| 1. |
- Persson Waye, Kerstin, et al.
(författare)
-
Genusperspektiv på arbetsskada vid bullerexponering och hörselskada
- 2016
-
Ingår i: Book of abstracts. - : Mittuniversitetet. ; , s. 27-27
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett inkluderande och hållbart arbetsliv bör vara könsneutralt och genusmedvetet vid bedömning av riskexponeringar och hälsorisker. Forskning inom Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, indikerar att personal inom kvinnodominerade yrken såsom skola, hälso- och sjukvård rapporterar hörselskador av annan karaktär än vad som kan förväntas. En möjlig orsak är att ljudmiljön inom dessa kvinnodominerade yrken till skillnad från t ex industribuller orsakas av mänsklig aktivitet, är kommunikationsintensiv och mycket oregelbunden med plötsliga starka ljud. Pågående analyser visar att rapportering av hyperakusis är fördubblad för förskollärare jämfört med en kontrollgrupp. Vetenskaplig evidens för samband mellan buller och hörselskada är till stor del baserad på forskning inom mansdominerade yrken. Det är troligt att den typ av bullerexponering som återfinns inom traditionellt manliga yrken och de symptom som rapporteras av exponerade i dessa miljöer utgör normen för hur en bullerskada bedöms. Det föranleder frågeställningen om bedömning av arbetsskadeanmälningar som rör hörselskada skiljer sig åt mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Projektet utgår från tesen att beviljande av arbetsskada utgör en viktig signal om skadans betydelse och kostnader för individ och samhälle. En låg beviljningsgrad leder till negativ återkoppling för individen och på sikt berörda yrkeskategorier som minskar incitament till att anmäla. Vi tror även att förekomst av anmälningar är en viktig påverkansfaktor för intensitet av det systematiska arbetsmiljöarbetet och tillsynen. Hypotesen är att beviljande av arbetsskada påverkas av kunskap men även av informella strukturer. Vi planerar undersöka om och i sådant fall vilka skillnader i beviljandegrad för hörselrelaterade sjukdomar och symptom som finns mellan kvinnor och män, med hänsyn tagen till yrke. Kvaliteten i bedömningsunderlaget från arbetsplatsinspektioner och medicinskt underlag granskas med avseende på underlagets omfattning och grad av vetenskaplig evidens. Vidare undersöks om det i huvudsak är exponeringsbedömning, symptombedömning eller samband däremellan som föranleder avslag på arbetsskadeanmälan.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Schömer, Eva, 1960-
(författare)
-
Arbetsrättsliga perspektiv på jämställdhet, diskriminering och intersektionalitet
- 2014. - 1
-
Ingår i: Inte bara jämställdhet. - Stockholm : Fritzes. - 9789138241219 ; , s. 61-86
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här kapitlet syftar till att illustrera hur jämställdhet och diskriminering kan förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv på det arbetsrättsliga området. Kapitlet inleds med att beskriva de begrepp som omgärdar rättsområdet, varefter den nu gällande diskrimineringslagen (2008:567) beskrivs och analyseras ur ett intersektionellt perspektiv. Från ett rättssociologiskt perspektiv kan rätten förstås som law in books, dvs. innehållet i den skrivna rätten samt de rättskipande domstolarnas och myndigheternas bedömningar; law in action, som belyser hur människor förhåller sig till den skrivna rätten (åtlydnaden av rätten); samt living law, hur människor beter sig oberoende av law in books och law in action (Hertogh 2009). Den här artikeln rör sig över samtliga rättsliga nivåer på så sätt att living law förstås som det som händer i vardagslivet (dvs. parternas berättelser i domstolars domar). Law in books förstås genom domstolens bedömningar av tvisterna och law in action illustreras genom den intersektionella analysen av rätten (lagstiftningen och domstolens bedömningar av tvister som har varit uppe till behandling).
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Schömer, Eva, 1960-, et al.
(författare)
-
DO sviker diskriminerade
- 2014
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - : Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Diskrimineringsombudsmannen (DO) har på eget bevåg och utan stöd i diskrimineringslagen fabricerat en gallringsmetod som gör att merparten av anmälningarna kan skickas tillbaka med vändande post, skriver tre debattörer.
|
|
| 7. |
- Schömer, Eva, 1960-, et al.
(författare)
-
Etnisk diskriminering, en rättslig paradox
- 2014. - 1
-
Ingår i: Festskrift till Catharina Calleman. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789176788899 ; , s. 351-369, s. 251-269
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Schömer, Eva, 1960-
(författare)
-
Ett himmelens kulturarv att bära
- 1995
-
Ingår i: 13 kvinnoperspektiv på rätten. - Uppsala : Iustus förlag. - 917678293X ; , s. 279-303
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln belyses den svenska kvinnans situation över tid: forntid, dåtid och nutid, varvid en analys av hennes position görs från ett rättssociologiskt perspektiv när det gäller "inter-system", "intra-system", de "ekonomiska", "politiska", "naturliga" och "sociala" systemen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Schömer, Eva, 1960-
(författare)
-
Genusvetenskapliga perspektiv på rätten
- 2009. - 1
-
Ingår i: En bok om genus. - Växjö : Växjö University Press. - 9789176366707 ; , s. 207-234
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ”Genusvetenskapliga perspektiv på rätten” gör Eva Schömer en analys av de båda begreppen jämställdhet och jämlikhet mot bakgrund av den nya diskrimineringslagen från 2009. Schömer menar att den nya lagen tyvärr inte ger ett samlat skydd mot diskriminering. Snarare gör den intryck av ett splittrat och tämligen ostrukturerat hopkok av skilda former av diskriminering, visserligen sammanförda i en ny lag. Hon understryker att det onekligen är positivt att diskrimineringsbegreppet har utvidgats från att, som tidigare var fallet, endast omfatta indirekt och direkt diskriminering till att i dag även inkludera trakasserier, sexuella trakasserier och instruktion om att diskriminera samt att könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder har fogats till listan över diskrimineringsgrunder. Men att detta inte kan uppväga bristen på reglering när det gäller det förebyggande aktiva mångfaldsarbetet. Genom en nyläsning av jämställdhetsbegreppet visar Schömer att detta begrepp, som egentligen var tänkt som en väg bort från det problematiska jämlikhetsbegreppet, är kodat av vithet. Avslutningsvis skriver Schömer att hon oroar sig över att diskrimineringslagen kan komma att leda till att underordnade gruppers ställning inte alls stärks genom lagen utan att den i stället kommer att leda till att grupper ställs mot varandra och jämförs för att därmed slås ut. På så sätt har möjligheten att skapa en jämställt jämlik rättsutveckling också gått om intet.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Schömer, Eva, 1960-, et al.
(författare)
-
I skärningspunkten mellan socialrätt och arbetsmiljörätt : rättsliga ramar och utgångspunkter vid arbete i hemtjänst och personlig assistans i någons hem
- 2015
-
Ingår i: Paper presented at FALF 2015 Conference, Forum för arbetslivsforskning, Landskrona, Sweden, June 10-12, 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På vilket sätt påverkas den enskilda utförarens arbetsmiljö och villkor av formen för ”arbetet” i hemtjänst eller personlig assistans? I projektet belyser vi fyra olika kategorier s.k. utförare: arbetstagare inom kommunal hemtjänst eller personlig assistans, arbetstagare inom privat hemtjänst eller personlig assistans, arbetstagare inom personlig assistans direkt anställda av brukare samt uppdragstagare/egenföretagare. Arbetsvillkoren och arbetsmiljön för de fyra grupperna kan däremot komma att skilja sig åt markant. Den tidigare dominerande utförarkategorin, som utgörs av traditionella arbetstagare inom kommunal hemtjänst och personlig assistans, omfattas av ett förhållandevis starkt skydd i form av anställningsskyddsregler, facklig förhandlingsrätt och kollektivavtal, arbetsmiljölagen med aktuella föreskrifter (exempelvis AFS 1990:18 och AFS 2009:2) och personliga anställningsavtal. I kölvattnet av den ökade konkurrensen i form av privata utförare har arbetstagare inom den kommunala hemtjänsten och personliga assistansen emellertid även sagts upp för att därefter söka anställning i motsvarande privat verksamhet. Eftersom de fortfarande är arbetstagare, omfattas de även i fortsättningen av i grunden samma regelverk som tidigare, men med en stor skillnad när det kommer till anställningsskyddet i lagen om anställningsskydd (LAS). Om det mellan en brukare och en arbetstagare uppstår konflikter exempelvis om hur risker eller brister i arbetsmiljön ska hanteras och arbetstagaren inte kan fullgöra sitt uppdrag, är arbetsgivaren enligt 7 § 2 st. LAS skyldig att försöka omplacera arbetstagaren i verksamheten innan denna kan sägas upp, under förutsättning att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna. För kommunens del handlar det därför om en mycket omfattande omplaceringsskyldighet inom ett flertal förvaltningar. De privata utförarföretagen har emellertid väsentligen svårare att omplacera arbetstagare, eftersom de arbetsplatserna ofta är små med få eller inga möjligheter att flytta personalen emellan. Den trygghet som kommunala arbetstagare har, är därmed begränsad för arbetstagare i privata företag. Än mer begränsad blir tryggheten hos en personlig assistent som är direkt anställd av brukare, där möjligheten till omplacering blir obefintlig. Vidare har, mot bakgrund av de senaste årens politiska strävande mot ett utökat småföretagande, möjligheten öppnats att starta ett eget företag med inriktning på hemtjänst eller personlig assistans. Dessa uppdragstagare faller utanför arbetsrättens och kollektivavtalens tillämpningsområde. En uppdragstagare ansvarar i stället ensam för att faktorer av betydelse för arbetsmiljön regleras i avtalet i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer och avtalslagen (AvtL). Följden av detta är att en uppdragstagare i vissa fall kan arbeta under sämre villkor än en motsvarande arbetstagare, om han eller hon har pressats att sänka sina krav för att få till stånd avtalet med brukaren. Även uppdragstagare omfattas av arbetsmiljölagen och föreskrifterna, men det rättsliga skyddet av dessa blir i praktiken svagt, eftersom regelverken ålägger just arbetsgivare ansvar arbetsvillkor och arbetsmiljön. Uppdragstagare är emellertid ”sin egen arbetsgivare”, och kan i en situation av utsatthet (otrygga levnadsvillkor) komma att förhandla med sig själv om de krav som ställs på arbetsmiljön. Formerna kring arbetsmiljön blir på så sätt flytande och mindre möjlig att reglera.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Schömer, Eva, 1960-, et al.
(författare)
-
Jämställdhetens dilemman
- 2003. - 1
-
Ingår i: Mer än bara kvinnor och än. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144024660 ; , s. 89-118, s. 89-117
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Schömer, Eva, 1960-
(författare)
-
Multiple discrimination at work : gaining entry to the Swedish workforce
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article discusses the role played by the law in personal experiences of marginalization from Swedish society from the perspective of sociology of law through the framework of intersectionality. Like many legal issues, discrimination dwells in the world of everyday life, work life, and society. While most of the social sciences deploy a varied array of methods and methodological approaches, across a wide range of problems, the field of legal scholarship usually confines itself to just one method: the so-called legal dogmatic method. The author argues for an expanded methodology of jurisprudence when it comes to the area of anti-discrimination, since acts of discrimination ultimately violate not the rights of their immediate victim, but also the rights of all people who find themselves in similar situations. When a court finds a specific act – say, the use of a racial slur – not discriminatory in a particular context, it can easily lead to a public perception that racial slurs are not discriminatory in general. This creates a mechanism by which people who do not ‘look like everyone else’ – people of colour, people who wear headscarves, people who come from regions that get bad press – come to be excluded from society. To tear down the walls around discrimination victims, we will have to extend and refine the traditional legal dogmatic method. One way to begin might be if the rulings of the Labour Court could take into account more than just ‘black letter law’, the law in books. The Court might seek to understand how their rulings will be received and what signals they will send to society about law in action
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Schömer, Eva, 1960-
(författare)
-
Märk - värdig jämställdhet, SOU 2002:30
- 2002
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- BakgrundUtredningen om fördelningen av ekonomisk makt mellan kvinnoroch män (Kvinnomaktutredningen) konstaterade år 1998 att samtidigtsom Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna ivärlden (år 1995 utsåg FN Sverige till världens mest jämställdaland) är Sverige också ett av de mest könssegregerade länderna.Kvinnomaktutredningen beräknade att det skulle ta omkring 150 årför att Sverige skulle bli jämställt på alla områden.I syfte att råda bot på den ojämna könsfördelningen och öka taktenpå jämställdhetsarbetet föreslog Kvinnomaktutredningen blandannat att pröva möjligheten att införa ett system för märkning avföretag ur jämställdhetssynpunkt – en märkning som liknar denmärkning som finns på miljöområdet.I augusti 1998 lades rapporten Jämställdhetsmärkning, konsumentmaktför ett jämställt samhälle (Ds 1998:49) fram. Studienresulterade i en rekommendation om att införa ett system medfrivillig jämställdhetsmärkning av företag och organisationer.UppdragetUtredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter ochtjänster (FRIJA) har haft i uppdrag att mot bakgrund av nämndastudier utreda förutsättningarna för och möjligheterna att införa enfrivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Jämställdhetsmärkningenska syfta till att utveckla kvaliteten på produkteroch tjänster på ett sådant sätt att könsaspekterna beaktas.Centrala begrepp vid jämställdhetsmärkningFrågor om jämställdhet har en flera hundra år lång historia. Redanunder de svenska landskapslagarna behandlas frågor om mäns ochkvinnors rättigheter. De svenska kvinnorna fick rösträtt först år1919, men det dröjde ytterligare ett år innan riksdagen antog ettförslag om en giftermålsbalk, som bland annat innebar att mannensmålsmanskap över hustrun upphävdes (år 1921).Det dröjde emellertid ända till år 1970, innan den första motionenom att införa en lag mot könsdiskriminering lades fram. Mendet dröjde ytterligare tio år innan Sverige fick sin första jämställdhetslag.Den 1 januari 1992 trädde den nu gällande jämställdhetslageni kraft. Den lagen har skärpts och reviderats vid ett flertaltillfällen sedan dess.Trots denna långa historia av frågor om jämställdhet råder detfortfarande en förhållandevis stor osäkerhet inför frågan vad begreppenkön, genus och jämställdhet innebär.Kön och genus eller genus och könBegreppen kön och genus eller genus och kön har diskuterats längeinom kvinnoforskningen och genusvetenskapen. Trots detta är allaändå inte överens om vad som avses med vad och vad som kommerförst av kön och/eller genus.Med kön avses ofta de biologiska skillnaderna mellan kvinnoroch män, såsom att kvinnor generellt sett kan föda barn, vilket intemän kan. Därefter uppstår frågan om de biologiska skillnadernaäven har betydelse för människors olika egenskaper.Det går en skarp skiljelinje mellan dem som menar att det finnsspecifikt kvinnliga respektive manliga egenskaper och dem sommenar att det egentligen inte finns några skillnader alls utan att alltär konstruktioner – efterapningar.Om kön beskrivs som det som biologiskt sett skiljer kvinnor ochmän åt, kan genus i stället beskrivas som en kulturell tolkning av debiologiska skillnaderna mellan kvinnor och män.1 Historikern YvonneHirdman menar i likhet med Joan Scott att genus är relaterat tillmakt. Genus beskrivs som sociala beteenden och mönster som ärförknippade med ett visst biologiskt kön.2 Hirdman menar attgenus kan förstås som föränderliga tankefigurer ’män’ och ’kvinnor’(där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphovtill/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd attockså biologin påverkas/ändras – med andra ord, det är en mersymbiotisk kategori än ’roll’ och socialt kön.3Enligt Hirdman råder det ingen tvekan om att det finns en genusordningi alla samhällen och att alla samhällen i större eller mindreutsträckning genomsyras av genus.JämställdhetJämställdhetsbegreppet tar sin utgångspunkt i förhållanden mellankvinnor och män. Med jämställdhet avses nämligen att kvinnor ochmän har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att__ ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende,__ vårda hem och barn och__ delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. 4Jämställdhetsbegreppet rör med andra ord relationer och förhållandenmellan kvinnor och män. Utgångspunkten är att kvinnor ochmän ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i detsociala livet. Det betyder att de biologiska könen inte ska begränsaindividens möjligheter att agera i vardagen. Det är emellertid intehelt oproblematiskt att relatera det sociala livet till de biologiskakönen.JämställdhetsmärkningUtredningens uppdrag att undersöka om det är möjligt att införa ettsystem för frivillig jämställdhetsmärkning och i så fall även föreslåkriterier som bör ligga till grund för bedömning av produkter ochtjänster ur jämställdhetssynpunkt.Att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måsteemellertid ta sin utgångspunkt i frågor om kön och genus utan attför den skull gå i den öppna fällan att det vi ser omkring oss också ärförklaringen till varför det ser ut som det gör.Det händer nämligen inte heller allt för sällan att de biologiskakönen och de sociala genuskonstruktionerna blandas samman. Attkvinnor föder barn innebär inte automatiskt att de också är bästlämpade att vårda barnen. En hastig blick på den officiella statistikenöver hur föräldrar delar på vårdnaden av barnen kan dock ledatill en motsatt uppfattning.5 År 1999 utnyttjade endast 12 procentav männen sin rätt till föräldrapenning. Kvinnornas uttag av föräldrapenninguppgick således till 88 procent.Att utgå från ett resonemang om att kvinnor har huvudansvaretför barn och familj är visserligen riktigt om vi diskuterar socialaförhållanden och synen på traditionella arbetsuppgifter. Här kantill exempel nämnas att 33 timmar och 15 minuter per vecka av detobetalda arbetet utförs av kvinnor, samtidigt som män endast ägnar20 timmar och 10 minuter åt sådant arbete.Att underlätta för kvinnor att vårda barnen – ett kardinalfelMen det kan vara vanskligt att ta dagens situation för given ochöverföra den på möjligheten att jämställdhetsmärka produkter ochtjänster, vilket följande beskrivning utgör ett exempel på.En bil som har utformats i syfte att underlätta för kvinnor attlämna och hämta barn vid daghem, skola, fritidshem och andrafritidsaktiviteter, kan vid en första anblick te sig jämställt utformad.Men att ställa krav på att jämställda bilar är sådana som kan underlättaför kvinnor att transportera barn mellan olika platser lederinte till annat än att de traditionella föreställningarna om kvinnoroch män förstärks och befästs i stället för att luckras upp.Det aktuella resonemanget innebär inte att det inte skulle varamöjligt att tillverka bilar som uppfyller vissa kriterier ur jämställd-hetssynpunkt. Resonemanget syftar endast till att belysa vad ensammanblandning av sociala och biologiska förutsättningar kanleda till. Detta kan också förstås som en akt, som liksom ett rituelltsocialt drama förutsätter en utgångspunkt om genusageranden:en föreställning som upprepas. Denna upprepning är på en och sammagång en förnyad iscensättning och en förnyad upplevelse av en radinnebörder som redan är socialt etablerade; och den är en rutinartadoch ritualiserad form av legitimering.6Det är när man utgår från det som syns i vardagen som föreställningarom kvinnliga och manliga genus konstrueras. Ett exempel pådetta utgör tanken att det är naturligt att kvinnor ska ha huvudansvaretför barn och familj, eftersom det är kvinnor som kan bligravida och föda barn. Om män inte förknippas med föräldrarollenblir faderskapet osynligt, vilket bland annat kan leda till föreställningarom att män inte har samma förmåga att ta hand om barn ochfamilj som kvinnor har. På så sätt kommer de traditionella bildernaav kvinnor och män att genereras, genom att de ständigt upprepas.Att tillverka en bil som gör det möjligt för kvinnor att ta handom hem och barn i än mer effektiv utsträckning än tidigare lederknappast till en mer jämställd situation. I stället kommer de resonemangsom ligger till grund för en sådan tillverkning att leda tillatt den allmänna uppfattningen förstärks att det är kvinnor som harhuvudansvar för hem och familj.Det nu förda resonemanget utgör endast ett exempel på desvårigheter och problem som kan uppstå när sociala skeenden tassom intäkt för biologiska förhållanden.Uppbyggnader av system för bedömning avöverensstämmelseÅr 1985 antogs den s.k. Vitboken som lade grunden till 1987 årsrevidering av Romfördraget, enligt vilket det är nödvändigt attavskaffa sådana tekniska handelshinder som innebär att det måstegenomföras en förnyad bedömning av överensstämmelse av föreskrifterså snart en produkt ska lanseras i något av Unionens medlemsländer.Detta ställer krav på ömsesidigt erkännande av prov-ningar och certifieringar samt ömsesidiga villkor och regler förlaboratorier, certifierings- och besiktningsorgan.År 1999 antog Europaparlamentet en resolution om standardiseringeni Europa, som innebär ett erkännande av standardiseringenenligt den nya metoden. Den europeiska standardiseringen är frivillig.Den syftar till att underlätta den fria rörligheten för varor.De mekanismer som införts för att uppnå detta mål grundar sig påförebyggande av nya handelshinder, ömsesidigt erkännande ochteknisk harmonisering.I Sverige är det SWEDAC som har det övergripande ansvaret föratt genomföra kontrollordningar i öppna system, som ger en tillfredställandesäkerhet och står i övere
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Schömer, Eva, 1960-
(författare)
-
Personlig assistans : En arbetsrättslig limbo
- 2017
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 23:3, s. 24-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 25. |
|
|
