| 1. |
- Lovisa Andersson, Sofia, et al.
(författare)
-
Utvärdering av framtida inflödesscenarier för svenska reningsverk - Vilken effekt har tillskottsvatten på miljöpåverkan och driftskostnad?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska avloppsreningsverk tar idag emot betydande mängder tillskottsvatten genom avrinning av dagvatten och infiltration i ledningsnäten. I framtiden förväntas även nederbörden öka till följd av klimatförändringar och högre flödestoppar vid regn är väntade. Förändrad utspädning av avloppsvatten på grund av infiltration eller dagvatten kan ha stor betydelse för reningsprocessernas effektivitet. Detta projekt har haft som uppgift att studera drift av avloppsreningsverk vid olika framtida inflödesscenarier och hur dessa scenarier påverkar reningsverkens miljöpåverkan och driftkostnader för tre svenska reningsverk. Resultaten visar att infiltrationen har större inverkan på hur miljöpåverkan förändras till följd av ett förändrat inflöde än ökade flödestoppar. Vid minskad infiltration minskade samtliga studerade miljöpåverkanskategorier för alla tre verken, beräknat per kg kväve som avskilts i reningsprocesserna i verket. Det omvända gällde vid ökad infiltration.
|
|
| 2. |
- Ullmark, Peter, et al.
(författare)
-
Design & visuell kommunikation : examensbok 2010
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Publiceras i samband med den första utexamineringen från kandidatprogrammet Design & Visuell Kommunikation på Malmö högskola. Boken innehåller artiklar om designforskning såväl som personliga presentationer av programmets studenter och deras examensarbeten eller portfolios. Boken definierar vad Design & Visuell Kommunikation står för i studenternas mening.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
Measurement report : Black carbon properties and concentrations in southern Sweden urban and rural air-the importance of long-range transport
- 2023
-
Ingår i: Atmospheric Chemistry and Physics. - : Copernicus GmbH. - 1680-7316 .- 1680-7324. ; 23:5, s. 3051-3064
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Soot, or black carbon (BC), aerosol is a major climate forcer with severe health effects. The impacts depend strongly on particle number concentration, size and mixing state. This work reports on two field campaigns at nearby urban and rural sites, 65gkm apart, in southern Sweden during late summer 2018. BC was measured using a single-particle soot photometer (SP2) and Aethalometers (AE33). Differences in BC concentrations between the sites are driven primarily by local traffic emissions. Equivalent and refractory BC mass concentrations at the urban site were on average a factor 2.2 and 2.5, with peaks during rush hour up to a factor g1/44, higher than the rural background levels. The number fraction of particles containing a soot core was significantly higher in the city. BC particles at the urban site were on average smaller by mass and had less coating owing to fresh traffic emissions. The organic components of the fresh traffic plumes were similar in mass spectral signature to hydrocarbon-like organic aerosol (HOA), commonly associated with traffic. Despite the intense local traffic (g1/4g30g000 vehicles passing per day), PM1, including organic aerosol, was dominated by aged continental air masses even at the curbside site. The fraction of thickly coated particles at the urban site was highly correlated with the mass concentrations of all measured chemical species of PM1, consistent with aged, internally mixed aerosol. Trajectory analysis for the whole year showed that air masses arriving at the rural site from eastern Europe contained approximately double the amount of BC compared to air masses from western Europe. Furthermore, the largest regional emissions of BC transported to the rural site, from the Malmö-Copenhagen urban area, are discernible above background levels only when precipitation events are excluded. We show that continental Europe and not the Malmö-Copenhagen region is the major contributor to the background BC mass concentrations in southern Sweden.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Allen-Perkins, Alfonso, et al.
(författare)
-
CropPol : a dynamic, open and global database on crop pollination
- 2022
-
Ingår i: Ecology. - : Wiley. - 0012-9658 .- 1939-9170. ; 103:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Seventy five percent of the world's food crops benefit from insect pollination. Hence, there has been increased interest in how global change drivers impact this critical ecosystem service. Because standardized data on crop pollination are rarely available, we are limited in our capacity to understand the variation in pollination benefits to crop yield, as well as to anticipate changes in this service, develop predictions, and inform management actions. Here, we present CropPol, a dynamic, open and global database on crop pollination. It contains measurements recorded from 202 crop studies, covering 3,394 field observations, 2,552 yield measurements (i.e. berry weight, number of fruits and kg per hectare, among others), and 47,752 insect records from 48 commercial crops distributed around the globe. CropPol comprises 32 of the 87 leading global crops and commodities that are pollinator dependent. Malus domestica is the most represented crop (32 studies), followed by Brassica napus (22 studies), Vaccinium corymbosum (13 studies), and Citrullus lanatus (12 studies). The most abundant pollinator guilds recorded are honey bees (34.22% counts), bumblebees (19.19%), flies other than Syrphidae and Bombyliidae (13.18%), other wild bees (13.13%), beetles (10.97%), Syrphidae (4.87%), and Bombyliidae (0.05%). Locations comprise 34 countries distributed among Europe (76 studies), Northern America (60), Latin America and the Caribbean (29), Asia (20), Oceania (10), and Africa (7). Sampling spans three decades and is concentrated on 2001-05 (21 studies), 2006-10 (40), 2011-15 (88), and 2016-20 (50). This is the most comprehensive open global data set on measurements of crop flower visitors, crop pollinators and pollination to date, and we encourage researchers to add more datasets to this database in the future. This data set is released for non-commercial use only. Credits should be given to this paper (i.e., proper citation), and the products generated with this database should be shared under the same license terms (CC BY-NC-SA). This article is protected by copyright. All rights reserved.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Lena, et al.
(författare)
-
Child Rights, Classroom and School Management : Change Projects from the International Training Programme Batch 20-2014a
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lund University has offered the Sida-financed International Training Programmeon Child Rights, Classroom and School Management since 2003. Theprogramme targets those in a position from which they can initiate processesof change in the education sector in their countries. During the programmeall participating teams initiate a change project in their respective countriesaiming at the realization of the intention of the Child Rights Convention inpolicy as well as in practice. This book contains the final reports from Batch20 with change agents from China, Colombia, DPR of Korea, Indonesia, Malawi,Mozambique, Namibia, Sri Lanka, Uganda, Viet Nam, and Zambia.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bergh, Cecilia, 1972-, et al.
(författare)
-
Effects of Bilberry and Oat intake on lipids, inflammation and exercise capacity after Acute Myocardial Infarction (BIOAMI): study protocol for a randomized, double-blind, placebo-controlled trial
- 2021
-
Ingår i: Trials. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1745-6215 .- 1745-6215. ; 22:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Bilberries from Sweden, rich in polyphenols, have shown cholesterol-lowering effects in small studies, and the cholesterol-lowering properties of oats, with abundant beta-glucans and potentially bioactive phytochemicals, are well established. Both may provide cardiometabolic benefits following acute myocardial infarction (AMI), but large studies of adequate statistical power and appropriate duration are needed to confirm clinically relevant treatment effects. No previous study has evaluated the potential additive or synergistic effects of bilberry combined with oats on cardiometabolic risk factors. Our primary objective is to assess cardioprotective effects of diet supplementation with dried bilberry or with bioprocessed oat bran, with a secondary explorative objective of assessing their combination, compared with a neutral isocaloric reference supplement, initiated within 5 days following percutaneous coronary intervention (PCI) for AMI. Methods: The effects of Bilberry and Oat intake on lipids, inflammation and exercise capacity after Acute Myocardial Infarction (BIOAMI) trial is a double-blind, randomized, placebo-controlled clinical trial. A total of 900 patients will be randomized post-PCI to one of four dietary intervention arms. After randomization, subjects will receive beverages with bilberry powder (active), beverages with high-fiber bioprocessed oat bran (active), beverages with bilberry and oats combined (active), or reference beverages containing no active bilberry or active oats, for consumption twice daily during a 3-month intervention. The primary endpoint is the difference in LDL cholesterol change between the intervention groups after 3 months. The major secondary endpoint is exercise capacity at 3 months. Other secondary endpoints include plasma concentrations of biochemical markers of inflammation, metabolomics, and gut microbiota composition after 3 months. Discussion: Controlling hyperlipidemia and inflammation is critical to preventing new cardiovascular events, but novel pharmacological treatments for these conditions are expensive and associated with negative side effects. If bilberry and/or oat, in addition to standard medical therapy, can lower LDL cholesterol and inflammation more than standard therapy alone, this could be a cost-effective and safe dietary strategy for secondary prevention after AMI. Trial registration: ClinicalTrials.gov NCT03620266. Registered on August 8, 2018.
|
|
| 11. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Klimatförändringar och biologisk mångfald : Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De stora miljö- och samhällsproblemen kommer inte ensamma. De är sammankopplade på olika sätt. Detta innebär utmaningar men ger också möjligheter att utveckla åtgärder och lösningar. Det gäller både för klimatfrågan och frågan om att motverka förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Kunskapens betydelse för att hantera dessa och andra aspekter är ovärderlig, såväl kring specifika frågeställningar som kring omständigheter och förutsättningar för åtgärdsarbetet.Den här kunskapssammanställningen har gjorts av forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket och SMHI. Forskarna har tagit avstamp i de omfattande kunskapsutvärderingar som gjorts av den mellanstatliga klimatpanelen (IPCC) och den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald (IPBES). Slutsatserna från IPCC och IPBES sätts i ett svenskt perspektiv, bland annat genom utvalda exempel vilka fungerar som aktuella illustrationer av hur klimatförändringar påverkar biologisk mångfald och ekosystem i Sverige.
|
|
| 12. |
- Birkhofer, Klaus, et al.
(författare)
-
Ecosystem services - current challenges and opportunities for ecological research
- 2015
-
Ingår i: Frontiers in Ecology and Evolution. - : Frontiers Media SA. - 2296-701X. ; 2:12 January 2015
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- e concept of ecosystem services was originally developed to illustrate the benefits that natural ecosystems generate for society and to raise awareness for biodiversity and ecosystem conservation. In this article we identify major challenges and opportunities for ecologists involved in empirical or modeling ecosystem service research. The first challenge arises from the fact that the ecosystem service concept has not been generated in the context of managed systems. Ecologists need to identify the effect of anthropogenic interventions in order to propose practices to benefit service-providing organisms and associated services. The second challenge arises from the need to evaluate relationships between indicators of ecosystem services that are collected in ecological studies while accounting for uncertainties of ecological processes that underlie these services. We suggest basing the assessment of ecosystem services on the utilization of sets of indicators that cover aspects of service-providing units, ecosystem management and landscape modification. The third challenge arises from the limited understanding of the nature of relationships between services and a lack of a general statistical framework to address these links. To manage ecosystem service provisioning, ecologists need to establish whether services respond to a shared driver or if services are directly linked to each other. Finally, studies relating biodiversity to ecosystem services often focus on services at small spatial or short temporal scales, but research on the protection of services is often directed toward services providing benefits at large spatial scales. Ecological research needs to address a range of spatial and temporal scales to provide a multifaceted understanding of how nature promotes human well-being. Addressing these challenges in the future offers a unique opportunity for ecologists to act as promoters for the understanding about how to conserve benefits gained from nature.
|
|
| 13. |
- Brännstedt, Lovisa, et al.
(författare)
-
En ny gudinna för en ny tid : Ovidius och Hersilias metamorfos
- 2017
-
Ingår i: Humanitas : Festskrift till Arne Jönsson - Festskrift till Arne Jönsson. - 9789170612442 ; , s. 141-145
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article argues that the Roman poet Ovid in his Metamorphoses invented the apotheosis of Hersilia into the goddess Hora as a way to flatter the empress Livia. There are compelling parallels between the words used to describe Hersilia and Livia in Ovid’s poetry. Furthermore, Hersilia was, according to the legend, a Sabine woman who married Romulus, the founder of Rome. Livia was born into the Claudian family, famously Sabine through Attius Clausus. As such, it is appropriate of Ovid to compare Livia to Hersilia, as she was in some ways the Sabine wife of the new founder of Rome, Augustus.
|
|
| 14. |
- Buvall, Lisa, 1976, et al.
(författare)
-
Orellanine specifically targets renal clear cell carcinoma
- 2017
-
Ingår i: Oncotarget. - : Impact Journals, LLC. - 1949-2553. ; 8:53, s. 91085-91098
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Renal cell carcinoma (RCC), arising from the proximal tubule in the kidney, accounts for approximately 85% of kidney cancers and causes over 140,000 annual deaths worldwide. In the last decade, several new therapies have been identified for treatment of metastatic RCC. Although these therapies increase survival time compared to standard care, none of them has curative properties. The nephrotoxin orellanine specifically targets proximal tubular epithelial cells, leaving other organs unaffected. We therefore hypothesized that the selective toxicity of orellanine extends to clear cell RCC (ccRCC) cells since they emanate from proximal tubular cells. Orellanine would thus target both primary and metastatic ccRCC in vitro and in vivo. We found that orellanine induces dose-dependent cell death in proximal tubular cells and in all ccRCC cells tested, both primary and cell lines, with no toxicity detected in control cells. The toxic action of orellanine involve decreased protein synthesis, disrupted cell metabolism and induction of apoptosis. In nude rats carrying human ccRCC xenografts, brief orellanine treatment eliminated more than 90% of viable tumor mass compared to control rats. This identifies orellanine as a potential treatment concept for ccRCC patients on dialysis, due to its unique selective toxicity towards ccRCC.
|
|
| 15. |
- Chen, Gefei, et al.
(författare)
-
Bri2 BRICHOS client specificity and chaperone activity are governed by assembly state
- 2017
-
Ingår i: Nature Communications. - : Nature Publishing Group. - 2041-1723. ; 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- . Protein misfolding and aggregation is increasingly being recognized as a cause of disease. In Alzheimer's disease the amyloid-beta peptide (A beta) misfolds into neurotoxic oligomers and assembles into amyloid fibrils. The Bri2 protein associated with Familial British and Danish dementias contains a BRICHOS domain, which reduces A beta fibrillization as well as neurotoxicity in vitro and in a Drosophila model, but also rescues proteins from irreversible nonfibrillar aggregation. How these different activities are mediated is not known. Here we show that Bri2 BRICHOS monomers potently prevent neuronal network toxicity of A beta, while dimers strongly suppress A beta fibril formation. The dimers assemble into high-molecular-weight oligomers with an apparent two-fold symmetry, which are efficient inhibitors of non-fibrillar protein aggregation. These results indicate that Bri2 BRICHOS affects qualitatively different aspects of protein misfolding and toxicity via different quaternary structures, suggesting a means to generate molecular chaperone diversity.
|
|
| 16. |
- Dainese, Matteo, et al.
(författare)
-
A global synthesis reveals biodiversity-mediated benefits for crop production
- 2019
-
Ingår i: Science Advances. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 2375-2548. ; 5:10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Human land use threatens global biodiversity and compromises multiple ecosystem functions critical to food production. Whether crop yield-related ecosystem services can be maintained by a few dominant species or rely on high richness remains unclear. Using a global database from 89 studies (with 1475 locations), we partition the relative importance of species richness, abundance, and dominance for pollination; biological pest control; and final yields in the context of ongoing land-use change. Pollinator and enemy richness directly supported ecosystem services in addition to and independent of abundance and dominance. Up to 50% of the negative effects of landscape simplification on ecosystem services was due to richness losses of service-providing organisms, with negative consequences for crop yields. Maintaining the biodiversity of ecosystem service providers is therefore vital to sustain the flow of key agroecosystem benefits to society. Copyright © 2019 The Authors, some rights reserved; exclusive licensee American Association for the Advancement of Science. No claim to original U.S. Government Works. Distributed under a Creative Commons Attribution NonCommercial License 4.0 (CC BY-NC).
|
|
| 17. |
- Dietrich, Anna, 1979-, et al.
(författare)
-
The Use of Phytometers for Evaluating Restoration Effects on Riparian Soil Fertility
- 2014
-
Ingår i: Journal of Environmental Quality. - : American Society of Agronomy, Crop Science Society of America, and Soil Science Society of America, Inc.. - 0047-2425 .- 1537-2537. ; 43:6, s. 1916-1925
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The ecological restoration of streams in Sweden has become increasingly important to counteract effects of past timber floating. In this study, we focused on the effect on riparian soil properties after returning coarse sediment (cobbles and boulders) to the channel and reconnecting riparian with instream habitats. Restoration increases habitat availability for riparian plants, but its effects on soil quality are unknown. We also analyzed whether the restoration effect differs with variation in climate and stream size. We used standardized plant species to measure the performance of a grass (Phleum pratense L.) and a forb (Centaurea cyanus L.) in soils sampled in the riparian zones of channelized and restored streams and rivers. Furthermore, we analyzed the mass fractions of carbon (C) and nitrogen (N) along with the proportions of the stable isotopes C-13 and N-15 in the soil, as well as its grain size composition. We found a positive effect of restoration on biomass of phytometers grown in riparian soils from small streams, indicating that restoration enhanced the soil properties favoring plant performance. We suggest that changed flooding with more frequent but less severe floods and slower flows, enhancing retention, could explain the observed patterns. This positive effect suggests that it may be advantageous to initiate restoration efforts in small streams, which make up the highest proportion of the stream network in a catchment. Restoration responses in headwater streams may then be transmitted downstream to facilitate recovery of restored larger rivers. If the larger rivers were restored first, a slower reaction would be expected.
|
|
| 18. |
- Dzialanski, Zbigniew, et al.
(författare)
-
Lactase persistence versus lactose intolerance : Is there an intermediate phenotype?
- 2016
-
Ingår i: Clinical Biochemistry. - : Elsevier. - 0009-9120 .- 1873-2933. ; 49:3, s. 248-252
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: According to the prevailing theory about the genetic background to lactose intolerance, there are three genotypes but only two adult physiological phenotypes: lactase persistence in individuals with the CT and TT genotypes and lactase non-persistence in individuals with the CC genotype. However, analysis of lactase activity from intestinal biopsies has revealed three distinct levels of activity, suggesting that an intermediate physiological phenotype may exist.Aim: To assess possible disparities between different genotypes with regard to biomarkers of lactase activity and physical symptoms during an oral lactose load test.Methods: A retrospective study using an oral lactose load test (n=487). Concentrations of hydrogen in exhaled air and blood glucose were measured. Afterwards, subjects were asked to provide oral mucosa samples for genotyping and answer a questionnaire (participation rate 56%, n=274).Results: Mean hydrogen levels in exhaled air at 120min were significantly higher in the CT genotype than in the TT genotype. There was no significant difference in blood glucose levels between the two groups. Reported symptoms, with the possible exception of abdominal pain, were equally prevalent in both groups.Conclusions: Subjects with the CT and TT genotypes, hitherto classified as lactase-persistent, differ in their physiological response to lactose intake, indicating differences in phenotype which could have clinical significance.
|
|
| 19. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(författare)
-
Collective Implementation of Ecological Focus Areas : Evaluation of the effects on ecosystem services, agriculture and administration
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ecosystem services are fundamental to the welfare of mankind, yet these services are often invisible in many social decisions. This report evaluates the effects on the ecosystem services pollination and biological pest control if Sweden were to introduce collective implementation of EFAs as part of the single payment scheme, including quality improvement measures such as establishing flowering plants.The potential environmental effects are seen in relation to the impacts on the economies of farmers and their acceptance of collective implementation, as well as the administrative costs for the authorities. This study is a step towards integrating the value of ecosystem services into decisions in society, something that is to be achieved by 2018 under the milestone targets in Sweden's environmental objectives system.The study that formed the basis of this report was carried out by the Centre for Environmental and Climate Research at Lund University. The work was carried out within the government commission Environmental effects of the CAP. The Swedish Environmental Protection Agency is the primary authority responsible for this report. The Swedish Board of Agriculture, the Swedish National Heritage Board, the Swedish Agency for Marine and Water Management and the County administrative boards also participated in this project.
|
|
| 20. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(författare)
-
Ekologiska fokusarealer i samverkan : Utvärdering av effekter på ekosystemtjänster, jordbruk och administration
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här studien utvärderar vi konsekvenserna av så kallat gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer enlig artikel 46:5 och 46:6 i EU:s direktstödsförordning. Genom bredare analyser beaktar vi även andra former av samverkan och justerade skötselvillkor. Att främja sammanhängande områden med ekologiskt fokus är en del av EU:s satsning på grön infrastruktur. Sverige tillämpar inte gemensamt genomförande i dagsläget. Ekologisk-ekonomisk modellering, workshop med jordbrukare och intervjuer med tjänstemän ligger till grund för studiens resultat. Fokus i våra analyser är effekter på pollinering och biologisk skadedjursbekämpning, båda ekosystemtjänster till nytta för jordbruket.Jordbrukare positiva till samverkan, tjänstemän befarar högre kostnaderGenerellt är de medverkande jordbrukarna positiva till samverkan. Tydligare och mer konkret koppling mellan godkända fokusarealer, skötselvillkor och miljönytta behövs dock för att skapa acceptans hos jordbrukarna. Tjänstemän med erfarenhet av samverkan är generellt positiva, medan personer utan erfarenhet är mer tveksamma. På svenska myndigheter befaras ökade transaktionskostnader, trots att fungerande exempel på samverkan i Europa finns. Vi rekommenderar att inspiration och kunskap hämtas från dessa lyckade exempel.Små miljöeffekter med dagens fokusarealerAtt med dagens regelverk införa gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer ger små miljöeffekter. Miljöeffekten förblir svag eftersom möjligheten att välja fokusarealer med låg miljöeffekt kvarstår, och eftersom generösa viktningsfaktorer minskar den faktiskt avsatta arealen av fokusarealer med högre miljönytta. Dessutom finns incitament att placera fokusarealerna på lågproduktiv mark, där behovet av fokusarealer som gynnar ekosystemtjänster är lägre. I dag godkänns också fokusarealer som ingår i det normala brukandet, vilket skapar dödvikt. Våra modeller visar att möjligheten till samverkan inte löser dessa problem.Bättre miljöeffekt med rätt fokusarealer och krav på kvalitetFör att uppnå en bättre miljöeffekt behövs en utformning av reglerna som premierar de mest miljöeffektiva fokusarealerna. Först och främst bör menyn av fokusarealer innehålla miljöeffektiva åtgärder. Dessutom bör viktningssystemet omvärderas så att den mest effektiva fokusarealen används som referens. Slutligen bör placeringen av ekologiska fokusarealer göras i ett landskapsperspektiv för att säkerställa fokusarealernas bidrag till grön infrastruktur. På gårdsnivå bör fokusarealerna genom information och rådgivning styras till platser där potentialen för miljönytta är störst, exempelvis intill grödor som gynnas av pollinering och biologisk skadedjursbekämpning. Ett effektivt sätt att gynna just dessa ekosystemtjänster vore att begränsa menyn av valbara fokusarealer till träda och obrukade fältkanter och samtidigt ha krav på att så in blommande växter.
|
|
| 21. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(författare)
-
Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet
- 2013
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Jordbrukslandskapet tillhandahåller ekosystemtjänster som utgör förutsättningen för en uthållig jordbruksproduktion och är till nytta för samhället i stort. Bakom dessa finns ekologiska processer som beror av samspel mellan en mångfald av organismer. Skånes jordbruk har genomgått betydande förändringar som förändrat landskapet och livsmiljön för många av dessa. För att bevara och förvalta ekosystemtjänsterna krävs en förståelse för sambanden mellan jordbruk, landskap och ekosystemprocesser. Rapporten beskriver ekologiska processer som ligger till grund för några viktiga ekosystemtjänster i Skånes jordbrukslandskap och visar betydelsen av biologisk mångfald för deras funktion. Där så är möjligt beskrivs hur de kan värderas. Slutligen redovisas praktiska åtgärder som gynnar dem. Rapporten visar att ekosystemtjänster inte enkelt går att ersätta med teknologiska lösningar, utan att förvaltning av dessa tjänster lönar sig. Detta kräver ökad ekologisk kunskap och anpassade styrmedel vilket kräver ökat samråd och regelbunden återkoppling mellan lantbrukare, myndigheter och forskare. Förhoppningen är att rapporten, framtagen av Lunds universitet och Region Skåne, inspirerar till detta!
|
|
| 22. |
- Eklund, Ann, et al.
(författare)
-
Times of trouble—seasonal variation in number and severity of attacks on sheep caused by large carnivores and eagles in Sweden
- 2024
-
Ingår i: European Journal of Wildlife Research. - 1612-4642 .- 1439-0574. ; 70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Wildlife managers and livestock owners can choose from a multitude of interventions to prevent carnivore attacks on domestic animals, ranging from light and sound deterrents to fencing and lethal control. To guide management and make the best and most cost-effective choice of interventions, knowledge about where and when these measures are needed the most is important. By identifying spatiotemporal patterns of carnivore attacks, resources can be used more efficiently to prevent such attacks. We used a Swedish nationwide, long-term data set to identify inter- and intra-seasonal variation in probability, number, and severity (number of killed or injured per attack) of large carnivore attacks on sheep. Our results show that there are specific “times of trouble”, regarding the number of attacks from golden eagle (Aquila chrysaetos) in late spring, and from brown bears (Ursus arctos), lynx (Lynx lynx), and wolves (Canis lupus) in late summer. Additionally, for brown bears and wolves, the severity of attacks varied throughout the grazing season with a peak in the latter part of the summer. The results can be used for guidance of temporal prioritisation of preventive interventions to reduce the probability, number, and severity of large carnivore attacks on sheep.
|
|
| 23. |
- Ekroos, Johan, et al.
(författare)
-
Effekter av grön infrastruktur på biologisk mångfald : - en forskningsöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna forskningsöversikt presenterar vi konceptet grön infrastruktur som en övergripande modell för bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett landskapsperspektiv. Grön infrastruktur är ett mångfacetterat och relativ nytt begrepp och forskningsöversikten är ett led i att tillgodosebehovet av mer kunskap om grön infrastruktur som ett instrument att gynna biologisk mångfald.Forskningsöversikten utgår från två arbetsmetoder som sammantaget presenterar hur forskningen om grön infrastruktur relaterar till teorier som beskriver hur biologisk mångfald påverkas av landskapsstruktur. Först presenterar vi landskapsekologiska teorier om biologisk mångfald och beskriver hurdessa är relevanta för konceptet grön infrastruktur. Därefter presenterar vi en kvantitativ sammanställning av den forskning som uttryckligen hänvisar till grön infrastruktur och som är relevant för svenska förhållanden (tempererade klimatzoner). Vi redovisar hur dessa studier hänvisar till de relevanta ekologiska teorierna samt vilka slutsatser som dras om lämpliga åtgärder. Den kvantitativa sammanställningen ligger därefter till grund för reflektioner om vilket behov av kunskap som finns för att möjliggöra en effektiv implementering av grön infrastruktur, som kan bidra till synergieffekter mellan de olika mål som en grön infrastruktur ämnar uppfylla.Vår genomgång visar att antalet studier som fokuserar på grön infrastruktur, biologisk mångfald och ekosystemtjänster har ökad kraftigt under de senaste tioåren. Forskningen om grön infrastruktur och biologisk mångfald har dominerats av studier gjorda i urbana miljöer. De mest undersökta taxonomiska grupperna utgjordes av växter och ryggradslösa djur, men i många fall kvantifierades biologisk mångfald endast indirekt som habitatyta. Generellt har forskningenen svag koppling till landskapsekologiska teorier som behandlar bevarande av biologisk mångfald och associerade ekosystemtjänster. De flesta av studierna hänvisar till konnektivitet som ett övergripande teoretiskt ramverk, vilket vi tolkar som att grön infrastruktur primärt ses som ett verktyg för att öka arters generella rörlighet i landskapet. Medan förbättring av habitatkvalitet ofta rekommenderades i studier som använde arter som hänvisning till biologisk mångfald, tolkades konnektivitet ofta som relevant då studierna utgick från habitaten som referens till biologisk mångfald, framför allt då gröna länkar var i fokus. Vår genomgång visar vidare att de ekosystemtjänster som studeras tillsammans med biologisk mångfald oftast inte är direkt associerade med biologisk mångfald utan snarare utgörs av övriga reglerande ekosystemtjänster såsom luftrening, temperatur- och vattenreglering, och kulturella ekosystemtjänster. Flertalet studier hänvisar till metoder och ramverk för att arbeta med planering och implementering av grön infrastruktur. Vi har inom ramen för denna översikt inte vidare granskat dessa ramverk, men ser det som en viktig framtida uppgift att utmejsla hur ändamålsenliga de är och hur de kopplar till relevanta landskapsekologiska teorier.Sammanfattningsvis visar vår kunskapsöversikt är att det finns en rik och kraftigt expanderande forskning kring grön infrastruktur och dess effekter på biologisk mångfald. Det är emellertid också tydligt att den vetenskapliga litteraturen om grön infrastruktur saknar tydliga kopplingar till relevanta teoretiska modeller som beskriver hur den gröna infrastrukturen behöver fördelas rumsligt för att bevara både arter och dess ekosystemtjänster. Det saknas framför allt en tydlig koppling till den omfattande landskapsekologiskaforskning som fokuserat på biologisk mångfald i jordbrukslandskap och skog. Vi ser därför det som en viktig forskningsfråga att utveckla ett perspektiv på grön infrastruktur som kopplar till de teoretiska ramverk som är av betydelseför bevarande av biologisk mångfald, så att forskning om grön infrastruktur tydligare kan bidra till implementering av effektiva åtgärder för bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
|
|
| 24. |
- Elmberg, Johan, et al.
(författare)
-
Jagar du lokala grågäss eller flyttande fågel?
- 2023
-
Ingår i: Svensk jakt: Svenska jägareförbundets tidskrift. - 0039-6583. ; :9, s. 36-38
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De svenska grågässen är fler än någonsin. Färsk forskning visar att de också har nya vanor. Fem forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Högskolan Kristianstad skriver om grågåsen och hur arten kan förvaltas tillsammans med andra länder.
|
|
| 25. |
- Elmberg, Johan, et al.
(författare)
-
Vilka grågäss jagar du egentligen?
- 2023
-
Ingår i: Svensk jakt: Svenska jägareförbundets tidskrift. - 0039-6583. ; 161:9, s. 36-38
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
