| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Albrecht, Inka, et al.
(författare)
-
Development of autoantibodies against muscle-specific FHL1 in severe inflammatory myopathies
- 2015
-
Ingår i: Journal of Clinical Investigation. - : AMER SOC CLINICAL INVESTIGATION INC. - 0021-9738 .- 1558-8238. ; 125:12, s. 4612-4624
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mutations of the gene encoding four-and-a-half LIM domain 1 (FHL1) are the causative factor of several X-linked hereditary myopathies that are collectively termed FHL1-related myopathies. These disorders are characterized by severe muscle dysfunction and damage. Here, we have shown that patients with idiopathic inflammatory myopathies (IIMs) develop autoimmunity to FHL1, which is a muscle-specific protein. Anti-FHL1 autoantibodies were detected in 25% of IIM patients, while patients with other autoimmune diseases or muscular dystrophies were largely anti-FHL1 negative. Anti-FHL1 reactivity was predictive for muscle atrophy, dysphagia, pronounced muscle fiber damage, and vasculitis. FHL1 showed an altered expression pattern, with focal accumulation in the muscle fibers of autoantibody-positive patients compared with a homogeneous expression in anti-FHL1-negative patients and healthy controls. We determined that FHL1 is a target of the cytotoxic protease granzyme B, indicating that the generation of FHL1 fragments may initiate FHL1 autoimmunity. Moreover, immunization of myositis-prone mice with FHL1 aggravated muscle weakness and increased mortality, suggesting a direct link between anti-FHL1 responses and muscle damage. Together, our findings provide evidence that FHL1 may be involved in the pathogenesis not only of genetic FHL1-related myopathies but also of autoimmune IIM. Importantly, these results indicate that anti-FHL1 autoantibodies in peripheral blood have promising potential as a biomarker to identify a subset of severe IIM.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Glimskär, A., et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från första årets inventering, vilket innefattar en femtedel av det totala stickprovet. Efter fem år får man alltså de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi, IFM, Linköpings universitet. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Azad, A.K., et al.
(författare)
-
Spin-glass transition in a La-doped Sr2MnWO6 double perovskite
- 2008
-
Ingår i: PHYSICAL REVIEW B. ; 77:6, s. 064418-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Polycrystalline Sr2-xLaxMnWO6 (x=0.25 and 0.5) materials have been prepared by a traditional solid state sintering method and studied by neutron powder diffraction (NPD) and magnetization measurements. Rietveld analysis of the temperature dependent NPD data shows that the compounds crystallize in monoclinic symmetry (space group P2(1)/n). The unit cell volume decreases with increasing La3+ concentration at the A site. The crystal structure contains alternating MnO6 and WO6 octahedra, considerably tilted due to the relative small size of the cations that occupy the A sublattice of the perovskite. ac and dc magnetization measurements show a destruction of the low temperature antiferromagnetic phase by electron doping through substitution of Sr2+ for La3+. The electron doping creates a mixed tungsten valence (W6+/W5+) resulting in a low temperature spin-glass state.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Glimskär, A, et al.
(författare)
-
Linjära landskapselement i NILS fältinventering 2003-2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för mängden av linjära landskapselement i olika naturtyper i det svenska landskapet. Resultaten baseras på den s.k. linjekorsningsinventeringen i fältarbetet inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna har gjorts på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. För att beskriva landskapselementens läge i landskapet har olika befintliga kartskikt använts, och dessutom en klassificering som baseras på första årets flygbildstolkning i NILS. Eftersom det är första gången en sådan markslagsklassning görs, ingår som en del att jämföra de olika underlagens användbarhet för detta syfte.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för ekologi, SLU, Uppsala. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 23. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Småbiotopsuppföljning i NILS år 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för mängden av småbiotoper vid åkermark i det svenska landskapet. Resultaten baseras på flygbildstolkningen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna görs på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Särskilda rutiner har tagits fram för att välja ut de småbiotoper som uppfyller de krav som Jordbruksverket har ställt upp, ur den befintliga databasen. Urvalet av småbiotoper är anpassat för att överensstämma med det urval av natur- och kulturmiljöer som ingår i det s.k. KULT-stödet (miljöersättning till lantbrukare) inom Miljö- och landsbygdsprogrammet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
