| 1. |
- Allwood, Jens, 1947
(författare)
-
The Concepts of Holism and Reductionism in Sociological Theory.
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study is an attempt to clarify some aspects of the controversy between holism and reductionisrn in sociological theory. What are the theoretical and non-theoretical motives behind classical holistic and reductionistic approaches to sociological theory? Are they chiefly ontological, epistemological, normative or of a more practical nature? An analytical framework making it possible to draw distinctions of these types is set up. The framework is then used to investigate three classical sociological theories, those of Durkheim, Spencer and Homans, exemplifying three distinct approaches to the holist-reductionist controversy. It is hoped that through the analytical framework developed a clearer understanding of the controversy in classical theory can be gained, and that this in turn will facilitate an understanding of the same issue in contemporary sociology.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Sten, 1947
(författare)
-
Jag och Du. En studie i intersubjektivitetens socialpsykologi.
- 1972
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "The individual man does not contain in himself the essence of man either in so far as he is a moral being or in so far as he is a thinking being. The essence of man is contained only in the community, in the unity of man and man - a unity which rests upon the reality of the difference between ´I´and ´Thou´." Ludwig Feuerbach
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Sten, 1947
(författare)
-
Orgasmens sociologi.
- 1974
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Asplund, Johan
(författare)
-
En mycket fri tolkning av några teser i Georg Lukàcs "Historia och klassmedvetande".
- 1971
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An attempt is made to understand some obscure propositions in a classic within the marxist tradition: Geschichte und Klassenbewusstsein by George Lukács. Examples of interpretative formulations in the first part of the essay are: "Manifst functions mey generate latent dysfunctions" and "By whom vill latent dysfunctions be discovered?" A key theme in the second part revolves around the concepts of "internalization" and "externalization". It is argued that a central thesis in Geschichte und Klassenbewusstsein is that the device Deus ex machina is soaked with conservative ideology. The interpretation offered is very free. The intention is to enrich some trivial propositions in bourgeoisie sociology through contact whit the obscure propositions by Lukács - not the other way around.
|
|
| 7. |
- Asplund, Johan
(författare)
-
Om attitydbegreppets teoretiska status.
- 1971
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The concept of attitude is briefly and tentatively discussed from various viewpoints, viz. "attitudes" in ordinary language, "attitudes" within the context of the atrical performance, etc. The main argument is that "attitude" should be conceived of as an interpersonal phenomenon, not as an ontrapersonal phenomenon. The argument also entails that "attitudes" are public social events, not private mental states. The approach is methodologically soft and the underlying perspective is interactionistic.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Berg, Lars-Erik, 1945
(författare)
-
Om imitation.
- 1973
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Björk, Sofia, 1979, et al.
(författare)
-
Normer som skaver. Hbtq-personers sociala arbetsmiljö i Göteborgs Stad
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Göteborgs Stad har denna studie genomförts med syfte att få en överblick över hur hbtq-personer som arbetar i kommunen upplever sin sociala arbetsmiljö, samt vilka konsekvenser arbetsmiljön får för hbtq-personers välbefinnande. På ett generellt plan handlar detta om att belysa hur heteronormativa föreställningar och praktiker kommer till uttryck i arbetslivet och vilka konsekvenser det får för medarbetare som är hbtq. Fokus har legat på fyra sammanlänkade områden: (1) öppenhet och att komma ut som hbtq, (2) hbtq-personers upplevelser av bemötande på arbetsplatsen, (3) hbtq-personers upplevelse av delaktighet och social inkludering i arbetsgemenskapen och (4) arbetsmiljöns konsekvenser för hbtq-personers psykiska välbefinnande. Rapporten presenterar också övergripande rekommendationer om fortsatt arbetsmiljöarbete för att förbättra situationen för medarbetare – och i förlängningen brukare – som är hbtq. Inom ramen för studien genomfördes en webenkät som kompletterades med fördjupade intervjuer. Tre separata urval gjordes för webenkäten: ett slumpmässigt urval av medarbetare i Göteborgs Stads förvaltningar, ett slumpmässigt urval av medarbetare på det kommunala bolaget Göteborgs Spårvägar och ett självselekterat urval, främst riktat till hbtq-personer, via en länk som lades upp på Göteborgs Stads och Göteborgs Spårvägars intranät, samt spreds via lokala RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter). Totalt svarade 1004 personer på enkäten. I enkäten gavs möjlighet för hbtq-personer att anmäla intresse att delta i en fördjupad intervju och av de respondenter som anmält detta gjordes ett urval på 12 personer som fick möjlighet att berätta om sina erfarenheter av arbetsmiljön i Göteborgs Stad. Rapportens slutsatser baserar sig i hög grad på analyser av enkätsvaren, men intervjuerna gav möjlighet att pröva och utveckla resultaten från enkäten. Studien utgår främst från teorier om samhälleliga normer och mer specifikt heteronormativitet – att hbtq-personer görs till avvikande genom att heterosexualitet tas för givet i socialt samspel. Förklaringar till hbtq-personers utsatthet bör därför varken sökas hos hbtq-personer själva eller primärt hos de individer som medvetet eller omedvetet utför kränkande eller diskriminerande handlingar, utan hos de ofta outtalade kulturella mönster som förekommer på grupp-, organisations- och samhällsnivå. Heteronormen gör att de som avviker från den tvingas ta ställning till om de vill vara öppna och behöver fatta beslut om att komma ut som hbtq i olika sociala sammanhang. I dessa beslut behöver de förhålla sig till risken att utsättas för kränkningar och diskriminering kopplat till deras sexualitet och/eller könsidentitet. De som inte är hbtq slipper överväga sin öppenhet då heterosexualitet fortfarande i de flesta sammanhang är en outtalad utgångspunkt. Bland de hbtq-personer som svarade på enkäten menade omkring två tredjedelar att de var öppna för minst hälften av sina kollegor, medan bara en tredjedel var öppna för minst hälften av sina brukare. Medan öppenhet för kollegor inte tycktes variera beroende på verksamhetstyp (förskola/skola, socialtjänst, vård/omsorg, övrig verksamhet respektive Göteborgs Spårvägar) fanns det skillnader i öppenhet för brukare mellan verksamheterna, troligen kopplat till olika typer av brukarrelationer. Bland dem med transerfarenhet tycktes öppenhet för kollegor och brukare generellt vara lägre jämfört med homo- och bisexuellas öppenhet med sexuell läggning. Att inte vara öppen kunde för många handla om att inte ha fått anledning att komma ut eller att inte vilja vara privat på arbetsplatsen, men vanliga skäl var också en oro för att utsättas för negativa reaktioner eller närgångna frågor. En vanlig oro inför att komma ut var också att i andras ögon bli reducerad till enbart representant för kategorin hbtq-personer, medan valet att inte vara öppen kunde upplevas som att inte framträda för andra som hel person. Även för dem som generellt var öppet hbtq var det en ständig process att komma ut i olika yrkessammanhang när de mötte nya personer, vilket inte sällan uppfattades som påfrestande. Göteborgs stad har när denna rapport skrivs ett befintligt arbete för att främja arbetsmiljön hos hbtq-personer, och det var merparten av respondenterna i enkäten medvetna om. Bland medarbetare som är hbtq ansåg en majoritet att arbetet haft åtminstone viss effekt. Dock visar resultaten av enkäten att det kvarstår problem med diskriminering och kränkande behandling av hbtq-personer, vilket bör ses som en effekt av kvardröjande heteronormativa strukturer i organisationen. Hbtq-personer var överrepresenterade jämfört med de som är inte är hbtq vad gäller utsatthet för kränkande särbehandling, mobbing och sexuella trakasserier. Utsattheten bland dem med icke-binära könsidentiteter och personer med transerfarenhet tycks vara särskilt hög. Svaren på specifika frågor i enkäten om olika typer av bemötande gentemot hbtq-personer visar vidare att i synnerhet mer subtila, och eventuellt omedvetna, kränkningar såsom obetänksamma eller fördomsfulla kommentarer eller skämt relaterade till ens sexuella läggning eller könsidentitet var något som många varit med om någon gång. När olika typer av mer och mindre allvarliga former av utsatthet (från opassande nyfikenhet och obekväma frågor till hot och våld) läggs samman, framkommer att omkring en femtedel av hbtq-personerna i urvalet var utsatta för något av detta ganska ofta eller dagligen, och ytterligare en femtedel mer sällan. Kränkningar och diskriminering förekom från både kollegor, chefer och brukare. Samtidigt var de som inte är hbtq mindre medvetna om de kränkningar som sker mot hbtq-personer och det var inte ovanligt att kollegor och chefer inte sa ifrån mot nedsättande bemötande av hbtq-personer. För merparten av hbtq-personerna i studien tycks kränkning och diskriminering dock inte varit ett återkommande inslag i vardagen, och en överväldigande majoritet av hbtq-personer kände sig delaktiga, trygga och accepterade i gemenskapen på arbetsplatsen. Graden av upplevd social integration på arbetsplatsen skiljde sig inte nämnvärt mellan medarbetare som var hbtq och inte. Känslan av att vara trygg och accepterad i arbetsgemenskapen var dock påtagligt svagare hos icke-binära och transpersoner i urvalet. Analysen av enkäten visar också på ett negativt samband mellan olika former av utsatthet kopplat till könsidentitet eller sexuell läggning och i vilken grad medarbetare kände sig trygga och accepterade. De som i lägre grad var öppet hbtq tenderade också att vara mindre socialt integrerade på arbetsplatsen. Den övergripande bilden av hbtq-personers arbetsmiljö i Göteborgs Stad kan alltså framställas utifrån olika perspektiv med hjälp av enkätresultaten. Å ena sidan är det möjligt fokusera på att många hbtq-personer som arbetar i Göteborgs stad känner att de kan vara öppna, är trygga i sin arbetsgrupp och slipper kränkningar och diskriminering i sin vardag. Å andra sidan indikerar resultaten att det fortsatt förekommer heteronormativa föreställningar och praktiker, bland annat i form av brister i bemötandet av hbtq-personer från både medarbetare, chefer och brukare. Detta bidrar i sin tur till att en andel av de medarbetare som är hbtq känner sig mindre trygga och accepterade på arbetsplatsen. Enkätresultaten visar också att hbtq-personer som arbetar i Göteborgs Stad har generellt lägre psykiskt välbefinnande än de som inte är hbtq. En del av detta mönster har troligtvis sin förklaring i faktorer utanför arbetsplatsen, men den analys som presenteras i rapporten indikerar också att skillnader i den sociala arbetsmiljön, såsom olika grad av socialt stöd i arbetsgruppen och olika grad av upplevd trygghet, tycks vara en delförklaring. Utsatthet för olika former av kränkningar på arbetsplatsen, även mindre grova sådana, uppvisar också signifikanta samband med lägre grad av psykiskt välbefinnande. I rapportens avslutande del identifieras tre övergripande områden för fortsatt arbetsmiljöarbete. För det första föreslås ett förstärkt aktivt arbete för att undanröja trakasserier och motverka mer subtila och omedvetna kränkande handlingar, med ambitionen att undanröja alla kränkningar av hbtq-personer och andra minoriteter. Även brukares kränkningar måste tas på allvar och hur dessa ska hanteras bör bli föremål för fortsatt arbete. För det andra rekommenderas ett fortsatt arbete med normmedvetet ledarskap både bland chefer på hög nivå i organisationen och bland första linjens chefer, då dessa olika chefsnivåer fyller olika funktioner i för arbetsmiljön och arbetet för att förbättra denna. För det tredje förordas ett stärkt och fortsatt normkritiskt arbete och hbtq-kompetens genom verksamhetsanpassade utbildningar. Detta utvecklingsarbete bör länkas till ett bredare normkritiskt arbete som också inkluderar exempelvis normer kring etnicitet och funktionsnedsättningar. Utmaningen ligger särskilt i att integrera normkritiska förhållningssätt i det vardagliga arbetet och samvaron på arbetsplatsen.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Bringhed, Lars-Erik, et al.
(författare)
-
Arbetsvårdens ideologi och funktion - en kritisk granskning av en vård sektors utveckling och utformning.
- 1971
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study is an attempt to analyse rehabilitation in a specific kind of society, from a macro-sociological point of view. During the last twenty years, rehabilitation in Sweden has gone through an enormous expansion. A critical report on this development has not been done before. We have, by using public documents in which we analysed the motives and values behind the decisions made, studied the relationships between the development of rehabilitation and the development of the society in Sweden. We have studied these phenomenas historically until the present day in a conflict view of development of society, that is a marxist fram of reference. In a capitalist society, where the economic system is governed by the principle of maximum profit, a conflict arisesbetween this principle and the attainment of social and humanitarian aims. We found that the steps taken, greatly - though often hidden in humane language - were governed by the planning for higher profit by the bourgeoisie, and that the humanitarian aims oftern became secondary. We also have studied the language and the ideology as a power function with the purpose of creating a picture of reality that is crooked and that serves the interests of the establishment.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Carlander, Ingvor
(författare)
-
Incest, situation, förbud, beteende.
- 1972
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper is, as the title says. about the incest situation, about the prohibition of incest, and about incest behavior. In the first part I am discussing the incest situation in terms of "the definition of the situation". I make an attempt to define incest in terms of Parsons´ pattern variables, and discuss the links between these variables and Ferdinand Tönnies´ concepts of "Gemeinschaft" and "Gasellschaft". In the second part of the study I present and discuss different theories about the origin of the prohibition of incest. This part ends with a comparison between the functionalistic and the structuralistic theory of the prohibition of incest. The third part of the study deals with an investigation of incest behaviour in Sweden, made by Olof Kinberg, Gunnar Inghe, and Svend Riemer (1943). I review and criticize their frame of reference as well as their methods and results.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Cato, Jan-Christer, et al.
(författare)
-
Allmänprevention - ett laboratorieexperiment.
- 1971
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This investigation consists in part of an inventory of available literature regarding "general prevention". And primarily desling with the elaboration and testing of an experimental design with the purpose of preparing empirical research on this special criminological field. The introduced research design can be included in the "small group research area". It is a simulated game-situation in which different experimental groups are exposed to varying degrees of risk (for discovery) and punishment at the breaking of game rules. The putcome of the preliminary experiment indicate that variation and interrelation between the two depending variables correlate with "rule-braking" which in turn can be considered as an inversion of the concept of "general prevention".
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Dahlström, Edmund, 1922
(författare)
-
Den samiska minoriteten i Sverige.
- 1972
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper deals with the Lappish minirity in the Swedish society and tries to explain some of the peculiar features of this ethnic stratification. The main historical processes generation yesterday´s authoritatian administration of the Lappish economy (reindeer breeding) and dominating ideology that "Lapp should be Lapp" is outlined. The cange in today´s "n today´s "Lapp policy" is presented. Lappish Culture and Lappish Life is today threatened by a rapid modernization process. The theory of the prerequisite of preserving small national minorities in the perephery of expanding industrialization is analysed. Certain central dilemmas of expanding industrialization is analysed. Certain central dilemmas of minority policy are discussed e.g. the conflict between the claim for ethnic autonomy and the claim for equality and distributive justice.
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Dahlström, Edmund, 1922
(författare)
-
Funktionalistisk samhällsanalys. En kritisk granskning.
- 1964
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An attempt is made to characterize different types of functionalistic analysis with respect to their scienti¬fic properties e.g. their requirement of confirmation. The most ambitious type of analysis, the complete functionalistic explanation, seems difficult to realize with respect to logical and confirmational prerequisites. Existing attempts e.g. regarding social stratification and incest tabus do not fulfil these requirements. Another type of functional analysis, the incomplete functionalistic explanation seems more possible but is of less scientific interest. The theleological character of certain functionalistic approaches implies serious disadvantages e. g. disregards causal chains. The lack of criterion of functional adequacy often leads to a conservative bias in functional analysis.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Dahlström, Edmund, 1922, et al.
(författare)
-
Livscykel och civilstånd.
- 1966
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report contains a descriptive, demographic study of the total Swedish population 1930, 1940, 1950, and 1960 as to marriage and marriage dissolution. The age, sex, and marital atatus distributions of the population over 15 years are discussed. Marriage intensities of different sex, age (one-year classes), and marital status classes are computed and discussed. Dissolution intensities are also discussed, but due to insufficiences of the data available, it has not been possible to determine them for all classes. Two different measures are used simultaneously in computing the marriage intensities; one simpler and one more exact. The results obtained by the two different methods are compared and discussed. A methodological discussion is to be found in an appendix, as is also a discussion of the material used.
|
|
| 45. |
- Dahlström, Edmund, 1922
(författare)
-
Påverkan, utbyte och makt. En kritisk analys av några modeller och teorier om makt och interaktion.
- 1965
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The following paper tries to integrate different theoretical explitions of the power concept. A distinction is mad between two types of power; power as an actual or possible causal process and power as actual or possible exchange of value (1). Certain assumptions of the assymmetric character of power is analysed and critizised (2). Dahl´s attempt to define and operationalized the causal interpretation of power is discussed in a following section (3). Homans, Thibaut & Kelley´s and Harsanyi´s theoretical models of interaction value exchange and power are critically analysed and compared and certain components of power are defined (Section 4-6). In the last section the applicability of these power models and power components are discussed and comparisons are made whit oteher theories of power dimensions and power relations.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
