| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 2. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ahmad, Irma, et al.
(författare)
-
High prevalence of persistent symptoms and reduced health-related quality of life 6 months after COVID-19
- 2023
-
Ingår i: Frontiers In Public Health. - : Frontiers Media S.A.. - 2296-2565. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The long-term sequelae after COVID-19 constitute a challenge to public health and increased knowledge is needed. We investigated the prevalence of self-reported persistent symptoms and reduced health-related quality of life (HRQoL) in relation to functional exercise capacity, 6 months after infection, and explored risk factors for COVID-19 sequalae.METHODS: This was a prospective, multicenter, cohort study including 434 patients. At 6 months, physical exercise capacity was assessed by a 1-minute sit-to-stand test (1MSTST) and persistent symptoms were reported and HRQoL was evaluated through the EuroQol 5-level 5-dimension (EQ-5D-5L) questionnaire. Patients with both persistent symptoms and reduced HRQoL were classified into a new definition of post-acute COVID syndrome, PACS+. Risk factors for developing persistent symptoms, reduced HRQoL and PACS+ were identified by multivariable Poisson regression.RESULTS: Persistent symptoms were experienced by 79% of hospitalized, and 59% of non-hospitalized patients at 6 months. Hospitalized patients had a higher prevalence of self-assessed reduced overall health (28 vs. 12%) and PACS+ (31 vs. 11%). PACS+ was associated with reduced exercise capacity but not with abnormal pulse/desaturation during 1MSTST. Hospitalization was the most important independent risk factor for developing persistent symptoms, reduced overall health and PACS+.CONCLUSION: Persistent symptoms and reduced HRQoL are common among COVID-19 survivors, but abnormal pulse and peripheral saturation during exercise could not distinguish patients with PACS+. Patients with severe infection requiring hospitalization were more likely to develop PACS+, hence these patients should be prioritized for clinical follow-up after COVID-19.
|
|
| 6. |
- Andersson, Hanna, et al.
(författare)
-
Natur på skolgården för lärande, hälsa och hållbarhet
- 2024. - 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gröna och artrika utemiljöer främjar barns och ungas välbefinnande och kunskap, bådegenom hälsofördelar kopplade till biologisk mångfald och genom att skapa förutsättningarför lek och lärande om natur och miljöfrågor. Skolgården skulle kunna bidra till allt detta,men är idag i hög grad en outnyttjad plats för biologisk mångfald och klimatanpassningav städer. I denna policy brief presenteras huvudsakliga motiv och möjliga åtgärder för attutveckla gröna miljöer och biologisk mångfald på skolgårdar och förskolegårdar.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Chatzitheodoridis, Elias, et al.
(författare)
-
Technological Innovation and Commerce
- 2018
-
Ingår i: Astrobiology and Society in Europe Today. - Cham : Springer International Publishing. - 2191-9119 .- 2191-9100. - 9783319962641 - 9783319962658 ; , s. 37-39
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Dunér, David, et al.
(författare)
-
Astrobiology and Society in Europe
- 2018
-
Ingår i: Astrobiology and Society in Europe Today. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319962641 ; , s. 7-10
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Engström, Gunnar, et al.
(författare)
-
Pulmonary function and atherosclerosis in the general population : causal associations and clinical implications
- 2024
-
Ingår i: European Journal of Epidemiology. - : Springer Nature. - 0393-2990 .- 1573-7284. ; 39:1, s. 35-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Reduced lung function is associated with cardiovascular mortality, but the relationships with atherosclerosis are unclear. The population-based Swedish CArdioPulmonary BioImage study measured lung function, emphysema, coronary CT angiography, coronary calcium, carotid plaques and ankle-brachial index in 29,593 men and women aged 50–64 years. The results were confirmed using 2-sample Mendelian randomization. Lower lung function and emphysema were associated with more atherosclerosis, but these relationships were attenuated after adjustment for cardiovascular risk factors. Lung function was not associated with coronary atherosclerosis in 14,524 never-smokers. No potentially causal effect of lung function on atherosclerosis, or vice versa, was found in the 2-sample Mendelian randomization analysis. Here we show that reduced lung function and atherosclerosis are correlated in the population, but probably not causally related. Assessing lung function in addition to conventional cardiovascular risk factors to gauge risk of subclinical atherosclerosis is probably not meaningful, but low lung function found by chance should alert for atherosclerosis.
|
|
| 11. |
- Ericsson, Olle, et al.
(författare)
-
Clinical validation of a novel automated cell-free DNA screening assay for trisomies 21, 13, and 18 in maternal plasma.
- 2019
-
Ingår i: Prenatal diagnosis. - : Wiley. - 1097-0223 .- 0197-3851. ; 39:11, s. 1011-1015
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To evaluate clinical performance of a new automated cell-free (cf)DNA assay in maternal plasma screening for trisomies 21, 18, and 13, and to determine fetal sex.Maternal plasma samples from 1200 singleton pregnancies were analyzed with a new non-sequencing cfDNA method, which is based on imaging and counting specific chromosome targets. Reference outcomes were determined by either cytogenetic testing, of amniotic fluid or chorionic villi, or clinical examination of neonates.The samples examined included 158 fetal aneuploidies. Sensitivity was 100% (112/112) for trisomy 21, 89% (32/36) for trisomy 18, and 100% (10/10) for trisomy 13. The respective specificities were 100%, 99.5%, and 99.9%. There were five first pass failures (0.4%), all in unaffected pregnancies. Sex classification was performed on 979 of the samples and 99.6% (975/979) provided a concordant result.The new automated cfDNA assay has high sensitivity and specificity for trisomies 21, 18, and 13 and accurate classification of fetal sex, while maintaining a low failure rate. The study demonstrated that cfDNA testing can be simplified and automated to reduce cost and thereby enabling wider population-based screening.
|
|
| 12. |
- Gustafsson, Harald, et al.
(författare)
-
Den dubbla blicken. En inledning
- 2007
-
Ingår i: Den dubbla blicken. Historia i de nordiska samhällena. - 9789185767007 ; , s. 7-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Att styra det nya : Samhällets styrning av och med smart mobilitet
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Självkörande bilar och digitalt förmedlad samåkning, delningscyklar och kombinerade mobilitetstjänster diskuteras idag vitt och brett inom transportbranschen men också i samhället mer generellt. De nya lösningar som digital teknik för med sig för resor och transporter brukar kallas ”smart mobilitet”. Smart mobilitet skapar möjligheter för en mer hållbar och effektiv mobilitet, men innebär också risker för oönskade konsekvenser. För att uppnå fördelarna och undvika nackdelarna kan smart mobilitet inte enbart betraktas ur tekniska perspektiv. Den smarta mobiliteten behöver förankras i demokratiska principer och styras utifrån samhällets målsättningar. Syftet med denna rapport är att bidra till en diskussion om offentliga aktörers styrning av och med smart mobilitet. I rapporten argumenterar vi för att varje kommun, region och statlig myndighet kommer att påverkas av smart mobilitet, men att de också har möjlighet att påverka utvecklingen. För att kunna göra det behöver de dels reflektera över sin roll och vilka resurser de har eller inte har till förfogande; dels utarbeta ett medvetet förhållningssätt till smart mobilitet, oavsett om strategin präglas av ett proaktivt eller reaktivt fokus. Forskningsprojektet som sammanfattas i denna rapport har haft ambitionen att konkretisera hur offentliga aktörer kan stärka sin förmåga att styra utvecklingen. Det finns inga färdiga recept att följa. Istället för ett färdigt recept, lyfts i rapporten ett antal frågor som vi anser att kommuner, regioner och statliga myndigheter bör ställa sig själva. Frågorna behandlar 1) vikten av att säkerställa grundläggande värden, 2) behovet av en tydlig spelplan, 3) samverkan mellan olika aktörer, 4) medborgarnas inblandning på andra sätt än bara som kunder, 5) vikten av organisatoriskt lärande, 6) att många av dagens styrmedel kommer vara relevanta även i en framtid med smart mobilitet, 7) att de också kan uppstå möjligheter till nya styrmedel, samt 8) att grundläggande styrprinciper kan komma att behöva ifrågasättas.I rapporten presenteras också tre scenarier för samhällsutveckling med smart mobilitet samt en analys av hur smart mobilitet förändrar förutsättningarna att styra mot samhällets mål. Dessutom utvecklar vi ett sätt att analysera politiska styrmedel utifrån fyra olika typer av resurser som offentliga aktörer förfogar. Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet ”Smart mobilitet kräver smart governance” som har genomförts under åren 2018–2020 med finansiering från Vinnova. Projektet har utförts av forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Lunds universitet samt en strateg från Trafikverket. Projektet har genomförts med koppling till det nationella kunskapscentret för kollektivtrafik (K2).
|
|
| 15. |
- Jung, Christian, et al.
(författare)
-
A comparison of very old patients admitted to intensive care unit after acute versus elective surgery or intervention
- 2019
-
Ingår i: Journal of critical care. - : W B SAUNDERS CO-ELSEVIER INC. - 0883-9441 .- 1557-8615. ; 52, s. 141-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: We aimed to evaluate differences in outcome between patients admitted to intensive care unit (ICU) after elective versus acute surgery in a multinational cohort of very old patients (80 years; VIP). Predictors of mortality, with special emphasis on frailty, were assessed.Methods: In total, 5063 VIPs were induded in this analysis, 922 were admitted after elective surgery or intervention, 4141 acutely, with 402 after acute surgery. Differences were calculated using Mann-Whitney-U test and Wilcoxon test. Univariate and multivariable logistic regression were used to assess associations with mortality.Results: Compared patients admitted after acute surgery, patients admitted after elective surgery suffered less often from frailty as defined as CFS (28% vs 46%; p < 0.001), evidenced lower SOFA scores (4 +/- 5 vs 7 +/- 7; p < 0.001). Presence of frailty (CFS >4) was associated with significantly increased mortality both in elective surgery patients (7% vs 12%; p = 0.01), in acute surgery (7% vs 12%; p = 0.02).Conclusions: VIPs admitted to ICU after elective surgery evidenced favorable outcome over patients after acute surgery even after correction for relevant confounders. Frailty might be used to guide clinicians in risk stratification in both patients admitted after elective and acute surgery.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Milligan, Tony, et al.
(författare)
-
Afterword
- 2018
-
Ingår i: Astrobiology and Society in Europe Today. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319962641 - 9783319962658 ; , s. 55-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
- Milligan, Tony, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2018
-
Ingår i: Astrobiology and Society in Europe Today. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319962641 - 9783319962658 ; , s. 1-6
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 20. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 21. |
- Persson, Erik, et al.
(författare)
-
Cultural Relict Plants in the Nordic Region
- 2014
-
Ingår i: Sources to the history of gardening : Four interdisciplinary seminars 2010-2013 arranged by the Nordic Network for the Archaeology and Archaeobotany of Gardening - Four interdisciplinary seminars 2010-2013 arranged by the Nordic Network for the Archaeology and Archaeobotany of Gardening. - 9789187117862 ; 2014:25, s. 299-312
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 22. |
- Persson, Erik, et al.
(författare)
-
How Will the Emerging Plurality of Lives Change? : How We Conceive of and Relate to Life?
- 2019
-
Ingår i: Challenges. - : MDPI AG. - 2078-1547.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The project “A Plurality of Lives” was funded and hosted by the Pufendorf Institute for Advanced Studies at Lund University, Sweden. The aim of the project was to better understand how a second origin of life, either in the form of a discovery of extraterrestrial life, life developed in a laboratory, or machines equipped with abilities previously only ascribed to living beings, will change how we understand and relate to life. Because of the inherently interdisciplinary nature of the project aim, the project took an interdisciplinary approach with a research group made up of 12 senior researchers representing 12 different disciplines. The project resulted in a joint volume, an international symposium, several new projects, and a network of researchers in the field, all continuing to communicate about and advance the aim of the project.
|
|
| 23. |
- Persson, Erik, et al.
(författare)
-
What’s in a name? : Exploring the definition of ‘Cultural Relict Plant’
- 2014
-
Ingår i: Sources to the history of gardening : Four Interdisciplinary Seminars 2010–2013 Arranged By the Nordic Network for the Archaeology and Archaeobotany of Gardening (NTAA) - Four Interdisciplinary Seminars 2010–2013 Arranged By the Nordic Network for the Archaeology and Archaeobotany of Gardening (NTAA). - 9789187117862 ; 2014:25, s. 289-298
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 24. |
- Semb, Gunvor, et al.
(författare)
-
A Scandcleft randomised trials of primary surgery for unilateral cleft lip and palate: 1. Planning and management.
- 2017
-
Ingår i: Journal of Plastic Surgery and Hand Surgery. - : Taylor & Francis. - 2000-656X .- 2000-6764. ; 51:1, s. 2-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND AND AIMS: Longstanding uncertainty surrounds the selection of surgical protocols for the closure of unilateral cleft lip and palate, and randomised trials have only rarely been performed. This paper is an introduction to three randomised trials of primary surgery for children born with complete unilateral cleft lip and palate (UCLP). It presents the protocol developed for the trials in CONSORT format, and describes the management structure that was developed to achieve the long-term engagement and commitment required to complete the project.METHOD: Ten established national or regional cleft centres participated. Lip and soft palate closure at 3-4 months, and hard palate closure at 12 months served as a common method in each trial. Trial 1 compared this with hard palate closure at 36 months. Trial 2 compared it with lip closure at 3-4 months and hard and soft palate closure at 12 months. Trial 3 compared it with lip and hard palate closure at 3-4 months and soft palate closure at 12 months. The primary outcomes were speech and dentofacial development, with a series of perioperative and longer-term secondary outcomes.RESULTS: Recruitment of 448 infants took place over a 9-year period, with 99.8% subsequent retention at 5 years.CONCLUSION: The series of reports that follow this introductory paper include comparisons at age 5 of surgical outcomes, speech outcomes, measures of dentofacial development and appearance, and parental satisfaction. The outcomes recorded and the numbers analysed for each outcome and time point are described in the series.TRIAL REGISTRATION: ISRCTN29932826.
|
|
| 25. |
- Ahlgren-Moritz, Charlotte, et al.
(författare)
-
Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1] : Metoder och strategier
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.
|
|
