2008), PCB 153 (2009) och HCB (2002) varefter minskningen av halter tycks ha bromsat in. För BDE-47 och -100 hittades brytpunkter 2004 varefter haltförändringen gick snabbare än innan. För BDE153 och HBCD ökade halterna fram till 2001-2002 och sjönk därefter. För PFAS, som undersöks i 3 samlingsprover av serum per provtagningsår, upptäcktes en brytpunkt för PFHxS (2009), PFOA (2002), PFNA (2007), PFDA (2004), PFUnDA (2011) , PFDoDA (2009) och PFTrDA (2011). Tidigare ökningar av halter tycks då avstannat eller vänts till sänkningar.Halten av PCDD/F/PCB TEQ i fett från modersmjölk ger en bra bild av halten i gravida kvinnors kroppsfett. USAs Naturvårdsverk har tagit fram en hälsobaserad referensdos som motsvarar en TEQ-halt på cirka 5 pg/g kroppsfett. Med den observerade minskningen av TEQ (-6 % per år) 1996-2014 beräknas 95 % av den undersökta populationen kvinnor ha halter under 5 pg TEQ/g fett 2024. Det kommer dock sannolikt att ta längre tid eftersom haltminskningen av TEQ tycks ha bromsats upp efter 2008.
|
|
| 9. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2015 and 2016, and temporal trends for the time period 1996-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F), de klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2015 och 2016. Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2015-2016) högst för PCB 153 (27 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (2,0 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,5 pg/g fett). Den DDT-förening som hade högst medelhalt var p,p’-DDE (35 ng/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-47 (0,75 ng/g fett) och BDE-153 (0,46 ng/g fett) högst medelhalter. Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2016 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7 % respektive 4 % per år). Dessa resultat stämmer överens med de trender som tidigare observerats för POPUP. I denna studie har också en statistisk analys för trendbrott använts. Det finns en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under perioden den första delen av studien. För mono-orto PCB TEQ och PCDD/F TEQ observerades ett signifikant trendbrott 2002, och för PCB-153 och di-orto PCBer var det ett trendbrott 2012. Efter trendbrotten minskade halterna långsammare eller inte alls. Halterna av p,p’-DDE och HCB i modersmjölk minskade med 7 respektive 5 % per år, vilket stämmer överens med de minskningshastigheter som rapporterats tidigare från POPUP. För HCB sågs ett trendbrott år 2006 och därefter ses ingen signifikant trend. Resultaten för PBDEer stämmer överens med det som rapporterats tidigare och halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat med 6-12% per år. Nivåerna av BDE-153 ökade under 1996-2002 då ett trendbrott sågs och därefter har halterna minskat. BDE-209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2009 och hit-tills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCD har tidigare varit osäker men med de nya halterna för år 2015 och 2016l sågs en nedåtgående trend med 2 % per år och ett trendbrott sågs 2003 med ökande trend före och minskande halter efter det året. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer, PCDD/F och HCB håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.
|
|
| 10. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in pooled serum samples from first-time mothers in Uppsala 1997-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala (POPUP-studien) för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POPar). I följande rapport redovisas halterna av poly- och perfluorerade ämnen (PFAS) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1997- 2016. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov). Nya resultat från 2015 och 2016 är hopslagna med tidigare publicerade data från POPUP där samma analysmetod och laboratorium har använts. Halten av långkedjiga karboxylsyror (8-12 kol) ökade med runt 3 % per år. För PFNA, PFDA och PFUnDA sågs ett trendbrott runt 2004 och därefter ses ingen trend. För PFDoDA sågs ett liknande trendbrott runt 2011. PFTrDA hade inget trendbrott utan halterna har ökat hela tiden under studieperioden. Det är viktigt att följa upp resultaten för de långkedjiga karboxylsyrorna för att se att halterna planar ut och börjar minska. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS och liknande substanser i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Även prekursorer till PFOS visar en nedåtgående trend som också är snabbare än för PFOS, 17-26 % per år. Halterna av andra prekursorer låg i allmänhet under kvantifieringsgränserna, även om de i vassa fall var mätbara. Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år). Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden (ca 5 % per år). Ett trendrott sågs också 2011och därefter ses ingen trend. Detta antyder att de åtgärder som sattes in för att rena vattnet i Uppsala 2012 satte stopp för den ökade trenden av PFHxS. Även här krävs en dock en uppföljning framöver för att säkerställa att den minskade exponeringen från dricksvatten efter 2012 verkligen har resulterat i sänkta blodhalter av PFHxS och hur snabbt det går.
|
|
| 11. |
- Johansson, Jana H., et al.
(författare)
-
Temporal trends (1999-2010) of perfluoroalkyl acids in commonly consumed food items
- 2014
-
Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier BV. - 0269-7491 .- 1873-6424. ; 188, s. 102-108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to determine how dietary exposure to PFAAs has changed over the period when major production changes occurred. Archived samples (1999-2010) of eggs, milk and farmed rainbow trout were analyzed by ultra performance liquid chromatography coupled to tandem mass spectrometry. Statistically significant decreasing trends were observed for concentrations of perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) and perfluorohexane sulfonic acid (PFHxS) in fish (p < 0.002 and p < 0.032, respectively) and eggs (p < 0.001 for both compounds). Concentrations of PFOS in fish and eggs decreased by a factor of 10 and 40, respectively. In eggs there was also a statistically significant decreasing trend in concentrations of perfluorooctanoic acid (PFOA). The results of this study demonstrate that PFAA concentrations in food items from agricultural food chains and aquatic food chains close to sources respond rapidly to changes in environmental emissions. Implications for the overall understanding of human exposure are discussed.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Miaz, Luc T., et al.
(författare)
-
Temporal trends of suspect- and target-per/polyfluoroalkyl substances (PFAS), extractable organic fluorine (EOF) and total fluorine (TF) in pooled serum from first-time mothers in Uppsala, Sweden, 1996–2017
- 2020
-
Ingår i: Environmental Science. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 2050-7887 .- 2050-7895. ; 22:4, s. 1071-1083
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A combined method for quantitative analysis, along with suspect and non-target screening of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) was developed using ultra-high pressure liquid chromatography-ultra-high resolution (Orbitrap) mass spectrometry. The method was applied together with measurements of total- and extractable organofluorine (TF and EOF, respectively), to pooled serum samples from 1996–2017 from first-time mothers living in the county of Uppsala, Sweden, some of which (i.e. 148 of 472 women sampled 1996–2012) were exposed to drinking water contaminated with perfluorohexane sulfonate (PFHxS) and other PFAS until mid-2012. Declining trends were observed for all target PFAS as well as TF, with homologue-dependent differences in year of onset of decline. Only 33% of samples displayed detectable EOF, and amongst these samples the percentage of EOF explained by target PFAS declined significantly (−3.5% per year) over the entire study period. This finding corroborates prior observations in Germany after the year 2000, and may reflect increasing exposure to novel PFAS which have not yet been identified. Suspect screening revealed the presence of perfluoro-4-ethylcyclohexanesulfonate (PFECHS), which displayed declining trends since the year 2000. Non-target time trend screening revealed 3 unidentified features with time trends matching PFHxS. These features require further investigation, but may represent contaminants which co-occurred with PFHxS in the contaminated drinking water.
|
|
| 14. |
- Miaz, Luc T, et al.
(författare)
-
Temporal trends of suspect and target per/polyfluoroalkyl substances (PFASs), Extractable organic fluorine (EOF) and total fluorine (TF) in pooled serum from first-time mothers in Uppsala 1996-2017
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A combined method for quantitative, suspect, and non-target screening of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) was developed using ultra-high pressure liquid chromatography-ultra-high resolution (Orbitrap) mass spectrometry. The method was applied together with measurements of total- and extractable organofluorine (TF and EOF, respectively), to pooled serum samples from 1996–2017 from first-time mothers living in the county of Uppsala, Sweden, some of which were exposed to drinking water contaminated with perfluorohexane sulfonate (PFHxS) and other PFASs until mid-2012. Declining trends were observed for all target PFASs as well as TF, with homologue-dependent differences in year of onset of decline. Only 33% of samples displayed detectable EOF, and amongst these samples the percentage of EOF explained by target PFASs declined significantly (−3.5% per year) over the entire study period. This finding corroborates prior observations in Germany after the year 2000, and may reflect increasing exposure to novel PFASs which have not yet been identified. Non-target time trend screening revealed 3 unidentified features with time trends matching PFHxS (Spearman’s ρ > 0.5). These features require further investigation, but may represent contaminants which co-occurred with PFHxS in the contaminated drinking water.
|
|
| 15. |
- Zhou, Yihui, et al.
(författare)
-
Chlorinated Paraffins in Human Milk from Urban Sites in China, Sweden, and Norway
- 2020
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 54:7, s. 4356-4366
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Short-, medium-, and long-chain chlorinated paraffins (SCCPs, MCCPs, and LCCPs) were analyzed in human milk from the Yangtze River Delta (YRD) and Scandinavia. Individual samples were collected from Shanghai, Jiaxing, and Shaoxing (China), Stockholm (Sweden), and Bodø (Norway) between 2010 and 2016. Mean concentrations (range) of SCCPs, MCCPs, and LCCPs in samples from the YRD were 124 [-1 fat, respectively, all of which were significantly (p < 0.05) higher than 15.9 (-1 fat, respectively, in samples from Scandinavia. MCCPs predominate in most samples, and LCCP concentrations exceed reported for polybrominated diphenyl ethers in human milk from the same regions. This study is the first to confirm LCCP exposure via breastfeeding. Principal component analysis showed that the YRD samples were more influenced by SCCPs than the Scandinavian samples, which mirror different exposures to CPs between the regions. Because of a large variation in concentrations among individuals, SCCP intake via breastfeeding indicated a potential health concern in the 90th percentile among Chinese infants. Further, CP concentrations in the YRD samples from first-time mothers were on average three times higher than from second-time mothers. In order to limit the worldwide CP contamination, the inclusion of SCCPs as persistent organic pollutants in the Stockholm Convention needs to be followed up, with the inclusion of MCCPs and LCCPs as well.
|
|
| 16. |
- Akesson, Agneta, et al.
(författare)
-
Dietary exposure to polychlorinated biphenyls and risk of heart failure - A population-based prospective cohort study
- 2019
-
Ingår i: Environment International. - : PERGAMON-ELSEVIER SCIENCE LTD. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 126, s. 1-6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Beneficial effects of fish consumption on heart failure (HF) may be modified by contaminants in fish. Polychlorinated biphenyls (PCBs) are of particular concern as they have been associated with well-established risk factors of HF, but current data are limited. Objectives: We aimed to assess the association between dietary PCB exposure and risk of HF, accounting for dietary intake of long-chain omega-3 fish fatty acids. Design: We used the prospective population-based research structure SIMPLER (previously the Swedish Mammography Cohort and Cohort of Swedish Men) comprising 32,952 women and 36,546 men, free from cancer, cardiovascular disease and diabetes at baseline in 1997. Validated estimates of dietary PCBs and long-chain omega-3 fish fatty acids [eicosapentaenoic acid (EPA), and docosahexaenoic acid (DHA)] were obtained via a food frequency questionnaire at baseline. Incident cases of HF were ascertained through register linkage. Results: During an average of 12 years of follow-up, we ascertained 2736 and 3128 incident cases of HF in women and men, respectively. In multivariable-adjusted models, mutually adjusted for PCBs and EPA-DHA, the relative risk (RR) for dietary PCB exposure was 1.48 (95% CI 1.12-1.96) in women and 1.42 (95% CI 1.08-1.86) in men, comparing extreme quintiles. Corresponding RRs for EPA-DHA intake were 0.71 (95% CI 0.54-0.93) and 0.82 (95% CI 0.63-1.07), respectively. Conclusions: Dietary exposure to PCBs was associated with an increased risk of HF in both women and men. EPA-DHA intake was associated with a lower risk of HF in women, with a similar tendency in men.
|
|
| 17. |
- Ali, Imran, et al.
(författare)
-
Exposure to polychlorinated biphenyls and prostate cancer : population-based prospective cohort and experimental studies
- 2016
-
Ingår i: Carcinogenesis. - : Oxford University Press. - 0143-3334 .- 1460-2180. ; 37:12, s. 1144-1151
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Polychlorinated biphenyls (PCBs) are highly persistent environmental pollutants and are undesirable components of our daily food. PCBs are classified as human carcinogens, but the evidence for prostate cancer is limited and available data are inconsistent. We explored the link between non-dioxin-like PCB and grade of prostate cancer in a prospective cohort as well as in cell experiments. A population-based cohort of 32496 Swedish men aged 45-79 years was followed prospectively through 1998-2011, to assess the association between validated estimates of dietary PCB exposure and incidence of prostate cancer by grade (2789 cases, whereof 1276 low grade, 756 intermediate grade, 450 high grade) and prostate cancer mortality (357 fatal cases). In addition, we investigated a non-dioxin-like PCB153-induced cell invasion and related markers in normal prostate stem cells (WPE-stem) and in three different prostate cancer cell lines (PC3, DU145 and 22RV1) at exposure levels relevant to humans. After multivariable-adjustment, dietary PCB exposure was positively associated with high-grade prostate cancer, relative risk (RR) 1.35 [95% confidence interval (CI): 1.03-1.76] and with fatal prostate cancer, RR 1.43 (95% CI: 1.05-1.95), comparing the highest tertile with the lowest. We observed no association with low or intermediate grade of prostate cancer. Cell invasion and related markers, including MMP9, MMP2, Slug and Snail, were significantly increased in human prostate cancer cells as well as in prostate stem cells after exposure to PCB153. Our findings both from the observational and experimental studies suggest a role of non-dioxin-like PCB153 in the development of high-grade and fatal prostate cancer.
|
|
| 18. |
- Ankarberg, Emma, et al.
(författare)
-
Levels of flame retardants in fish from the Baltic Sea, Sweden
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCD) are commonly used brominated flame retardants (BFRs) in products such as computers, furniture, carpets and other materials. PBDEs and HBCD are incorporated into the matrix without chemical binding. Since they are not bound to the polymer product, they have the potential to leak and escape into the environment (Hutzinger et al. 1976; Hutzinger and Thoma 1987). Due to their chemical properties, lipophilicity and persistence, these substances have been detected in several biological matrices. The toxic effects are not yet fully understood, but for example, neurodevelopmental as well as thyroid hormone alterations has been reported (for review see Darnerud 2003). For risk assessment purposes, the Swedish National Food Administration has during the last years conducted surveys on levels of selected persistent organic pollutants (POPs) in fish from the Baltic region. These studies have included the “traditional” POPs, such as PCBs, PCDD/DFs, and pesticides, as well as polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCD). The aim with the present survey is to obtain relevant BFR data for the ongoing evaluation of levels and trends of these contaminants in fish, as a base for human risk assessment.
|
|
| 19. |
- Ankarberg, Emma, et al.
(författare)
-
Regionala skillnader i intag av persistenta organiska miljögifter hos förstföderskor i Uppsala, Göteborg och Lycksele
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 2000-2006 samlades bröstmjölk in från förstföderskor i Uppsala, Göteborg, Lund och Lycksele. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader i halter av polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade pesticider (hexaklorbensen (HCB), ß-hexaklorocyklohexan (ß-HCH), oxyklordan, trans-nonaklor, DDT och DDT-metaboliter) och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD)) i bröstmjölk. Resultaten visade att vissa signifikanta regionala skillnader i halter av de studerade substanserna förelåg. Skillnaderna var dock små, och inga säkra slutsatser om orsaker till skillnaderna kunde dras. Vissa regionala skillnader i halter av organiska miljögifter i livsmedel har också observerats. I en matkorgsstudie utförd 1999 (Darnerud et al. 2006) köptes livsmedel in i fyra olika städer i Sverige (Malmö, Göteborg, Uppsala och Sundsvall), och högre halter av ΣPCB, ΣDDT och ΣPBDE kunde ses i livsmedel från de södra delarna av Sverige i jämförelse med de norra. Denna tendens till nord-sydlig gradient observerades också i en senare matkorgsstudie som utfördes i samma städer 2005 (Ankarberg et al. 2006). Även den omfattande fiskundersökning som utfördes vid Livsmedelsverket 2000-2003 visade på regionala skillnader i halter i vissa fiskarter (NFA 2003). Studien som redovisas i denna rapport syftar till att genom intagsberäkningar undersöka om det finns regionala skillnader i exponering för organiska miljögifter (dioxiner, dioxinlika PCBer, PCB 153 och p,p´-DDE) från mat. Intagsberäkningarna grundas på en kostenkät, ifylld av mödrarna vid bröstmjölksinsamlingen, med frågor gällande konsumtionen av kött, fågel, fisk, mjölkprodukter, vegetabiliskt fett och ägg under året före graviditeten. Haltdata för de studerade substanserna i olika livsmedel hämtades från undersökningar och kontrollprogram vid Livsmedelsverket. De regionala jämförelser som gjordes inkluderade Uppsala, Göteborg och Lycksele. Den kostenkät som användes i Lund skiljde sig åt från de som användes i Uppsala, Göteborg och Lycksele. Resultaten från Lund kunde därför inte användas i denna undersökning. Trots vissa skillnader i konsumtionsmönster mellan de olika regionerna kunde inte några skillnader i intag av miljögifterna påvisas. Det beräknade medianintaget av dioxiner och dioxinlika PCBer varierade mellan 0,9 och 1,2 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt/dag, mellan 1,3 och 1,9 ng/kg kroppsvikt/dag för PCB 153 och mellan 2,5 och 3,5 ng/kg kroppsvikt/dag för 2 p,p´-DDE. Fisk och skaldjur bidrog till den största delen av intaget av WHO-TEQ (52-61 %). Enligt beräkningarna hade 14 % av kvinnorna intagsnivåer som överskred EU’s tolerabla veckointag för dioxiner och dioxinlika PCBer (14 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt/vecka). Livsmedelsverkets konsumtionsråd gällande fet fisk från Östersjön överskreds av 4 % av kvinnorna, och samtliga av dessa åtta individer fanns med bland dem som överskred TWI. Högexponerade individer karaktäriserades generellt av hög konsumtion av fisk och mjölkprodukter. Det finns inte någon tolerabel intagsnivå framtagen för icke dioxinlika PCBer (t.ex. PCB 153), så för dessa var det inte möjligt att göra några jämförelser. Ingen kvinna i studien överskred JECFA’s tolerabla dagliga intagsnivå för DDT-föreningar (10 μg/kg kroppsvikt/dag). En osäkerhet i de beräknade intagsnivåerna är att det är mycket svårt att minnas och korrekt ange sin konsumtion av olika livsmedel under ett år tillbaka. Dessutom är det troligt att konsumtionen av lax från Östersjön är överskattad eftersom det är mycket ovanligt med sådan fisk i butik. De haltdata som använts i beräkningarna är medel- och medianhalter som kommer från olika analysprojekt vid Livsmedelsverket. Dessa halter kan skilja sig åt från de verkliga nivåerna i de livsmedel som kvinnorna konsumerat. Dessutom användes samma haltdata för samtliga kvinnor, och hänsyn togs alltså inte till eventuella regionala skillnader i livsmedelshalter. Trots dessa osäkerheter tyder resultaten på att svenska förstföderskor från olika delar av landet har exponerats för liknande nivåer av de studerade föreningarna. En korrelationsanalys kunde inte påvisa några samband mellan de beräknade intagen av PCB 153 och p,p´-DDE och nivåerna av dessa substanser i bröstmjölk. Detta beror sannolikt till viss del på att bröstmjölkshalterna av persistenta organiska miljögifter speglar den totala exponeringen under livstiden, och inte bara exponeringen under det senaste året.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Aspenström-Fagerlund, Bitte, et al.
(författare)
-
Fatty acids increase paracellular absorption of aluminium across Caco-2 cell monolayers
- 2009
-
Ingår i: Chemico-Biological Interactions. - : Elsevier BV. - 0009-2797 .- 1872-7786. ; 181:2, s. 272-278
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Passive paracellular absorption, regulated by tight junctions (TJs), is the main route for absorption of poorly absorbed hydrophilic substances. Surface active substances, such as fatty acids, may enhance absorption of these substances by affecting the integrity of TJ and increasing the permeability. It has been suggested that aluminium (Al) absorption occurs mainly by the paracellular route. Herein, we investigated if physiologically relevant exposures of fully differentiated Caco-2 cell monolayers to oleic acid and docosahexaenoic acid (DHA), which are fatty acids common in food, increase absorption of Al and the paracellular marker mannitol. In an Al toxicity test, mannitol and Al absorption through Caco-2 cell monolayers were similarly modulated by Al concentrations between 1 and 30mM, suggesting that absorption of the two compounds occurred via the same pathways. Exposure of Caco-2 cell monolayers to non-toxic concentrations of Al (2mM) and (14)C-mannitol in fatty acid emulsions (15 and 30mM oleic acid, 5 and 10mM DHA) caused a decreased transepithelial electrical resistance (TEER). Concomitantly, fractional absorption of Al and mannitol, expressed as percentage of apical Al and mannitol retrieved at the basolateral side, increased with increasing dose of fatty acids. Transmission electron microscopy was applied to assess the effect of oleic acid on the morphology of TJ. It was shown that oleic acid caused a less structured morphology of TJ in Caco-2 cell monolayers. Taken together our findings indicate that fatty acids common in food increase the paracellular intestinal absorption of Al. These findings may influence future risk assessment of human Al exposure.
|
|
| 22. |
- Aspenström-Fagerlund, Bitte, et al.
(författare)
-
Oleic acid and docosahexaenoic acid cause an increase in the paracellular absorption of hydrophilic compounds in an experimental model of human absorptive enterocytes
- 2007
-
Ingår i: Toxicology. - : Elsevier BV. - 0300-483X .- 1879-3185. ; 237:1-3, s. 12-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Surface active compounds present in food possibly have the ability to enhance the absorption of water soluble toxic agents. Therefore, we investigated whether fatty acids such as oleic acid and docosahexaenoic acid (DHA), both commonly present in food, negatively affect the integrity of tight junctions (TJ) in the intestinal epithelium and thereby increase the absorption of poorly absorbed hydrophilic substances. Caco-2 cells, which are derived from human absorptive enterocytes, were grown on permeable filters for 20-25 days. Differentiated cell monolayers were apically exposed for 90min to mannitol in emulsions of oleic acid (5, 15 or 30mM) or DHA (5, 15 or 30mM) in an experimental medium with or without Ca(2+) and Mg(2+). Absorption of (14)C-mannitol increased and trans-epithelial electrical resistance (TEER) decreased in cell monolayers exposed to oleic acid and DHA, compared to controls. Cytotoxicity, measured as leakage of LDH, was higher in groups exposed to 30mM oleic acid and all concentrations of DHA. Morphology of the cell monolayers was studied by using fluorescence microscopy. Exposure of cell monolayers to 5mM DHA for 90min resulted in a profound alteration of the cell-cell contacts as detected by staining the cells for beta-catenin. Oleic acid (30mM) treatment also induced dissolution of the cell-cell contacts but the effect was not as pronounced as with DHA. Cell monolayers were also exposed for 180min to 250nM cadmium (Cd) in emulsions of oleic acid (5 or 30mM) or DHA (1 or 5mM), in an experimental medium with Ca(2+) and Mg(2+). Retention of Cd in Caco-2 cells was higher after exposure to 5mM oleic acid but lower after exposure to 30mM oleic acid and DHA. Absorption of Cd through the monolayers increased after DHA exposure but not after exposure to oleic acid. Our results indicate that fatty acids may compromise the integrity of the intestinal epithelium and that certain lipids in food may enhance the paracellular absorption of poorly absorbed hydrophilic substances.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Aspenström-Fagerlund, Bitte, et al.
(författare)
-
Oleic acid decreases BCRP mediated efflux of mitoxantrone in Caco-2 cell monolayers
- 2012
-
Ingår i: Food and Chemical Toxicology. - : Elsevier BV. - 0278-6915 .- 1873-6351. ; 50:10, s. 3635-3645
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Breast cancer resistance protein (BCRP) efflux restricts intestinal absorption of substances like heterocyclic amines, mycotoxins and certain human and veterinary drugs. Fat rich meals seem to increase absorption of drugs which are BCRP substrates or inhibitors. We therefore hypothesize that absorption of toxicants normally effluxed by BCRP are increased by fatty acids in food. Transport across and accumulation of H-3-Mitoxantrone (MXR) in Caco-2 cell monolayers were measured after 60 min exposure to emulsions of H-3-MXR (1 mu M) and oleic acid (0.5-5 mM). In addition, BCRP gene expression (RT-PCR) and the amount of BCRP protein (Western blot) were measured in oleic acid exposed Caco-2 cells. Oleic acid increased transport of MXR in a concentration dependent manner and 2 mM oleic acid or higher increased accumulation of MXR in cells, without any signs of cytotoxicity. Gene expression of BCRP was increased after exposure to oleic acid for 6 h, but the amount of BCRP protein was not increased. In conclusion, oleic acid clearly induced BCRP gene expression and reduced BCRP mediated efflux, although the amount of BCRP in cells was not affected. Consequently, effects of fatty acids on BCRP mediated efflux are important to consider in risk assessment of toxicants in food.
|
|
| 25. |
- Aspenström-Fagerlund, Bitte, et al.
(författare)
-
Oleic acid increases intestinal absorption of the BCRP/ABCG2 substrate, mitoxantrone, in mice
- 2015
-
Ingår i: Toxicology Letters. - : Elsevier BV. - 0378-4274 .- 1879-3169. ; 237:2, s. 133-139
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The efflux transporter breast cancer resistance protein (BCRP/ABCG2) decrease intestinal absorption of many food toxicants. Oleic acid increases absorption of the specific BCRP substrate mitoxantrone (MXR), and also BCRP gene expression in human intestinal Caco-2 cells, suggesting that oleic acid affect the BCRP function. Here, we investigated the effect of oleic acid on intestinal absorption of MXR in mice. Mice were orally dosed with 2.4 g oleic acid/kg b.w. and 1 mg MXR/kg b.w., and sacrificed 30, 60, 90 or 120 min after exposure, or were exposed to 0.6, 2.4 or 4.8 g oleic acid/kg b.w. and 1mg MXR/kg b.w., and sacrificed 90 min after exposure. Mice were also treated with Ko143 together with MXR and sacrificed after 60 min, as a positive control of BCRP-mediated effects on MXR absorption. Absorption of MXR increased after exposure to oleic acid at all doses, and also after exposure to Ko143. Intestinal BCRP gene expression tended to increase 120 min after oleic acid exposure. Our results in mice demonstrate that oleic acid decreases BCRP-mediated efflux, causing increased intestinal MXR absorption in mice. These findings may have implications in humans, concomitantly exposed to oleic acid and food contaminants that, similarly as MXR, are substrates of BCRP.
|
|
