| 1. |
|
|
| 2. |
- Bladh, Elisabeth, 1975, et al.
(författare)
-
Förord
- 2013
-
Ingår i: Översättning, stil och lingvistiska metoder. Elisabeth Bladh och Magnus P. Ängsal (red.). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789197992114 ; , s. 1-7
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Romeborn, Andreas, 1981
(författare)
-
La figure étymologique : quelques caractéristiques
- 2017
-
Ingår i: XX Congrès des romanistes scandinaves, 15-18 augusti 2017, Universitetet i Bergen. Communication lors du XX Congrès des romanistes scandinaves, 15-18 août 2017, Université de Bergen..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cette communication traite de la « figure étymologique ». À partir d’exemples variés, nous décrirons quelques types de réalisations possibles de cette figure polymorphe en nous intéressant surtout à ses caractéristiques sémantiques. Comme en témoignent les différentes définitions qui en ont été proposées, cette figure peut prendre des formes diverses. Ainsi, elle peut être conçue comme la « [r]éunion dans une construction syntaxique de type exceptionnel, de mots apparentés par l’étymologie […] » (TLFi), comme dans « vivre sa vie ». Aslanov (2001) montre que ce type de rapprochement étymologique peut se faire de manière « camouflée », et cite un exemple de Claudel qui rapproche les mots « idée » et « idole », apparentés par le fait que leurs étymons grecques (« idea » et « eidôlon ») ont la même racine indo-européenne « *weid- » ‘voir’ : « Seigneur, vous m’avez délivré des livres et des Idées, des Idoles et de leurs prêtres ». Or, la figure peut aussi se définir comme l’« emploi du mot selon le sens de son étymon » (Aquien 1999). À titre d’exemple, Mallarmé, parlant de « l’hiver lucide », utilise, selon l’analyse de Pougeoise (2006), le mot « lucide » au sens du latin « lucidus » ‘clair, lumineux’. La figure étymologique concerne, dans ce cas, une occurrence de mot (« lucide ») et non deux, à la différence du vers de Claudel (« idées » – « idoles »). Si l’allusion à l’étymologie est perçue par le récepteur – et que la réception figurale ne reste pas « inactivée » (cf. Bonhomme 2005) – la figure étymologique peut se manifester comme un cas particulier de « plurisémie » (Némo 2014, Rabatel 2015), où le sens étymologique vient s’ajouter au sens actuel d’un mot. Mais nous verrons que l’emploi de ce procédé ne produit pas forcément une superposition de sens. Il peut aussi correspondre à d’autres phénomènes sémantiques, comme l’usage « flou » ou « approximatif » (cf. Fuchs 2009) ou encore l’emploi « monosémique » d’une unité.
|
|
| 6. |
- Romeborn, Andreas, 1981
(författare)
-
Saillance, quantité et position. Les syllepses à la fin des poèmes de Francis Ponge
- 2016
-
Ingår i: Moderna Språk. - 0026-8577. ; 110:1, s. 101-121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- La syllepse, pouvant être définie comme l’emploi d’une occurrence de mot dans deux sens différents, est une des figures de prédilection de Francis Ponge. Cet article examine les syllepses employées à la fin des poèmes de Ponge et s’intéresse à cette figure du point de vue de sa réception. À l’aide d’une analyse quantitative d’un corpus composé de 90 poèmes de Ponge, nous avons voulu tester l’hypothèse selon laquelle la fréquence de syllepses serait particulièrement élevée dans la partie finale de ses poèmes. Les résultats, inattendus, tendent à infirmer cette hypothèse, car il s’est avéré que la fin des textes étudiés ne se distingue pas par une fréquence de syllepses spécialement élevée. Ainsi, la fréquence ne se présente pas, ici, comme un facteur décisif permettant de comprendre le caractère saillant des syllepses apparaissant à la fin des textes, c’est-à-dire d’expliquer le fait que celles-ci sont susceptibles d’attirer beaucoup l’attention lorsqu’elles sont employées à cet endroit. En revanche, les résultats indiquent, indirectement, l’importance des facteurs positionnels pour la perception de cette figure : il se peut en effet qu’une syllepse soit perçue comme saillante du fait même de son positionnement, par exemple en raison de sa position à la fin du texte.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Axelsson, Marcus, 1979-
(författare)
-
”Kalla mig inte mamsell!” : En jämförelse av tre skandinaviska översättares behandling av kulturspecifika element i fransk- och engelskspråkig skönlitteratur
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study deals with the work and practice of three Scandinavian translators, namely Kjell Olaf Jensen (Norwegian), Marianne Öjerskog (Swedish) and Agnete Dorph Stjernfelt (Danish). The main question of the thesis is what strategies the translators use when translating culture-specific elements from French and English. Theoretically the thesis positions itself within the framework of Descriptive Translation Studies and draws upon system theories as well as Pierre Bourdieu’s sociology of culture. The method consists of a source text – target text analysis, using a somewhat modified version of Pedersen’s (2007) method identifying seven translation strategies, namely (1) retention, (2) specification, (3) direct translation, (4) generalization, (5) substitution, (6) omission and (7) official equivalent. In this thesis the three former and the official equivalent are categorized as “adequate”, whereas generalization, substitution and omission are categorized as “acceptable” using Toury’s (2012) terminology. Six different types of culture-specific elements are investigated, namely (1) titles, address and professional titles, (2) currencies, (3) weights and measures, (4) literature and music, (5) education, and (6) names. In addition to this analysis, interviews with the three translators were carried out. Results show that there are both similarities and dissimilarities in the translators’ choices of translation strategies. It also turns out that the strategies used to a great extent depend on the culture-specific element in question and hardly ever on the source language. Results also suggest that the higher the translators’ amount of accumulated total capital, the more likely it is that they adopt a heterodoxic translation strategy. Jensen and Stjernfelt are more often positioned at one of the two extremes of the adequacy–acceptability axis than is the case for Öjerskog. Moreover, results from the interviews and the text analyses show that there are a number of norms that govern the translators’ practices. The translatorial practice is to manoeuver in a field governed by norms in order to produce the best possible target texts – target texts that are true to the original and conform to domestic literary standards.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Landqvist, Hans, 1958
(författare)
-
”– Kuka … puhhuu …? stönade Esaias. Vem pratar?” Litterär flerspråkighet och språkväxling i Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax : “–Kuka … puhhuu …? Esaias moaned. Who is talking?” Literary multilingualism and literary code switching in Mikael Niemi’s novel Mannen som dog som en lax [‘The man who died like a salmon’]
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten redovisas en fallstudie av litterär flerspråkighet och språkväxling utifrån Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax (2006). Romanen utspelar sig huvudsakligen i svenska Tornedalen, där många människor är tvåspråkiga och talar både meänkieli och svenska. Sändaren anser sig inte vara tvåspråkig och det är sannolikt inte heller flertalet tänkta mottagare. Däremot är språkliga förhållanden centrala för romanens tema. Svenska är huvudspråk i romanen och inslag på meänkieli/finska och andra språk svarar för en mindre del av textmassan. I det undersökta materialet, som utgör cirka hälften av det totala antalet textsidor i romanen, dominerar implicit språkväxling i form av metaspråkliga kommentarer och kontextuella ledtrådar. Den klart vanligaste typen av explicit språkväxling är svenska > meänkieli/finska. Explicit språkväxling markeras mestadels i texten, vanligen med kursiv stil och/eller översättning till svenska, och den uppträder främst i romanens dialog. Det är ovanligt med morfologisk integrering av belägg för explicit språkväxling i huvudspråket svenska, medan det är mer vanligt med syntaktisk integrering. Denna förekommer till största delen i olika former av anföring. I materialet finns exempel på att språkväxling används för att försöka återge ett autentiskt språkbruk och skildra en autentisk språkmiljö. Därtill finns exempel på att Tornedalen, tornedalingar och meänkieli mer skildras som exotiska fenomen jämfört med majoritetssamhället och människor som hör hemma i detta. Likaså finns det exempel på att läsare, beroende på sina kunskaper om Tornedalen, dess förhållanden och meänkieli/finska, kan inkluderas eller exkluderas i partier av Mannen som dog som en lax genom olika språkväxlingsstrategier som Mikael Niemi använder.
|
|
| 11. |
-
Emotionen. Beiträge zur 12. Arbeitstagung schwedischer Germanistinnen und Germanisten "Text im Kontext" in Visby am 15-16 April 2016
- 2018
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Unter dem Rahmenthema Emotionen fand am 15./16. April 2016 auf dem Campus Gotland der Universität Uppsala die 12. Arbeitstagung schwedischer Germanistinnen und Germanisten Text im Kontext statt. Der vorliegende Band versammelt ausgewählte Beiträge, die in ihrer Vielfalt ein aktuelles Bild der Forschungsansätze und -projekte der Germanistik in Schweden vermitteln. Das Spektrum der Beiträge reicht von der Digitalisierung von Stammbüchern aus fünf Jahrhunderten bis zur Analyse von Metonymien in den Medien, von Fragen des transkulturellen Erzählens bis zu neuen Formen der Literatur im Zeitalter der Digitalisierung. Eine Untersuchung des Zusammenhangs von metasprachlichem Wissen und Grammatikkenntnissen bei schwedischen Deutschschülern rundet die Publikation ab. Der Band belegt, dass der Begriff der Emotionen sich als geeigneter Ausgangspunkt für den Dialog von Literaturwissenschaft und Sprachwissenschaft erweist; als verbindende Elemente fungieren vor allem kulturwissenschaftliche Ansätze.
|
|
| 12. |
- Granberg, Antoaneta, 1967
(författare)
-
Fragment ot Aleksandrijata i ot razkaza Za četirite golemi moreta v Molitvenik i Čudesa Bogorodični ot XVIII vek (BAN61) : A Fragment of the Alexander Romance and of the Narrative on the Four Large Seas in a Prayer book and an Account of Virgin’s Miracles from the 18th Century (MS 61 from the Bulgarian Academy of Sciences Library)
- 2016
-
Ingår i: Vis et sapientia : Studia in honorem Anisavae Miltenova / A. Angusheva, M. Dimitrova et al. (eds.). - Sofija : Izdatelski centăr Bojan Penev (Bălgarska akademija na naukite, Institut za literatura). - 9786197372007 ; , s. 282-303
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- A Fragment of the Alexander Romance and of the Narrative on the Four Large Seas in a Prayer book and an Account of Virgin’s Miracles from the 18th Century (MS 61 from the Bulgarian Academy of Sciences Library) The paper identifies a fragment from the Alexander Romance and the Narrative on the Four Large Seas copied on the front flyleaf of manuscript no.61 from the Archives of the Bulgarian Academy of Sciences (cf. Kodov 1969: 103–104). The codex contains Prayer book and an Account of Virgin’s Miracles. The article offers the first ever publication of this fragment. It identifies two different parts in the fragment: O velikom ostrově o provan(s)ko(m), taken from the Chronograph redaction of the Alexander Romance, and O četirech˝ velikoch˝ morjach˝ belonging to another part of the same Chronograph. These two excerpts have been checked against the extant Chronographs as well as against the only Russian Chronograph copy kept in Bulgaria, No. 774 from the National Library in Sofia. The comparisons lead to the conclusion that the text on the flyleaf stands closest to the Russian Chronograph of 1512. The paper proves that these two parts are indeed two excerpts deliberately selected and copied on the flyleaf, and are not a fragment taken from another codex and reused in the binding of the eighteenth-century Prayer book. It is further established that Chronograph no. 774 is not the source of these excerpts, since the text of ms no.774 derives from the Chronograph of 1617.
|
|
| 13. |
- Grub, Frank Thomas, 1972-, et al.
(författare)
-
Vorwort
- 2018
-
Ingår i: Emotionen. Beiträge zur 12. Arbeitstagung schwedischer Germanistinnen und Germanisten Text im Kontext in Visby am 15./16. April 2016. - Berlin : Peter Lang Publishing Group. - 9783631744734 - 9783631744741 - 9783631744758 - 9783631744765 ; , s. [7]-11
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
- Ralph, Bo, 1945
(författare)
-
"what a weeny wukeleen can do" eller: Vem var Buckley? eller: Var James Joyce generativist?
- 2013
-
Ingår i: Language, football and all that jazz. A Festschrift for Sölve Ohlander. Ed. by Gunnar Bergh, Rhonwen Bowen & Mats Mobärg. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789173467582 ; , s. 405-429
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In his novel Finnegans Wake (1939) James Joyce makes use of a very personal variant of English, in which words are distorted or expected words are exchanged for similar or quite different ones, resulting in absurd readings packed with potential associative value rather than obvious meaning. Traces of a large number of different languages, in authentic or slightly twisted form, can likewise be identified as apparently unannounced elements in the text. Joyce’s narrative technique further includes the interweaving of several disparate themes into the same “story”, thereby emphasizing the possibility of associating from the text in several diverging directions and distinguishing different layers of meaning. In a way, it can be argued that Joyce, before generative grammar was born, is constantly making use of such notions as underlying structure, deep and surface structure, embedding, cyclicity, transformations etc. The point is illustrated by an analysis of a well-known passage (usually taken to deal with an act of sexual intercourse), which builds on a story about one Buckley, an alleged Irish soldier participating in the Crimean war and supposed to have shot a Russian general. Attempts have earlier been made by researchers on Joyce to identify Buckley. This is another one.
|
|
| 15. |
- Romeborn, Andreas, 1981
(författare)
-
Stilfiguren "syllepsis" i en fransk poesikorpus
- 2014
-
Ingår i: Bidrag presenterat vid Forum för textforskning 9, 12-13 juni 2014, Göteborgs universitet. 13/6 2014..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I min avhandling (Romeborn 2013) genomförde jag en stilistisk och retorisk studie av stilfiguren ”syllepsis” (syllepse på franska) och av hur denna används hos den franska poeten Francis Ponge (1899-1988) (på 70-talet gavs ett antal av Ponges dikter ut i svensk tolkning av Jesper Svenbro). Syllepsis är en vedertagen term inom franskspråkig stilistik och retorik (se t.ex. Aquien & Molinié 1999 el. Ricalens-Pourchot 2011) och mer generellt inom såväl fransk lingvistik (se t.ex. Bonhomme 2005) som litteraturvetenskap (se t.ex. Jarrety 2001). En s.k. syllepsis är en typ av ambiguitet. Det rör sig om en syllepsis då ett ord förekommer endast en gång (dvs. det är en ordförekomst) men ordet ändå används i två betydelser på samma gång. Om figuren används i humoristiskt syfte, blir det ett slags ordlek eller ordvits. Inom ramen för avhandlingen utarbetade jag en metod för att identifiera den här stilfiguren i texter. I mitt bidrag skulle jag vilja presentera denna metod samt även, i mån av tid, några av de resultat jag kom fram till. Min studie kan ses som ett exempel på språkvetenskaplig analys av litterära texter och på det viset passar presentationen väl in i workshopen om litterär stilistik.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Van Meerbergen, Sara, 1981-
(författare)
-
Dick Bruna in Zweedse vertaling : Een multimodale vertaalanalyse van kindbeelden
- 2010
-
Ingår i: Literatuur zonder leeftijd. - Leidschendam : DBN/ Biblion. - 0929-8274. ; 24:81, s. 47-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel undersöks hur skilldringen av barnet ändras när en bilderbok om kaninen Miffy av nederländske Dick Bruna översätts till svenska. I artikel undersöks även hur en multimodal textanalys (Kress & van Leeuwen 2006) kan integreras som metod för att undersöka översättning av bilderböcker.
|
|
| 20. |
- Van Meerbergen, Sara, 1981-
(författare)
-
Nederlandse prentenboeken worden Zweeds : Een multimodale vertaalanalyse
- 2011
-
Ingår i: de Leeswelp. - Antwerpen : Vlabin-VBC v.z.w.. - 1780-3845. ; 17:1, s. 32-35
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This article is written in Dutch and discusses some of the main issues in my doctoral thesis "Nederländska bilderböcker blir svenska. En multimodal översättningsanalys" (2010). The thesis deals with the translation of Dutch and Flemish picture books between 1995 and 2006. It includes a general bibliographical study and also a more detailed translation analysis about the Miffy-books by Dutch picture book artits Dick Bruna. In order to analyse how both words and images are translated, multimodal text analysis is integrated as a tool in the translation analysis.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Romeborn, Andreas, 1981
(författare)
-
La syllepse. Distribution dans un corpus de textes poétiques
- 2014
-
Ingår i: Bidrag presenterat vid XIX Congrès des romanistes scandinaves, 12-15 augusti 2014, Université d’Islande. Communication lors du XIX Congrès des romanistes scandinaves, 12-15 août 2014, Université d’Islande. 13/8 2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
- Ängsal, Magnus Pettersson, 1980
(författare)
-
Orden som hotar hela vår världsbild
- 2016
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Under strecket. - 1101-2412. ; :19/10 2016
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 25. |
|
|
