| 1. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Lakningar av restprodukter från förbränning av kol och hushållsavfall
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fasta restprodukter från förbränning har studerats. Studierna har omfattat följande restprodukter: en flygaska och en avsvavlingsprodukt från kolpulverförbränning, en flygaska (cyklonaska) och en bottenaska (förbrukat bäddmaterial) från förbränning av kol i en PFBC-anläggning samt en flygaska från förbränning av hushållsavfall. Restprodukterna har studerats med avseende på innehåll och i lakningstest. En vanlig metod för lakningstest är de sk ENA-lakningarna där man i fyra cykler byter antingen lakvatten eller aska. I denna undersökning har lakningarna förlängts till att omfatta tio cykler vid försöket med byte av lakvatten. Lakvattnet har analyserats på ett antal olika element, både huvudelement och spårelement. Fysikalisk speciering genom filtreringar på lakvattnet har utförts. Resultaten från lakningarna har jämförts både med tidigare publicerat material och med teoretiska modellberäkningar.
|
|
| 2. |
- Norman, Fredrika
(författare)
-
Depå 90. Resultat från simulerad samdeponering av hushållsavfall och aska i laboratorieskala. 'Sulfidfällningsförsök'.
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta försök gjordes som ett led i arbetet att studera samdeponering av hushållssopor och aska. Genom laboratorieexperiment undersöktes om lakvatten från askor har negativ inverkan på mikroorganismernas aktivitet i lakvatten från hushållsdeponi. Det studerades också i vilken omfattning det bildas metallsulfider. Försöket har gått till enligt följande: tre sorters askor (flygaska, avsvavlingsprodukt och sopförbränningsaska) har lakats. Dessa lakvatten blandades sedan var för sig med lakvatten från en hushållsdeponi (som är i metanbildande fas), fettsyror som näring till mikroorganismerna, och bomull som adsorberande fas. Dessa lakvattensystem fick stå utan tillträde av syre under en längre tid. Prov togs dag 1, dag 15 och då försöket avslutades dag 60. Lakvattnen filtrerades med 0,40 um filter och ultrafilter med cut-off 1000 för att kunna studera storleksfördelningen av ämnena. Filtreringsfraktionerna analyserades på framför allt metaller men även pH, redoxpotential, konduktivitet, alkalinitet, klorid samt samlingsparametrar som COD, TOC och TIC. Resultat: Avsvavlingsprodukten och flygaskans lakvatten påverkade inte den mikrobiella aktiviteten negativt, redoxpotetialen minskade och metallsulfider bildades främst med järn, kadmium och koppar. Sopförbränningsaskans lakvatten verkade toxiskt på sulfatreducerande och metanbildande mikroorganismer vilket innebar att ingen metallsulfidbildning skedde. Ingen sorption till bomullen kan konstateras.
|
|
| 3. |
- Norman, Fredrika
(författare)
-
Prioritering av oorganiska ämnen i kol- och sopförbränningsaska med avseende på miljöeffekter
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige produceras årligen stora mängder aska som till största delen deponeras. Då nederbörden passerar genom deponierna bildas ett lakvatten som troligen kommer att orsaka negativa effekter på omgivande ekosystem. I detta arbete har gjorts en prioritering av ämnen i fyra kolaskor och en sopförbränningsaska med avseende på miljöeffekter. Askorna har lakats, lakvatten och aska har analyserats på ingående ämnen. Dessa resultat jämförs med miljöeffekter, naturliga halter, toxicitetshalter och vattenkvalitetskriterier. De ämnen som diskuteras är: Al, As, Ba, Pb, B, P, Fe, Cd, Ca, K, Cl, Co, Cu, Cr, Hg, N, Mg, Mn, Mo, Na, Ni, Se, Ag, Sr, S, Ti, V, Bi, W och Zn. En litteraturgenomgång görs av ämnens förekomst och transport i mark och vatten samt effekter på ekosystem. Rapporten innehåller även en diskussion kring vad som kan hända med asklakvattnet i marken under en deponi.
|
|
| 4. |
- Norman, Fredrika, et al.
(författare)
-
Sammanställning av arbetet på IVL angående samdeponering av hushållsavfall och askor
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten tar upp tre olika deponeringsalternativ I) separata deponier för hushållsavfall och aska, II) aska som yttätningsmaterial på hushållsdeponier och III) samdeponering av hushållsavfall och aska. De askor som undersökts är olika kolaskor och en sopförbränningsaska. Utgående från resultaten i de olika delprojekten samt litteraturstudier kan följande sägas om de tre alternativen: I) Då hushållsavfall deponeras separat sker mikrobiell nedbrytning av de organiska materialet i flera faser. Metallhalterna är lägst i den s k metanfasen p g a att då finns aktiva metallfastläggningsmekanismer (bl a metallsulfidfällning). Då aska deponeras sker en viss utlakning av metallerna, men flertalet metaller sitter hårt bundna och endast ett par procent torde lakas ut även i ett långt tidsperspektiv. II) Att lägga aska som yttätning på en hushållsdeponi förhindrar troligen inte nedbrytningen av det organiska meterialet. Lakvattnets metallhalter blir troligen högre från en deponi med enbart hushållsavfall. Att använda sopförbränningsaska som täckskikt innebär troligen att nedbrytningen störs och att metallfastläggningsmekanismerna aldrig uppstår. III) Då aska deponeras tillsammans med hushållssopor lakas askan inne i deponin. Den miljön som finns där kan medföra en större metallutlakning än i en separat askdeponi. De högre metallhalterna i lakvattnet kommer troligen bli högre i denna typ av deponi än då aska används som täckskikt.
|
|
