| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Petersson, David
(författare)
-
Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring
- 2008
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsats¬egenskaper och det är inte uppenbart hur förhållandet mellan satserna i en anförd mening ska förstås. I denna uppsats undersöks det hierarkiska förhållandet mellan anföringssats och an¬förd sats ur såväl semantisk/pragmatisk som syntaktisk synvinkel. Undersökningens utgångs¬punkt är tre antaganden om huvud- och bisatser: 1) En semantisk huvudsats utför, till skillnad från en semantisk bisats, någon av talakterna påstående, fråga och befallning. 2) En syntaktisk huvudsats kan inte utgöra ett argument till ett verb. 3) Huvudsatser uppbär oberoende finithet, medan bisatsers finithet är beroende av matrissatsens. Undersökningen ger inget entydigt svar på hur förhållandet mellan satserna bör förstås. Den visar istället på argument för tre huvudsakliga analysalternativ: 1. Anföringssatsen är en överordnad huvudsats: Anföringssatsen utför normalt den överordnade talakten och anföringsverbet tar den anförda satsen som objekt. 2. Den anförda satsen är en överordnad huvudsats: Anföringssatsen kan ses som ett modalt satsadverbial inom den anförda satsen. Den anförda satsen är inte beroende av någon matris. 3. Satserna är syntaktiskt fristående men semantiskt sammanbundna: Både anföringssats och anförd sats uppvisar oberoende finithet. Anföringssatsen uppvisar likheter med annex. Resultaten tyder på att det kan finnas anledning att problematisera den traditionella grammatikens dikotomi huvudsats/bisats.
|
|
| 8. |
- Ruthström, Bo
(författare)
-
Land och fæ : strukturellt-rättsfilologiska studier i fornnordiskt lagspråk över beteckningar för egendom i allmänhet med underkategorier
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study investigates the stock of words for PROPERTY IN GENERAL with the subcategories MOVABLE and IMMOVABLE PROPERTY in the regional medieval Scandinavian laws and makes a linguistic-geographical analysis of these words with the aim of establishing a relative term chronology. A crude analysis shows that fé/fæ for PROPERTY IN GENERAL and land for IMMOVABLE PROPERTY were the oldest terms. A series of exchanges started in the south, probably in Denmark. As fé/fæ and land are both completely dominating in Grágás, and there only, Grágás constitutes a terminological relic. A detailed analysis shows the order koster, eghn, goþs, (munir), goþs, (pænninger, s. & pl.), goþs to be the most likely one for the superordinate terms and the order iorþ, (eghn), iorþ for the terms for IMMOVABLE PROPERTY. The words in parentheses disappeared without ever becoming the dominant terms. A reconstruction of the pre-medieval terminology shows that there has been a structural shift. The conventional juridical distinction between movable and immovable property (res mobiles et immobiles) lacks support in the terminology of Grágás, which merely consists of fé for PROPERTY IN GENERAL and land for what is shown to be ARABLE LAND or GRAZING LAND. Fé and land together constituted the original pre-medieval superordinate terminology. To this there was a substructure, which distinguished between attached and non-attached property, where óðal represented land attached to the family as opposed to kaupland 'purchased land', and búfé represented fé attached to the bú'home, homestead' as opposed to lauss eyrir, lausir aurar, pl. The first set of subcategory terms for the new Roman law structure was borrowed from the original Scandinavian terminology by structural adaptation. Land was made the term for IMMOVABLE PROPERTY in the north-west, but, due to a term exchange which had already taken place, iorþ was made the term in the south and the east. Lauss eyrir (lös örir), lausir aurar (lösir örar), pl., was made the term for MOVABLE PROPERTY in the north-west and east, but bofæ, bolfæ in the south. In Gotland the variety oyrar (örar) was chosen. During the Middle Ages and the beginning of the Modern Age the lös-terms became the prevailing Nordic terms. The structural shift and, possibly, the successive term exchanges as well, were initiated by the establishment of the Christian church. When original texts in Latin were translated to Old Danish by bilingual representatives of the Church assisting in the drawing up of donation contracts, Lat. res, terra, possessio and bona, pl., could have been rendered by ODan. koster, iorþ, eghn and goþs, respectively, as loans of terminological function.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Gustafsson, Anna W
(författare)
-
Stärkande samtal : fyra fallstudier av invandrarfamiljers läkarbesök i barndiabetesvården
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas en studie av kommunikationsmönster och strategier i konsultationer inom barndiabetesvården. En utgångspunkt för studien är att samtalsstrategier för att stödja upplevelsen av tilltro till sin förmåga att utföra vården av barnet kan urskiljas på mikronivå i samtalet. Fyra läkarkonsultationer inom barndiabetesvården har spelats in, transkriberats, analyserats och kompletterats med intervjuer. Metoden är inspirerad av etnografisk kommu-nikationsforskning såväl som språkvetenskaplig interaktionellt inriktad samtalsanalys. Det första samtalet illustrerar hur det kan se ut när föräldern har god tilltro till sin förmåga att utföra vården och när det finns utpräglat barnfokus i samtalet. Det andra samtalet är tolkat vilket gör det komplext och problematiskt. En viktig slutsats av analysen är att den typ av pragmatisk information som förmedlas genom en medveten stärkande kommunikationsstil försvinner i tolkningen. I det tredje samtalet illustreras på ett påtagligt sätt att konsten att hantera rädsla är en viktig aspekt av diabeteskonsultationen. I det fjärde samtalet uttrycker mamman stor frustration och osäkerhet men trots detta finns förhållandevis lite beröm och uppmuntran riktat till föräldrarna. Läkaren är tydlig och auktoritativ, men tonar också ner sig genom frekvent användning av försiktighetsstrategier. I studien diskuteras stärkande samtalsstrategier i relation till samtalsmetoden Motiverande samtal och riktlinjer för personcentrerad vård. Att hantera rädsla är centralt i barndiabetes-samtalen: Det tycks alltså viktigare att stärka än att motivera föräldrarna. För att göra detta måste man etablera en god relation: Analysen pekar på vikten av att uppmärksamma samtals-strategier som fungerar relationsbyggande. Andra centrala funktioner i stärkande kommunikation kan sägas vara utforskande, stödjande och överlämnande av ansvar.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Holm, Lisa
(författare)
-
Early Verbs in Child Swedish : A Diary Study on Two Boys. Part I, Verbs Spurts and the Grammar Burst
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a study of how two Swedish boys acquired verbs and verb related phenomena during their first 2;6 years of age. The study focus on the emergence of verb lexemes, personal pronouns, functional verbs, clauses of different types and clause subjects. The close relationship between pronouns and functional verbs in the beginning av the clause is studied in detail, and a certain type of more or less fixed "main clause starters" are suggested as an important part of the acquisition process.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Teleman, Ulf
(författare)
-
Om r-fonemets historia i svenskan
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is suggested that Proto-Nordic /r/ was velar or uvular and /z/ postdental. It is suggsted that the two pronunciations were preserved in different areas after the phonemic merger: postdental in central Sweden and Norway and velar/uvular in the south of Scandinavia. The idea that the velar /r/ was imported from France int he 17th or 18th century is rejected.
|
|
| 24. |
|
|
