| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Blombäck, Karin, et al.
(författare)
-
Comparing measures for determination of phosphorus saturation as a method to estimate dissolved P in soil solution
- 2021
-
Ingår i: Geoderma. - : Elsevier. - 0016-7061 .- 1872-6259. ; 383
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In response to concerns over the translocation of P from soils to P-sensitive water bodies, there is high demand for developing simple indicators for evaluating a soil’s risk of releasing P into solution. Many studies have shown that the degree of soil phosphorus saturation (DPS), calculated as the ratio of soil P concentration to soil P sorption capacity (PSC), is good predictor of a soil’s risk of releasing P in solution. In this study we compared four different DPS indices in how well they predicted dissolved P following extraction with either a 0.01 M CaCl2 (PCaCl2) solution or deionized water (PW). The first two indices were calculated from the ratio of extractable P to extractable Al and Fe using either acid ammonium oxalate (AlOX + FeOX) or ammonium lactate solutions (AlAL + FeAL). The second two DPS indices were calculated from the ratio of either Olsen-extractable P or AL-extractable P with sorption capacity estimated from the single point P sorption index (PSI). On a subset of 11 soils, we compared the different methods for estimating PSC with fitted Langmuir sorption maximum (Smax) using data from complete sorption isotherms. Both (AlOX + FeOX) and PSI were well correlated with Smax and hence regarded as good estimates for P sorption capacity. Conversely, (AlAL + FeAL) was not significantly correlated with Smax. P saturation calculated from PSI together with PAL or POls predicted PCaCl2 and PW best, whereas P saturation calculated from ammonium oxalate predicted PCaCl2 and PW the least. We did not find notable improvements in the regression models when we added a second explanatory variable (clay content, pH or total carbon) to the models. Our results show that multiple measures of P saturation provide similar predictions of a soiĺs potential for releasing dissolved P into soil solution. This provides flexibility in how P saturation indices are calculated to identify leaching prone hotspots.
|
|
| 7. |
- Blombäck, Karin, et al.
(författare)
-
Inventering av möjligheter för utveckling av P-kemin i ICECREAMDB
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För nationell uppskattning av fosforförlusterna från svensk jordbruksmark till omgivande ytvatten används beräkningsverktyget ICECREAMDB och den däri ingående simuleringsmodellen ICECREAM. ICECREAM har sitt ursprung i de amerikanska modellerna CREAMS och EPIC, och har i vissa delar anpassats för finska förhållanden för beräkning av fosfors löslighet. Det vore önskvärt att modellen är bättre anpassad till markförhållanden och tillgänglig markkarteringsdata i Sverige. I detta arbete fokuserar vi på modellens beskrivning av den oorganiska markfosforn, dess lagring i olika pooler och dess löslighet. Vi har identifierat problem med att modellen i sin nuvarande utformning är lite för rigid och okänslig för svängningar i mer mobila fraktioner av P. Modellen återger inte dynamiken i en mer lättrörlig växttillgänglig pool, varken inomårsdynamiken eller den mer långsiktiga dynamiken, eftersom den poolen och de flödena är för små i förhållande till den stora totala P-poolen. Eftersom parameteriseringen av pooler och flöden av den oorganiska fosforn inte är anpassad till de markanalysmetoder som används i Sverige är tillgången av lämplig indata begränsad.Den aktuella fosforforskningen i Sverige har visat på samband mellan fosfor i marken mätt som P-AL och löst fosfor i matjorden extraherat med CaCl2 elleResultaten är inte lika entydiga mellan fosforstatus i marken och löst P i dräneringsvatten eller i omgivande vattendrag. Det beror på att även andra, både kemiska och fysikaliska egenskaper och hur de fördelas genom hela markprofilen måste beaktas. Forskningen har visat att om även hänsyn tas till jordens sorptionskapacitet av fosfor och fosformättnadsgrad förbättras korrelationen mellan markens Pstatus och löst P för vissa jordar. Om dessa samband kan verifieras för ett större antal jordar kan det vara av intresse att inkludera dem i simuleringsmodellen för att förbättra beräkningarna av fosforförlusterna. Modeller behöver utvecklas, både för att spegla den senaste forskningen och för att användningsområdet för modellen förändras från det ursprungliga syftet och därför behöver omfatta ytterligare eller modifierade beskrivningar av olika processer. Det vore önskvärt att basera beskrivningen av markens oorganiska P-pooler i ICECREAM utifrån de analysmetoder som rutinmässigt används i Sverige. Det vore även önskvärt att beakta ytterligare kemiska egenskaper i marken för beräkning av jämvikten och därmed flödena mellan de olika P-poolerna i modellen. Om detta är möjligt måste fortsatt forskning visa. Föreliggande rapport är en genomgång av det aktuella kunskapsläget och skall ses som ett underlag för det fortsatta planeringsarbetet för en sådan eventuell utveckling. De här presenterade forskningsresultaten måste verifieras för att större antal jordar och modellutveckling måste även ställas mot tillgången på indata till modellen. Grunden för en utveckling måste också vara ett behov av att kunna beskriva effekter av åtgärder i odlingen som påverkar fosforns dynamik och som vi idag inte klarar av att beskriva.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Blombäck, Karin, et al.
(författare)
-
Inventering av möjligheter förutveckling av P-kemin iICECREAMDB
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För nationell uppskattning av fosforförlusterna från svensk jordbruksmark till omgivande ytvatten används beräkningsverktyget ICECREAMDB och den däri ingående simuleringsmodellen ICECREAM. ICECREAM har sitt ursprung i de amerikanska modellerna CREAMS och EPIC, och har i vissa delar anpassats för finska förhållanden för beräkning av fosfors löslighet. Det vore önskvärt att modellen är bättre anpassad till markförhållanden och tillgänglig markkarteringsdata i Sverige. I detta arbete fokuserar vi på modellens beskrivning av den oorganiska markfosforn, dess lagring i olika pooler och dess löslighet. Vi har identifierat problem med att modellen i sin nuvarande utformning är lite för rigid och okänslig för svängningar i mer mobila fraktioner av P. Modellen återger inte dynamiken i en mer lättrörlig växttillgänglig pool, varken inomårsdynamiken eller den mer långsiktiga dynamiken, eftersom den poolen och de flödena är för små i förhållande till den stora totala P-poolen. Eftersom parameteriseringen av pooler och flöden av den oorganiska fosforn inte är anpassad till de markanalysmetoder som används i Sverige är tillgången av lämplig indata begränsad. Den aktuella fosforforskningen i Sverige har visat på samband mellan fosfor i marken mätt som P-AL och löst fosfor i matjorden extraherat med CaCl 2 eller H2O.Resultaten är inte lika entydiga mellan fosforstatus i marken och löst P i dräneringsvatten eller i omgivande vattendrag. Det beror på att även andra, både kemiska och fysikaliska egenskaper och hur de fördelas genom hela markprofilen måste beaktas. Forskningen har visat att om även hänsyn tas till jordens sorptionskapacitet av fosfor och fosformättnadsgrad förbättras korrelationen mellan markens Pstatus och löst P för vissa jordar. Om dessa samband kan verifieras för ett större antal jordar kan det vara av intresse att inkludera dem i simuleringsmodellen för att förbättra beräkningarna av fosforförlusterna.Modeller behöver utvecklas, både för att spegla den senaste forskningen och för att användningsområdet för modellen förändras från det ursprungliga syftet och därför behöver omfatta ytterligare eller modifierade beskrivningar av olika processer. Det vore önskvärt att basera beskrivningen av markens oorganiska P-pooler i ICECREAM utifrån de analysmetoder som rutinmässigt används i Sverige. Det vore även önskvärt att beakta ytterligare kemiska egenskaper i marken för beräkning av jämvikten och därmed flödena mellan de olika P-poolerna i modellen. Om detta är möjligt måste fortsatt forskning visa. Föreliggande rapport är en genomgång av det aktuella kunskapsläget och skall ses som ett underlag för det fortsatta planeringsarbetet för en sådan eventuell utveckling. De här presenterade forskningsresultaten måste verifieras för att större antal jordar och modellutveckling måste även ställas mot tillgången på indata till modellen. Grunden för en utveckling måste också vara ett behov av att kunna beskriva effekter av åtgärder i odlingen som påverkar fosforns dynamik och som vi idag inte klarar av att beskriva.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Djodjic, Faruk, et al.
(författare)
-
Förbättring av beräkningsmetodiken för diffus belastning av fosfor från åkermark
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diffusa förluster av näringsämnen från åkermark är en stor och relativt osäker källa för belastning på vatten eftersom de inte går att mäta annat än i mycket små fältförsök utan måste beräknas. Metodiken för beräkning av fosforförluster för jordbruksmark är nyframtagen och grundas på läckagekoefficienter som framräknades med ICECREAMDB–modellen. Dessa läckagekoefficienter beräknades för PLC5-rapporteringen till HELCOM för 22 läckageregioner, 15 grödor, 10 jordarter, 3 lutningsklasser samt 3 klasser för markens fosforhalt (Phalt) (Brandt m.fl., 2008). Problem som uppträder på grund av bristfällig indata på nationell skala är inte fokus i detta projekt. Men eftersom bristande indata påverkar våra möjligheter att bedöma modellens prestation testades modellen och läckagekoefficienter i ett antal studieområden för vilka mer detaljerade indata redan finns eller kan skaffas. En analys av avvikelser mellan modellerade resultat och uppmätta data för avrinnande vatten utfördes för att identifiera både svagheter i metodiken och möjliga förbättringar inför framtida beräkningar. För att i största möjliga mån avskilja jordbruket som P-källa från övriga källor studerades små avrinningsområden där jordbruksförluster dominerar övriga P-källor. För att undvika osäkerheter kring Pretention i sjöar valdes dessutom områden med liten eller ingen sjöyta. Förutom denna avvikelseanalys studerades ytterligare två frågor. Den ena berör underlaget för införandet av säsongs- eller flödesberoende läckagekoefficienter vilket studerades genom statistiska analyser av mätdata. Den andra berör de iakttagna höga P-förluster i region 9 där det gjordes en jämförelse av beräkningsresultat och befintliga mätdata. Tre grundförklaringar för avvikelser mellan uppmätta och modellerade värden identifierades: 1) Indata är inte representativa eller är för grova för att kunna beskriva förhållanden i det berörda delavrinningsområdet. 2) Parametriseringen av ICECREAMDB modellen är inadekvat och/eller gjorda antaganden är osäkra 3) Processer i modellen är inte beskrivna på tillbördigt sätt och bör modifieras/bytas ut för att förbättra resultaten Beträffande gjorda antaganden med avseende på osäkerheter kring klassindelningen av lutningen och markens P-halt föreslår vi användning av regressionsekvationer som möjliggör användning av diskreta värden för varje delavrinningsområde istället för klasser. I detta projekt identifierades också ett antal områden där det finns stor potential att förbättra modellens beskrivning av viktiga processer för P-transport, där den 3 viktigaste är beskrivningen av P-kemi och P-pooler i marken. Dessutom kan användningen av modellen förbättras genom en mer jordartsberoende parametrisering av till exempel parametrar som styr fördelningen mellan ytavrinning och infiltration eller partikelgenerering. Därutöver föreslår vi en utökad kalibrering och testning av både ICECREAMDBmodellen och de framräknade läckagekoefficienterna genom att i ett första steg sätta upp, parametrisera, kalibrera och validera ICECREAMDB för relevanta observationsfält för att minska osäkerheter och testa modellens prestation. Sedan, i det andra steget, föreslår vi uppsättning, parametrisering, kalibrering och validering av en källfördelningsmodell för ett antal små, sjölösa, jordbruksdominerade avrinningsområden för att testa och validera framräknade läckagekoefficienter och ge feedback till fältmodellering samt till framtida beräkningar. Utförda statistiska analyser visar at det finns lite underlag för att kunna införa säsongsvisa eller flödesberoende läckagekoefficienter istället för den årsmedelhalt som används för tillfället. En jämförelse av de höga P-förluster i läckageregion 9 med uppmätt data visade att beräkningarna snarare underskattade än överskattade P-förluster.
|
|
| 13. |
- Eggers, Jeannette, et al.
(författare)
-
Replik: Att bidra till en beboelig planet borde intressera alla – även forskare
- 2023
-
Ingår i: Curie: en tidning från Vetenskapsrådet.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fönstret för att säkra en hållbar framtid för alla är på väg att stängas. Även vi forskare måste fråga oss vilka vi vill vara i denna avgörande tid för mänskligheten. Det skriver några av de forskare som skrev under Forskarupproret i Aftonbladet, i en replik till Björn Hassler i den pågående debatten i Curie om forskare och aktivism.
|
|
| 14. |
- Eggers, Jeannette, et al.
(författare)
-
Replik: Visst måste forskare kunna kräva att forskning tas på allvar
- 2023
-
Ingår i: Curie: en tidning från Vetenskapsrådet.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Forskaruppropet i Aftonbladet uppmanade politikerna att ta klimatkrisen på allvar. Uppropet har kritiserats i Curie för att innehålla alltför konkreta förslag och vara ett exempel på grupporienterad aktivism som urholkar allmänhetens förtroende för forskning. Men att kalla den som kräver att vetenskap och kunskap tas på allvar i politiken för aktivist är absurt, replikerar några av dem som skrev under debattartikeln
|
|
| 15. |
- Groenheit, Ramona, et al.
(författare)
-
High Prevalence of SARS-CoV-2 Omicron Infection Despite High Seroprevalence, Sweden, 2022
- 2023
-
Ingår i: Emerging Infectious Diseases. - : CENTERS DISEASE CONTROL & PREVENTION. - 1080-6040 .- 1080-6059. ; 29:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We performed 2 surveys during 2022 to estimate point prevalences of SARS-CoV-2 infection compared with overall viral seroprevalence in Sweden. Point prevalence was 1.4% in March and 1.5% in September. Estimated seroprevalence was >80%, including among unvaccinated children. Continued SARS-CoV-2 surveillance is necessary for detecting emerging, possibly more pathogenic variants.
|
|
| 16. |
- Johnsson, Holger, et al.
(författare)
-
Läckage av näringsämnen från svensk åkermark. : beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2013.
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark har gjorts som en del i ett uppdrag med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav (Havs- och vat-tenmyndigheten, 2016). Belastningsberäkningen har använts för rapporteringen till den internationella havsmiljökonventionen HELCOMs sjätte Pollution Load Compilation. Beräkningen, som har gjorts för året 2013, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simule-rings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM-modellen) för fosfor. Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinrikt-ning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor, jordarter, lutningar och markfosforhalter, de två sistnämnda bara rele-vanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat kli-mat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 30-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel mineral- och stall-gödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varef-ter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve ingick rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retent-ionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsut-lakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått. Det framräknade normalläckaget har använts för att ta fram medelläckage av kväve och fosfor från åkermark för de olika läckageregionerna. För kväve beräknades medelläckaget för den beräknade åkerarealen i Sverige till knappt 19 kg N/ha år 2013. Skillnaden i medelläckage mellan de olika reg-ionerna var stor och varierade mellan 6 och 46 kg N/ha*år. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Medelkoncentrationen för den beräknade arealen var drygt 6 mg N/l och varierade mellan 2 och 15 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades medelläckaget för den beräknade åkerarealen i Sverige till 0,60 kg P/ha år 2013. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,24 och 1,35 kg P/ha*år. Lägsta läckaget fanns i reg-ioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Medelkoncentrationen var 0,21 mg P/l och varie-rade mellan 0,09 och 0,34 mg P/l för de olika regionerna.
|
|
| 17. |
- Johnsson, Holger, et al.
(författare)
-
Läckage av näringsämnen från svensk åkermark - Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2019.
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark för år 2019 har utförts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten1. Beräkningen omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simulerings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN-modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM-modellen) för fosfor. Resultatet har använts i beräkningar av den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav (som utförs av SMED2 på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten) för rapporteringen till den internationella havsmiljökonventionen HELCOMs åttonde Pollution Load Compilation.Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor, jordarter, lutningar och markfosforhalter, de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 30-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel mineral- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve ingick rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått.För kväve beräknades normalläckaget för åkerarealen i Sverige år 2019 till drygt 16,2 kg N/ha*år. Skillnaden i normalläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 7 och 40 kg N/ha*år. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Motsvarande koncentrationer för normalläckaget var drygt 6,3 mg N/l för Sverige och varierade mellan 3 och 12 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades normalläckaget för åkerarealen i Sverige år 2019 till 0,48 kg P/ha*år. Skillnaden i normalläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,09 och 0,94 kg P/ha*år. Lägsta läckaget fanns i regioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Motsvarande koncentrationer för normalläckaget var 0,19 mg P/l för Sverige och varierade mellan 0,06 och 0,36 mg P/l för de olika regionerna.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Lindsjö, Anders, et al.
(författare)
-
Effekt av normaliseringsperiod för avrinning med avseende på koncentrationerna av jordbruksläckaget
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. I denna studie analyseras de för jordbruksmark i PLC-beräkningssystemet beräknade närsaltsläckagehalternas variation med ändrad avrinning. Studien fokuserar dels på betydelsen av normaliseringsperiodens längd för medelavrinningens storlek och läckagekoncentrationerna av kväve och fosfor och dels på variationen i avrinning mellan delavrinningsområden och motsvarande variation i läckagekoncentrationer. Dessutom presenteras en analys av extrema nederbördshändelsers betydelse för fosforläckaget. Studien baseras på de med NLeCCS-metoden beräknade normalläckagen av kväve och fosfor för 22 läckageregioner i Sverige och avrinningarna för HELCOM/PLC7. Normaliseringsperioder på 12, 20 och 30 år för beräkning av medelavrinning jämfördes. Vid val av 20-åriga normaliseringsperioder istället för 30-åriga avvek medelavrinningen med upp till 3-12% för de 22 läckageregionerna i Sverige. Motsvarande värden för 12-åriga normaliseringsperioder var 7-23%. Läckagekoncentrationernas variation med avrinning analyserades för 5 utvalda läckageregioner. Läckagekoncentrationer beräknades för ett spann av medelavrinningar baserat på den variation i avrinningen som återfinns i de delavrinningsområden som ingår i de utvalda läckageregionerna. Vid val av 20åriga normaliseringsperioder för avrinningen istället för 30-åriga avvek kväve- och fosforläckagen 0 till ±3% för de utvalda läckageregionerna. Motsvarande avvikelser vid val av 12-åriga normaliseringsperioder var ±1 till ±8%. För att undvika avvikelse i läckaget från åkermark vid beräkning av normaliserad belastning bör således en 30-årig normaliseringsperiod för avrinningen väljas. Kan en avvikelse tolereras kan en 20-årig normaliseringsperiod väljas medan ett val av en 12-årig normaliseringsperiod endast kan väljas om en stor avvikelse kan tolereras. Analysen av enskilda extrema nederbördshändelsers påverkan på fosforläckaget visade på en stor påverkan, särskilt på fosforförluster via ytavrinning. Resultaten visade ett behov av att reducera enskilda extremt höga dygnsnederbördstillfällen i de meteorologiska tidsserierna för att befrämja jämförelsen mellan läckageregioner och för olika tidsperioder.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Lindsjö, Karin
(författare)
-
Contextualizing the quality of primary education in urban and rural settings : The case of Iringa Region, Tanzania
- 2018
-
Ingår i: Norsk Geografisk Tidsskrift. - : Informa UK Limited. - 0029-1951. ; 72:4, s. 234-247
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of the article is to discuss the term ‘quality’ in relation to primary education in Tanzania, and to contextualize quality and identify the premises for obtaining quality in primary school education in rural and urban settings. To understand opinions about the quality of education and the current situation in primary schools, the author conducted interviews with teachers and focus group discussions with parents and caregivers in Iringa town and three villages in Iringa Region. The findings indicate a general consensus, regardless of geographical setting, that quality in primary education is primarily measurable through national exams. However, surrounding circumstances such as infrastructure and poverty have a great impact on the quality of education in rural primary schools. Lack of water and electricity, and poor transport networks have consequences for schooling by limiting children’s, parents’, and teachers’ access to school supplies and limiting the ability of officials to carry out monitoring activities. The author concludes that the premises for providing and receiving education vary to a great extent, depending on geographical setting, and favour urban youths with respect to their further education.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Lindsjö, Karin
(författare)
-
"Everybody knows every child should be educated" : The Strive Towards Universal Primary Education in Tanzania
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2001, the first Primary Education Development Plan declared that the previous obligatory primary education fee was to be abolished in Tanzania. This was an attempt to increase the access to public primary education for all children. This thesis aims to understand how the reform and its focus on the abolition of school fee influences parents’ and caregivers’ support for primary education and impacts on children’s inclusion and possibilities to receive education. In rural and urban contexts parents and caregivers as well as teachers have shared their opinions on the obligatory primary education and this thesis explores the values of education, the perceptions of quality, children’s possibilities to participate in education as well as the links between education and livelihoods in Iringa Region, Tanzania.Six study sites were included in the study: three rural and three urban areas. The empirical data draws on a mixed-methods approach, including interviews with primary school teachers, interviews and focus group discussions with parents and caregivers of primary school aged children, a household survey, and interviews with key informants.This thesis concludes that the previous obligatory primary education fee has been replaced by obligatory parental contributions. Furthermore, this thesis suggests that regardless of socio-economic background or geographical context parents and caregivers highly value education as it is perceived necessary to be able to find employment, move out of poverty and leave the traditional rural livelihoods. By contrast, children’s ability to receive education as well as schools ability to provide education is contextual and geographical variations are manifested in the inclusivity of children in primary education.
|
|
