| 1. |
- Friedman, Ran
(författare)
-
Proton Transfer on the Molecular Surface of Proteins and Model Systems
- 2009
-
Ingår i: Israel Journal of Chemistry. - 0021-2148. ; 49:2, s. 149-153
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Proton transfer (PT) reactions take place oil the molecular Surface of proteins, membranes, ionic polymers, and other molecules. The rates of the reactions can be followed experimentally, while the atomistic details can be elucidated by molecular modeling. This manuscript gives a brief overview of the use of computer simulations and molecular modeling, in conjuction with experiments, to study PT reactions oil the surface of solvated molecules. An integrative approach is discussed, where molecular dynamics simulations are performed with a protein, and quantum-mechanics-based calculations are performed oil a small molecule. The simulation results allow the identification of the necessary conditions that yield PT reactions oil the molecular surface. The reactions are efficient when they involve a donor and acceptor located a few A apart and under the influence of a negative electrostatic field. In proton-pumping proteins, it is possible to identify such conditions a priori and locate proton-attracting antenna domains without the need to mutate each potential donor and acceptor. Based on density functional theory calculations, the arrangement of water molecules that interconnect the donor and acceptor moieties is suggested as the rate-limiting step for proton transfer on the molecular surface.
|
|
| 2. |
- Gross, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Allelochemical interactions among aquatic primary producers
- 2012. - 1
-
Ingår i: Chemical Ecology in Aquatic Systems. - Oxford : Oxford University Press. - 9780199583102 ; , s. 196-209
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Allelopathy is the study of biochemically-driven organismic interactions among primary producers. One organism affects others by the release of allelochemicals that are transported to the target cells, and cause a negative (or positive) response. Most aquatic allelochemicals are amphiphilic, thus have a sufficient solubility in the water, and at the same time can bind to and penetrate lipophilic cell membranes. Allelopathic interactions are not static but are influenced by variable environmental stressors. Resource availability can both affect the production and release of allelochemicals by the producing organism, but also influence the susceptibility of the target cells. The biosynthesis and excretion of allelochemicals might involve costs for the producing organism, and these costs will only be balanced if a net gain, i.e. better resource availability such as space or nutrients or secondary benefits, e.g. predator deterrence, are achieved. Allelopathic effects against cooccurring organisms might lead to coevolutionary responses, i.e. a lower susceptibility of target cells or to more advanced allelochemicals. Target organisms from different habitats might be more susceptible, especially if they are not acquainted with the allelochemicals. The transfer of laboratory results on allelopathy to realistic field conditions is complex, and might in the long run benefit from advanced analytical and molecular methods identifying specific target cell responses in situ.
|
|
| 3. |
- Härlin, Mikael, et al.
(författare)
-
Cladistic analysis of the eureptantic nemerteans (Nemertea : Hoplonemertea)
- 1995
-
Ingår i: Invertebrate taxonomy. - 0818-0164 .- 1445-4572. ; 9:6, s. 1211-1229
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A phylogeny for the 34 species we consider well enough described in the suborder Eureptantia (phylum Nemertea) is inferred by cladistic analysis based on 38 morphological characters. The phylogenetic reconstruction indicates that many previously recognised genera and families are paraphyletic. These findings are discussed and compared with earlier classifications. We also present an identification key to the species based on the cladistic analysis.
|
|
| 4. |
- Härlin, Mikael
(författare)
-
Classification nomenclature
- 2004
-
Ingår i: McGraw-Hill yearbook of science and technology. - 0076-2016. ; , s. 52-54
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Härlin, Mikael
(författare)
-
Definitions and phylogenetic nomenclature
- 2005
-
Ingår i: Proceedings of the California Academy of Sciences. ; , s. 216-224
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Recent developments in biological nomenclature suggest advantages of phylogenetic alternatives to more traditional Linnaean approaches. My aim is to discuss some fundamental aspects underlying biological nomenclature in general and phylogenetic nomenclature in particular. A basic assumption, in both traditional and phylogenetic nomenclature, is that taxon names can and should be defined. From the ontological view of individuality I question this view and argue that taxon names only refer since no defining properties are involved for particular clades. Even if we accept the idea that a taxon is a natural kind with a historical essence, and thus has defining properties, I see problems of definitions from an epistemological and inferential point of view. Our conceptualization of phylogeny is dependent on our hypotheses. Therefore, definitions based on discarded hypotheses are problematic. Instead, each new and accepted hypothesis should form the basis of our conceptualization. Another theme in this paper is what should count as the same taxon under different hypotheses. Can a phylogenetic definition guarantee that a name always refers to the same taxon under different hypotheses? I argue that this is questionable. I conclude by suggesting that we need to rethink the role of definition, sameness, and stability in nomenclature. Rethinking these concepts, I believe, will shed some new light on biological nomenclature. My conclusions strongly favor a phylogenetic approach to nomenclature but also suggest that we, besides some practical problems, still have many interesting theoretical and philosophical aspects to take into account.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Härlin, Mikael
(författare)
-
On the relationship between content, ancestor, and ancestry in phylogenetic nomenclature
- 2003
-
Ingår i: Cladistics. - 0748-3007 .- 1096-0031. ; 19:2, s. 144-147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper I draw attention to the concepts of content and ancestry in phylogenetic nomenclature. I argue that these concepts are tightly linked and that they cannot be separated as suggested by Bryant and Cantino [Biol. Rev. 77 (2002) 39] in their recent response to a critique of phylogenetic nomenclature. In addition, I argue that the basic assumption in phylogenetic nomenclature that a taxon-name always refers to the same ancestor or ancestry is questionable.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Härlin, Mikael
(författare)
-
Taxonomic names and phylogenetic trees
- 1998
-
Ingår i: Zoologica Scripta. - : Wiley. - 0300-3256 .- 1463-6409. ; 27:4, s. 381-390
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper addresses the issue of philosophy of names within the context of biological taxonomy, more specifically how names refer. By contrasting two philosophies of names, one that is based on the idea that names can be defined and one that they cannot be defined, I point out some advantages of the latter within phylogenetic systematics. Due to the changing nature of phylogenetic hypotheses, the former approach tends to rob taxonomy from its unique communicative value since a name that is defined refers to whatever fits the definition. This is particularly troublesome should the hypothesis of phylogenetic relationship change. I argue that, should we decide to accept a new phylogenetic hypothesis, it is also likely that our view of what to name may change. A system where names only refer acknowledge this, and accordingly leaves it open whether to keep a name (and accept the way it refers in the new hypothesis) or discard a name and introduce new names for the parts of the tree that we find scientifically interesting. One of the main differences between a phylogenetic system of definition (PSD) and a phylogenetic system of reference (PSR) is that the former is governed by laws of language while the latter by communicative needs of taxonomists. Thus, a PSR tends to give primacy to phylogenetic trees rather than phylogenetic definitions of names should our views of which phylogenetic hypothesis to accept change.
|
|
| 11. |
- Härlin, Mikael, et al.
(författare)
-
Taxonomy and philosophy of names
- 1998
-
Ingår i: Biology & Philosophy. - 0169-3867 .- 1572-8404. ; 13:2, s. 233-244
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although naming biological clades is a major activity in taxonomy, little attention has been paid to what these names actually refer to. In philosophy, definite descriptions have long been considered equivalent to the meaning of names and biological taxonomy is a scientific application of these ideas. One problem with definite descriptions as the meanings of names is that the name will refer to whatever fits the description rather than the intended individual (clade). Recent proposals for explicit phylogenetic definitions of clade names suffer from similar problems and we argue that clade names cannot be defined since they lack intension. Furthermore we stress the importance of "tree-thinking" for phylogenetic reference to work properly.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Sernland, Emma
(författare)
-
Optimal strategies and information in foraging theory
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this thesis, I present both theoretical and empirical work where we have studied how humans and animals use information in situations where they need to continually update their information on the density of a resource. We have found that the amount of information, and the way the information is presented, are important factors for how well decisions are adapted to current circumstances. In an empirical study on humans, we found that humans seem to have a default idea of the distribution of a resource. This default idea seems to be plastic, i.e. it is adjusted according to incoming information. The way additional information was presented, as well as the information content, was important for how well the default idea was adjusted to current circumstances.By using mathematical models, we have also studied whether access to information from group members, so called public information, is one of the reasons why some species live in groups. When group members aim to maximize its intake rate of food and share both information and food items found equally, and when each individual has to pay all the cost for travelling between foraging patches, the intake rate of food will decrease with increasing group size. The animals will spend a larger proportion of the time on travelling between patches and less time on foraging the larger the group size. In this case, information sharing on food density in patches is not a reason why animals live in groups.We have also used mathematical models to study the information dynamics in a group of foraging animals that cannot both search for food and information at the same time. The animals aim to maximize their survival, and are given three behavioural choices in each time step: stay and search for food, stay and scan for information, or leave the current patch. The results show that the choice of behaviour depends on the energy reserves of the individual. An animal with low energy reserves searches for food and leaves the patch if its assessment of potential patch quality decreases to a certain level. An animal with high energy reserves chooses to stay in the patch and scan for information. In our model we assume that when one individual leaves the patch, the rest of the group also leaves. This means that it is those individuals that have low energy reserves that will make the leaving decisions for the group.In the end, we use these theories on Bayesian foraging, information updating and decision-making in order to develop a new type of effort-based quota for sustainable fisheries management: an effort-based dynamic quota (EDQ). We show that by using information from ongoing fishing combined with fishing data from earlier years, we can reach a higher maximum sustainable yield compared to using a total allowable catch (TAC).
|
|
| 16. |
- Lindwall, Katrin, 1959-, et al.
(författare)
-
Maker Tour - Mot nya höjder : Make IT flow, del 2
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Utmaningarna är en del av projektet Maker tour - Mot nya höjder ( tidigare Mot nya höjder). Projektets mål är att öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik bland skolelever.Läs gärna mer på http://motnyahojder.com/
|
|
| 17. |
- Lindwall, Katrin, 1959-, et al.
(författare)
-
Maker tour: mot nya höjder : make space HT-19
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Utmaningarna är en del av projektet Maker tour - Mot nya höjder (tidigare Mot nya höjder). Projektets mål är att öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik bland skolelever.
|
|
| 18. |
- Lindwall, Katrin, 1959-, et al.
(författare)
-
Maker tour: mot nya höjder : make IT shine HT-18
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Utmaningarna är en del av projektet Maker tour - Mot nya höjder (tidigare Mot nya höjder). Projektets mål är att öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik bland skolelever.
|
|
| 19. |
- Lindwall, Katrin, 1959-, et al.
(författare)
-
Mot nya höjder : Make IT happen våren 2016
- 2016
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Utmaningarna är en del av projektet Mot nya höjder ( från 2018 Maker tour - Mot nya höjder). Projektets mål är att öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik bland skolelever.Läs gärna mer på www.motnyahojder.com
|
|
| 20. |
- Tyrberg, Barbro, et al.
(författare)
-
Mot nya höjder : Make it taste (Make it move)
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Utmaningarna är en del av projektet Mot nya höjder. Projektets mål är att öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik bland skolelever.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Adler, Jeremy
(författare)
-
The unitary scale bar : human and machine readable
- 2008
-
Ingår i: Journal of Microscopy. - : Wiley. - 0022-2720 .- 1365-2818. ; 230:1, s. 163-166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A format is described for a scale bar that encodes the length represented within the structure of the bar itself, thereby removing the need for any supporting text. Although the 'unitary' scale bar has a conventional appearance it is also machine readable and therefore retains information about the scale even when the file format is changed. The format is based on the metre and is suitable for all terrestrial applications.
|
|
| 23. |
- Andersson, Jan O
(författare)
-
Evolution of Patchily Distributed Proteins Shared between Eukaryotes and Prokaryotes : Dictyostelium as a Case Study
- 2011
-
Ingår i: Journal of Molecular Biology and Biotechnology. - : S. Karger AG. - 1464-1801 .- 1660-2412. ; 20:2, s. 83-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Protein families are often patchily distributed in the tree of life; they are present in distantly related organisms, but absent in more closely related lineages. This could either be the result of lateral gene transfer between ancestors of organisms that encode them, or losses in the lineages that lack them. Here a novel approach is developed to study the evolution of patchily distributed proteins shared between prokaryotes and eukaryotes. Proteins encoded in the genome of cellular slime mold Dictyostelium discoideum and a restricted number of other lineages, including at least one prokaryote, were identified. Analyses of the phylogenetic distribution of 49 such patchily distributed protein families showed conflicts with organismal phylogenies; 25 are shared with the distantly related amoeboflagellate Naegleria (Excavata), whereas only two are present in the more closely related Entamoeba. Most protein families show unexpected topologies in phylogenetic analyses; eukaryotes are polyphyletic in 85% of the trees. These observations suggest that gene transfers have been an important mechanism for the distribution of patchily distributed proteins across all domains of life. Further studies of this exchangeable gene fraction are needed for a better understanding of the origin and evolution of eukaryotic genes and the diversification process of eukaryotes.
|
|
| 24. |
- Areskoug, Mats, et al.
(författare)
-
Naturvetenskapens bärande idéer : för lärare F-6
- 2020. - 3
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att undervisa i de naturvetenskapliga ämnena (NO) i de tidiga skolåren är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Dessa ämnen spänner dock över stora innehållsområden och därför kan det vara svårt att få en överblick och välja ett innehåll som är lämpligt för åldersgruppen.Den här boken hjälper läraren att få grepp om det viktigaste innehållet i de naturvetenskapliga ämnena. Naturvetenskapens grundläggande och bärande idéer förklaras detaljerat och belyses med en rad konkreta och vardagliga exempel. Innehållet diskuteras i förhållande till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11).Boken kan, gärna i kombination med boken Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken, användas både som kurslitteratur för blivande lärare och som ämnesfördjupning för verksamma lärare.Den 3:e upplagan har reviderats i förhållande till ändringarna i kursplanerna 2020.
|
|
| 25. |
- Areskoug, Mats, et al.
(författare)
-
Naturvetenskapens bärande idéer : för förskollärare
- 2020. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap. Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.Den nya upplagan är reviderad i enlighet med förskolans nya läroplan (Lpfö 18).
|
|
| 26. |
- Axelsson, Monica, 1950-, et al.
(författare)
-
Kunskap och språk - meningsskapande i naturvetenskap
- 2009
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Barns möte med skolan innebär också ett möte mellan det vardagsspråk barnen blivit kompetenta språkbrukare i och skolspråket som de kan vara mer eller mindre främmande inför. Eftersom språket är människans viktigaste redskap för meningsskapande och skolans ämnen konstitueras av språket kommer eleverna under skolåren behöva bli medvetna om att olika sammanhang i skolan kräver olika språkbruk. I detta forskningsprojekt studeras språkets roll för utvecklingen av naturvetenskapligt lärande. Syftet med studien är att på makro- och mikronivå undersöka hur lärare ämnesmässigt och språkligt stöttar yngre (6-10 år) andraspråksutveckling i skolans naturvetenskapliga ämnen och vilken betydelse denna stöttning har för elevernas språk- och kunskapsutveckling i naturvetenskap. Med makronivå avses de stöttande aktiviteter läraren redan från början planerat och integrerat i undervisningen och med mikronivå avses den mer spontana interaktion som uppstår mellan lärare-elev och elev-elev under dessa aktiviteter. Projektet löper under två år där det första året (ht 08-vt09) är ett forskningsår då material samlas in i olika klasser från förskoleklass till årskurs 4. Datainsamlingen består av observationer när barn deltar i naturvetenskapliga aktiviteter i klassrummet, ljud- och videoinspelningar. fotografier, samtal med lärare och elever samt insamling av lärarplaneringar, elevarbeten och läromedelstexter. Under det andra året (ht09-vt10) möts deltagande lärare från insamlingsåret och forskarna i en aktiionsforskningsgrupp. Denna fas innebär att det insamlade materialet presenteras för lärarna och att analysen av stöttningen ur makro- och mikroperspektiv återkopplas och diskuteras. Resultatet av denna analys och diskussion förväntas leda till en uppsättning "mer framgångsrika" sätt att stötta elevers utveckling i de naturvetenskapliga ämnena som lärarna i denna fas prövar i sina respektive elevgrupper. Genom interaktionen i aktionsforskningsgruppen planerar varje lärare nya aktiviteter i sin elevgrupp, observerar och reflekterar över skeendet samt återför sina reflektioner till gruppen. Forskarna medverkar även detta andra år ute i klasserna med ytterligare materialinsamlingar för att dokumentera utvecklingen. I presentationen ges exempel på hur lärare och elever konstruerar mening under lektioner i naturvetenskap. Det insamlade materialet kommer att analyseras med utgångspunkt i Hallidays (1975) registervariabler field, tenor och mode kopplat till praktiska epistemologier (Wickman & Östman, 2002) och lärares epistemologiska drag (moves) (Lidar, Lundqvist & Östman, 2005) samt jämföras med Lemkes tematiska mönster (1990).
|
|
| 27. |
- Colding, Johan
(författare)
-
Ekosystem sliter i städer
- 2011
-
Ingår i: Miljöforskning : Formas tidning för ett uthålligt samhälle. - Stockholm : Forskningsrådet Formas. - 1650-4925. ; :9
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att grönområden har stor betydelse för städers klimat och för människors välbefinnande är kunskap om detta bristfällig bland stadsplanerare. Pollinering av växter och grödor, fröspridning eller vatten- och luftrening är arbete som naturen utför och som vi är beroende av i våra samhällen. Hur man med hjälp av ekosystemtjänster kan planera och bygga mer hållbara städer studeras i ett stort internationellt projekt SUPER (Sustainable Urban Planning for Ecosystems Services and Resilience).
|
|
| 28. |
- Dessborn, Lisa, 1976-, et al.
(författare)
-
Att upptäcka naturvetenskap : i förskolan
- 2021. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken täcker tio övergripande naturvetenskapliga teman inom ämnena kemi, fysik, ekologi, mikrobiologi, geovetenskap och teknik. Innehållet har oftast sin utgångspunkt i vardagsfenomen som barnen själva uppmärksammar. I varje kapitel får man följa barns upplevelser av, frågor om och förståelser för olika naturvetenskapliga fenomen. Genom undersökningar och aktiviteter som är beskrivna i boken utvecklar barnen sina resonemang och får ökade insikter och ett vidgat perspektiv. Boken innehåller inte bara barnens kommentarer utan en dialog mellan barn och pedagog. Genom produktiva frågor och resonemang kopplade till aktiviteter hjälper pedagogen barnen att utveckla en ökad förståelse för naturvetenskap. Dialogen innehåller också lärarens barnanpassade förklaringar för att illustrera hur man på ett enkelt sätt kan göra avancerade naturvetenskapliga fenomen begripliga för barn.
|
|
| 29. |
- Ellström, Per-Erik, 1947-
(författare)
-
Effektiv kompetensutveckling Ett ramverk för analys av NTA-programmet
- 2019. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna skrift är en analys av de satsningar på på kompetensutveckling inom NTA-programmet (Naturvetenskap och teknik för alla). Fokus ligger på att relatera arbetet inom NTA till teoretiska perspektiv, begrepp och empiriska resultat från tidigare forskning om lärande och kompetensutveckling.
|
|
| 30. |
- Elm, Annika, 1958-
(författare)
-
Tecken på lärande - att fånga barns meningsskapande inom naturvetenskap
- 2016. - 1
-
Ingår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140694669 ; , s. 171-184
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Bokkapitlet är ett bidrag till att förstå barns lärande inom naturvetenskapliga innehållsområden i förskolan på ett sätt som kompletterar, och kanske utmanar, andra perspektiv. Det designorienterande perspektivet på lärande som presenteras i kapitlet innebär att lärande ses som en social, kommunikativ och teckenskapande aktivitet. Ett antagande i detta synsätt är att barn (och vuxna) hela tiden bearbetar och uttrycker sin förståelse kring naturvetenskapliga innehållsområden genom att skapa egna kombinationer av tecken - med hjälp av olika medier - i en omskapande (eller transformativ) process.
|
|
| 31. |
- Eriksson, Sofia
(författare)
-
Nystart : Nu ska skolan lyfta upp energi- och klimatfrågorna
- 2011
-
Ingår i: Energivärlden. - Eskilstuna : Energimyndigheten. - 1404-4900. ; :4, s. 8-11
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När höstterminen startade i år gick 1,4 miljoner grundskoleelever en ny skola till mötes. I grundskolans nya läroplan ska energi- och klimatfrågorna få större utrymme i undervisningen. Klassrummet ska bli en utforskande arena som bjuder in till diskussion och reflektion, är tanken. Samtidigt ställer det allt större kunskapskrav på lärarkåren.
|
|
| 32. |
- Hussenius, Anita, 1956-, et al.
(författare)
-
"Här håller vi inte på med genus, här håller vi på med naturvetenskap"
- 2014
-
Ingår i: Vetenskapsrådet Resultatdialog 2014. - : Vetenskapsrådet. - 1651-7350. ; , s. 98-108
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lärarstudenter har följts under ett år av naturvetenskapliga kurser, där vi problematiserat den naturvetenskapliga kulturen och integrerat genusmoment. En utgångspunkt har varit att ökad genusmedvetenhet, tillsammans med kunskaper om ämneskulturen, kan ge nya sätt att förhålla sig till och arbeta med naturvetenskap. Resultaten visar att när studenter med negativa erfarenheter av naturvetenskaplig undervisning förstår hur ämneskulturen påverkat dem, så ger det dem en annan relation till ämnena. Även platsen har betydelse för att förstå känslor av alienation. Det visar sig också att genus har betydelse för vilka områden barn får tillgång till. Lärares (o)medvetna föreställningar kan innebära att de tolkar och styr barnens aktiviteter, vilket får till följd att barnen kan uppmuntras eller hämmas. Lärarens genusmedvetenhet får då ämnesdidaktiska konsekvenser. Från det empiriska materialet har vi konstruerat en modell som illustrerar lärarens utveckling av en genusmedveten undervisning.
|
|
| 33. |
- Hussenius, Anita, 1956-, et al.
(författare)
-
Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap
- 2014
-
Ingår i: Högre Utbildning. - 2000-7558. ; 4:2, s. 109-125
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln beskriver ett forsknings- och interventionsprojekt på lärarprogrammet därgenusmoment integrerats i naturvetenskapliga kurser och genusteorier ingått som en del avkunskapsinnehållet. Vår utgångspunkt är ett antagande om att fördjupade kunskaper omnaturvetenskapernas kultur, det vill säga vilka föreställningar och normer som är knutnatill de naturvetenskapliga ämnena, kan ge blivande förskole- och tidigarelärare tillgång tillnya sätt att förhålla sig till och arbeta med naturvetenskap. I fokus finns framförallt denmaktordning som kan identifieras inom naturvetenskapen, vilken vi närmar oss utifrångenusteorier och feministisk vetenskapskritik. Artikeln behandlar interventionens praktiskagenomförande, dvs. beskriver hur den naturvetenskapliga kulturen har problematiserats ochhur genusteorier integrerats i naturvetenskapliga kurser på lärarprogrammet.Resultaten visar att när studenter med negativa erfarenheter av naturvetenskaplig undervisningfår syn på ämneskulturen och förstår hur den påverkat dem, så ger det dem ettannat förhållningssätt till ämnena och kan medföra att de utvecklar undervisningsstrategiersom motverkar uppkomsten av sådana negativa känslor hos sina framtida elever. Dessutomframkommer även platsens betydelse för att förstå den känsla av alienation gentemot naturvetenskapligundervisning som många lärarstudenter är bärare av. Ytterligare ett resultatsom står fram är att genus är en faktor som har betydelse för vilka områden barn/elever fårtillgång till. Lärares (o)medvetna föreställningar kan innebära att de tolkar och styr barns/elevers aktiviteter, vilket i sin tur får till följd att barnen/eleverna kan engageras alternativthämmas i dessa aktiviteter. På så sätt får lärarens genusmedvetenhet ämnesdidaktiska konsekvenser.Med utgångspunkt från det empiriska materialet har vi konstruerat en modellsom illustrerar lärarens utveckling av en genusmedveten undervisning.
|
|
| 34. |
- Larsson, Jonna, et al.
(författare)
-
Undersökande Läsaktiviteter om Naturvetenskap
- 2022
-
Ingår i: Praktiknära skolforskning FND 2022.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta samverkansprojekt har utvecklat en modell för undersökande läsaktiviteter i förskola och F-1 för att fördjupa barns meningsskapande om naturvetenskapliga innehåll i bilderböcker. Utifrån barns perspektiv och ett barnperspektiv på fysikaliska fenomen och kemiska processer i bilderböcker har den målinriktade undervisningen innefattat högläsning, samtal och lekbaserat undersökande om naturvetenskap. Syftet med detta paper är beskriva hur projektet undersökande läsaktiviteter om naturvetenskap har bidragit till att skapa förutsättningar för barn och elever att utveckla förståelse för fysikaliska fenomen och kemiska processer. Teoretiskt antar projektet ett kulturhistoriskt perspektiv, där förskolan, förskoleklassen och skolan framträder som kulturella praktiker. Barns lärande och utveckling förstås som processer av förändrat deltagande i de sammanhang som barn ingår i. Metodologiskt tar studien utgångspunkt i ett utvecklingspedagogiskt ramverk där barnperspektiv och barns perspektiv är centralt. Studiens tentativa resultat visar att förskollärare och lärare har utvecklat en mer differentierad bild av barns kunskaper. De undersökande läsaktiviteterna har bidragit till förändringar i såväl barns agerande som kommunicerande om naturvetenskapliga innehåll. Vidare framstår designen av de undersökande läsaktiviteterna samt studiens explicita fokus på naturvetenskapliga fenomen, i både bilderböcker och i vardagen, som bidragande till att barn blir mer delaktiga i undervisningen. Projektet har inneburit att förskollärare och lärare har utvecklat sin kompetens gällande att närma sig barns perspektiv i planering och genomförande av undervisning med fokus på naturvetenskapliga fenomen. Vidare har de identifierat att innehållets ’vad och varför’ påverkar ’hur’ läsaktiviteter och utforskande kan genomföras tillsammans med barn.
|
|
| 35. |
- Pelger, Susanne
(författare)
-
Lärandeprogression i naturvetenskaplig utbildning
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tydliga mål och förutsättningar för progression är avgörande för studenters lärande. För att stödja studenters lärandeprogression och måluppfyllelse har vi inom de naturvetenskapliga utbildningarna i Lund utvecklat så kallade progressionsplaner. Progressionsplanen konkretiserar varje examensmål i etappmål med gradvis stegrade krav. Utifrån etappmålen formuleras sedan kursmål, som tillsammans banar väg för progression mot examensmålen. Arbetet med progressionsplaner påbörjades 2017 och har lett till att 300 av fakultetens 400 kursplaner har reviderats fram till 2022.I denna rapport undersöker jag hur den förväntade progressionen i studenters lärande avspeglas i kursmålen inom kandidatutbildningens åtta huvudområden och sjukhusfysikerutbildningen. Syftet är att jämföra den förväntade progressionen 2017 och 2022 inom respektive område. För detta syfte inventerade och analyserade jag vid dessa båda tidpunkter områdenas obligatoriska kursmål och delade in dessa i tre etapper per examensmål. Sammantaget visar analyserna att examensmålen täcktes in i fler etapper 2022 än 2017. De visar också att sju av examensmålen, med enstaka undantag, representerades av kursmål i tre etapper 2022. Jämförelserna avspeglar därmed att den förväntade progressionen mot dessa mål hade stärkts mellan 2017 och 2022. När det gäller det åttonde, metakognitiva målet var den förväntade progressionen fortfarande svag inom flertalet områden.Min huvudsakliga slutsats är att arbetet med progressionsplaner över lag har skapat goda förutsättningar för lärandeprogression. Samtidigt har vi uppmärksammats på inom vilka delar av lärandet progressionen fortfarande behöver stärkas. I rapportens avslutande del diskuterar och föreslår jag åtgärder för hur detta kan gå till.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Weldemariam, Kassahun, 1981, et al.
(författare)
-
(Re)thinking teacher education in the Anthropocene. Perspectives from South Africa and Sweden
- 2022
-
Ingår i: Science and Technology Teacher Education in the Anthropocene. - New York : Routledge. - 9781032039947 ; , s. 55-73, s. 55-73
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This study is a critical inquiry on how teacher education programmes respond to the contemporary Anthropocene era and associated challenges. Theoretically, the study is framed within critical inquiry framework. Data is generated through comparative analysis of four teacher education programmes in South Africa and Sweden: University of Gothenburg, Karlstad University, University of the Witwatersrand and University of Limpopo. The analysis is anchored around these four aspects: essence of the programme, views of knowledge, goals and learning outcomes and core competence emphasised. Although there are some varieties, findings indicate that across the four programmes, there is an emphasis on: mastery of content, subject specialisation, theoretical knowledge, teaching methods/didactical competence, assessment and leadership competence. While these knowledge and skill areas remain vital, we argue that there is an inevitable need to challenge and even demystify education at large, and teacher education in particular, in today's precarious Anthropocene era. Given impending catastrophe, we argue that it is high time for teacher education to pose and address these existential questions pertaining to Anthropocene and prepare teacher trainees accordingly.
|
|
| 38. |
- Ebenman, Bo, 1953-, et al.
(författare)
-
Using community viability analysis to identify fragile systems and keystone species
- 2005
-
Ingår i: Trends in Ecology & Evolution. - : Elsevier BV. - 0169-5347 .- 1872-8383. ; 20:10, s. 568-575
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Owing to interdependences among species in ecological communities, the loss of one species can trigger a cascade of secondary extinctions with potentially dramatic effects on the functioning and stability of the community. It is, therefore, important to assess the risk and likely extent of secondary extinctions. Community viability analysis is a new technique that can be used to accomplish this goal. The analysis can also be used to identify fragile community structures and keystone species and, hence, to provide guidelines for conservation priorities. Here, we describe the principles underlying community viability analysis and review its contributions to our understanding of the response of ecological communities to species loss.
|
|
| 39. |
- Engström, Henrik, et al.
(författare)
-
Evaluation of a glucose sensing antibody using weak affinity chromatography
- 2008
-
Ingår i: BMC Biomedical chromotography. - : Wiley. - 0269-3879 .- 1099-0801. ; 22:3, s. 272-277
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Continuous monitoring of drug levels and endogenous molecules in biological fluids is a developing research area with many applications. One example is the need to improve life for millions of diabetes mellitus patients by continuously monitoring the glucose level. In order to have a dynamic response, the recognition molecule in a continuous sensor should preferentially have a fast dissociation rate and a dissociation constant in the millimolar range. We have evaluated the monoclonal antibody (mAb) 3F1E8-A2 for its potential to be used in a future glucose sensor application. The mAb was generated from hybridomas by immunizing mice with 10 kDa dextran (an α1,6-glucose polymer) with the aim of obtaining mAbs that can recognize the glucose monomer. The mAb was immobilized to macroporous silica and the interaction with dextran-derived oligosaccharides was evaluated with weak affinity chromatography (WAC). To measure the low affinities between the mAb 3F1E8-A2 and different monosaccharides, a competitive weak affinity chromatography approach was employed. It was found that the mAb had a higher specificity for glucose compared with other monosaccharides and the dissociation constant (Kd) towards glucose was determined as 18.8 ± 2.6 mm.
|
|
| 40. |
- Härlin, Mikael
(författare)
-
Tree-thinking and nemertean systematics, with a systematization of the Eureptantia
- 1998
-
Ingår i: Hydrobiologia. - 0018-8158 .- 1573-5117. ; 365:1, s. 33-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I review how some influential nemertean systematistshave perceived and illustrated phylogenetic trees andargue that the nineteenth century nemerteantaxonomists still influence many contemporarynemertean taxonomists to a high degree. By showing hownineteenth century systematics differs from moremodern views on trees, I hope to convey the advantagesof a cladistic approach to tree-thinking and nemerteansystematics. Furthermore I propose a systematizationof the Eureptantia that illustrates the cladisticapproach to tree-thinking but, more importantly, isalso a better representation of eureptantic phylogenythan previous classifications.
|
|
| 41. |
- Lindström, Tom, et al.
(författare)
-
Estimation of distance related probability of animal movements between holdings and implications for disease spread modeling
- 2009
-
Ingår i: Preventive Veterinary Medicine. - : Elsevier. - 0167-5877 .- 1873-1716. ; 91:2-4, s. 85-94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Between holding contacts are more common over short distances and this may have implications for the dynamics of disease spread through these contacts. A reliable estimation of how contacts depend on distance is therefore important when modeling livestock diseases. In this study, we have developed a method for analyzing distant dependent contacts and applied it to animal movement data from Sweden. The data were analyzed with two competing models. The first model assumes that contacts arise from a purely distance dependent process. The second is a mixture model and assumes that, in addition, some contacts arise independent of distance. Parameters were estimated with a Bayesian Markov Chain Monte Carlo (MCMC) approach and the model probabilities were compared. We also investigated possible between model differences in predicted contact structures, using a collection of network measures. We found that the mixture model was a much better model for the data analyzed. Also, the network measures showed that the models differed considerably in predictions of contact structures, which is expected to be important for disease spread dynamics. We conclude that a model with contacts being both dependent on, and independent of, distance was preferred for modeling the example animal movement contact data.
|
|
| 42. |
- Lindström, Tom, et al.
(författare)
-
The shape of the spatial kernel and its implications for biological invasions in patchy environments
- 2011
-
Ingår i: Proceedings of the Royal Society of London. Biological Sciences. - : Royal Society. - 0962-8452 .- 1471-2954. ; 278:1711, s. 1564-1571
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ecological and epidemiological invasions occur in a spatial context. In the study presented we tested how these processes relate to the distance dependence of spread or dispersal between spatial entities such as habitat patches or infective units. The distance dependence was described by a spatial kernel which can be characterized by its shape, quantified by kurtosis, and width, quantified by the kernel variance. We also introduced a method to analyze or generate non randomly distributed infective units or patches as point pattern landscapes. The method is based on Fourier transform and consists of two measures in the spectral representation; Continuity that relates to autocorrelation and Contrast that refers to difference in density of patches, or infective units, in different areas of the landscape. The method was also used to analyze some relevant empirical data where our results are expected to have implications for ecological or epidemiological studies. We analyzed distributions of large old trees (Quercus and Ulmus) as well as the distributions of farms (both cattle and pig) in Sweden. We tested the invasion speed in generated landscapes with different amount of Continuity and Contrast. The results showed that kurtosis, i.e. the kernel shape, was not important for predicting the invasion speed in randomly distributed patches or infective units. However, depending on the assumptions of dispersal, it may be highly important when the distribution of patches or infective units deviates from randomness, in particular when the Contrast is high. We conclude that speed of invasions and spread of diseases depends on its spatial context through the spatial kernel intertwined to the spatial structure. This implies high demands on the empirical data; it requires knowledge of both shape and width of the spatial kernel as well as spatial structure of patches or infective units.
|
|
| 43. |
- Sundberg, Bodil, 1966-, et al.
(författare)
-
The Development of Pre-school Student Teachers´ Attitudes Towards Science and Science Teaching During Their University Studies
- 2010
-
Ingår i: Contemporary science education research. - Istanbul : Ankara Pegem Akademi. - 9786053640325 ; , s. 157-166, s. 157-166
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Considerable concern has been raised in Sweden about decreasing interest in science among young people. One key to improving attitudes towards science is an early positive contact with science. Numerous studies have however shown that elementary and pre-school teacher generally have negative attitudes towards science and science teaching, as well as poor science content knowledge. As a consequence, science teaching in pre-schools often is fragmented. A pre-school teacher education that prepares student teachers for teaching science with confidence has therefore been put forward as a way of increasing quality science teaching in pre-schools. In this longitudinal study, attitudes towards science and science teaching of students enrolled in a science and art oriented pre-school teacher programme were followed during their first years of university studies.The results show that the socialization process into the scientific discourse takes time, and that one full year of exposure to activities with scientific content was needed for skeptical attitudes towards science to change. The results also indicate that dominant attitudes, norms and behaviors of the pre-school professional culture may clash with developing science teaching skills. Pre-school teacher education therefore also needs to communicate about these contradicting cultures.
|
|
| 44. |
- Sundberg, Per, et al.
(författare)
-
There is no support for Jensen's hypothesis of nemerteans as ancestors to the vertebrates
- 1998
-
Ingår i: Hydrobiologia. - 0018-8158 .- 1573-5117. ; 365:1, s. 47-54
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nemerteans (phylum Nemertea) have been viewed by mostzoologists as descended from, or closely related to,the flatworms. This view is based mainly on theirsupposedly acoelomate body. Their ancestry, however,is a point of controversy and there is evidence for acoelomate, protostomous origin. Notwithstanding thesedifferent views, most zoologists consider nemerteansto be phylogenetically distant from the chordates.Four authors (Hubrecht, Macfarlane, Jensen, Willmer),however, have postulated that nemerteans instead areclosely related to the chordates and that they sharea most recent common ancestor with the vertebrates. We argue that this view is based on a flawed view ofhomology and of seeing evolution as a series ofprogressions, which has no support in modernevolutionary thinking. Since there are nomorphological synapomorphies supporting aChordata-Nemertea clade, these authors instead guesswhat characteristics in extant nemerteans gave rise tocharacters observed in recent chordates. For example,they propose that the nemertean proboscis sheath hasevolved into the notochord. This is mere speculation,lacking testable propositions and is hence void ofinformation, and thus becomes futile in our view. However, the idea of a nemertean-vertebrate sisterrelationship as such is a testable hypotheses, and wetest it by applying the parsimony criterion to a setof morphological characters, and a set of molecular(the 18S rRNA gene) characters. Both tests reject thehypothesis.
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Sjöström, Jesper
(författare)
-
Allt mer forskning om naturvetenskap i förskolan
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under senare år har forskning om natur och naturvetenskap i förskolan vuxit nästan explosionsartat. Denna forskning riktar in sig på många olika områden som tillsammans täcker in frågor om varför, vad och hur naturvetenskap ska undervisas i förskolan. Forskningen har också gett en grund för flera nya läroböcker.
|
|
| 48. |
- Bakker, F. T., et al.
(författare)
-
The Global Museum: natural history collections and the future of evolutionary science and public education
- 2020
-
Ingår i: PeerJ. - : PeerJ. - 2167-8359. ; 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Natural history museums are unique spaces for interdisciplinary research and educational innovation. Through extensive exhibits and public programming and by hosting rich communities of amateurs, students, and researchers at all stages of their careers, they can provide a place-based window to focus on integration of science and discovery, as well as a locus for community engagement. At the same time, like a synthesis radio telescope, when joined together through emerging digital resources, the global community of museums (the 'Global Museum') is more than the sum of its parts, allowing insights and answers to diverse biological, environmental, and societal questions at the global scale, across eons of time, and spanning vast diversity across the Tree of Life. We argue that, whereas natural history collections and museums began with a focus on describing the diversity and peculiarities of species on Earth, they are now increasingly leveraged in new ways that significantly expand their impact and relevance. These new directions include the possibility to ask new, often interdisciplinary questions in basic and applied science, such as in biomimetic design, and by contributing to solutions to climate change, global health and food security challenges. As institutions, they have long been incubators for cutting-edge research in biology while simultaneously providing core infrastructure for research on present and future societal needs. Here we explore how the intersection between pressing issues in environmental and human health and rapid technological innovation have reinforced the relevance of museum collections. We do this by providing examples as food for thought for both the broader academic community and museum scientists on the evolving role of museums. We also identify challenges to the realization of the full potential of natural history collections and the Global Museum to science and society and discuss the critical need to grow these collections. We then focus on mapping and modelling of museum data (including place-based approaches and discovery), and explore the main projects, platforms and databases enabling this growth. Finally, we aim to improve relevant protocols for the long-term storage of specimens and tissues, ensuring proper connection with tomorrow's technologies and hence further increasing the relevance of natural history museums.
|
|
| 49. |
- Abazov, V. M., et al.
(författare)
-
Bounds on an Anomalous Dijet Resonance in W plus jets Production in p(p)over-bar Collisions at root s=1.96 TeV
- 2011
-
Ingår i: Physical Review Letters. - 0031-9007 .- 1079-7114. ; 107:1, s. 011804-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present a study of the dijet invariant mass spectrum in events with two jets produced in association with a W boson in data corresponding to an integrated luminosity of 4.3 fb(-1) collected with the D0 detector at root s = 1.96 TeV. We find no evidence for anomalous resonant dijet production and derive upper limits on the production cross section of an anomalous dijet resonance recently reported by the CDF Collaboration, investigating the range of dijet invariant mass from 110 to 170 GeV/c(2). The probability of the D0 data being consistent with the presence of a dijet resonance with 4 pb production cross section at 145 GeV/c(2) is 8 x 10(-6).
|
|
| 50. |
|
|
