| 1. |
- Jensen, Mikael, 1969-
(författare)
-
Informellt lärande i fritidshemmet
- 2011
-
Ingår i: Fritidspedagogik - fritidshemmets teorier och praktiker. - Stockholm : Liber. - 9789147100934 ; , s. 95-114
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Samarbete i lärande och lek
- 2014
-
Ingår i: Symposiet Fritidshem - kunskap i gemenskap i backspegeln.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Jensen, Mikael, 1969-
(författare)
-
Den fria tidens lärande
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärande är centralt i det mesta vi gör. Kanske särskilt under vår fritid. Den här boken handlar huvudsakligen om hur vi människor lär oss och tar samtidigt med tiden som en väsentlig faktor för lärande. Vårt sätt att förhålla oss till tid påverkar hur vi lär. Det som kallas den fria tiden skapar förutsättningar för lärande som skiljer sig från lärande inom ramen för mer styrd tid. Relaterade begrepp som informellt och formellt lärande diskuteras. Flera teorier om lärande beskrivs. Författaren använder en mängd exempel för att illustrera olika sätt att se på tid och lärande. De mest centrala delarna berör barns lärande inom fritidshem, förskola och skola, men även lärande i hemmiljö och platser där barn befinner sig på sin fritid. Boken vänder sig i första hand till lärare och andra professionella som arbetar med barn under deras fritid. Fritidshemmet diskuteras i ett eget kapitel men alla delar av boken är relevanta för fritidshemsverksamhet.
|
|
| 4. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Ledarskapsteorier
- 2022
-
Ingår i: Lärarens ledarskap - professionell pedagogisk praktik. - Malmö : Gleerups. - 9789151107172
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ledarskap är mångfasetterat och går att betrakta från flera olika synvinklar. Hur man än väljer att se på ledarskap fångar man bara ett fåtal aspekter. Detta har medfört att ledarskapsforskning är ett av de mest omfattande forskningsområdena och dessutom ett av de mest omtalade. Enigheten kring vad ledarskap är, är ganska låg. Så vad är ledarskap egentligen? Svaret på den frågan kan beskrivas med någon av alla de ledarskapsteorier som finns. Ju fler ledarskapsteorier man tar del av, desto bättre förstår man fenomenets komplexitet. I detta kapitel presenteras ett urval av ledarskapsteorier med relevans för lärares undervisning. De representerar en rad olika synsätt för att du som läsare både ska kunna se bredden inom ledarskapsforskning och kunna fördjupa dig i de teorier som du finner användbara.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Malm, Tobias, 1980-
(författare)
-
Konsten att hålla ihop : Om lärande och organisering i rockband
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rock bands are foundational for modern day music life. These small groups provide well-being and self-fulfillment to its members, as well as fuel for the cultural life and the increasingly highlighted creative industries. Rock bands, however, are particularly difficult to organize. Bands face a range of challenges in keeping together and developing as a group.The aim of this doctoral thesis is to develop knowledge on rock band formation and development over time. Based in the discipline of education, the thesis mainly contributes to the fields of organization studies, social theories of learning, and music and cultural life research.The thesis uses the theory of situated learning to explore rock band formation and development. The methodology is qualitative and ethnographic, and the research design builds on three studies: an interview study with three rock bands and two case studies. All five bands are Swedish and have found different degrees of success and popularity.The thesis investigates band activities and courses of events, band members’ identities, and challenges faced. The findings indicate that a rock band’s activities shift between a production mode – i.e. highly productive times associated with public performances, record releases and marketing, and behind the scenes processes of creating, recording and planning – and a contrasting less active hibernation mode without bigger public projects or goals. The amount of time spent in production mode depends on the band’s degree of “membership” in the music industry. Moreover, a band member forms and actualizes identities of colleague, creator, entrepreneur, friend, hobbyist and professional, in differing combinations, situations and modes. Furthermore, the members’ most significant challenges relate to identity dilemmas.Based on these findings, the thesis formulates a model for a rock band’s learning trajectory and argues that a band may develop as it approaches, or becomes a more central member in, the music industry. This development demands increased public success and organizational ability: the band members’ ability to form business-oriented practices, to participate uniformly in an overarching community of practice, and to be flexible as they must identify with, and ascribe meaning to, a variety of activities in different and sometimes contradictory ways.The thesis concludes that the challenges of persistence as a rock band or similar group relates chiefly to group member difficulties in identifying with different activities and situations that are necessary to sustain and develop as a collective. Eventually, individual members tend to handle the experience of uncertainty and ambivalence by holding on to one singular identity, which may prevent group development, foster intra- and interpersonal tensions, and ultimately can lead to significant conflicts and/or a band’s breakup.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Selander, Staffan, 1947, et al.
(författare)
-
The social significance of learning
- 2021
-
Ingår i: G. Kress, S. Selander, R. Säljö, C. Wulf (red). Learning as a social practice. Beyond education as an individual enterprise.. - London : Routledge. - 9780367688257
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Motivation och lärande
- 2015
-
Ingår i: Fritidshemmet och skolan. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144100937
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 11. |
- Jensen, Mikael
(författare)
-
Lärandets hur, vem, när och var
- 2013
-
Ingår i: Fritidshemmets didaktik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144077086 ; , s. 59-75
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Delaktighet och kommunikation genom visuell representation
- 2013
-
Ingår i: Mångfald och differentiering. Inkludering i praktisk tillämpning.. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071985 ; , s. 237-252
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att finna elevers drivkrafter krävs en uppriktig nyfikenhet på elevernas vardagsliv, intresse för barns och ungas kulturer, respekt för deras världar och förståelse för den enskilde elevens behov. Som lärare gäller det att vara lyhörd för sina elevers önskningar och att vara öppen för olika typer av kommunikationsformer, för att aktivt kunna arbeta med kommunikation och delaktighet. En utgångspunkt kan vara att arbeta med foto, iscensättning och sociala medier.
|
|
| 16. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Den hållbara staden för ett gott liv : storyline i grundskolans lägre åldrar
- 2023
-
Ingår i: Storyline i begynneropplæringen. En estetisk og leken tilnærming til læring. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060965 ; , s. 71-86
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet handlar om en svensk skolas utvecklingsprojekt och elevers skapande av en hållbar stad i årskurs 2. Storylinen Staden skapades först som elevernas uppdrag att skapa en trivsam stad för alla invånare. Ett av målen då var att ge eleverna rika möjligheter till kreativt arbete, demokratiska processer och språkutveckling. Det tvärvetenskapliga arbetet omfattade skolämnena bild, svenska, samhällskunskap och naturkunskap. Under 2021 utvecklade lärarna konceptet och flyttade fokus för undervisningen från att skapa ett trivsamt samhälle till att skapa ett hållbart samhälle och den hållbara staden. De valde då att inkludera ämnesinnehåll som behandlar miljöproblem, elförsörjning och sociala hållbarhetsaspekter ur ett samhällsperspektiv. Ett syfte var också att diskutera vad människor behöver för att leva ett gott liv – och vad människor egentligen inte behöver. Tanken var också att eleverna skulle lära sig om demokrati genom att uppleva demokrati, det vill säga att delta i demokratiska undervisningsmetoder, för att utveckla färdigheter som krävs i demokratiska sammanhang. Vidare skulle eleverna få möjlighet att utveckla en känsla av agens, av medbestämmande. Lärarna i storylinen Staden byggde sitt förhållningssätt på relationell pedagogik (Adams, 2018). Det bygger på att skapa en tillåtande atmosfär i klassrummet, och att skapa goda relationer mellan lärare och elev och mellan eleverna (Aspelin, 2018). Ett öppet klassrumsklimat gynnar demokratiska processer, elevinflytande, elevers kritiska tänkande och vilja att agera. Relationell pedagogik baseras på en helhetssyn på undervisning, som integrerar omsorg om eleven, kunskapsutveckling och medborgarfostran till en sammanlänkad enhet.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Pramling, Niklas, 1973, et al.
(författare)
-
Berättande och minnande
- 2014
-
Ingår i: B. Riddersporre & B. Bruce (Red.), Berättande i förskolan. - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127137837 ; , s. 92-106
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 21. |
- Säljö, Roger, 1948, et al.
(författare)
-
Epilog: Framtidens skola och utbildning
- 2014
-
Ingår i: Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (Red.), Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare.. - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127136021 ; , s. 689-702
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
-
Fritidsdidaktiska dilemman
- 2024
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Fritidsdidaktiska dilemman är en antologi som belyser utmaningar som är specifika för barns fria tid och fritid. Genom röster från yrkesverksamma inom skola, fritidshem och fritidsaktiviteter, liksom från elever och föräldrar, ges inblickar i hur bland annat lärande, vänskapande och kommunikation sker och ser ut i barns förändrade fritid.De utmaningar och praktiker som boken återspeglar är uppdelade i tre teman:Fritidshemmets didaktiska dilemmanBarns och ungas organiserade fritidsaktiviteterBarns och ungas fria tidMed hjälp av de diskussionsfrågor som avslutar varje kapitel uppmuntrar Fritidsdidaktiska dilemman till kollegiala samtal för utveckling av strategier och verktyg för att identifiera och hantera de dilemman som presenteras. Det är därför en bok som passar alla lärar- och pedagogkategorier, såväl som lärarstudenter, särskilt lärare i fritidshem, ledare och tränare i olika former av organiserade fritids-, idrotts- och kulturskoleverksamheter.
|
|
| 26. |
- Jaldemark, Jimmy, 1970-
(författare)
-
Om lärandets sammanhang och mobilitetens utmaningar
- 2013
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 18:1-2, s. 102-118
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sedan 1960-talets första steg i utvecklingen av internet har utökade möjligheter för individer att lära sig med stöd av informations- och kommunikationstekniska redskap växt fram. Denna utveckling inbegrep till en början enbart stationärt lokaliserad teknik, men medger numera även en hög grad av mobilitet. Detta har möjliggjort att formellt och informellt lärande i stor utsträckning kan inbegripa aspekter av mobilitet. I artikeln betonades lärandets sammanhang och hur det kan relateras till mobila kontextuella aspekter såsom fysisk lokalisering, innehåll, sociala grupperingar, teknik och tid. Utifrån dessa aspekter definieras mobilt lärande som en komplex social process där kunskapsutveckling medieras via personlig och bärbar teknik genom kommunikation mellan individer som deltar i multipla kontexter och sammanhang. Utifrån denna komplexitet diskuteras sedan fem utmaningar för förståelsen av lärande. Tre av utmaningarna berör lärandets pedagogiska praktik. Den första utmaningen diskuterar lärande som ett fenomen i skärningspunkten mellan olika fysiska lokaliseringar och sociala grupperingar. Den andra handlar om den inverkan personlig, bärbar och trådlös teknik har på befintliga informations- och kunskapsmonopol. Den tredje berör gränsdragningen mellan formellt och informellt lärande. De två sista utmaningarna diskuterar det vetenskapliga studiet av lärande. Den fjärde utmaningen berör därför ansatser och begrepp för att studera lärande. Den femte utmaningen handlar om den disciplinära anknytningen till forskningsfältet mobilt lärande. I artikeln dras slutsatsen att studiet av lärande och mobilitet kan bidra till pedagogikämnets utveckling.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Sidenvall, Johan, 1974-, et al.
(författare)
-
Mathematical reasoning and beliefs in non-routine task solving
- 2015
-
Ingår i: Current State of Research on Mathematical Beliefs XX. - Falun : Högskolan Dalarna. - 9789185941933
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper explores low performing upper secondary school students’ mathematical reasoning when solving non-routine tasks in pairs. Their solutions were analysed using a theoretical framework about mathematical reasoning and a model to study beliefs as arguments for choices. The results confirm previous research and three themes of beliefs are used by the student. These themes are safety, expectations, and motivation. The results also show a connection between beliefs and imitative reasoning as a way to solve non-routine tasks.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Augustsson, Dennis
(författare)
-
Collaborative Media in Educational Settings : Teaching as a Design Profession
- 2018
-
Ingår i: The International Journal of Design Education. - : Common Ground Publishing. - 2325-128X .- 2325-1298. ; 13:2, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article reports on a participatory design project conducted with K-12 schools in the US and Sweden to create an international collaboration on Marine Biology using video production as a tool for learning and representation. The aim of the project was to explore teachers' challenges and strategies due to digitalization and new curricular demands through a lens of sociocultural perspectives. Cultural Historical Activity Theory (CHAT) was used to understand and support participating teachers' development as well as the design process. Using the CHAT model as a design tool enabled teachers to grasp a complex learning environment and frame contradictions and tensions in the activity. Challenges in terms of curricular demands and media literacy could be identified and addressed as part of interacting activity systems, and the process enabled expansion of knowledge and ideas for both design and future work practice.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Meckbach, Johan, et al.
(författare)
-
Förändringar i lärares sätt att leda undervisning
- 2022
-
Ingår i: Ledarskap för lärande. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789179292881 ; , s. 54-64
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel beskriver hur lärarna bedrev ledarskap för lärande utifrån skattningar som gjorts vid observationerna. Kapitlet innehåller fyra delar, (a) en beskrivning av det kvantitativa analysarbetet, (b) en beskrivning av den generella utvecklingen hos lärarna till följd av interventionen, (c) en analys av lågt, medel och högt skattade lärares sätt att bedriva ledarskap för lärande, och (d) en diskussion som fokuserar på förändrade sätt att leda undervisning och vad det kan bero på. Kapitlet svarar på forskningsfrågan; om och på vilket sätt lärares sätt att leda undervisning påverkas mellan för- och efter-observation och där emellan liggande intervention.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969-, et al.
(författare)
-
Making room for the transformation of literacy instruction in the digital classroom
- 2016
-
Ingår i: Journal of Early Childhood Literacy. - Newbury Park : SAGE Publications. - 1468-7984 .- 1741-2919. ; 17:2, s. 221-253
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Education is in the process of transforming traditional print-based instruction intodigital formats. This multi-case study sheds light on the challenge of coping with theold and new in literacy teaching in the context of technology-mediated instruction inthe early years of schooling (7–8 years old children). By investigating the relationbetween literacy and digital technology in diverse pedagogical contexts we capturethe complexity in the educational transformation that needs to be acknowledged.Each of the cases demonstrates a distinct knowledge focus and goal for early literacy instruction, organisation and access around technology and what is made visible ininstruction. All these factors had consequences for the teaching that occurred. Depending on epistemological beliefs, digital competencies were taught separately from literacy and considered as a goal on its own or integrated with literacy considered as a means and a goal for literacy teaching and learning. Implicit pedagogy with weaker classification and framing enabled conditions for infused approaches making use of digital technology in multimodal, functional and learner centred literacy practices. Furthermore, initial guidance and the weaving of invisible and visible pedagogy highlight a possible way to both exploit the potential of digital technology and support childrenfrom various backgrounds. The balance of teacher and student control was further affected in regard to the organisation of technology and choices of pedagogical methods. This research hereby expands the current discussion on the relation betweentechnology and literacy with an understanding that the epistemological focus and contextof practices are necessary tools to problematize, rather than measure or value, emerging practices in early literacy instruction. We conclude that in addition to the necessary heavy investments in digital technology in schools there is a need to provide room for action for the teachers and address issues of purpose, pedagogy and organisation around technology.
|
|
| 37. |
- Elm Fristorp, Annika, et al.
(författare)
-
Design för lärande i förskolan
- 2020. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ser vi på barns lärande? Vad säger deras nyfikenhet oss? Och hur bekräftar vi den kunskap de själva kommit fram till? Hur kan vi tolka barns uttryck så att de hjälper oss förstå hur vi ska vägleda dem i deras spontana sökande efter kunskap? De konkreta exemplen i Design för lärande i förskoan är inriktade på språk och kommunikation, naturvetenskap och matematik. Genom inspirerande analyser som är kopplade till exemplen, ger boken en inblick i allt det lärande som ständigt pågår i barns vardag. För att ta vara på de oändliga möjligheterna som finns i förskolan, behöver vi förstå hur lärande går till och hur det kommer till uttryck. På samma sätt måste vi uppmärksamma vår egen roll i barnens lärande - hur interaktion med barnen, vårt utformande av resurser, miljöer och aktiviteter får betydelse för barnens möjligheter att engagera sig, lära och förstå.
|
|
| 38. |
- Lindstrand, Fredrik, 1973-, et al.
(författare)
-
Ett dubbelt perspektiv i högskolepedagogiken : om kunskapens representationsformer
- 2015
-
Ingår i: Praktiska och estetiska lärprocesser i skola och högre utbildning.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ett dubbelt perspektiv i högskolepedagogiken - om kunskapens representationsformer I en tid där digitala medier mer och mer utvecklats till en vardaglig kommunikationsresurs, utmanas traditionella gränser och förhållningssätt ifråga om hur kunskap kan gestaltas. Som en följd av denna utveckling engagerar sig allt fler lärosäten och utbildningar i samtal om kunskapens representations-former. Det handlar då dels om hur vi kan ta vara på de pedagogiska potentialer som står att finna när vi sammanför teori och praktik, dels hur vi kan förhålla oss de frågor som uppstår i relation till bedömning och ifråga om vilka uttryck för kunnande som ska (eller inte ska) erkännas inom ramen för den akademiska utbildningen. Mest aktuell blir kanske frågan i förhållande till examensarbeten på olika nivåer inom utbildningen. Rundabordssamtalets syfte är att ge utrymme för en dialog kring dessa frågor och med särskild utgångspunkt i erfarenheter från högskolepedagogiskt arbete med ett så kallat ”dubbelt perspektiv”. Utmärkande för denna pedagogiska form är att både teori och gestaltning används som verktyg och kunskapsformer i lärprocesser och inom examensarbeten på högskolan. Ett dubbelt perspektiv handlar på så vis om hur man utifrån olika mål kan kombinera teori med gestaltning på akademisk nivå, utan att ställa olika kunskapsformer emot varandra (Giroux & Shannon, 2013). Utgångspunkten är att teoretisk och praktisk kunskap gör olika saker och kan användas på olika sätt för att undersöka en och samma fråga (Selander & Kress, 2010). Temat för detta samtal är angeläget, då det fortfarande finns mycket lite forskning som undersöker olika skärningspunkter mellan teori och gestaltningspraktiker, så väl nationellt som internationellt (Göthlund, & Lind, 2010).
|
|
| 39. |
- Karlsson Häikiö, Tarja, 1962
(författare)
-
Att vara vid sina sinnen
- 2021
-
Ingår i: Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken 2 upplaga. - Malmö : Gleerups förlag. - 9789151104126 ; , s. 105-147
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet ”Att vara vid sina sinnen” i boken Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken definieras och belyses olika teoretiska perspektiv på förhållandet mellan estetik och lärande jämte en exemplifiering av estetiska lärprocesser och ämnesöverskridande arbetssätt genom ett projektarbete i bild, matematik och textilslöjd i skolans årskurs 3 och 4. I kapitlet diskuteras först estetik och lärande i relation till skola och kultur under rubriken Ett estetiskt perspektiv i skolan?, som även kopplas till styrdokument och riktlinjer liksom lärarutbildningsuppdraget. Därefter görs en redogörelse av några historiska utgångspunkter och definitioner av estetik-begreppet under rubriken Definitioner av estetik-begreppet. Därefter följer ett avsnitt under rubriken Estetiska lärprocesser, som kontextualiserar och diskuterar svensk forskning om estetik och lärande. Dessa avsnitt som utgör den första delen av kapitlet är en teoretisk orientering och övergång till kapitlets andra del som består av de konkreta skolexemplen. I en avslutande del av kapitlet resonerar författaren om konsekvenser för professionalisering och lärarutbildning under rubriken Kulturens roll i skola och för professionsutveckling samt Epilog. Boken är en reviderad upplaga 2 och publicerades första gången 2012.
|
|
| 40. |
- Uusimäki, Liisa, 1959, et al.
(författare)
-
VET Education for Sustainable Development in Sweden.
- 2024
-
Ingår i: Ametller, J., Asikainen, E., Gual Oliva, M., & Němejc, K. Eds. (2024) Teacher Training for Education for Sustainable Development: Developing a Shared Competence Framework.. - Prague, Czech Republic : Czech University of Life Sciences.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The book “Teacher Training for Education for Sustainable Development: Developing a Shared Competence Framework” is tangible evidence of the collaborative efforts of committed researchers, educators and policy makers who are striving to improve the quality of teacher education for sustainable development. This work crystallizes valuable insights gained from in-depth research, workshops and interviews conducted in five collaborating countries, and lays the foundation for a unified competency framework that crosses borders and strengthens the global dialogue on education.
|
|
| 41. |
- Fransson, Göran
(författare)
-
De fyra musketörerna… och den ensamma kämpen : Om två nyblivna lärares skilda förutsättningar att lära sig
- 2004
-
Ingår i: Lärande i arbetsliv och var dag. - Jönköping : Brain Books. - 9189250915 ; , s. 250-272
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lärandet sker när man kanske minst anar det, och på platser där man befinner sig för att i första hand göra något annat än att just lära sig något. I denna bok lyfts det som ibland beskrivs som den ”osynliga” eller ”tysta” kunskapen i arbetslivet fram. Den här sortens kunskap har ofta haft lägre status än boklig kunskap och har dessutom betraktats som mindre komplicerad. Men här tas emellertid flera exempel på motsatsen upp. Lärande i arbetsliv och var dag fokuserar på det lärande som sker i situationer där vuxna människor befinner sig i sitt vardagliga arbete. Vitt skilda yrkesområden beskrivs – IT-företag, lärararbete, industriföretag, prästarbete, arbete inom sjukvård och äldreomsorg, gravyrkonst, hantverk och yrkesverksamhet som dansare. Elisabet Jernström är forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och Roger Säljö är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Övriga medverkande är professorer, doktorer, doktorander och ledare inom utbildning och företagsamhet, som själva också är aktivt involverade i forskning nära samverkan med de arbetssituationer som analyseras.
|
|
| 42. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Konstbaserad miljöundervisning – att upptäcka naturen
- 2024
-
Ingår i: Bild och visuell kultur. Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144182889 ; , s. 43-58
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bildämnet har unika förutsättningar att inkludera miljöperspektivet, ett av skolans fyra övergripande perspektiv, vilket i sin tur kan berika och utmana bildämnets didaktik, både gällande innehåll, metoder och syfte. I detta kapitel beskrivs vad konstbaserad miljöundervisning med grund i bildämnet i grundskolans verksamhet kan vara och hur den kan genomföras. Idéerna tar avstamp i visuella metoder som land art och konst-baserad miljöundervisning och ett vidgat konstbegrepp. Dessa metoder innebär att i en pedagogisk kontext, och utifrån bilddidaktiska verktyg erbjuda direkta sinnesupplevelser i en naturmiljö, där eleverna använder naturmaterial för att konstruera, komponera och skapa. De ger också möjligheter att arbeta i stora format i utforskandet av bildskapandets problemställningar, och att arbeta kooperativt. I kapitlet varvas teoretiska utgångspunkter och resonemang med praktiska övningar att använda i undervisning.
|
|
| 43. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Ungas livsvärldar - Möten kring kulturarv i ett multimodalt lärande
- 2012
-
Ingår i: Chalmers konferenser, NU2012, oktober 2012, Göteborg.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract Lärande innefattar flera komplicerade och komplexa processer. I en vid definition av lärande täcks ett stort antal betydelsefulla perspektiv in, som pedagogik, psykologi, sociologi, socialpsykologi och biologi. Hänsyn tas till lärandets förhållande till kroppslighet, självuppfattning, motivation, lärande i olika miljöer, modern hjärnforskning m.m. (Illeris 2001). De olika disciplinerna bidrar till en helhetsförståelse av lärande. Hur vi iscensätter lärande får betydelse för om vi upplever lärande situationen som meningsfull eller ej, och om situationen leder till lärande (Selander & Rostvall 2010). I undervisning är det därför viktigt att eleverna förstår varför de arbetar med ett ämnesområde, och förstår den metod som används, och vad som förväntas av dem. I vårt projekt har vi utgått från begreppet livsvärld (Merleau-Ponty 1995), och arbetat med identitet, kulturarv och möten som ledord, med syfte att skapa möten mellan gymnasieelever och universitetsstuderanden. Kulturarv och historiebruk innefattar materiella såväl som immateriella värden och kan ses som en ständig pågående komplex, öppen och dynamisk process (Aronsson 2004; Riksantikvarieämbetet 2007; Smith 2006). I mötet mellan gymnasiekulturen och universitetskulturen iscensatte vi ett multimodalt lärande (ex.Kress & van Leeuwen 2001), alltså ett lärande där flera kommunikativa representationsformer ingick. Deltagarna arbetade på varsitt håll med kulturarvsbegreppet, teoretiskt såväl som praktiskt genom att skapa artefakter. Dessa artefakter utgjordes av en personlig kulturarvsväska, i vilken de visualiserade det de ansåg vara sitt kulturarv. I ett möte fick de sedan presentera, visuellt och verbalt, innehållet i sina väskor. Därefter diskuterades de personliga kulturarven gruppvis. Varje grupp bestod av representanter från gymnasieskolan och universitetet. Genom att arbeta med skapande lärprocesser med estetiska förtecken ges individen möjlighet att förena en inre upplevelse av världen med den yttre kontextuella verkligheten (Austring & Sørensen 2006), och på så sätt utveckla sin identitet (Drotner 1991). Identitetsarbetet involverar känslor, vilket är en förutsättning för lärande. Kulturarvsuppgiften fick därmed en existentiell dimension, något som synliggjordes i mötet mellan dessa två grupper. Kulturarv kom för de här unga människorna till största delen att handla om immateriella värden och om samtida fenomen, som exempelvis det moderna samhällets dolda krav på hur man ska vara för att duga. Inom projektet designade vi en social inramning för lärande, men deltagarna designade själva sin väg och förståelse av de betingelser som erbjudits. De har visat vad de förstår genom att visa hur de förstått, genom sina kulturarvsväskor. ##submission.citations## Aronsson, Peter (2004). Historiebruk – att använda det förflutna. Studentlitteratur. Lund. Austring, Bennyé D. & Sørensen, Merete (2006). Æstetik og læring: grundbog om æstetiske læreprocesser. 1. udg. København: Hans Reitzels forlag. Drotner, Kirsten (1991). At skabe sig-selv: ungdom, æstetik, pædagogik. 1. udg., 1. opl. København: Gyldendal. Kempe, Anna-Lena & Selander, Staffan (red.) (2010). Design för lärande. 2. uppl. Stockholm: Norstedt Kress, Gunther R. & Van Leeuwen, Theo (2001). Multimodal discourse: the modes and media of contemporary communication. London: Arnold. Illeris, Knud (2001). Lärande. Studentlitteratur. Lund. Merleau-Ponty, Maurice (1995). Perceptionens primat og dets filosofiske konsekvenser.København: Det Kgl. Danske kunstakademi. Riksantikvarieämbetet (2007). Samverkan för kunskapsutveckling. Omvärldsanalys 2007. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Smith, Laurajane (2006). Uses of heritage. Routledge. New York.
|
|
| 44. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Å forestille seg en annerledes framtid
- 2023
-
Ingår i: Storyline i ungdomsskolen og i videregående opplæring En pluralistisk og kritisk tilnærming til bærekraft. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060941 ; , s. 78-101
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I en storyline er fortellingen og det å skape en historie sammen sentralt (Harkness, 2007). Storyline innebærer en omfattende simulering gjennom ulike handlingsforløp der visualisering og bruk av historier er viktig. Simulering kan bidra med virkelighetsnære historier som er relevante for livet til elevene nå og i framtiden. Hendelsene i en storyline (ref. kap. 1) muliggjør «som-om»- opplevelser der elevene som fiktive personer, og gjennom konkreter og samarbeid, kan innta andres perspektiv og lage nye historier. Historiefortelling er en aktivitet som mennesker har brukt i årtusener for å forstå hva det er å være menneske, og for å forstå verden de lever i (Mayer, 2014). Fortelling skjer muntlig, skriftlig, visuelt og nå digitalt. De kan frambringe følelser og hjelpe individer med å forme sin identitet. I dette kapittelet vil vi hovedsakelig bruke begrepet historiefortelling, selv om både historie og fortelling også vil forekomme. Vi finner det interessant hvordan historiefortelling innen utdanning for bærekraftig utvikling i vår tid kan skapes gjennom elevenes fortellinger, og bidra til å utvikle elevenes perspektiver og forestillinger. I vår gjennomgang av tidligere forskning har vi funnet at det bare er gjennomført et fåtall studier som viser hvordan historiefortellingen i en storyline engasjerer elevene, og bidrar til utvikling av deres forestillinger om samfunnsendringer og, om mulig, ulike framtider i undervisning for bærekraftig utvikling. I dette kapittelet er hensikten derfor å belyse historiefortellingens rolle i storyline i arbeid for bærekraftig utvikling. Vi drøfter hvordan «future literacy» kan bidra til å utvikle elevenes forestillingsevner om en annerledes framtid gjennom dramaturgien i storyline. Kapittelet støtter seg også på filosofiske teorier om narrativer og tolking av livshistorier (Ricœur, 1984; Gadamer, 2004), narrativ pedagogikk (Goodson & Gill, 2011; Dvir, 2021) og psykologisk perspektiv (Winnicott, 2003). Kapittelet består av seks hoveddeler. Først gis en kort beskrivelse av historiefortelling og dramaturgi i storyline. Deretter gis en kort oversikt over tidligere forskning angående fortellingens funksjon i en storyline. Deretter gis et innblikk i kapittelets teoretiske rammeverk, som starter i fortellingens forestillingsmuligheter, med overgang til future literacy. Så kommer et stykke hvor vi drøfter historiefortellinger om en bærekraftig framtid ved bruk av tre ulike storyline-caser. Kapittelet avsluttes med en diskusjon om dramaturgiens betydning i storyline-fortellingen.
|
|
| 45. |
- Høeg, Solveigh A., et al.
(författare)
-
Anne Frank: en historisk storyline om andre verdenskrig
- 2023
-
Ingår i: Storyline i ungdomsskolen og i videregående opplæring En pluralistisk og kritisk tilnærming til bærekraft. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060941 ; , s. 178-195
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denne historiske storylinen tar for seg faktiske hendelser som skjedde under andre verdenskrig, fra krigsutbruddet da Nazi-Tyskland gikk inn i Polen høsten 1939, holocaust og til slutt frigjøringen 8. mai 1945. Storylinen lar elevene oppleve noe av det som skjedde ved at elevene gjør et dypdykk inn i andre verdenskrig. Gjennom hendelser, fagsløyfer, diskusjoner og praktiske og teoretiske oppgaver blir elevene drevet framover i historien og tilegner seg kunnskap på ulike måter. Hensikten med storylinen er å få oppleve hvordan det kan være å bli utsatt for diskriminering, undertrykkelse, mangel på ytringsfrihet, hat og umenneskelig behandling, og dermed utvikle dybdekunnskap om andre verdenskrigs brutalitet, stigmatisering og rasisme. Kapittelet er delt inn i 4 deler: Først beskrives storylinens forankring i fagfornyelsen (LK20) og planleggingsfasen. Deretter kommer etablering av storylinens tema og rollefigurer. Hendelsene er skrevet inn som episoder som utgjør hovedlinjene i denne storylinen. Avslutningsvis ønsker vi å fremme noen pedagogiske refleksjoner ved arbeid med kontroversielle temaer i skolen.
|
|
| 46. |
- Karlsen, Kristine H., et al.
(författare)
-
Elevmedvirkende vurderingspraksis : Elevdeltagande i värderingspraktiken
- 2023
-
Ingår i: Storyline i ungdomsskolen og i videregående opplæring En pluralistisk og kritisk tilnærming til bærekraft. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060941 ; , s. 236-261
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Storyline er en tverrfaglig tilnærming til undervisning og læring som plasserer elevenes kreativitet og personlige vekst i sentrum av undervisningen, og der elevene får utforske ulike fagområder på en helhetlig måte. Med tverrfaglig undervisning dukker det opp en rekke problemstillinger som kan være nye for lærere og elever, for eksempel hvordan lærere vurderer elevenes arbeid når det involverer flere fag og kjerneelementer, og på hvilke måter elevene kan medvirke i vurderingspraksisen. Med utgangspunkt i Kunnskapsløftet (LK20) argumenterer vi i dette kapittelet for at det finnes flere muligheter for å involvere elevene i vurderingsprosessen på en måte som gir dem muligheter til å ta ansvar for egen læring og utvikling. Kunnskapsløftet (2020) fremmer betydningen av elevmedvirkning i vurderingsarbeidet. Medvirkning er en rettighet elevene har og henger sammen med demokratiforståelse. Demokratiske verdier skal ikke bare formidles til elevene, men elevene må få oppleve demokratiske praksiser i skolehverdagen; i egen læring og utvikling. Storylinenes elevaktive tilnærming gir ulike muligheter for å engasjere seg i og bli bevisst på egen læringsprosess. For at vurderingen skal ha en verdi for elevene, må det skapes rom for motivasjon slik at elevene ikke bare kan, men også vil bruke informasjonen i videre læring. Storyline gir gode muligheter for både vurdering til støtte for læring og for validerings- og akkrediteringsformål. I grunnbøker og litteratur om storyline omtales underveisvurdering som særlig vittig. I storyline oppfordres elevene til selvstendig tenking og til å ta egne valg som svar på hendelser og nøkkelspørsmål. Det betyr at prosessen, produktene som lages, og resultatene av læringsprosessene kan være svært varierte. Det er derfor viktig å ha en fleksibel tilnærming til vurderingsarbeidet i storyline. Tanken bak vurdering for læring brukt i storyline er å støtte elevene framover i sin egen utvikling og læring i et tverrfaglig læringsfellesskap. Ettersom storyline tilrettelegger for elevaktive læringsprosesser, kan læreren ta rollen som veileder, heller enn kunnskapsformidler. Dette gir læreren gode muligheter for å følge opp elevene underveis i læringsprosessen og for å gi framovermeldinger
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Säljö, Roger, 1948
(författare)
-
Skolens opprinnelse og utvikling
- 2013
-
Ingår i: R. J. Krumsvik & R. Säljö (Red.), Praktisk-pedagogisk utdanning. - Bergen : Fagbokforlaget. - 9788245012804 ; , s. 15-30
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 50. |
- Säljö, Roger, 1948
(författare)
-
Undervisning och kunskapspraktiker för lärande
- 2015
-
Ingår i: I. Carlgren, Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. - Göteborg : Daidalos. - 9789171734495 ; , s. 11-17
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
