| 1. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby
- 2015
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 2. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Eneslätt, Malin, et al.
(författare)
-
The DöBra cards : A tool to support death literacy?
- 2023
-
Ingår i: Culture, Spirituality and Religious Literacy in Healthcare. - : Taylor & Francis. - 9781032320540 - 9781032585536 - 9781000969399 - 9781003450573 ; , s. 163-179
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Kroik, Lena, 1962-, et al.
(författare)
-
A salutogenic perspective on end-of-life care among the Indigenous Sámi of Northern Fennoscandia
- 2021
-
Ingår i: Healthcare. - : MDPI. - 2227-9032. ; 9:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is limited empirical data about both health and end-of-life (EoL) issues among the Indigenous Sámi of Fennoscandia. We therefore aimed to investigate experiences of EoL care and support among the Sámi, both from the Sámi community itself as well as from more formalized health and social care services in Sweden. Our primary data source is from focus group discussions (FGDs) held at a Sámi event in 2017 with 24 people, complemented with analysis of previously collected data from 15 individual interviews with both Sámi and non-Sámi informants familiar with dying, death and bereavement among Sámi; “go-along” discussions with 12 Sámi, and individual interviews with 31 Sámi about advance care planning. After initial framework analysis, we applied a salutogenic model for interpretation, focusing on a sense of community coherence. We found a range of generalized resistance resources in relation to the Sámi community, which appeared to support EoL care situations, i.e., Social Organization; Familiarity with EoL Care, Collective Cultural Heritage; Expressions of Spirituality; Support from Majority Care Systems; and Brokerage. These positive features appear to support key components of a sense of community coherence, i.e., comprehensibility, meaningfulness and manageability. We also found relatively few, but notable deficits that may diminish the sense of community coherence, i.e., lack of communication in one’s own language; orientation, familiarity and/or agreement in contacts with formal health and social care systems; and/or support from extended family. The results suggest that there is a robust basis among Sámi for well-functioning EoL care; a challenge is in developing supportive interactions with the majority health and social care systems that support and complement these structures, for partnership in developing care that is meaningful, comprehensible and manageable even in potentially difficult EoL situations.
|
|
| 6. |
- Kroik, Lena, 1962-
(författare)
-
Samer och livets slut : kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion och syfte: Det finns kunskapsluckor när det gäller vård i livets slut bland samer i Sverige idag. I takt med en åldrande befolkning ökar antalet kroniska sjukdomar som leder till ett stigande behov av stödjande insatser vid vård i livets slut. Många samer bor i glesbygd med stora geografiska avstånd och det kan vara en utmaning att få vård i livets slut av god kvalitet. För att kunna utforma vård i livets slut som är både kulturellt säker och personcentrerad, behövs kunskap om kulturella uttryck och traditioner som bland annat bygger på människors erfarenheter. Kastenbaums modell av ett så kallat dödssystem, och ett salutogent perspektiv enligt Antonovsky, har bidragit till tolkningen av resultaten. Det övergripande syftet med denna avhandling är att studera önskemål, prioriteringar, värderingar och behov såväl som uttryck bland samer relaterade till livets slut och omhändertagandet därefter.Metoder: De fyra delstudier som denna avhandling omfattar har kvalitativ design av olika slag. Individuella intervjuer, fokusgruppsdiskussioner både vid rundabordssamtal och go-along diskussioner utomhus i fjällmiljö samt intervjuer i samband med användning av samtalsverktyget DöBra-kortleken, har genomförts. Totalt 82 personer, i åldrarna 25–84 år har deltagit, huvudsakligen samer. Deltagarna har kommit från olika geografiska orter och språkområden, från både glesbygd och tätort, och har varierande yrkeserfarenheter och utbildning. Både män och kvinnor var representerade. Data har analyserats i delstudie 1, 3 och 4 med Interpretive Description, Directed Content Analysis och Framework Analysis. Narrativ analys har använts med data från go-along diskussionerna.Resultat: Markörer som stödjer en bibehållen samisk identitet som storfamiljen, språk och traditionell mat, framstod som särskilt viktiga i livet slut (I, II). Säsongsförändringar och förhållandet till naturen präglade det samiska dödssystemet och länkade samman människor, platser och tider så att de blev nästan oskiljaktiga (I, II). Genom traditionell kunskap blev materiella och immateriella värden förmedlade via berättande, där landskapet bidrog till utformningen av berättelsen (II). Samiskt specifika former för att uttrycka sina önskningar för sista tiden i livet, som exempelvis att låta ett renmärke gå i arv, underströk betydelsen av reflektion och diskussion om samiska värderingar och preferenser för det framtida slutet av livet (II). Ett samtalsverktyg, DöBra-kortleken, som stimulerade många av deltagarna att gärna berätta hur de tänkte och önskade sig sin eventuella vård i livets slut och sitt framtida döende, gav insikt om att samma kortpåstående kan tolkas olika av olika individer och därmed stödja personcentrerad vård. De valfria korten användes oftast i samband med att tydliggöra önskningar vilka hörde samman med att bibehålla en samisk identitet och kultur (III). Erfarenheter av vård i livets slut visade att stöd från bådeVIinformella och formella system skulle kunna bidra till en känsla av sammanhang på kollektiv nivå (IV). Den samiska storfamiljen visade sig i sammanhang kring livets slut inkludera ett brett nätverk med långa förgreningar. Detta nätverk fungerar som ett socialt organisatoriskt system och en form av stöd där de involverade har tydliga roller och ansvar. Genom detta nätverk kan ett stort antal resurser aktiveras. Detta utökade system med människor, som överbryggar det samiska och majoritetssamhället, spelar en central roll när det gäller att koppla ihop det som ofta kallas ett ”informellt” vårdsystem med de formella vård- och omsorgssystemen. Relativt få men ändå märkbara brister, som avsaknad av stöd från en storfamilj, bristande stöd från de formella vård- och omsorgssystemen, samt få sammanhang där samiska språk kan användas, nämndes som tärande vid livets slut.Diskussion: Som grund för att vidare utveckla vård i livets slut för samer kan förståelsen av ett samiskt dödssystem vara en av de bärande delarna. Där ingår kännedom om traditioner och traditionell kunskap. Att utveckla interaktion med och stöd från formella system för att komplettera det samiska samhället i svåra situationer, som livets slut, kan ses som utmaningar men också innebära möjligheter. Att ta vara på personer som kan fungera som länkar mellan majoritetssamhället och det samiska samhället utgör ett exempel. Sammantaget kan medvetandegörande och kulturell ödmjukhet bidra till kulturellt tryggare vård för samer i livets slut.
|
|
| 7. |
- Kroik, Lena, 1962-, et al.
(författare)
-
The past is present : Death systems among the Indigenous Sámi in Northern Scandinavia today
- 2020
-
Ingår i: Mortality. - : Routledge. - 1357-6275 .- 1469-9885. ; 25:4, s. 470-489
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite growing interest in Indigenous health, the lack of end-of-life (EOL) research about the Sámi people led us to explore experience-based knowledge about EoL issues among the Sámi. We aim here to describe Sámi death systems and the extent to which Kastenbaum’s conceptualisation of death systems is appropriate to Sámi culture. Transcribed conversational interviews with 15 individuals, chosen for their varied experiences with EoL issues among Sámi, were first inductively analysed. Kastenbaum’s model of death systems, with functions along a time trajectory from prevention to social consolidation after death, and the components of people, times, places, and symbols/objects, was applied thereafter in an effort to understand the data. The model provides a framework for understanding aspects of the death system that were Sámi-specific, Sámi-relevant as well as what has changed over time. Whereas Kastenbaum differentiated among the components of the death system, our analysis indicated these were often so interrelated as to be nearly inseparable among the Sámi. Seasonal changes and relationships to nature instead of calendar time dominated death systems, linking people, places and times. The extended family’s role in enculturation across generations and EoL support was salient. Numerous markers of Sámi culture, both death-specific and those recruited into the death system, strengthened community identity in the EoL.
|
|
| 8. |
- Kroik, Lena, 1962-, et al.
(författare)
-
Using narrative analysis to explore traditional Sámi knowledge through storytelling about End-of-Life
- 2020
-
Ingår i: Health and Place. - : Elsevier. - 1353-8292 .- 1873-2054. ; 65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this narrative study, we investigate salient Sámi-specific aspects of a death system, inspired by Kastenbaum's model. We explore traditional Sámi knowledge derived through storytelling in go-along group discussions to gravesites at the tree-line with cultural and historical significance for the Indigenous Sámi peoples. Analysis illustrates how important material and immaterial cultural values are transferred across generations through their connection to people, place, and time—nature-bound as opposed to calendar-bound— objects, and symbols in relation to end-of-life issues. We found that the environment both shaped storytelling and became part of the stories themselves.
|
|
| 9. |
- Kroik, Lena, 1962-, et al.
(författare)
-
Values and preferences for future end-of-life care among the Indigenous Sámi
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : John Wiley & Sons. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 36:2, s. 504-514
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intoduction: Research with Indigenous peoples internationally indicates the importance of socio-cultural contexts for end-of-life (EoL) preferences. However, knowledge about values and preferences for future EoL care among the Indigenous Sámi is limited.Aim: We investigated if and how a Swedish adaptation of the English-language GoWish cards, DöBra cards, supports reflection and discussion of values and preferences for future EoL care among the Sámi.Methods: This qualitative study is based on interviews with 31 self-defined Sámi adults who used DöBra cards at four events targeting the Sámi population, between August 2019 and February 2020. Using directed content analysis, we examined aspects of interviews addressing Sámi-specific and Sámi-relevant motivations for choices. Data about individuals’ card rankings were collated and compiled on group level to examine variation in card choices.Findings: All 37 pre-formulated card statements were ranked as a top 10 priority by at least one person. The cards most frequently ranked in the top 10 were a wild card used to formulate an individual preference and thus not representing the same statement, and the pre-formulated card ‘to have those I am close to around me’. Reactions to interviews varied, with some participants commenting on the taboo-laden nature of discussing EoL issues, although many commented positively about EoL conversations in general, and the benefit of using the DöBra cards in particular. We categorised reasoning about Sámi-specific and Sámi-relevant values and preferences under the themes: Attributes of contemporary Sámi culture, Spirituality, Setting for death, Maintaining identity, Preferences related to death, Dying and EoL care and After death.Conclusions: The DöBra cards were found to be easy-to-use, understandable and a flexible tool for initiating and supporting conversations about EoL values and preferences. The open formulations of cards, with wild cards, enable discussions about individual values and preferences, with potential to reflect life as a Sámi in Sweden.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Lantto, Patrik, 1968-, et al.
(författare)
-
Förord
- 2018
-
Ingår i: Banbrytande ledare och forskare. - Umeå : Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet. - 9789176018699 ; , s. i-vi
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 12. |
- Liu-Helmersson, Jing, et al.
(författare)
-
瓦尔多的原住民研究—瑞典于默奥大学萨米族人研究中心 : [Indigenous Research at Várdduo: Centre for Sami research, Umeå University, Sweden]
- 2022
-
Ingår i: Journal of Arctic Studies. - Liaocheng, Shandong Province, China : The Arctic Studies Center (ASC). ; 2, s. 341-351, s. 341-351
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Várdduo – The Centre for Sami Research was established in the year 2000 under the Faculty of Arts. Umeå University has expanded its Indigenous research area, from Sami languages and culture at the beginning (1975), to four areas today: Education and Language, Health and Living Conditions, Land and Water, Culture and History. This essay introduces the development of indigenous-related research at Umeå University with a focus on the research from Várdduo in the past 20 years. Today Várdduo serves as a hub for active expansion of research related to Indigenous issues at Umeå university to local, national and international arenas. Indigenous research at Umeå University/Várdduo, although still mainly on Sámi issues, has experienced a development characterized by fast growth, diversity, interdisciplinarity and increasing international commitment
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Nilsson, Lena Maria, 1965-, et al.
(författare)
-
Forskning kring urfolk vid Umeå universitet - mångfald, tvärvetenskap och internationalisering
- 2021
-
Ingår i: Respons. - Stockholm : Tidskriften Respons. - 2001-2292. ; :4, s. 12-14
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan 1975 har det bedrivits utbildning och forskning i samiska språk och samisk kultur i olika institutionella konstellationer vid Umeå universitet. I sin essä i Respons nummer 2/2021 ger professor Jonny Hjelm en missvisande bild av denna forskning. Här ger vi vår egen bild av utvecklingen av urfolksrelaterad forskning vid Umeå universitet de senaste 20 åren med utgångspunkt från en översiktlig kvantitativ bibliometrisk analys av 416 vetenskapligt granskade publikationer i DiVa-databasen.Språk och utbildning är det dominerande forskningsfältet i den urfolksrelaterade vetenskapliga produktionen vid Umeå universitet och står för 26 procent av artiklarna. Hälsa och levnadsförhållanden är ett annat viktigt forskningsområde (20 procent), varpå följer mark och vatten (14 procent), kultur och historia (12 procent) samt övrig forskning (28 procent).Dagens Várdduo är en heterogen och dynamisk forskningsmiljö där många olika teoretiska inriktningar och metoder tillämpas. Utvecklingen framöver ser ut att gå mot en starkare betoning på det internationella forskningsområdet urfolksstudier.
|
|
| 15. |
- Nilsson, Lena Maria, 1965-, et al.
(författare)
-
Fördjupning: Förtvivlan över tvångsarbetet i Nasa – jojk i två delar
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en jojk i två delar kopplad till samernas tvångsarbeten vid silverbrytningen i Nasafjäll på 1600-talet, tolkad av Lena Maria Nilsson. År 1912 delade jojkaren Kristina Mårtensson från Arjeplog med sig av jojken till sameforskaren Karl Tirén. Jojken är nedtecknad av Karl Tirén på gehör och publicerad i notskrift och text. Genom att den består av två delar, skiljer den sig från de flesta andra jojkar. De två delarna i jojken skiljer sig också mycket ifrån varandra i karaktär och tempo. För att förstå och tolka jojken behövs en förklaring vad jojk är.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
-
Skogssamisk vilja : en jubileumsantologi om skriften "Dat läh mijen situd", Karin Stenberg och skogssamisk historia och nutid
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogssamisk vilja är en jubileumsantologi till hundraårsminnet av att den skogssamiska läraren Karin Stenberg med hjälp av författaren Valdemar Lindholm gav ut skriften Dat läh mijen situd (Det är vår vilja). En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket. Det är en politisk kampskrift om den skogssamiska situationen i Sverige för hundra år sedan som på många sätt är aktuellt också idag. Antologin inleds med ursprungstexten Dat läh mijen situd men innehåller ytteligare tolv bidrag som på olika sätt tar utgångspunkt i Stenbergs (och Lindholms) skrift, person och kunskaper om samernas historia.Kapitlen som följer med sina olika inriktingar utgör en fortsättning på Karin Stenbergs pionjärinsats för det skogssamiska folket. Bidragen omfattar även studier om Karin Stenberg som barn och vuxen. Bland kapiteln finns fem bidrag skrivna av skogssamer som träffade henne i vardagen, var släkt med henne eller varit hennes elever. Vi får vidare följa hennes litterära samtid i texter om samerna. Karin Stenberg hade troligen redan under 1920-talet förvärvat kunskaper om samernas utbredning söderut. Forskningens framsteg till idag hade säkerligen fångat hennes intresse.
|
|
| 18. |
- Stoor, Krister, 1959-
(författare)
-
As Long as the World Shall Stand : Analyzing Jonas Eriksson Steggo's yoik to the Pite River
- 2011. - 1
-
Ingår i: Yoik. - Stockholm : Svenskt visarkiv. - 9789197701396 ; , s. 77-86
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Pite River is a free-flowing water, from the Norwegian border to the Gulf of Bothnia. The River is about 400 km long with a water flow of 160 cubic metres per second. Known for the general public for its waterfalls, streams and good conditions for fishing. For the general public this area is empty, but it attracts a lot of tourists during the summer months, the tourists visits places like Storforsen and Trollforsens rapids. But for the indigenous peoples, the Sami, who have used the area since the dawn of time, the river is a friend that you need to take care of and always respect. Because the Pite River gives life, and it takes life. Every person who reaches the river banks has to be reminded of this.One way of remembering the rivers wilderness is to have stories and songs about it. We find several stories and songs to the river. Among yoikers like Jonas Eriksson Steggo, Jonas Edvard Steggo and Margareta Bengtsson, they sang stories on how to act when you use the natural resources of the river. Unfortunately you can’t find such skilled yoikers today in this area. I will guide you on a journey from the reindeer grazing areas in Norway, over the mountain Sulidälbma, follow the river down to the gulf. The yoiking and the stories from Arjeplog will be the pathfinders to find the soul of the river, the land and its people.
|
|
| 19. |
- Stoor, Krister
(författare)
-
As Long as the World Shall Stand : Analyzing Jonas Eriksson Steggo's Yoik to the Pite River
- 2007
-
Ingår i: European Meeting in Ethnomusicology: European Seminar in Ethnomusicology. - 1582-5841. ; 12th, s. 264-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pite River is a free-flowing water, from the Norwegian border to the Gulf of Bothnia. The River is about 400 km long with a water flow of 160 cubic metres per second. Known for the general public for its waterfalls, streams and good conditions for fishing. For the general public this area is empty, but it attracts a lot of tourists during the summer months, the tourists visits places like Storforsen and Trollforsens rapids. But for the indigenous peoples, the Sami, who have used the area since the dawn of time, the river is a friend that you need to take care of and always respect. Because the Pite River gives life, and it takes life. Every person who reaches the river banks has to be reminded of this. One way of remembering the rivers wilderness is to have stories and songs about it. We find several stories and songs to the river. Among yoikers like Jonas Eriksson Steggo, Jonas Edvard Steggo and Margareta Bengtsson, they sang stories on how to act when you use the natural resources of the river. Unfortunately you can’t find such skilled yoikers today in this area. I will guide you on a journey from the reindeer grazing areas in Norway, over the mountain Sulidälbma, follow the river down to the gulf. The yoiking and the stories from Arjeplog will be the pathfinders to find the soul of the river, the land and its people.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Stoor, Krister
(författare)
-
Carl Linnæus from a Sámi Point of View
- 2008
-
Ingår i: TijdSchrift voor Skandinavistiek: Linnaeus and the Environment, Yesterday and Today. - 0168-2148. ; Jaargang 29:1 & 2, s. 8-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- When Linneaus in his youth made his first excursion 1732 to the north of Sweden, he wrote a diary later published as Iter Lapponicum. He travelled in the summer months and met a lot of the native people in the north, the Sami. Linneaus’ point of view is perceptible for the reader, however, what did the objects of his research think of him. I will discuss in this paper of possible reactions from the Sami people in their encounter with Linneaus. What can we learn from his journey, today? The Sami history lack a great deal of information and documentation from the 18th century and Linneaus’ work is still important to complete that part of the history.
|
|
| 22. |
- Stoor, Krister, 1959-
(författare)
-
Complex Yoiks – A Time Traveller : Aboriginal Oral Traditions Among the Sámi in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Arctic Yearbook 2021. - Akureyri : Arctic Portal. ; , s. 563-589
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This article presents research on the oral narration context and content of Yoik, the traditional Sámi acapella form of singing. The Sámi people are recognized as Indigenous in northern Fennoscandia. Although yoik has been brought into the modern world through combining with music forms such as rap and country, yoik traditionally was created and performed by individuals who imparted their own experiences of people, animals, and places on their narratives. For it to conform to its traditional form, yoik can never be taken out of its original context, because outside of that context the narrative becomes something else, only text, taking on new connections. The word yoik is used as if it were a verb, which comes from the north Sámi word juoigat.
|
|
| 23. |
- Stoor, Krister, 1959-
(författare)
-
Det vi upplever som hemma är bäst
- 2020
-
Ingår i: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Stiftelsen VK-Press. - 1104-0246.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Har du någon gång känt att du längtar hem? De flesta har burit på den känslan en eller flera gånger. Varför får vi denna känsla, vad betyder den? Längtan är ett begrepp som har nära anknytning till hem, längtan har ingen riktig riktning, eller har den det? Färden hem är en släng av nostalgi som berör det innersta. Nostalgi klassades som en allvarlig och dödlig sjukdom under 1700-talet, oftast var det soldater som låg långt borta hemifrån som led av nostalgi.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
