| 1. |
- Cyrys, Josef, et al.
(författare)
-
Variation of NO2 and NOx concentrations between and within 36 European study areas : Results from the ESCAPE study
- 2012
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310 .- 1873-2844. ; 62, s. 374-390
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The ESCAPE study (European Study of Cohorts for Air Pollution Effects) investigates long-term effects of exposure to air pollution on human health in Europe. This paper documents the spatial variation of measured NO2 and NOx concentrations between and within 36 ESCAPE study areas across Europe.In all study areas NO2 and NOx were measured using standardized methods between October 2008 and April 2011. On average, 41 sites were selected per study area, including regional and urban background as well as street sites. The measurements were conducted in three different seasons, using Ogawa badges. Average concentrations for each site were calculated after adjustment for temporal variation using data obtained from a routine monitor background site.Substantial spatial variability was found in NO2 and NOx concentrations between and within study areas; 40% of the overall NO2 variance was attributable to the variability between study areas and 60% to variability within study areas. The corresponding values for NOx were 30% and 70%. The within-area spatial variability was mostly determined by differences between street and urban background concentrations. The street/urban background concentration ratio for NO2 varied between 1.09 and 3.16 across areas. The highest median concentrations were observed in Southern Europe, the lowest in Northern Europe.In conclusion, we found significant contrasts in annual average NO2 and NOx concentrations between and especially within 36 study areas across Europe. Epidemiological long-term studies should therefore consider different approaches for better characterization of the intra-urban contrasts, either by increasing of the number of monitors or by modelling.
|
|
| 2. |
- Hagenbjörk-Gustafsson, Annika, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft : Personlig exponering och bakgrundsmätningar i Umeå 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allmänbefolkningens exponering för några cancerframkallande luftföroreningar undersöktes iUmeå under perioden 15 oktober till 18 december 2007. Studien som är en del iNaturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, genomfördes som personburna 7-dygnsmätningar på 40 slumpvis utvalda personer boende i Umeå tätort. Mätningenupprepades på 20 personer. Under samma period gjordes stationära mätningar på två platser(bibliotekstaket och E4) i centrala Umeå. De personburna och stationära mätningarnaomfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid och utfördes meddiffusionsprovtagare. Inomhus hos 20 personer gjordes även 2-dygnsmätningar av partiklar(PM2.5) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) parallellt med mätningar vid den urbanabakgrundsstationen (bibliotekstaket).Deltagarfrekvensen var 81 %, deltagarna tillbringade i medeltal 89 % av mätveckan inomhus.Tre av deltagarna var rökare och övriga deltagare hade begränsad exponeringstid för passivrökning. En deltagare hade yrkesmässig exponering för de undersökta ämnena.Det fanns en signifikant korrelation mellan halter av bensen och 1,3-butadien uppmättpersonburet, men för övriga ämnen sågs ingen korrelation. Rökning och boendeform hadeingen påverkan på exponeringen. Vid jämförelse med 2001 års mätning i Umeå har personligexponering för bensen och 1,3-butadien minskat signifikant, medan exponeringen ökat förkvävedioxid.Vid E4 fanns ett signifikant samband mellan bensen och 1,3-butadienhalter som intenoterades vid bibliotekstaket. Bensenhalterna ligger i nivå med 2001 års mätning vidutomhusstationerna, medan kvävedioxidhalterna minskat, om än inte signifikant. Vidbibliotekstaket har 1,3-butadien- och formaldehydhalterna minskat signifikant.För bensen och kvävedioxid var korrelationen hög och signifikant mellan den personligamedelexponeringen för varje mätvecka och halter mätt stationärt. Motsvarande korrelation förformaldehyd och 1,3-butadien var låg.På grund av låga halter PM2.5 och PAH vid inomhusmätningarna beslutades hösten 2008 atten upprepad mätning i vardagsrum hos de fem individer som hade lägst halt partiklar skullegenomföras. Partikelhalterna (PM2.5) var högre (median = 4,1 μg/m3) vid den upprepademätningen i jämförelse med den första mätomgången. Medianhalten bens(a)pyren var vid denupprepade mätningen 36 pg/m3, och även för övriga partikulära PAH var halterna högre.
|
|
| 3. |
- Hagenbjörk-Gustafsson, Annika, et al.
(författare)
-
Determinants of personal exposure to some carcinogenic substances and nitrogen dioxide among the general population in five Swedish cities
- 2014
-
Ingår i: Journal of Exposure Science and Environmental Epidemiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1559-0631 .- 1559-064X. ; 24:4, s. 437-443
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Environmental levels of airborne carcinogenic and related substances are comparatively better known than individual exposure and its determinants. We report on a personal monitoring program involving five Swedish urban populations. The aim of the program was to investigate personal exposure to benzene, 1,3-butadiene, formaldehyde, and nitrogen dioxide (NO2). The measurements were performed among 40 inhabitants during seven consecutive days, in one urban area each year, during 2000-2008. The estimated population exposure levels were 1.95 mu g/m(3) for benzene, 0.56 mu g/m(3) for 1,3-butadiene, 19.4 mu g/m(3) for formaldehyde, and 14.1,mu g/m(3) for NO2. Statistical analysis using a mixed-effects model revealed that time spent in traffic and time outdoors contributed to benzene and 1,3- butadiene exposure. For benzene, refueling a car was an additional determinant influencing the exposure level. Smoking or environmental tobacco smoke were significant determinants of exposure to NO2, benzene, and 1, 3-butadiene. Those with a gas stove had higher NO2 exposure. Living in a single-family house increased the exposure to formaldehyde significantly. In a variance component model, the between-subject variance dominated for 1,3-butadiene and formaldehyde, whereas the between-city variance dominated for NO2. For benzene, the between-subject and between-cities variances were similar.
|
|
| 4. |
- Hagenbjörk-Gustafsson, Annika, et al.
(författare)
-
Field validation of the Ogawa diffusive sampler for NO(2) and NO(x) in a cold climate
- 2010
-
Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - : Royal Society of Chemistry. - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 12:6, s. 1315-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A small-scale field trial in Umeå, Sweden with Ogawa samplers and a chemiluminescence instrument indicated that the NO(2) concentration was underestimated with respect to the reference monitor, if calculated according to the manufacturer's Ogawa sampling protocol. By co-locating Ogawa samplers and reference monitors at six sites in two Swedish cities, uptake rates were determined for NO(2) and NO(x) better applicable to the Swedish conditions and climate. The concentrations of NO(2) and NO(x) calculated according to the instruction manual of the sampler and using the field-determined uptake rates were compared with values derived from chemiluminescence monitors for each week over which samples were taken. When calculated according to the manufacturer's suggested protocol, the Ogawa sampler underestimated the NO(2) concentrations by 9.1% on average for all samples (N = 53), with respect to the reference monitor. In contrast, NO(x) concentrations were overestimated by a mean value of 15% for all samples (N = 45). By using the field determined uptake rates for the calculation of NO(2) and NO(x) a better estimation of the concentrations was obtained. The ratio between concentrations determined with the Ogawa samplers and chemiluminescence monitors was then 1.02 for all measurements of NO(2) and 1.00 for NO(x). Precision, expressed as the mean coefficient of variation, was 6.4% for six, 6-replicate measurements of NO(2) and 3.7% for five, 6-replicate measurements of NO(x).
|
|
| 5. |
- Hagenbjörk-Gustafsson, Annika, et al.
(författare)
-
Hälsorelaterad miljöövervakning. Cancerframkallande ämnen i tätortsluft. Personlig exponering och bakgrundsmätningar i Umeå 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med undersökningen är att kartlägga allmänbefolkningens exponering via luften för vissa cancerframkallande ämnen (bensen, 1,3-butadien, formaldehyd) och kvävedioxid .Undersökningen genomfördes i centrala Umeå under hösten 2013, och inkluderade totalt 40 slumpvis utvalda personer i åldrarna 20-50 år. Deltagarna fick bära provtagare för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid under en vecka, och mätningarna upprepades sedan på hälften av deltagarna. I samband med de personburna mätningarna fick deltagarna även besvara en enkät och föra dagbok över hur mycket tid de vistats i olika miljöer. Utöver de personburna mätningarna genomfördes även stationära veckomätningar av motsvarande ämnen utomhus på två platser (en gatustation och en urban bakgrundsstation) i centrala Umeå.Vid den urbana bakgrundsstationen genomfördes även mätningar av fina partiklar (PM 2.5) under två dygn parallellt med motsvarande mätningar hemma hos 20 av deltagarna. PM 2.5 filtren analyserades även för polycykliska aromatiska kolväten.Deltagarfrekvensen var 66%, och av de 40 deltagarna var 22 kvinnor och 18 män. Medelåldern var 35 år, endast 2 personer angav att de rökte och majoriteten bodde i lägenhet (68%). Största delen av tiden tillbringade deltagarna inomhus (90%) och endast en mindre del (ca 5%) i trafikerade miljöer.Resultaten av mätningarna presenteras i tabellen nedan. Den personliga medianhalten för bensen var något över den föreslagna lågrisknivån (1,3 μg/m 3) men något lägre jämfört med motsvarande mätningar i Umeå från 2001. Halten 1,3-butadien var lägre jämfört med tidigare mätomgångar och i nederkant av det intervall som utgör lågrisknivå (0,2-1,0 μg/m 3). Det fanns en signifikant korrelation mellan den personliga exponeringen för bensen och 1,3-butadien (rs=0.50, p=<0.01). Deltagare som bodde i villa hade högre formaldehydhalt jämfört med de som bodde i lägenhet. Medianhalten var något lägre jämfört med mätningarna 2001 och i samma storleksordning som vid mätningarna 2007. Medianhalten kvävedioxid var även den något högre jämfört med motsvarande halt uppmätt 2001 (8 μg/m 3), men i storleksordning som halten från mätningarna 2007 (11 μg/m 3). Ingen signifikant skillnad i halter kunde påvisas mellan män och kvinnor.De stationära mätningarna genomfördes vid kommunens urbana bakgrundsstation (bibliotekstaket) samt vid gatustationen Västra Esplanaden som veckomätningar, samt hemma hos 20 deltagare under två dygn (PM 2.5 och PAH). Medianhalt av bensen vid gatustationen 6 var lägre jämfört med tidigare år (1,6 μg/m 3 2001, 1,5 μg/m3 2007) medan halten uppmätt i urban bakgrund var något högre än tidigare år. För 1,3-butadien var halten vid gatustationen lägre jämfört med föregående år och lägre än motsvarande halt i urban bakgrund.Kvävedioxidhalten vid gatustationen låg i medeltal över 40 μg/m 3 vilket är den rådande miljökvalitetsnormen för årsmedelhalten (SFS 2010:477). Formaldehyd uppvisade ungefär samma mönster som vid tidigare mätningar med jämförbara halter i gatunivå och urban bakgrund. Median halten var högre än 2007.PM 2.5 mättes utomhus i urban bakgrund samt hemma hos 20 av deltagarna under två dygn. Medianvärdet för inomhusmätningarna av PM 2.5 var högre än motsvarande halt vidmätningarna 2007 (1,9 μg/m 3), medan medianhalten utomhus var lägre än vid 2007 års mätning. PM 2,5 filtren analyserades även på sitt innehåll av polycykliska kolväten, som i tabellen representeras av bens(a)pyren, och resultaten visade på betydligt högre halter i luften utomhus jämfört med inomhus. Halterna understiger väl den lågrisknivå som fastställts av institutet för miljömedicin (IMM) och Världshälsoorganisationen (WHO) på 100 pg/m 3. Man bör dock beakta att halterna inte inkluderar partiklar större än 2,5 μm i diameter.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hagenbjörk-Gustafsson, Annika, 1956-, et al.
(författare)
-
Validation of a diffusive sampler for NO2
- 1999
-
Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - : Royal Society of Chemistry. - 1464-0325 .- 1464-0333. ; 1, s. 349-352
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A diffusive sampler for NO2, Willems badge, was validated in laboratory experiments and field tests. The collecting reagent for NO2 in the sampler is triethanolamine, and the analysis is based on a modified colorimetric method, theSaltzman method. The analysis was performed by a flow injection analysis (FIA) technique. The sampling rate for the sampler was determined to be 40.0 ml min−1. There was no effect of NO2 concentration or relative humidity on sampling rate, and the influence of sampling time was found to be small. The detection limit was 4 mg m−3 for a 24 hsample. The capacity is high enough to allow sampling of 150 mg m−3 for 7 days, which is twice the recommended Swedish short-term (24 h) guideline value as a 98-percentile over 6 months. In field tests, the sampler performedwell, even at wind speeds higher than 2 m s−1, and at low temperatures. The overall uncertainty of the method was 24%. The sensitivity and capacity of the method also make it suitable for personal sampling for 2–8 h in working environments.
|
|
| 9. |
- Hagenbjörk-Gustafsson, Annika, 1956-
(författare)
-
Validation of diffusive samplers for nitrogen oxides and applications in various environments
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis was to validate diffusive samplers for measurements of nitrogen dioxide (NO2) and nitrogen oxides (NOx). The Willems badge was validated for NO2 measurements both in laboratory tests and in field tests (Paper I-II). The sampling rate was 40.0 mL/min for ambient air concentrations and 46.0 mL/min for higher concentrations. No effects of different factors on sampling rate were found except for a reduced sampling rate at low wind velocity. The results of the laboratory validation were confirmed in field tests in ambient air and with personal sampling. The correlation between diffusive samplers and the reference monitor was good for ambient measurements. In conclusion, the Willems badge performs well at wind velocities down to 0.3 m/s, and this makes it suitable for personal sampling but less suitable for measurements in indoor air where the wind velocity is lower. Paper III reports about the field validation of the Ogawa diffusive samplers. Absolute humidity and temperature were found to have the strongest effect on sampling rate with lower uptake rates at low absolute humidity or temperature. The sampling rates above 0 °C were 8.6 mL/min for NO2 and 9.9 mL/min for NOx. NO2 and NOx concentrations that were determined using the manufacturer’s protocol were either underestimated or overestimated. The agreement between concentrations measured by the Ogawa sampler and the reference monitor was improved when field-determined sampling rates were used to calculate concentrations. Paper IV is based on a study with the aim of assessing the exposure of the Swedish general population to NO2 and some carcinogenic substances. The surveys were performed in one of five Swedish cities every year. In each survey, personal measurements of NO2 and some carcinogenic substances were conducted on 40 randomly selected individuals. In the study presented in this thesis, the NO2 part of the study is in focus and results were available for eight surveys conducted across the five cities. The estimated arithmetic mean concentration for the general Swedish population was 14.1 μg/m3. The exposure level for NO2 was higher for smokers compared with non-smokers, and the NO2 exposure levels were higher for people who had gas stoves at home or who were exposed at their workplace. The exposure was lower for those who had oil heating in their houses.
|
|
| 10. |
- Hagenbjörk-Gustafsson, Annika, et al.
(författare)
-
Validation of the Willems badge diffusive sampler for nitrogen dioxide determinations in occupational environments
- 2002
-
Ingår i: The Analyst. - : Royal Society of Chemistry. - 0003-2654 .- 1364-5528. ; 127:1, s. 163-168
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Willems badge, a diffusive sampler for nitrogen dioxide, has previously been validated for ambient air measurements. This paper describes the laboratory and field validation of the Willems badge for personal sampling under working environment conditions. The mean sampling rate in the laboratory tests was 46 ml min(-1), with an RSD of 12%. No statistically significant effects on sampling rate of the sampling time, concentration of NO2 or relative humidity were found. A slightly decreased sampling rate was observed at low wind velocity. This was also confirmed during static sampling, which makes the sampler less appropriate for static sampling indoors. No back diffusion was observed. Storage of the samplers for two weeks before or after exposure did not affect the sampling rate. Our analysis is based on a modified colorimetric method, performed by FIA (flow injection analysis). This technique was compared to ion chromatography analysis. The use of ion chromatography lowered the detection limit from 11 to 2 microg m(-3) for an 8 h sample, and furthermore enabled the detection of other anions. In conclusion, the diffusive sampler was found to perform well for personal measurements in industrial environments.
|
|
| 11. |
- Liljelind, Ingrid E, et al.
(författare)
-
Potential dermal exposure to methyl methacrylate among dental technicians; variability and determinants in a field study.
- 2009
-
Ingår i: Journal of environmental monitoring : JEM. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 1464-0333. ; 11:1, s. 160-5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Methyl methacrylate (MMA) is a commonly used chemical in dental work that can cause dermatitis. Nineteen dental technicians participated in a field study in which potential dermal exposure to MMA and exposure determinants, including glove use and MMA vapour in the breathing zone, were repeatedly monitored during three consecutive days. Using patches placed on various parts of their hands we observed that the fingers and palms of the dental technicians were exposed to MMA, and their forefingers were significantly more exposed than their ring fingers; this is based on pooled data for both left and right hands (p = 0.04). The exposure variability was greater between workers than within worker (i.e. day-to-day variability), but the between worker variability was to some extent explained by a model which included the tested determinants. Neither the amount of MMA vapours in the breathing zone nor glove use was consistently correlated with the dermal exposure. Thus, the effects of glove use and the distribution of exposure to MMA on the hands in working environments needs to be further investigated.
|
|
| 12. |
- Malmqvist, Ebba, et al.
(författare)
-
Assessing ozone exposure for epidemiological studies in Malmo and Umea, Sweden
- 2014
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310 .- 1873-2844. ; 94, s. 241-248
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ground level ozone [ozone] is considered a harmful air pollutant but there is a knowledge gap regarding its long term health effects. The main aim of this study is to develop local Land Use Regression [LUR] models that can be used to study long term health effects of ozone. The specific aim is to develop spatial LUR models for two Swedish cities, Umea and Malmo, as well as a temporal model for Malmo in order to assess ozone exposure for long term epidemiological studies. For the spatial model we measured ozone, using Ogawa passive samplers, as weekly averages at 40 sites in each study area, during three seasons. This data was then inserted in the LUR-model with data on traffic, land use, population density and altitude to develop explanatory models of ozone variation. To develop the temporal model for Malmo, hourly ozone data was aggregated into daily means for two measurement stations in Malmo and one in a rural area outside Malmo. Using regression analyses we inserted meteorological variables into different temporal models and the one that performed best for all three stations was chosen. For Malmo the LUR-model had an adjusted model R-2 of 0.40 and cross validation R-2 of 0.17. For Umea the model had an adjusted model R-2 of 0.67 and cross validation adjusted R-2 of 0.48. When restricting the model to only including measuring sites from urban areas, the Malmo model had adjusted model R-2 of 0.51 (cross validation adjusted R-2 0.33) and the Umea model had adjusted model R-2 of 0.81 (validation adjusted R-2 of 0.73). The temporal model had adjusted model R-2 0.54 and 0.61 for the two Malmo sites, the cross validation adjusted R-2 was 0.42. In conclusion, we can with moderate accuracy, at least for Umea, predict the spatial variability, and in Malmo the temporal variability in ozone variation. (C) 2014 The Authors. Published by Elsevier Ltd.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft : Exponering och halter i Umeå 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 μg/m3). Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3). Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.
|
|
| 15. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Cancerframkallande ämnentätortsluft - Umeå 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigturval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördesfrån slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar påtotalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallelltmed de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationäraplatser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samtkvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantagför PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump.Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet1,5 μg/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3)och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m3.Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistatsinomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Detvar marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburnahalten (1,6 μg/m3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0μg/m3).Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m3, vilket är samma som halten uppmätt vidE4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m3). Det varsignifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats irum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien.Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbartresultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd.Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd15 μg/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året(19 μg/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM,12-60 μg/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika(3,5 μg/m3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt somuppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den endavariabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd.PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare urbefolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning tillforskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personernafrån befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligthögre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3).Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellanNO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna somgjordes personburet var 8 μg/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna varbetydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mättapersonburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.
|
|
| 16. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Modell for beräkning av bensen- och1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifran geografisk information om bland annat biobransleeldning och trafik.
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningLuftföroreningar är ett känt folkhälsoproblem i tätorter där trafiken oftast är den störstaenskilda emissionskällan. Det finns dock andra källor som lokalt kan ge upphov till högaluftföroreningshalter och en sådan är småskalig biobränsleeldning. För att begränsahälsoeffekterna av luftföroreningar finns normvärden reglerade i lagstiftning, ochövervakningen av dessa kan ske via mätningar eller olika typer av beräkningar.Syftet med projekt har varit att tillämpa en typ av statistisk beräkningsmodell, ”Land UseRegression (LUR)”, för att predicera halterna av luftföroreningarna bensen och 1,3-butadien iett antal tätorter med hög andel småskalig biobränsleeldning i och omkring Umeå.Principen för en LUR-modell är att först förklara variationen i luftföroreningshalter mellan ettbegränsat antal mätpunkter med skillnader i geografiska variabler, som t.ex.populationsdensitet och trafikflöde inom olika radier runt respektive mätplats. Sedan kanmodellen användas för att beräkna halten i många fler punkter. I denna studie har bensen och1,3-butadien mätts vid tre tillfällen på 39 olika mätpunkter. Geografisk information harsamlats in för respektive mätpunkt, och innefattar bland annat trafikvariabler men ävenuppgifter om biobränsleeldning baserat på uppgifter från sotarregister. LUR-modellen harbyggts upp i enlighet med den procedur som finns beskrivet inom ett stort europeisktforskningsprojekt, ESCAPE.Rapporten visar att det är möjligt utifrån geografiska variabler att predicera halten bensen och1,3-butadien i en given punkt med acceptabel precision. Resultaten visar också attbefolkningstäthet tillsammans med småskalig biobränsleeldning och trafik är de variabler somgemensamt är viktigast för årsmedelhalten bensen och 1,3-butadien.Denna typ av modell är således tillämpbar för att kartlägga och predicera halter av bensen och1,3-butadien i områden med småskalig biobränsleeldning. Modellen kan även användas för attstudera betydelsen av nyetablering av småskalig biobränsleeldning för halten bensen och 1,3-butadien inom t.ex. ett bostadsområde.
|
|
| 17. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Modell för beräkning av bensen- och 1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifrån geografisk information om bland annat biobränsleeldning och trafik
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Luftföroreningar är ett känt folkhälsoproblem i tätorter där trafiken oftast är den största enskilda emissionskällan. Det finns dock andra källor som lokalt kan ge upphov till höga luftföroreningshalter och en sådan är småskalig biobränsleeldning. För att begränsa hälsoeffekterna av luftföroreningar finns normvärden reglerade i lagstiftning, och övervakningen av dessa kan ske via mätningar eller olika typer av beräkningar.Syftet med projekt har varit att tillämpa en typ av statistisk beräkningsmodell, ”Land Use Regression (LUR)”, för att predicera halterna av luftföroreningarna bensen och 1,3-butadien i ett antal tätorter med hög andel småskalig biobränsleeldning i och omkring Umeå.Principen för en LUR-modell är att först förklara variationen i luftföroreningshalter mellan ett begränsat antal mätpunkter med skillnader i geografiska variabler, som t.ex. populationsdensitet och trafikflöde inom olika radier runt respektive mätplats. Sedan kan modellen användas för att beräkna halten i många fler punkter. I denna studie har bensen och 1,3-butadien mätts vid tre tillfällen på 39 olika mätpunkter. Geografisk information har samlats in för respektive mätpunkt, och innefattar bland annat trafikvariabler men även uppgifter om biobränsleeldning baserat på uppgifter från sotarregister. LUR-modellen har byggts upp i enlighet med den procedur som finns beskrivet inom ett stort europeiskt forskningsprojekt, ESCAPE.Rapporten visar att det är möjligt utifrån geografiska variabler att predicera halten bensen och 1,3-butadien i en given punkt med acceptabel precision. Resultaten visar också att befolkningstäthet tillsammans med småskalig biobränsleeldning och trafik är de variabler som gemensamt är viktigast för årsmedelhalten bensen och 1,3-butadien.Denna typ av modell är således tillämpbar för att kartlägga och predicera halter av bensen och 1,3-butadien i områden med småskalig biobränsleeldning. Modellen kan även användas för att studera betydelsen av nyetablering av småskalig biobränsleeldning för halten bensen och 1,3-butadien inom t.ex. ett bostadsområde.
|
|
| 18. |
- Nordberg, Gunnar F, et al.
(författare)
-
Lung function in volunteers before and after exposure to trichloramine in indoor pool environments and asthma in a cohort of pool workers
- 2012
-
Ingår i: BMJ Open. - : BMJ Publishing Group. - 2044-6055. ; 2:5, s. e000973-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: Exposure to trichloramine (NCl(3)) in indoor swimming-pool environments is known to cause mucous membrane irritation, but if it gives rise to changes in lung function or asthma in adults is not known. (1) We determined lung function in volunteers before and after exposure to indoor pool environments. (2) We studied the occurrence of respiratory symptoms and asthma in a cohort of pool workers.DESIGN/METHODS/PARTICIPANTS: (1) We studied two groups of volunteers, 37 previously non-exposed healthy persons and 14 pool workers, who performed exercise for 2 h in an indoor pool environment. NCl(3) in air was measured during pool exposures and in 10 other pool environments. Filtered air exposures were used as controls. Lung function and biomarkers of pulmonary epithelial integrity were measured before and after exposure. (2) We mailed a questionnaire to 1741 persons who indicated in the Swedish census 1990 that they worked at indoor swimming-pools.RESULTS: (1) In previously non-exposed volunteers, statistically significant decreases in FEV(1) (forced expiratory volume) and FEV(%) (p=0.01 and 0.05, respectively) were found after exposure to pool air (0.23 mg/m(3) of NCl(3)). In pool workers, a statistically significant decrease in FEV(%) (p=0.003) was seen (but no significant change of FEV(1))(.) In the 10 other pool environments the median NCl(3) concentration was 0.18 mg/m(3). (2) Our nested case/control study in pool workers found an OR for asthma of 2.31 (95% CI 0.79 to 6.74) among those with the highest exposure. Exposure-related acute mucous membrane and respiratory symptoms were also found.CONCLUSIONS: This is the first study in adults showing statistically significant decreases in lung function after exposure to NCl(3). An increased OR for asthma among highly exposed pool workers did not reach statistical significance, but the combined evidence supports the notion that current workroom exposures may contribute to asthma development. Further research on sensitive groups is warranted.
|
|
