↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "L4X0:0283 1228 OR L4X0:1653 7556 "

Sökning: L4X0:0283 1228 OR L4X0:1653 7556

Resultat 1-50 av 70

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Alwin, Jenny, 1978-, et al. (författare) Teknik för personer med demens : En utvärderingsstudie av teknikintervention för personer med demenssjukdom och deras närstående 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport är framtagen av Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT), Institutionen för medicin och hälsa, vid Linköpings universitet på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet. Utvärderingsstudien1 som presenteras i rapporten har gjorts av en intervention som utvecklats inom ramen för projektet ”Teknik och Demens”.Författarna till rapporten vill tacka medarbetare i Teknik och Demensprojektet:Arbetsterapeuter på de kliniska enheterna: Barbro Askenborg, Carina Boström, Ulla Haraldson, Malin Lundberg, Anna Rosshagen, Sofia Starkhammar samt Inger Lindblad från Stockholms sjukhem och Margret Rosenberg från Arbetsterapeuterna primärvården Gästrikland.Medarbetare på FoU-enheterna: Ulla Johansson, Staffan Josephsson och Åke Seiger.Projektledningsgruppen: Susann Forsberg och Ingela Månsson från Hjälpmedelsinstitutet, Inge Dahlenborg från Demensförbundet och Kerstin Lundström från Alzheimerföreningen i Sverige.Vi vill även tacka Magnus Husberg, CMT, för konsultinsatser vad gäller analys och databehandling samt Olle Eriksson, LiU, som rådgivare vad gäller statistiska beräkningar. Tack till alla personer som bidragit med synpunkter på rapporten.Slutligen ett varmt tack till alla deltagare i Teknik och Demensprojektet som under studiens gång besvarat många frågor.Linköping 2008-04-22Jenny Alwin Jan Persson Barbro Krevers
2.	Aronsson, Mattias, et al. (författare) Hälsoekonomisk förstudie av digital patologi : Var finns de potentiella vinsterna? 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract BakgrundDet pågår en utveckling inom patologiska laboratorier mot en ökad digital lagring och analyser av bilder från vävnadsprover via datorskärm istället för mikroskop. En digital lagring av informationen har en rad potentiella fördelar. Informationen kan läsas av flera personer samtidigt, även på distans, vilket underlättar utnyttjande av expertkunskap och ger möjligheter till ökat kapacitetsutnyttjande. Än så länge finns det endast begränsade tillämpningar i klinisk rutinanvändning. Sverige ligger dock i framkant när det gäller systemutveckling.På grund av att digitaliseringen förväntas leda till ökade kostnader i kombination med osäkerhet kring effekterna gör att hälsoekonomiska analyser är efterfrågade. Avsaknad av data kring effekterna av digitalisering har hittills inte tillåtit någon adekvat värdering av hälsoekonomiska aspekter. Trots bristen på effektdata är det hög tid att börja fundera på vad man vill ta reda på, hur det ska gå till, hur förutsättningarna ser ut för att kunna fylla de kunskapsluckor som behöver fyllas.SyfteSyftet med denna förstudie är att undersöka hur en hälsoekonomisk utvärdering av digital patologi skulle kunna läggas upp, förutsättningarna att göra en sådan utvärdering utifrån tillgängliga data och identifiera behov av kompletterande forskning.MetodDigitalisering av ett patologilaboratorium omfattar och påverkar stora delar av verksamheten på ett komplext sätt. Därför bör den totala ekonomiska effekten av tidsvinster, som kan bidra till lägre kostnader, liksom tillkommande kostnader på grund av nya arbetsmoment, lagring och ny utrustning studeras. I förstudien har vi undersökt möjligheterna att relatera totalkostnaderna och kostnaderna uppdelade på olika kostnadsslag till standardprodukter vid laboratoriet, i detta fall producerade remissvar respektive glas.Den största patientnyttan av en digitalisering förväntas uppstå tack vare kortare svarstider och ökad diagnostisk säkerhet. För att kunna besvara frågan om storleken på patientnyttan behöver specifika tillämpningar (cancertyper) identifieras där digital patologi förmodas göra skillnad jämfört med traditionellt använd teknik. För att i ett tidigt skede försöka identifiera kostnader och vinster med digital patologi användes tre analysmodeller med olika perspektiv. De tre modellerna är Arbetsflöde och volymer, Nytta ur ett patientperspektiv och Nytta ur ett medicinskt perspektiv. Med hjälp av de tre analysmodellerna har kortsiktiga och långsiktiga potentiella effekter av ett fullskaligt införande analyserats.ResultatViktiga uppgifter saknas både om förhållandena idag men framförallt vet vi mycket lite om effekterna av digitalisering. Detta innebär att det i nuläget inte är möjligt att göra exakta beräkningar eller dra välinformerade slutsatser rörande vilka hälsoekonomiska effekter en digitalisering innebär samt säkert bestämma alla typer av data som är relevanta att studera. Med hjälp av modellerna går det redan nu att dra vissa slutsatser. Vi har spekulerat om den potentiella nyttan med en fullskalig digitalisering i två av de tre modellerna. Modell 1 kan användas som utgångspunkt för att analysera en förbättrad arbetsprocess inom patologavdelningen, framförallt är det intressant att försöka mäta processtiden per glas för patologen. Modell 2 kan användas för att studera hur en minskning av väntetiderna för PAD-besked påverkar patienten i form av minskad oro och ångest. Utifrån Modell 3 drar vi slutsatsen att det är osannolikt att eventuellt förkortade väntetider till följd av en digitalisering innebär mätbar medicinsk nytta. Det är dock viktigt att påpeka att vi endast studerat ett exempel där en medicinsk nytta skulle kunna förväntas.Studier från USA där försök att skatta kostnadsförändringar pekar mot att huvuddelen av förväntade besparingar görs genom förbättrad produktivitet, men att hela 30 procent av besparingarna förväntas uppstå genom minskad onödig vård som uppstår på grund av felaktiga svar.SlutsatserVetenskapliga utvärderingar av effekter och kostnader av en digitalisering avpatologiska laboratorier, som avser svenska förhållanden, saknas.I dagsläget är det inte möjligt att göra exakta beräkningar eller dra slutsatserrörande hälsoekonomiska effekter av en digitalisering för att basala effektdataoch tillförlitliga kostnadsdata saknas.Med hjälp av tre framtagna modeller går det att dra vissa slutsatser om vilkatyper av data som är relevanta att studera. Modell 1 kan användas för attanalysera en förbättrad arbetsprocess inom patologavdelningen framföralltom det går att visa att tiden per glas för patologen kan minskas. Modell 2 kananvändas för att studera hur en minskning av väntetiderna för PAD-besked påverkar patienten i form av minskad oro och ångest. Modell 3 kan användassom utgångspunkt för att identifiera och analysera situationer i vården där enkortare svarstid kan påverka kliniska beslut.Hur stor patienters livskvalitetsförlust är under väntan på provsvar är ettexempel på data som skulle behöva tas fram i avvaktan på effektdata fråndigitalisering av arbetsprocesserna inom patologin. Likaså behöver redovisningenav kostnader förbättras. Ett tredje område gäller kartläggning aveventuell onödig eller utebliven vård på grund av felaktiga provsvar.Digitaliseringen av patologin behöver studeras hälsoekonomiskt. Om sådanastudier ska bli valida förutsätter det att verksamhetsföreträdare i patologiefterfrågar sådan kunskap, är med och formulerar frågeställningar ochmedverkar i analysarbetet.
3.	Arvidsson, Eva, 1959-, et al. (författare) Så resonerar läkare och sjuksköterskor vid prioriteringar av patienter i primärvård 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Studier av prioriteringar i primärvården är särskilt intressanta eftersom det är där de allra flesta av oss kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Det är också i primärvården prioriteringar och olika former av ransonering på grund av begränsade resurser är vanliga. De allra flesta av oss förstår och accepterar att vi inte omedelbart kan få träffa en läkare om det inte rör sig om akuta och allvarliga sjukdomstillstånd. Vi finner många gånger ett råd om egenvård som en tillfredställande lösning för tillfället. Hur olika prioriteringar görs ”bakom kulisserna” är dock många gånger oklart för oss. Vi kan ibland t.ex. undra varför vi får betala för vissa vårdtjänster medan andra är gratis. Osäkerhet om på vilka grunder prioriteringar sker gäller inte bara för patienter utan även sjukvårdspersonal. Erfarenheter från flera olika håll i Sverige pekar på att de etiska riktlinjer som utgör kärnan i riksdagens prioriteringsprinciper är svåra att använda i praktiken. Det är därför angeläget att få mer kunskap om hur prioriteringsprinciper och begrepp uppfattas av sjukvårdspersonalen för att utveckla arbetsformer som är begripliga och förenliga med rådande rutiner.Distriktsläkare, mottagningssköterskor och distriktssköterskor vid fyra vårdcentraler som tidigare deltagit i en prioriteringsstudie har inbjudits att diskutera prioriteringar utifrån ett antal frågeställningar. Resultaten från dessa diskussioner visar bland att olika begrepp tolkas på många olika sätt. En framgångsrik implementering av den etiska plattformen kräver antagligen betydligt mer av öppna diskussioner om prioriteringar och principer i det dagliga vårdarbetet.Två allmänläkare Eva Arvidsson från Kalmar och Malin André från Falun har bidragit med den största insatsen i projektet som för övrigt inbegriper Lars Borgquist från Avdelningen för allmänmedicin vid Linköpings universitet och Kjell Lindström från Primärvårdens utvecklingsenhet i Jönköping. Studien har finansierats av Forskningsrådet för sydöstra sjukvårdsregionen (FORSS).Jag vill på projektgruppens vägnar tacka alla medverkande från vårdcentralerna Lindsdal och Borgholm i Kalmar läns landsting, Öxnehaga i Jönköpings läns landsting och Ryds vårdcentral i Landstinget i Östergötland.Linköping 2007-07-24Per Carlsson
4.	Bartha, Erzsébet, 1957-, et al. (författare) Postoperativ smärtlindring - till vilket pris? : En hälsoekonomisk modellanalys av två smärtlindringsmetoder 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Utgångspunkten för denna rapport var en kvalitetskontroll av rutiner för postoperativ smärtlindring vid Anestesikliniken på US i Linköping under 1997-1999. Vid denna kontroll upptäckte vi en del svagheter i rutiner, bl.a. att epiduralsmärtlindring avslutades tidigare än avsetts i högre frekvens än väntat. Under denna period registrerades en mängd uppgifter om aktuell behandling och olika utfall i en databas. Resultatet pekade på att den mest använda metoden i praktiken var förenad med extrainsatser som bidrog till högre kostnader. Denna kunskap ledde fram till en vidare frågeställning än vad som traditionellt diskuterats i dessa sammanhang nämligen hur de aktuella metoderna förhåller sig till varandra när även kostnader för behandlingen tas i beaktande. Det första steget att besvara denna fråga var ett projektarbete i kursen om Klinisk Utvärderingsvetenskap (KLUV) som anordnades av Linköpings universitet med stöd av Forskningsrådet i Sydvästra Sjukvårdsregionen. Studien har sedan vidareutvecklats och färdigställts vid CMT med ekonomiskt stöd från Landstinget i Östergötland.Syftet med rapporten är att belysa hur två metoder för postoperativ smärtlindring (epiduralbedövning och intravenös opioidbehandling med patientkontrollerad pump) fungerar i vardagssjukvård med hänsyn tagen till både kostnader och effekten på smärta. Frågan om vilken metod som är den bättre av dessa har diskuterats under senaste decenniet. Epiduralbedövning tycks ge bättre smärtlindring, men det är oklart vilket mervärde som den skillnaden i smärtintensitet ger oavsett om den mäts som patientupplevd, medicinsk eller samhällelig nytta. Frågan om vilken behandlingsform som är mest kostnadseffektiv är intressant eftersom den här typen av smärtlindring är vanlig och berör ett stort antal patienter i sjukvården. Vår förhoppning är att vi med hjälp av denna hälsoekonomiska modellanalys av beslutsproblemet kan bidra till ett bättre beslutsunderlag men också väcka ett intresse för att göra hälsoekonomiska utvärderingar av smärtlindringsmetoder vilket hittills varit relativt ovanligt.Studien har genomförts i samarbete mellan CMT och AnOp Centrum vid US i Linköping. Flera personer har bidragit till denna rapport och vi vill tacka Mona Lindblad och Lilian Adamsson som var ansvariga för databasen under åren 1997-1999. Vi vill vidare tacka Martin Henriksson vid CMT för värdefulla synpunkter.
5.	Bernfort, Lars, et al. (författare) Allergenspecifik immunoterapi vid behandling av allergisk rinit : Behandlingseffekter, kostnader och kostnadseffektivitet 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Prevalensen av allergier har skattats till omkring 20 % i Sverige. Allergisk rinit är vanligast bland unga vuxna och prevalensen är högre i länder med hög levnadsstandard. På individnivå har miljön i tidig barndom stor betydelse för utveckling av allergier senare i livet. Symtomen förknippade med allergisk rinit ger upphov till nedsatt livskvalitet, vårdkostnader, och produktionsförluster till följd av sjukskrivningar.Tidigare fanns endast symtomlindrande behandlingar att tillgå, men på senare år har sjukdomsmodifierande behandlingar lanserats. Dessa består av allergenspecifika immunoterapier (ASIT) som bygger på en successivt ökad tillvänjning av allergenextrakt för att skapa immunitet. ASIT kan bestå av subkutan immunoterapi (SCIT) eller sublingual immunoterapi (SLIT). Det finns läkemedel av detta slag som ingår i den svenska läkemedelsförmånen, men med begränsningen att de får förskrivas endast när bästa möjliga symtomdämpande behandling inte ger ett tillfredsställande resultat. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturgenomgång undersöka vilken evidens som finns för klinisk effekt, inverkan på kostnader, samt kostnadseffektivitet av ASIT jämfört med enbart symtomatisk behandling vid allergisk rinit. Litteraturgenomgången utgjorde sedan grund för en bedömning av behovet av att genomföra en svensk kostnadseffektstudie.Vad gäller klinisk effekt av ASIT jämfört med symtomatisk behandling hittades flera studier av såväl SCIT som SLIT. Studierna visade genomgående på signifikanta förbättringar jämfört med symtomatisk behandling med avseende på symtom, livskvalitet, och behov av symtomatisk medicinering. Även vårdkostnader andra än de för symtomatisk behandling är lägre med ASIT.Kostnadseffektiviteten av ASIT har analyserats i flera studier gällande europeiska förhållanden. I ett par av dessa studier har även svenska förhållanden studerats specifikt. Samtliga publicerade studier fann att kostnadseffektiviteten av ASIT var god, med kostnader per QALY under 200 000 kronor om bara direkta kostnader beaktas och betydligt lägre kostnader per QALY om även indirekta kostnader beaktas. Dessa resultat bekräftas i ett räkneexempel utifrån kända fakta som avslutar denna rapport.Sammantaget talar publicerade vetenskapliga studier enhälligt för att ASIT, jämfört med enbart symtomatisk behandling, är en kostnadseffektiv behandling. Det finns ingen anledning att tro att denna slutsats skulle förändras av att genomföra en kostnadseffektstudie under svenska förhållanden. Vid en sådan studie bör extra fokus ligga på att utreda effekter på livskvalitet (QALYs) och produktionsförluster.
6.	Bernfort, Lars, et al. (författare) Chronic pain in an elderly population in Sweden : Impact on costs and quality of life 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Chronic pain among elderly people has long been a well-known problem, in terms of both societal costs and the quality of life of affected individuals. To estimate the magnitude of the problems associated with chronic pain in an elderly population, data on both costs and quality of life were gathered. A postal questionnaire was sent out to a stratified sample of 10 000 inhabitants 65 years and older in Linköping and Norrköping. The survey included questions on demographics, habits, and life situation, and different kinds of questions and instruments related to well-being (e.g., quality-of-life and pain-specific questions). In the questionnaire respondents were asked whether they were receiving any help—informal care—from a relative. If they answered yes, they were asked for permission to contact the informal caregiver and to provide contact details. The amount of informal care provided by relatives to persons with chronic pain was investigated by use of a questionnaire directed to the caregiving relatives, containing questions about time spent providing informal care.Data on costs were collected from registers of consumption of health care, drugs, and municipal services.The results of the study showed a very clear association between existence and severity of chronic pain and societal costs. The study population was subdivided into three groups with respect to having chronic pain or not, and a pain intensity during the last week of 0–4 (mild), 5–7 (moderate), or 8–10 (severe) on a scale of 0–10. Taking all costs (health care, drugs, municipal services, and informal care) into account, persons in the severe chronic pain group consumed on average 72% more resources than persons in the moderate chronic pain group and 143% more than those in the no or mild chronic pain group. Differences were most pronounced concerning municipal services and informal care costs.Even more alarming are the results on the quality of life of persons in the different groups. On the EQ-5D index, the average value for persons in the no or mild chronic pain group was 0.82. For those in the moderate chronic pain group the average value was 0.64, and for those in the severe chronic pain group the average value was only 0.38. EQ-VAS resulted in less pronounced but still clearly significant differences.It is concluded that this study, reaching a rather large part of the target population, shows that existence and severity of chronic pain among people 65 years and older affects costs to society and the quality of life of affected individuals in a massive way.
7.	Bernfort, Lars, et al. (författare) Hur påverkas vardagslivet av ADHD och närliggande funktionsnedsättningar? : Analys och sammanfattning av en enkätstudie riktad till Riksförbundet Attentions medlemmar 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
8.	Bernfort, Lars (författare) Hälsoekonomiska utvärderingar : Vad menas och hur gör man? 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Health economic assessment is a tool for estimating cost-effectiveness ofresource uses in health care. Information on cost-effectiveness constitutes onepart of the foundation on which priority setting decisions are made, in order tomake the best possible use of available resources.The aim of this report is to describe the methods, meaning, and implications ofhealth economic assessments. Methodological issues are discussed, and thereport is formulated to reflect the standpoints of health economists working at CMT.The theoretical foundation of health economic assessments is in welfare theory,prescribing a societal perspective of the analyses. A societal perspectiveprescribes that all relevant costs and effects are to be included in the analysis.Direct costs are dominated by the use of health care resources and indirect costsmainly consist of production losses, due to the fact that unhealthy people areunable to perform their work. The theory also prescribes that resourcesconsumed are to be valued according to the opportunity cost approach, i.e. thevalue of a resource in its best alternative use. In practice health economicassessments contain some deviations from what is prescribed by welfare theory,for instance when it comes to costing it is often necessary to settle with rougherestimates.Below are examples of questions that are dealt with in this report:What theoretical foundation should form the basis of our analyses?What perspective should be taken in the analysis, that of the society orthat of the health care sector?Should costs associated with informal care be included in the analysis,and if so how should they be valued?How should costs associated with production losses be valued?Should costs of added life years be included in the analysis?What alternative ways are there for measuring quality of life (QALYweights),and which of these is the most appropriate?Which level of discount rate should be used in analyses stretching overlonger times than one year?Further questions related to the analysis are described, such as the appropriatetime-frame of the analysis, simulation of future costs and consequences, andsensitivity analyses.
9.	Bernfort, Lars, 1967-, et al. (författare) Kostnadseffektivitet av allergen immunterapi : analys och genomgång av kunskapsläget 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Allergier orsakar mycket besvär för drabbade individer och stora kostnader för hälso- och sjukvården och samhället. Tidigare forskning tyder på att allergen immunterapi (AIT) kan vara ett framgångsrikt sätt att behandla personer med allergisk rinit/rinokonjunktivit. Tidigare genomförda hälsoekonomiska studier tyder också på en acceptabel kostnadseffektivitet för AIT jämfört med enbart symtomatisk behandling.Syftet med denna studie var att kartlägga evidensläget för att undersöka möjligheterna att uttala sig om för vilka patienter som AIT är lämpligt, samt när förskrivning kan bedömas som kostnadseffektiv. Grundtanken var att försöka dela in patienter i subgrupper med olika egenskaper, behandlingseffekt och kostnadseffektivitet. Indelningen i subgrupper var i första hand tänkt att baseras på ålder, typ av allergen, symtomens svårighetsgrad och symtomens varaktighet.Tidigt beslutades att evidensläget inte tillåter analys av subkutan (SCIT) och sublingual (SLIT) immunterapi separat, utan dessa behandlas i klump med det förenklade antagandet om en jämn fördelning mellan SCIT och SLIT. Denna analys genomfördes som en modellanalys med antagandet att personer startar AIT-behandling vid 25 års ålder. Det generella resultatet av analysen var att med ett samhällsperspektiv är AIT dominant, dvs. att behandlingen både sparar kostnader och genererar hälsovinster jämfört med enbart symtomatisk behandling. Med ett hälso- och sjukvårdsperspektiv blev kostnadseffektivitetskvoten av AIT jämfört med enbart symtomatisk behandling cirka 245 000 kronor per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY).Tillgänglig evidens tillåter tyvärr inte subgruppsanalyser på det sätt som var tänkt. Detta beroende på att behandlingseffekt specificerat på allergentyp, allergins svårighetsgrad och symtomens varaktighet inte analyserats och rapporterats i tidigare publicerade studier. Den enda uppdelningen som befanns vara någorlunda meningsfull var den baserad på ålder. Inte heller avseende denna variabel har skillnader i behandlingseffekt studerats. Däremot antogs olika indirekta kostnader (produktionsförluster) för barn, ungdomar och vuxna. Dessa kostnader saknar betydelse i en analys med hälso- och sjukvårdsperspektiv varför detta resultat inte påverkas. Med ett samhällsperspektiv däremot befanns AIT mest kostnadseffektiv riktad till vuxna (dominant), följt av barn (179 000 kronor/QALY) och ungdomar (245 000 kronor/QALY). För att kunna genomföra en mer komplett kostnadseffektanalys behövs en del information som i dagsläget saknas. Exempel på kunskapsluckor som identifierats är:En meningsfull uppdelning i tillstånd baserat på svårighetsgrad (lindrig/måttlig/svår), utifrån biomarkörer och/eller symtom.Effektiviteten av AIT och dess inverkan på övergångar mellan tillstånd.Livskvalitet och kostnader förknippade med olika tillstånd.Skillnader i behandlingseffektivitet för olika subgrupper (ålder, svårighet och varaktighet av symtom, olika allergener).Evidens som möjliggör jämförelse mellan SCIT och SLIT, när är den ena respektive den andra mest effektiv/kostnadseffektiv?Långtidseffekt av vissa AIT-terapier.
10.	Bernfort, Lars, 1967-, et al. (författare) Obstecares AFL-metod för mätning av laktatkoncentration vid avstannat värkarbete : en kostnadsanalys 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ett vanligt problem i samband med förlossningar, inte minst bland förstagångsföderskor, är att värkarbetet avstannar och förlossningen riskerar att dra ut på tiden. Värksvaghet ökar risken för födsel genom instrumentell förlossning eller med akut kejsarsnitt vilket i sin tur ökar risken för komplikationer (t.ex. blödningar).Den vedertagna behandlingen av en värksvaghet är ett användande av Oxytocin, som dock riskerar att överstimulera livmodermuskeln och istället förlänga förlossningstiden. Obstecare har tagit framen smidig, pålitlig och icke-invasiv metod för mätning av laktatnivåer i fostervatten. Med ledning av dessa mätningar kan välgrundade beslut fattas om huruvida oxytocin ska sättas in eller inte vid värksvaghet. Att undvika insättning av oxytocin vid redan höga laktatnivåer skulle leda till färre onödigt långa förlossningar och färre akuta kejsarsnitt och instrumentella förlossningar.För att undersöka huruvida kostnaden för användning av Obstecares AFL-metod uppvägs av inbesparade kostnader till följd av förändringar i förlossningsutfall genomfördes en hälsoekonomisk (kostnads)analys av att använda denna metod på förstföderskor jämfört med att inte göra det. Analysen är begränsad till den vårdepisod då förlossningen sker och till kostnader.De mest framträdande resultaten av analysen var att antalet akuta kejsarsnitt beräknades minska med cirka 30% och instrumentella förlossningar med cirka 12%. Hälso- och sjukvårdens kostnader beräknades minska med 1 662 kronor (-4%) per förlossning med avstannat värkarbete (inräknat kostnad för laktatmätning).Resultatet av denna analys tyder på att mätning av laktatnivåer vid värksvaghet hos förstföderskor är kostnadsbesparande. Tillgänglig evidens tyder på att strategin borde införas i svensk hälso- och sjukvård.
11.	Bernfort, Lars (författare) QALY som effektmått inom vården : Möjligheter och begränsningar 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Hälso- och sjukvårdens resurser är ändliga och för att använda resurserna på bästa sätt är prioriteringar nödvändiga. I syfte att tjäna som underlag vid prioriteringar genomförs allt fler hälsoekonomiska utvärderingar, i vilka kostnader för olika behandlingar ställs mot de positiva effekter på hälsa/livskvalitet som de medför. Dessa positiva effekter uttrycks vanligen som kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) och resultatet av en utvärdering uttrycks som kostnaden per vunnen QALY. Det är dock inte självklart vad en QALY står för då denna kan mätas och räknas fram på flera olika sätt.Denna rapport ägnas åt effektmåttet QALY med avseende på vad det innebär, vad det är tänkt att representera, hur det mäts, teoretiska och metodologiska problem, samt tänkbara alternativa tillvägagångssätt. Förutom att beskriva och ge en bild av effektmåttet QALY är syftet med rapporten att identifiera intressanta och relevanta frågor för vidare forskning om QALY och mätning av vårdens effekter.Rapporten inleds med ett kapitel där QALY-ansatsen sätts in i sitt sammanhang genom en bakgrund och teoretisk grund. Sedan följer en redogörelse för prospekt teorin, som tagits fram som en kritik mot den traditionella QALYansatsen och som möjligen kan utgöra en alternativ ansats. Kapitel 2 beskriver från vilka olika perspektiv QALY-vikter kan mätas samt vilken betydelse val av perspektiv kan ha för resultatet. Med perspektiv avses här i första hand vem som ska tillfrågas om hur bra eller dåligt ett sjukdomstillstånd är, drabbade patienter eller representanter för allmänheten? I kapitel 3 beskrivs metoder för mätning och värdering av QALY-vikter. Såväl direkta som indirekta metoder förklaras. Metodproblem beskrivs och diskussion förs om fördelar och nackdelar med olika mätmetoder samt vilka skillnader i resultat de kan förväntas medföra. Kapitel 4 ägnas åt specialfrågorna om negativa QALY-vikter, eller hälsotillstånd värre än döden, samt värdering av temporära tillstånd. Mätmetoder för dessa situationer och problem förknippade med dessa diskuteras. I kapitel 5 sätts QALY-ansatsen in i ett större sammanhang genom att den relateras till idén om rättvisa. Frågor som diskuteras är till exempel huruvida QALY-ansatsen är förenlig med en rättvis fördelning av resurser och om rättvisa borde tas hänsyn till i QALY-modellen eller inte. I kapitel 6 länkas QALY-ansatsen till teorier om lycka. Kan lyckoforskningen berika den traditionella hälsoekonomiska ansatsen? Kan lyckoforskningen bidra till bättre metoder för mätning av vårdens effekter, det vi vanligen kallar QALY? Rapporten avslutas med en diskussion som mynnar ut i intressanta och angelägna forskningsfrågor. Tanken är att vi ska gå vidare med en del av dessa frågeställningar.
12.	Bistoletti, Peter, et al. (författare) En hälsoekonomisk modellstudie av primärscreening mot livmoderhalscancer med cellprov- och HPV DNA-test 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Livmoderhalscancer är en ovanlig cancersjukdom i Sverige. Sjukdomen är ändå ett allvarligt hälsoproblem då den ofta drabbar relativt unga kvinnor och kan leda till döden. Inte minst tack vare införande av regelbundna hälsokontroller med tidigare upptäckt av sjukdomen som följd så har dödligheten minskat en lång period. Betydelsen av organiserad screening har dock ifrågasatts då programmet aldrig blev föremål för någon adekvat utvärdering innan det startade.Nu står vi inför nya medicinska och sjukvårdpolitiska frågeställningar rörande åtgärder för att förebygga livmoderhalscancer. Det vetenskapligt fastställda sambandet mellan förekomst av HPV (Humant Papillomavirus) och livmoderhalscancer har bland annat inneburit framtagning av ett vaccin mot vissa typer av HPV med en livlig debatt rörande utformning av det nationella vaccinationsprogrammet. Vidare finns det nya tester för att upptäcka förekomst av HPV hos kvinnor som kan kombineras med och eventuellt ersätta nuvarande cellprov. Det är komplicerat att bestämma vilken strategi som är bäst då det i praktiken är empiriskt omöjligt att utvärdera alla tänkbara alternativ i traditionella kliniska studier. Förutsättningarna förändras också hela tiden när nya teknologier aktualiseras. Detta ställer krav på analyser som samlar bästa tillgängliga information på ett systematiskt sätt för att belysa olika konsekvenser med de data som finns idag.Denna rapport presenterar en modellanalys som gjorts av docent Peter Bistoletti och fil dr Karin Sennfält. De har genomfört analysen tillsammans med flera av Sveriges ledande experter inom detta område. Vid tidpunkten för studien var Peter och Karin verksamma vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT), Institutionen för hälsa och samhälle (IHS), Linköpings Universitet.Arbetet har finansierats av Landstinget i Östergötland, Cancerfonden, och från EU.Linköping september 2007Per Carlsson, professor
13.	Brodtkorb, Thor-Henrik, et al. (författare) Förutsättningar för etablering av en nationell prioriteringskommitté i hälso- och sjukvården : Erfarenheter från andra länder 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med denna studie är att redovisa förutsättningar för en nationell kommitté eller motsvarande för utvärdering och prioritering vid beslut avseende införande av andra sjukvårdsteknologier än läkemedel i hälso- och sjukvården samt att presentera för- och nackdelar med olika lösningar.Huvuddelen av underlaget till studien kommer från intervjuer med ett flertal internationella aktörer - för att fånga ett brett faktaunderlag om hur andra länder har agerat i frågan. De länder som har ingått i studien är Australien, England, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland och Spanien. Utöver intervjuer med nyckelpersoner i respektive land har vi genomfört två workshops med representanter från Nationella samordningsgruppen för kunskapsstyrning. Statliga myndigheter och företrädare för medicintekniska företag har varit inbjudna att delta.Vi bedömer att det är realistiskt och motiverat att överväga införande av ett nationellt system för utvärdering och beslut om införande och utmönstring av icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier. I ett sådant system förutsätts att beslut fattas av någon typ av nationell prioriteringskommitté eller nämnd, fortsättningsvis i rapporten förkortad NPK.Vårt uppdrag har varit att presentera och diskutera olika praktiska och principiella komponenter i ett sådant system. Hur organisationen bör utformas i detalj har vi inte tagit ställning till då frågan ligger utanför vårt uppdrag. I genomgången har vi pekat på fördelar och nackdelar med olika lösningar för de tio komponenter som vi menar utgör byggstenarna för en NPK. Baserat på dessa för- och nackdelar, men utan att ta ställning till organisatoriska eller tidsmässiga aspekter, eller omfattningen på verksamheten, så framträder för oss ett huvudalternativ. Detta huvudalternativ bör diskuteras i relation till alternativa lösningar och preciseras ytterligare.Med tanke på att utgångspunkten för denna rapport har varit att undersöka förutsättningar för etablering av en nationell prioriteringskommitté i hälso- och sjukvården, är det också naturligt att vi haft den nationella nivån som utgångspunkt. Varje land vi har undersökt har ett system som är utformat för att passa in i den sjukvårdsstruktur och finansiering som finns i det enskilda landet. Då ansvaret för Sveriges hälso- och sjukvård delas mellan stat och landsting, förefaller det mest adekvat att staten får ansvar för samordning, tillhandahållande av beslutsstöd och kompetens (via myndigheter och kommittéer) och att en NPK formas och drivs av staten tillsammans med sjukvårdshuvudmännen. De sistnämnda har ansvar för att producera och finansiera hälso- och sjukvården. En sådan organisation vore mest i linje med dagens sjukvårdssystem och hur finansieringsansvaret är uppdelat. Alternativet är att bilda ett nationellt organ med enbart företrädare från regioner och landsting. Mot detta talar att statens expertkompetens utnyttjas i lägre grad och att det finns en risk att regionalpolitiska hänsynstaganden kan spela en alltför stor roll.Med tanke på att budgetansvaret för att bekosta nya teknologier i hälso- och sjukvården i Sverige i huvudsak ligger på landstingen så förfaller det ologiskt att förorda direkt budgetansvar för NPK. Därmed inte sagt att kostnadsmedvetenhet inte är mycket viktigt i en sådan kommitté. Det bör därför vara en kommitté som kan balansera budgethänsyn med kostnadseffektivitet och rättvis fördelning av resurser.De flesta länder strävar mot ett system som är inkluderande när det gäller vilka typer av teknologier som ska ingå i utvärderingarna. De flesta typer av teknologier, både gamla och nya, ter sig därför som aktuella även i Sverige. Samtidigt är det tydligt att det inte går att utvärdera alla teknologier med tanke på den stora arbetsmängd detta skulle leda till. Den svenska branschorganisationen Swedish Medtech uppskattar att det idag finns cirka en halv miljon unika medicintekniska produkter och utifrån detta så förstår vi att inflödet av enbart nya medicintekniska produkter är mycket stort. Dessutom innebär många av dessa endast marginella förändringar jämfört med tidigare teknologier. Vi förespråkar ett system som prioriterar vilka teknologier som ska utvärderas baserat på deras konsekvenser (hälsoeffekt, ekonomisk omfattning, etisk kontrovers etc.) snarare än typ av teknologi eller om den är gammal eller ny. På detta sätt undviks att vissa typer av teknologier får ”fribrev” in isystemet.Det finns tre huvudalternativ med tanke på vem som tar fram kunskapsunderlag till utvärderingarna: 1. Enbart företagen; 2. Enbart den beslutande kommittén eller motsvarande; 3. Dessa två kombinerat. Baserat på våra erfarenheter från andra länder och även de återkopplingar vi har fått från referensgruppen tror vi att det vore olyckligt att införa ett system som helt utesluter företagen som uppgiftslämnare. Framför allt kommer NPK i sådana fall att gå miste om dataunderlag som ännu inte är publicerat men som kan vara av stor vikt för besluten. Dock behöver företagsbaserade underlag givetvis granskas av någon oberoende instans innan beslutet fattas.Det finns behov av tydliga incitament för att lyfta frågor till utvärdering och beslut. Erfarenheter från Västra Götalandsregionen tyder på att den startfinansieringsmodell som tillämpas där har varit ett lyckat sätt för att få in förslag på teknologier som bör utvärderas. Incitament behöver dock inte alltid vara av ekonomisk art utan kan även vara av administrativ karaktär. Registrering av alla nya teknologier (produkter och procedurer) i ett register innan de får användas skulle kunna bidra till att identifiera kandidater för utvärdering.Samtliga länder vi har undersökt har valt att ha flera aktörer involverade i processerna för identifiering, utvärdering, prioritering och beslut angående införande. Flera informanter har även framhållit vikten av att separera den organisation som fattar beslutet från den eller de som tar fram beslutsunderlaget för att öka legitimiteten. Det kan vara administrativt mer komplicerat med två separata organisationer men våra intryck från denna studie tyder på att denna nackdel uppvägs av de fördelar som uppnås.Det är en fördel om processerna för identifiering, utvärdering och beslut är så öppna som möjligt. Stor öppenhet i alla steg medför dock en stor arbetsbörda och kostnader. Frågan om öppenhet och medverkan från allmänheten förefaller vara en avvägning mellan tillräcklig grad av sekretess och öppenhet rörande både process och beslut för att uppnå legitimitet. Att vid ett eventuellt införande av NPK starta med en relativt sluten process där enbart besluten redovisas men sedan ha en tydlig ambition och plan för att bli mer öppen i hela processen efter hand kan vara en framkomlig väg. Vi bedömer att den värdegrund och det utvecklingsarbete av öppna prioriteringar som redan pågår i Sverige är av hög relevans för NPK. Vi ser därför inget behov av en särskild värdegrund för NPK, utöver den som blir resultatet av de pågående prioriteringsdiskussionerna. Det är dock angeläget att ett eventuellt bildande av NPK föregås av framtagning av tydliga direktiv till NPK om hur den ska förhålla sig till och tillämpa riksdagens riktlinjer för prioriteringar.Med avseende på politisk involvering eller inte i besluten har det i samtliga länder vi har undersökt varit en tydlig politisk koppling till själva beslutet om införande eller inte av teknologin. Detta står i kontrast till hur det för närvarande fungerar i Sverige med t.ex. TLV, där besluten inte involverar politiker. I denna fråga verkar det snarare handla om att skapa ett system som gör att den kommitté eller person som ska fatta införandebeslutet har tillräckligt förtroende och legitimitet att förvalta denna uppgift. Det kan betyda att politiker inkluderas i en kommitté som befolkningsföreträdare eller representanter för den part som ansvarar för finansieringen. Lika väl kan det fungera med personer i kommittén som medverkar på personliga mandat, som har en adekvat kompetens och erfarenhet men också ett förtroende från andra att lösa uppgiften.Formen för ”Omprövning” är starkt sammankopplad med valet av andra strukturella komponenter. Vår utgångspunkt är dock att det bör finnas någon typ av omprövningsmekanism under processen samt efter beslut. Skulle det bli en myndighet som fattar bindande beslut på liknande sätt som TLV gör i dag bör det vara möjligt för företag att överklaga beslutet till domstol. I andra fall är det NPK som bör utveckla egna rutiner för omprövning på eget eller andras initiativ.Vi har i denna studie undersökt förutsättningar för etablering av en nationell prioriteringskommitté i Sverige för icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier i hälso- och sjukvården. Arbetet har baserats på erfarenheter från länder med existerande system för beslut om införande av sjukvårdsteknologier samt diskussioner i Sverige med en referensgrupp samt styrgrupp för projektet. Vi har i vårt arbete identifierat tio viktiga komponenter för uppbyggnaden av en sådan kommitté och fört en diskussion kring dessa. Vi ser möjligheter och fördelar med att etablera en nationell prioriteringskommitté i Sverige för identifiering, utvärdering och prioritering vid beslut avseende införande av andra sjukvårdsteknologier än läkemedel i hälso- och sjukvården. För- och nackdelar med olika tänkbara lösningar har diskuterats i rapporten, medan de mer exakta formerna för en nationell prioriteringskommitté är en fråga för fortsatt utredning.
14.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (författare) An evaluation of prostate cancer screening using a decision analytic model 1993 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract As early prostate cancer is often asymptomatic, the disease is often not diagnosed until it has reached an advanced, incurable stage. However, if diagnosed when it is still confined to the prostate, prostate caner is potentially curable. At present, there are no completed prospective evaluations or other scientific evidence to suggest that prostate cancer mortality is reduced or that quality of life is increased either by curative treatment or by screening programmes. However, the potential effects of a screening programme can be modelled using decision analytic computer software.The aim of this project was to develop a model for comparing the expected quality-adjusted life expectancy for a group of men subjected to a programme of screening for prostate cancer to that of a control group with conventional case-finding, given limited empirical data on the effectiveness of both strategies.Due to limitations of existing data, the analysis was developed during the early stages of evaluating a prostate cancer screening programme. We wish to illustrate how an analytic tool such as this model can be used in the future.The model was functionally separated into two parts. The first part, the observation submodel, covers the first 6 years of the programme and classifies the screened population into different quality of life states, based on observed outcomes. The second part, the simulation submodel, predicts quality adjusted life-years for healthy participants and for prostate cancer patients who receiving curative treatment or expectant management. Data for the model were obtained from a pilot programme on screening for prostate cancer in which a randomly selected population sample has been screened by digital rectal examination in Norrköping Sweden in 1987 and 1990. The outcome evaluated in the model was quality-adjusted life expectancy for individuals in the cohort invited to the screening programme, compared to results for population controls.While the preliminary results identify some health benefits associated with screening, more accurate empirical data for a number of key variables could improve the evaluation. One feature of this model is that it combines solid, empirical data from the observation submodel with simulated results. When better empirical data on the actual consequences of different strategies are available, they can easily be analysed by using this model.
15.	Carlsson, Per, et al. (författare) Kan sjukvården styras? : En rapport om spridning och kontroll av medicinsk teknologi 1991 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
16.	Carlsson, Per, et al. (författare) Nationellt system för utvärdering, prioritering och införandebeslut av icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier : en förstudie 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Behovet av ett system för nationella utvärderingar för andra sjukvårdsteknologier än läkemedel har aktualiserats. Det finns flera förslag om att införa en typ av ”behandlingsförmånsnämnd”. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, SBU och TLV har gemensamt uppdragit åt Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) vid Linköpings universitet att genomföra en förstudie som belyser problem och analyserar förutsättningarna för nationella utvärderingar inom området. Förstudien ska ge underlag för myndigheternas ställningstagande till om det finns behov av att ta ytterligare utredningsinitiativ.Förstudiens övergripande syfte är att skapa en bakgrundsbeskrivning för hur utvärdering, prioritering och införandebeslut av nya icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier genomförs i Sverige och andra länder idag. Underliggande frågeställningar som undersöks är: Hur kan man i syfte att avgränsa införandebeslut, definiera och kategorisera icke-farmakologiska teknologier?Hur är det nuvarande systemet för utvärdering, prioritering och införandebeslut i Sverige uppbyggt med fokus på SBU, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och TLV?Hur har andra länder organiserat sina system för utvärdering, prioritering och införandebeslut av icke-farmakologiska teknologier?Inom ramen för projektet har det inte varit möjligt att studera andra länders sjukvårdssystem i detalj på plats. Vi har varit hänvisade till beskrivningar av systemen i andra länder baserade på vetenskapliga artiklar, rapporter samt olika organisationers officiella dokument etc. som finns tillgängliga på Internet. Detta har i vissa fall kompletterats med intervjuer med nyckelpersoner. Samma sak gäller för beskrivningen av de svenska myndigheterna. Information om förekomsten av olika typer av teknologier har hämtats från officiella sammanställningar och registerdata. Vi redovisar information från sex länder där vi funnit tillräckligt med information för att preliminärt kunna besvara de frågor vi formulerat i förväg. Dessa länder är Australien, Nya Zeeland, England, Spanien, Italien, Kanada och USA.Vi drar följande slutsatser från förstudien:Det är relativt komplicerat att definiera vad vi menar med andra sjukvårdsteknologier än de som är baserade på läkemedel och avgränsa de teknologier som kan tänkas bli föremål för en reglering. Vårt praktiska försök att beskriva de teknologier som SBU Alert utvärderat visar:att kirurgiska åtgärder och medicinska åtgärder dominerar men även förhållandevis många screeningprogram har blivit utvärderade,att bland insatsfaktorerna dominerar medicinteknisk utrustning tillsammans med läkemedel. Aktiva implantat och biologiska produkter är också relativt vanligt förekommande. Hjälpmedel och dentala produkter ingår nästan inte alls som primär insatsfaktor,att de allra flesta teknologier används primärt i behandlande syfte. Diagnostiska teknologier är också relativt vanliga.När vi tar bort läkemedel ur sammanställningen och kombinerar åtgärd och insatsfaktor bildas 18 olika kategorier av sjukvårdteknologier som SBU Alert utvärderat. Här dominerar kombinationen kirurgisk åtgärd och medicinteknisk utrustning. Därefter följer kirurgisk åtgärd och insättning av aktivt implantat. Vi föreslår i rapporten ett sätt att definiera och klassificera teknologier som vi funnit användbart för ändamålet. Denna utesluter inte läkemedel utan läkemedel ingår som en insatsfaktor bland flera.Ett annat syfte var att skapa en bakgrundsbeskrivning för hur utvärdering, prioritering och införandebeslut av nya icke-farmakologiska teknologier genomförs i Sverige och andra länder idag. Vi har identifierat ett antal centrala komponenter som vi anser är värda att beakta vid en utformning av ett nationellt system för utvärdering, prioritering och införandebeslut av nya ickefarmakologiska sjukvårdsteknologier. Dessa komponenter är:Organisatorisk nivå - På vilken organisatorisk nivå bör införandebeslut avicke-farmakologiska sjukvårdsteknologier ske?Omfattning- Bör man vara allomfattande eller selektiv vid inklusion/urval avsjukvårdsteknologier för utvärdering?Baspaket - Bör det finnas en baslista som visar vad som finansieras medoffentliga medel eller är det tillräckligt att enbart redovisa nya beslut påmarginalen?Mångfald av aktörer - Bör det vara en eller många aktörer som svarar förutvärdering, prioritering och beslut om finansiering?Faktaproducent - Vem är lämpligast att tillhandahålla faktaunderlaget?Öppenhet - Hur öppen bör man vara i sin redovisning av beslutsprocess ochresultat?Politisk involvering - Hur politiskt oberoende bör besluten vara?Budgetansvar - Bör det finnas ett budgetansvar hos den enhet som rekommenderar eller fattar införandebeslut?Nytt och gammalt - Bör besluten gälla både införande av nya teknologier och tmönstring av gamla?Värdegrund – Bör det finnas en explicit värdegrund för prioriteringar och hur bör den utformas?Omprövning - Bör det finnas en mekanism för omprövning av beslut?Sammanfattningsvis ser vi en utveckling i andra länder som går i riktning mot en ökad grad av utvärdering och prioritering vid beslut avseende införande av andra sjukvårdsteknologier än läkemedel. Vårt preliminära intryck är att i stort sett samtliga system vi studerat fortfarande är under utveckling och att de ännu inte funnit sina former. I t.ex. Australien och Nya Zeeland känner vi till att pågår det utredningar som föreslår eller ska komma med förslag till förbättringar.Våra än så länge begränsade studier av olika länders system har visat att det inte finns något perfekt system att kopiera direkt. Sättet på vilket de olika systemen är uppbyggda hänger delvis samman med hur respektive lands sjukvård är organiserad och hur mycket resurser som man har valt att avsätta för detta ändamål. Resultatet från förstudien visar emellertid att det finns ett antal länder som har större erfarenhet av ”godkännande” av icke-läkemedelsbaserade teknologier än vad vi har i Sverige. De mest intressanta länderna är England, Nya Zeeland, Kanada och Australien. Möjligen kan Spanien också vara av intresse. Det finns därför stor anledning att överväga hur man på bästa sätt kan fördjupa sig i dessa länders system och komplettera med erfarenheter från ytterligare några länder som vi inte haft möjlighet att studera i förstudien. Dit hör Nederländerna, Israel, Frankrike och Norge.För att kunna bli skarpare i analysen av andra system vid ett eventuellt fortsatt arbete bör man antagligen utgå från en eller flera modeller för en svensk mekanism. För att komma fram till en eller flera sådana tentativa modeller bör landstingen involveras i arbetet. Detta kan ske genom att arrangera en workshop med representanter från myndigheter, landstingen och yrkesförbund som tillsammans tar ställning till och vidareutvecklar preliminära modeller som sedan kan analyseras och diskuteras i ljuset av erfarenheter från andra länder.
17.	Ceder, Monika, et al. (författare) Patientinformation avseende bröstcancer och diabetes : en utvärdering 1998 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Avsikten med studien var att i första hand undersöka hur patientinformation uppfattas av personer med två sjukdomar - bröstcancer och diabetes. den patientinformation som avsågs var dels information från hälso- och sjukvården och dels information från andra källor. Ett delsyfte var att låta personer med erfarenhet av tidigare nämnda sjukdomar bedöma den patientinformation avseende bröstcancer och diabetes som finns i den medicinska faktadatabasen MARS. Underlaget för studien utgörs av materiel från fokusgrupper och efterföljande telefonintervjuer.
18.	Davidson, Thomas, et al. (författare) CMT rapport: kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran hos patienter med förmaksflimmer 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Förmaksflimmer är den vanligaste arytmin i Sverige och orsakar stora kostnader inom hälso- och sjukvården. Förutom att patienterna vanligen drabbas av försämrad livskvalitet går det också åt stora resurser för komplikationer i form av tromboembolier och stroke. De flesta behandlingar inom förmaksflimmer kombineras med antikoagulationsbehandling för att förebygga eller förhindra uppkomst av tromboembolier och ischemisk stroke. Vid denna behandling krävs noggrann dosering för att sänka risken för stroke utan att kraftigt höja risken för blödningar. Warfarin har under lång tid varit det mest effektivaantikoagulationsläkemedlet för skydd mot tromboembolier vid förmaksflimmer. Ett annat behandlingsalternativ är acetylsalicylsyra (ASA). Ett nytt antikoagulationsläkemedel som heter dabigatran (Pradaxa®) har nyligen godkänts som förebyggande behandling av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer. Dabigatran har i en stor studie, (RE-LY), visat sig reducera risken för stroke jämfört med warfarin.Det övergripande syftet med denna rapport är att beräkna hälsoekonomiska konsekvenser i form av kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran (Pradaxa®) som förebyggande behandling av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer. I grundanalysen analyseras dabigatran 150 mg två gånger per dag för personer som är under 80 år och dabigatran 110 mg två gånger per dag för personer 80 år eller äldre. Jämförelser görs med warfarin och ASA, och warfarinbehandlingen delas dessutom in i tre subgrupper; välinställda, dåligt inställda samt warfarin-naïva patienter.En simuleringsmodell har skapats för att beräkna långsiktiga kostnader och effekter för de olika behandlingsalternativen. Effekterna mäts i antal förhindrade stroke, antal vunna levnadsår samt antal vunna kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs). Priset för de båda dagliga doserna av dabigatran (150 mg gånger två och 110 mg gånger två) är 25,39 kronor per dag.Analyserna i den här rapporten visar att kostnaden för förmaksflimmer i Sverige beräknas till drygt 4,1 miljarder kronor år 2010. Denna kostnad förväntas sjunka vid införande av dabigatran, till följd av besparingar inom vården av stroke och ett sänkt produktionsbortfall. Kostnaden per vunnet QALY för dabigatran 150 mg / 110 mg jämfört med warfarin, hos patienter som är 65 år gamla och följs upp i 20 år, har beräknats till 74 216 kronor. Vid jämförelse med välinställd warfarinbehandling höjs kostnaden per vunnet QALY till 107 186 kronor. Om dabigatran 110 mg två gånger dagligen jämförs med ASA leder det till lägre kostnader och bättre effekter, vilket innebär att dabigatran 110 mg två gånger dagligen är en dominant behandling för patienter som inte är lämpliga för warfarinbehandling.Ett införande av dabigatran leder till kostnadsförskjutningar inom flera olika områden. En ökad kostnad uppkommer för läkemedel, medan sänkta kostnader uppkommer till följd av färre stroke. För patienten innebär dabigatran lägre risk för stroke och färre besök i sjukvården.
19.	Davidson, Thomas, et al. (författare) En pilotstudie av självtestning vid behandling med oral antikoagulantia : Hälsoekonomiska aspekter 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract För att undvika uppkomst av tromboembolier som t.ex. ischemisk stroke vid diagnoser som leder till ökad risk för att blodet koagulerar används antikoagulations (AK) läkemedel, vanligt förekommande är sk vitamin Kantagonister (AVK-läkemedel) där warfarin (Waran®) är vanligast. AVKläkemedel behöver återkommande testning för att säkerställa effektiv behandling. Denna testning sker normalt vid AK-mottagningar men kan också genomföras av patienterna själva genom självtestning.Den här pilotstudien studerar patienter som självtestar sin AVKläkemedelsbehandling i Östergötland med fokus på kostnader och kostnadseffektivitet.Studien har en före- efter design under 12 månader där patienterna är sina egna kontroller. Patientkohorten består av 20 patienter med AVK-läkemedelsbehandling. Det primära utfallsmåttet är tid inom terapeutiskt intervall före och efter självskattning. Patienterna fick vid 3 tillfällen fylla i instrumenten EQ-5D och SF-36 samt svara på frågor avseende hur mycket de hypotetiskt skulle vara beredda att betala (willingness-to-pay) för att använda självtestning.Medelåldern var 56 år och 67 procent var män. Andel av behandlingstiden inom terapeutiskt intervall var mellan 57 och 100 procent, med ett medel på 86 procent. Mindre blödning inträffade hos 3 patienter men ingen tromboembolisk episod påvisades. Studien är för liten för att säkerställa några kliniska skillnader. Totalt beräknas självtestning kosta 180 kronor per tillfälle, vilket var lägre än de 370 kronor som varje test hos AK-mottagningen innebar. Patienternas livskvalitet (mätt i QALY-vikter) visade en tendens till att stiga under de studerade 12 månaderna. Betalningsviljan sjönk från 11 526 kronor vid baseline till 6 490 kronor efter ett år. Eftersom kostnader har besparats och effekterna förväntas vara likvärdiga är självtestning en kostnadseffektiv åtgärd. Då det dessutom har visats att det finns en samhällelig betalningsvilja för utrustningen stärker detta resultatet att självtestning är kostnadseffektivt hos den studerade patientgruppen.Rapportens resultat tyder på att självtestning leder till lägre kostnader, samt en tendens till förbättrad livskvalitet för patienterna. Inga kliniska skillnader har påvisats. Detta gör att självtestning i rapporten har ansetts vara enkostnadseffektiv åtgärd. Detta är dock en liten pilotstudie och dess resultat behöver verifieras i större studier.
20.	Davidson, Thomas, 1977-, et al. (författare) Kostnaden för förmaksflimmer i Östergötland 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Förmaksflimmer (FF) är den vanligaste förekomna arytmin i Sverige. Att ha FF innebär en ökad risk för att drabbas av stroke och den huvudsakliga behandlingen går därför ut på att motverka stroke genom antikoagulationsbehandling med warfarin. Det finns tidigare ingen beräkning på hur mycket FF kostar i Sverige och med anledning av att nya behandlingsmetoder och läkemedel kan förväntas komma inom en snar framtid finns ett behov av att veta hur mycket resurser som FF förbrukar idag. Syftet med den här rapporten var därför att beräkna kostnaden för FF i Östergötland. Detta gjordes genom att samtliga relevanta kostnadsposter identifierades och kvantifierades till lämpliga enheter. Därefter beräknades kostnaden i en modell, både för dagens situation men också genom en prognos för de närmaste åren. Fokus har varit på de komplikationer som FF ger ökad risk för, samt behandlingar för att minska denna risk. Behandlingen syftar oftast inte till att bota själva flimret utan till att motverka de risker för komplikationer som FF för med sig.Tre möjliga alternativ för patienter med FF inkluderades i beräkningen; behandling med warfarin, behandling med ASA eller ingen behandling. Endast patienter med måttlig eller hög risk för stroke inkluderades i beräkningen. Endast omkring 50 procent av alla patienterna får idag warfarin vilket betyder att underbehandling föreligger eftersom nästan alla patienter med FF är rekommenderade att behandlas med warfarin.Den totala kostnaden för FF i Östergötland har beräknats till 137 miljoner kronor år 2006 och prognostiserats till 155 miljoner kronor år 2008 och 177 miljoner kronor år 2010, vilket är en ökning med nästan 30 procent på fyra år. Om endast de direkta kostnaderna inkluderas är kostnaden 115 miljoner kronor år 2006. Kostnaden för stroke är den största enskilda kostnaden och står för 84 procent av den totala kostnaden när även de indirekta kostnaderna inkluderas.Eftersom prevalensen av FF stiger hos personer över 60 år och är mycket hög hos personer över 80 år förväntas antalet personer med FF öka i takt med att andelen äldre i samhället ökar. Denna ökning förväntas fortsätta under lång tid vilket leder till kraftigt ökade kostnader för samhället till följd av FF. Eftersom nya behandlingar för att både bota flimret samt att motverka stroke är under utveckling är det dock möjligt att detta på sikt kan hålla ner kostnaderna jämfört med beräkningen i denna rapport.
21.	Davidson, Thomas, 1977- (författare) Kostnader och konsekvenser av blodflödesbaserad riskbedömning för identifiering av individer med risk för trycksår 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med den här rapporten var att studera potentiella konsekvenser avseende förekomst av trycksår och kostnader vid användning av PU sensor som tillägg till redan existerande riskbedömningar inom slutenvård och äldreomsorg.Den huvudsakliga metoden i rapporten var beräkningar i enlighet med metodiken för en kostnadsanalys. Beräkningar gjordes av vad olika riskbedömningsmetoder för att identifiera individer med risk för trycksår, var för sig eller i kombination, ger för konsekvenser i form av antal trycksår och kostnader. Kostnadsberäkningen använde ett hälso- och sjukvårdsperspektiv inklusive äldreomsorg och inkluderade kostnader för riskbedömning, eventuella förebyggande insatser samt kostnader för eventuella trycksår. Data har baserats utifrån publicerade artiklar, register samt skattningar.Beräkningarna visade att om PU sensor används som extra bedömning för 1000 patienter inom slutenvården uppkommer en extra kostnad om 120 000 kronor för bedömningen, och att 25 extra riskpatienter identifieras. Om preventiva åtgärder sätts in för alla extra identifierade patienter med risk skulle detta leda till 20 färre patienter med trycksår. Användning av PU sensor för 1000 patienter skulle därmed leda till en besparing om 1 791 500 kronor.Även inom äldreomsorgen visade beräkningarna att användning av PU sensor leder till en besparing, men inte lika stor som inom slutenvården. För 1000 patienter skulle användning av PU sensor leda till 15,5 identifierade patienter med risk. Genom preventiva åtgärder skulle 12,4 patienter undvika att utveckla trycksår till en besparing om 325 310 kronor.Känslighetsanalyser visade att kostnaden för användning av PU sensor har liten påverkan på resultatet men att kostnaden för trycksår har stor påverkan. Kostnaden för prevention har liten påverkan medan andelen patienter med risk samt sensitiviteten hos PU sensor att identifiera riskpatienter är av stor betydelse. Sammantaget visar dessa känslighetsanalyser att det huvudsakliga resultatet är robust och att PU sensor förväntas leda till färre uppkomna trycksår och besparingar. Därtill tillkommer den ökade livskvaliteten som en konsekvens av förhindrade trycksår.
22.	Davidson, Thomas, 1977-, et al. (författare) Närståendes konsekvenser : Hur kan de inkluderas i den hälsoekonomiska analysen? 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport har skrivits vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) vid Linköpings Universitet. Ekonomiskt stöd har utgått från Landstinget i Östergötland med syftet att tjäna som metodstöd för den som använder och bedömer hälsoekonomiska utvärderingsstudier. Dessutom har ekonomiska medel tillhandahållits från Apoteket AB:s forskningsfond som en del i ett större projekt, vilket studerar vad som är med och inte med i en hälsoekonomisk utvärdering.I rapporten diskuteras hur närståendes konsekvenser skulle kunna inkluderas i en hälsoekonomisk analys. Stora delar av detta område är relativt outforskat och stöter på en mängd metodproblem. Detta har gjort att det många gånger inte går att ge tydliga rekommendationer i dagsläget. Rapporten visar dock att närståendes konsekvenser kan vara av stor vikt i en hälsoekonomisk analys, och ett viktigt första steg är att dessa konsekvenser uppmärksammas. Vidare forskning kommer krävas för att säkerställa att närståendes konsekvenser kan mätas, värderas och inkluderas i analysen på ett korrekt sätt. Rapporten vänder sig i första hand till dem som har viss erfarenhet av hälsoekonomiska utvärderingar. Den är dock skriven så att även den oinvigde ska kunna ta del av den. I det senare fallet kan den dock behöva kompletteras med litteratur som redogör för hälsoekonomiska utvärderingar i helhet. Ett stort tack till alla dem som vid seminarier eller annat tillfälle har gett värdefulla kommentarer på projektet.Linköping, 2008-05-29Thomas Davidson, Lars-Åke Levin
23.	Eriksson, Thérèse, 1988-, et al. (författare) Utvärdering av vårdval ryggkirurgi i Stockholms län 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Uppdrag och syfteCentrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings Universitet fick under 2014 i uppdrag av Stockholms Läns Landsting (SLL) att utvärdera vårdval ryggkirurgi (VVR). I VVR används ett värdebaserat ersättningssystem vilket gör att VVR skiljer sig från andra vårdval inom Stockholms län.Syftet med denna utvärdering är att 1) utifrån registerdata utvärdera VVR utifrån volym, kostnad samt hälsoutfall med Region Östergötland som kontroll, 2) redogöra för hur anställda inom SLL respektive de privata vårdgivarna har upplevt utformning, implementering, förvaltning av VVR och hur det har påverkat deras arbete samt hur de upplevde beslutsprocessen för införandet.MetodAtt kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder kan vara värdefullt vid utvärdering av en komplex intervention med många faktorer att ta hänsyn till. Kvantitativ och kvalitativ metod erbjuder olika sätt att beskriva ett fenomen, vilket innebär att metoderna kan generera olika resultat. Man bör inte utgå ifrån att resultaten ska replikera varandra utan snarare att man ska få en djupare förståelse för fenomenet. I denna utvärdering är utgångspunkten att metoderna kan och bör användas som komplement till varandra.Den kvalitativa delen i denna rapport bygger på intervjuer med anställda på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) vid SLL samt anställda hos de privata vårdgivarna1. Ändamålsenlig urvalsteknik har använts för att välja intervjupersoner och intervjuerna baseras på en explorativ ansats. Den kvantitativa delen baseras på registerdata från fem olika registerhållare, deskriptiva data presenteras och statistiska analysmetoder har använts för att jämföra grupper och utveckling över tid före och efter införandet av VVR. Utvärderingen grundar sig på Donabedians ramverk för utvärdering av kvalitet inom sjukvården (1).Resultat baserat på registerdataVolymAntalet indexoperationer har ökat med 17 procent efter införandet av VVR. Volymökningen kan förklaras med att det operationstak som fanns vid upphandling har tagits bort och att den nya ersättningsnivån kräver en högre produktion. Även tillgängligheten har ökat, dels på grund av det finns fler vårdgivare, dels på grund av utökade öppettider samt fler mer centralt belägna mottagnings- och rehabiliteringslokaler.HälsoutfallUnder de tre år som har gått sedan införandet av VVR har 1006 fler patienter opererats jämfört med motsvarande period före införandet. Detta motsvarar en vinst på 210 QALYs till följd av VVR. Livskvalitetsvinsten efter operation per patient har inte påverkats av VVR, men justerat för vårdtyngd och socioekonomiska faktorer har den postoperativa livskvaliteteten ökat med 0,04 i EQ-5D-index.KostnaderSLL:s kostnad för elektiv ryggkirurgi har i genomsnitt ökat med 20 miljoner kronor per år efter införandet av VVR. Den totala kostnaden för elektiv ryggkirurgi har ökat med 16 procent jämfört med motsvarande period före vårdvalet. Kostnadsökningen kan förklaras av volymökningen som uppgick till 17 procent. Kostnaden per operation har minskat med 7 procent. Även kostnaden per vårdepisod2 har minskat med 9 procent.Den inkrementella kostnadseffektkvoten för VVR estimerades till drygt 50 000 kronor per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY). Om kostnaden för vård under hela vårdepisoden och indirekta kostnader kopplade till sjukfrånvaro inkluderades i analysen uppgick den inkrementella kostnadseffektkvoten till 230 000 kronor per vunnen QALY.Individ- och prestationsersättningBaserat på patientens svar på Global Assessment såg den prestationsbaserade ersättningen i genomsnitt ut enligt följande:Helt försvunnen smärta: 3 651 krMycket förbättrad smärta: 1 167 krNågot förbättrad smärta: -1 746 krOförändrad smärta: -4 453 krFörsämrad smärta: -6 215 krHade inte smärta: 529 krTanken var att prestationsersättningen skulle uppgå till ungefär 10 procent av bas- och garantiersättning, i realiteten blev andelen som högst knappt 7 procent. I de flesta fall uppgick prestationsersättningen till cirka ±2 procent av bas- och garantiersättningen. Den individbaserade justeringen låg i majoriteten av fallen på ca ±2 procent.I jämförelse med de kostnader som uppkommer på grund av kostnadsansvaret för postoperativ vård menade vårdpersonal att den värdebaserade ersättningen (baserat på GA) var för låg. De ansåg därför att det inte var värt att följa upp den värdebaserade ersättningen och därmed har incitamenten inte haft önskad effekt då fokus främst ligger på att hålla de postoperativa kostnaderna nere istället för på hur den värdebaserade ersättningen kan maximeras.SjukskrivningAndelen sjukskrivna patienter minskar efter införandet av VVR. Antalet sjukskrivningsdagar har ökat, främst på grund av längre sjukskrivning före operation.Konsumtion av smärtstillande läkemedelAndelen patienter som använder opioidbaserade läkemedel postoperativt har minskat med VVR, även doseringen per patient har minskat. Andelen patienter som använder antiepileptika har preoperativt och i samband med operation ökat, men postoperativt minskat. Andelen patienter som använde antidepressiva postoperativt ökade efter införandet av VVR, likaså doseringen preoperativt och i samband med operation.Resultat baserat på intervjuerUtformning, implementering och förvaltningHos vårdgivare var beslutet att införa VVR väl förankrat, mycket på grund av att professionen fick komma till tals under utformningen av vårdvalet. Hos Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) hade beslutet inte samma stöd då man tidigare bedömt att elektiv ryggkirurgi inte lämpade sig som vårdval samt att landstingets system inte kunde stödja den typen av ersättningssystem som diskuterades.Generellt har kommunikationen upplevts som god mellan vårdgivare och HSF under utformningen av VVR. Personal hos vårdgivare upplevde kommunikationen som särskilt god i jämförelse med hur kommunikationen varit i utformningen av andra vårdval.Flera intervjupersoner menade att det saknades stöd för hur man praktiskt skulle arbeta med det nya systemet, vilket kan förklaras av att VVR var nytt även för personalen på HSF. Personal hos vårdgivarna upplevde att det tog för lång tid att få svar på frågor vilket i sin tur ledde till att ärenden samlades på hög och personal kände stress över att antalet olösta ärenden ökade. Vårdvalet upplevdes som personbundet, särskilt under de första åren efter införandet av VVR.På HSF fanns en medvetenhet om att de inte riktigt hade resurser till löpande uppföljning och revidering av avtalen med vårdgivare. Det gav upphov till viss frustration över att veta vad som bör förändras utan att ha de resurser som krävs för att genomföra det. För att ekonomiska incitament ska vara långsiktigt effektiva är det viktigt med kontinuerlig uppföljning och justering.ArbetsprocesserVårdgivareVVR är utformat så att vårdgivarna är fria att utforma sina arbetsprocesser på det sätt som de själva anser är bäst. Den enda begränsningen är ersättningen som landstinget har bestämt baserat på kostnadsdata från en av vårdgivarna. Det tvärprofessionella arbetet var mer påtagligt hos två av de fyra intervjuade vårdgivarna.Efter införandet av VVR uppgav vårdpersonal att de blivit mer enhetliga i registreringsförfarandet och mer stringenta i sina bedömningar av operationsindikationer. En negativ sidoeffekt som framkommit är att särskilda ingrepp inte gått att utföra inom vårdvalets ramar. Därför anser vårdgivarna att en justering av tillåtna kombinationer vore lämpligt så att fler diagnoser och ingrepp inkluderas för att undvika att patienter hamnar utanför systemet.Vårdgivarna inom VVR har ett postoperativt kostnadsansvar för patienten vilket ger dem anledning att bygga upp ett förtroende hos patienterna för att öka chansen för att patienten kommer tillbaka vid komplikationer samt efterlever läkarens anvisningar. Då patienterna är fria att söka sig till en annan vårdgivare skulle det underlätta för vårdgivarna om de blev informerade när deras patient vårdades på annat håll för att på så vis ge dem en chans att själva åtgärda komplikationen. Det postoperativa kostnadsansvaret har dock upplevts som administrativt krävande då IT-systemet inte är tillräckligt förfinat för att urskilja vård kopplad till VVR från annan vård. Därutöver uppgav intervjupersoner en upplevd avsaknad av struktur och stöd för hur man praktiskt skulle inkludera sjukgymnastik. Samordningen av sjukgymnastik har varit komplicerat för alla vårdgivare och det är svårt att styra patienter som har ett fritt val. Detta ansvar har blivit en central del i vårdgivarnas arbete varför många tycker att större vikt bordeha lagts på utformningen av detta ansvar. Det kan därför uppfattas som att inkluderingen av sjukgymnastik var ett för stort steg att ta i samband med införandet av VVR men samtidigt ett steg i rätt riktning som egentligen skulle ha krävt både bättre utformade system och en bättre samverkan med sjukgymnastik som område.Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF)Generellt har HSF inte haft möjlighet att genomföra den kontinuerliga uppföljning och revidering som vårdvalet kräver på grund av relativt små personella resurser. Istället har arbetssättet gällande vårdval generellt kännetecknats av större revideringar med några års mellanrum. Detta arbetssätt påminner i stor utsträckning om det arbetssätt som råder under upphandlingsförfaranden inom SLL. En utav grundidéerna med vårdval går därför till viss del förlorad när avtalsrevideringarna är stora och sker sällan istället för att mindre justeringar görs fortlöpande för att anpassa systemet. Vidare skulle HSF:s arbete gynnas av att få in ökad kompetens som kan ha
24.	Garpenby, Peter, 1952-, et al. (författare) Att genomföra psykiatrireformen i vardagen : en uppföljande studie 1998 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
25.	Garpenby, Peter, 1952- (författare) Att omsätta psykiatrireformen i handling : en första redovisning från Östergötland 1996 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
26.	Garpenby, Peter, 1952-, et al. (författare) Den medicinska faktadatabasen MARS inom Socialstyrelsen : en utvärdering 1998 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
27.	Garpenby, Peter (författare) Evidensbaserade policybeslut i hälso- och sjukvård : Redovisning av nio strategier 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Sverige har betydelsen av en ”kunskapsbaserad hälso- och sjukvård” betonats i officiella dokument, t.ex. den s.k. Dagmaröverenskommelsen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen, åtminstone sedan mitten av 1990-talet. Utgångspunkten för ett evidensbaserat beslutsfattande för organisering, inriktning och fördelning av resurser i samhället (det som på engelska benämns evidence-based policy eller EBP) är att det är önskvärt att i högre grad påverka både administrativt och politiskt beslutsfattande med ”evidens”.Den faktiska kunskapen om hur EBP verkligen fungerar är begränsad. Befintliga översiktsartiklar pekar ut två områden som väsentliga för att påverka förutsättningarna att tillämpa EBP, nämligen: (a) personliga relationer och kontakter mellan producenter av forskning och användare av forskningsresultat och (b) åtgärder för att göra forskningsresultaten tydliga och lättillgängliga så att dessa kan användas.I rapporten presenteras nio strategier med utgångspunkt i evidensen, i relationen mellan producent av evidens och beslutsfattare respektive kunskapen om villkoren för det kollektiva beslutsfattandet.En skiljelinje går mellan strategier som har en mer avgränsad syn på vad som utgör evidens — fokus ligger vanligtvis på forskningsresultat — och sådana strategier som bygger på antaganden om att EBP främjas genom en breddad syn på vad som utgör evidens. Strategier som betonar vikten av att producenterna av evidens ökar sin kunskap om beslutsfattarnas villkor, inklusive vilka institutionella och politiska faktorer som kan påverka användandet av evidens, innebär ett steg bort från det smala perspektivet på EBP. Ett ytterligare breddat perspektiv utgör sådana strategier som fokuserar på framtagningen och användningen av evidens vid komplexa och ”krångliga” problem (wicked problem), där beslutsfattaren f.f.a tillämpar ett ledarskap för att mer förutsättningslöst identifiera evidens med hjälp av en mångfald aktörer.En breddad syn på evidens vid kollektivt beslutsfattande behöver dock inte innebära att forskningsgenererad kunskap ges en underordnad roll. Det kan istället tolkas som att det krävs en mer avancerad förståelse för hur olika kunskapsformer kan komplettera varandra vid kollektivt beslutsfattande i samhällsfrågor.
28.	Garpenby, Peter, 1952-, et al. (författare) Hälsoinformation idag och i morgon : Östgötarnas användning av och förtroende för olika informationskällor 2000 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
29.	Garpenby, Peter, 1952-, et al. (författare) Hälsoinformation via Internet, bibliotek och patientinformationscentraler : en systematisk litteraturgranskning 1999 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
30.	Garpenby, Peter, 1952-, et al. (författare) Inställningen till vårdprogram bland personal inom barn- och ungdomspsykiatrin : en lägesrapport från Östergötland 1999 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
31.	Garpenby, Peter, 1952-, et al. (författare) Inställningen till vårdprogram bland personal inom barn- och ungdomspsykiatrin : en uppföljande studie 2003 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
32.	Garpenby, Peter, 1952- (författare) Inställningen till vårdprogram bland personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i Östergötland : en kompletterande intervjustudie 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Utvärderingen av introduktionen av vårdprogram inom barn- och ungdomspsykiatrin i Östergötland (BUP i Östergötland) har pågått i omgångar sedan 1998. Det var då som den dåvarande ledningen tog kontakt med CMT för att initiera en utvärdering av ett utvecklingsarbete som just skulle påbörjas. Det går att hitta flera ovanliga inslag i de nu genomförda utvärderingsstudierna. För det första, att utvärderingen initierades i ett tidigt skede och utvärderarna inbjöds att följa arbetet från starten (vilket tyvärr inte alltid är fallet). För det andra att medlemmar i organisationen engagerat sig i arbetet och på olika sätt positivt underlättat detta (förekommer inte heller alltid). För det tredje, att enkätundersökningarna lades upp som totalundersökningar där all personal deltog (vanligtvis gör man olika slags urval). För det fjärde, att kvantitativa och kvalitativa metoder har kunnat kombineras i tre olika studier (trots diskussioner om ”metodtriangulering” under drygt 10 års tid är det fortfarande inte helt vanligt). Författaren riktar ett tack till de medarbetare vid BUP i Östergötland som ställt sin tid till förfogande för intervjuer. Ett särskilt tack riktas till referensgruppen för den aktuella studien: Marianne Helgesson, Per Gustafsson, Maria Varenhorst, och Birgitta Widén-Arana.Linköping 2006-12-11Peter Garpenby
33.	Garpenby, Peter, 1952- (författare) Introduktion av metoder inom psykiatrin i Blekinge, Västmanland och Östergötland : en jämförande studie 1994 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
34.	Garpenby, Peter, 1952-, et al. (författare) Nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården : en uppföljande studie 1996 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
35.	Garpenby, Peter, 1952- (författare) Ny organisation för psykiatrin i Östergötland : en studie av implementering inom ett landsting 1991 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
36.	Garpenby, Peter, 1952-, et al. (författare) Ordnat införande av metoder i klinisk verksamhet : En studie av försök med dialogmöten inom Landstinget i Östergötland 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport redovisar hur Landstinget i Östergötland, under medverkan av representanter för Institutionen för medicin och hälsa (IMH) vid Linköpings universitet, under åren 2010 till 2012 utvecklade och prövade ett program där forskningsbaserad kunskap sammanställdes och presenterades vid dialogmöten bland kliniska enheter i landstinget. Avsikten var att anpassa ett program som prövats i provinsen Alberta i Kanada, ” The Alberta Ambassador Program”, till svenska förhållanden. Den styrgrupp som under Metodrådet ansvarade för programmet genomförde 2012 sammanlagt 14 dialogmöten vid sjukhuskliniker och vårdcentraler i Östergötland.Rapportens syfte är att med hjälp av ett ramverk för ”knowledge brokering” - en form för kunskapsöverföring i hälso- och sjukvård - analysera utvecklingen och genomförandet av programmet för ordnat införande av metoder (”Östgötamodellen”) och jämföra med den kanadensiska modellen samt diskutera eventuella skillnader och likheter mellan modellerna.Materialet till studien är insamlat genom observation av möten med de grupper som ansvarade för initiering, utveckling och genomförande av programmet, genom en web-enkät till deltagarna i de dialogmöten som ingick i programmet, samt genom intervjuer med nyckelpersoner.Rapporten visar att försöket i Östergötland hade inslag från olika former av ”knowledge brokering”, t.ex. ”linkage and exchange” som betonar mötet mellan forskning och praktik, men tyngdpunkten kom alltmer att förskjutas mot ”knowledge management” som innebär att ta fram och sprida kunskap av visst slag. Ett stråk av en tredje form, ”capacity building”, som går ut på att hjälpa praktisk verksamma att formulera frågor som kan besvaras med hjälp av forskning, förekom men var aldrig särskilt framträdande i försöket.En väsentlig skillnad mellan de två försöken var att man i Alberta eftersträvade indirekta effekter av interventionen genom att deltagarna i rollen som ”opinionsledare” skulle föra informationen vidare. I Östergötland eftersträvades en direkt påverkan på beteendet inom kliniska enheter.En stor del av försöket i Östergötland handlade i utvecklingsfasen om att ta fram och bedöma kunskapsunderlag kring ett specifikt läkemedel (pregabalin/Lyrica). Sammanställning av ”evidens” i denna form är i sig inte något märkligt utan förekommer i många olika sammanhang. Bland deltagarna i efterföljande dialogmöten kan vi avläsa ett varierande intresse för det aktuella fallet. Det viktiga är snarare att försöket avsåg användning av ”dialogmöten” för att få deltagarna att reflektera över sitt eget handlade och eventuellt agera för att förändra. Vi kan avläsa ett betydande intresse bland deltagarna för arbetsformen. Det finns därför anledning att fråga sig hur man kan gå vidare med inslag av ”dialog” för att sammanföra vetenskaplig ”evidens” med vardaglig praktik. Vi menar att ”mellanled” kan spela en viktig roll för att möjliggöra en sådan dialogisk process.
37.	Garpenby, Peter, 1952-, et al. (författare) Primärvård Under Kommunalt Huvudmannaskap : CMT:s analys av försöket i Katrineholm 1997 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
38.	Garpenby, Peter, 1952- (författare) Procedurrättvisa och praktisk prioritering : tre fall från svensk hälso och sjukvård 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Prioritering av vård väcker starka känslor bland många människor. Prioritering likställs ofta med nedskärningar av offentlig service. Ändå är prioritering det mest naturliga man kan tänka sig inom ett hälso- och sjukvårdsystem som finansieras kollektivt genom skatter. När prioritering sker öppet blir frågan dock känslig i ett skattefinansierat sjukvårdsystem eftersom solidariteten mellan medborgare med olika medicinska behov sätts på prov. En sjukvård organiserad efter den generella principen rymmer inslag av omfördelning, mellan frisk och sjuk, mellan lite och mycket sjuk, mellan rik och fattig och ofta mellan ung och gammal. När sjukvårdens möjligheter expanderar utan att samhällets ekonomi riktigt hänger med i svängarna kommer ett sådant system lätt i obalans. Frågan blir då hur mycket solidariteten tål – denna problematik möter våra politiker. Hur mycket omfördelning går egentligen att visa upp för medborgarna.I rapporten undersöks tre fall med anknytning till prioritering. De är hämtade ur vardagen inom svensk hälso- och sjukvård under senare år och illustrerar en problematik som kommer att bli mer och mer påtaglig. Rapporten pekar på både möjligheter och problem.I rapporten redovisas resultaten från delstudie 2 i projektet ”Svåra beslut vid prioriteringar i hälso- och sjukvård – kan ’rättvisa processer’ stärka legitimiteten?” Projektet har erhållit finansiering genom Det nationella forskningsprogrammet om sjukvårdens förändringar, Tema 2: Prioriteringar i praktiken (bakom forskningsprogrammet står Landstingsförbundet och ett antal landsting och regioner).Författaren riktar ett tack till finansiärerna samt till alla personer inom tre icke namngivna landsting (eller motsvarande) som frikostigt delat med sig av erfarenheter, kunskap och åsikter.
39.	Garpenby, Peter, 1952-, et al. (författare) Utvärdering och förslag till organisation av nationella register för kvalitetskontroll inom hälso- och sjukvården 1994 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
40.	Gruneau, Lina, 1994-, et al. (författare) Precision i hälsoekonomiska utvärderingsresultat och osäkerhet i prioriteringsbeslut 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) genomför på uppdrag av regeringen ett arbete med att utveckla metoder för hälsoekonomiska utvärderingar av precisionsmedicin och betalningsmodeller för avancerade terapiläkemedel (ATMP). TLV redovisar i sin andra rapport inom ramen för uppdraget ett antal nya möjliga metoder som kan användas i en hälsoekonomisk utvärdering för att värdera huruvida de priser som företagen efterfrågar är rimliga i förhållande till läkemedlens nytta. Eftersom hälsoekonomiska utvärderingar alltid är behäftade med osäkerhet i skattningarna är frågan om hur osäkerhet skall analyseras och beskrivas central för precisionsmedicin och ATMP då dataunderlagen ofta är knapphändiga. I en slutsats från ett tidigare arbete om utmaningarna med att utvärdera kostnader och hälsoeffekter inom ramen för precisionsmedicin konstaterades det att osäkerheten i skattningarna av kostnadseffektivitet kommer att öka när patientpopulationerna som utvärderas blir allt mindre. Vidare framgick det i de tidigare arbetena att TLVs ansats för att beskriva och analysera osäkerhet inte alltid är helt tydlig. Som en del i TLVs regeringsuppdrag ingår det att beskriva och tydliggöra osäkerheter i skattningar av kostnadseffektivitet samt hur dessa osäkerhet kan påverka osäkerhet i prioriteringsbeslut och den här rapporten är en del i det arbetet.Rapporten är fristående från den rapport som TLV skrivit inom ramen för regeringsuppdraget men har som mål att ge en kompletterande beskrivning av de osäkerheter som oftast föreligger när hälsoekonomiska utvärderingar utgör en del av ett underlag för prioriteringsbeslut. Förhoppningen är att denna rapport tillsammans med TLVs rapport ska stimulera till fortsatt diskussion om potentiella lösningar för att hantera utmaningar inte bara med precisionsmedicin och ATMP utan även med beslutsfattande under osäkerhet generellt inom hälso- och sjukvården.
41.	Hallert, Eva, 1947-, et al. (författare) Sjukdomsförlopp, kostnader och livskvalitet vid nydebuterad reumatoid artrit 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport är framtagen i ett samarbete mellan CMT, Reumakliniken i Östergötland och Avdelningen för Reumatologi vid IKE, Hälsouniversitetet i Linköping och har finansierats med hjälp av Landstinget i Östergötland och Forskningsrådet i Sydvästra Sjukvårdsregionen (FORSS).Det övergripande syftet med TIRA-projektet (Tidiga Insatser vid Reumatoid Artrit) var att ställa diagnos tidigt och starta multiprofessionell behandling på specialistenhet. Modern handläggning av RA (ledgångsreumatism) innebär snabbt ställd diagnos, snabbt insatt potent bromsmedicin och strukturerad uppföljning. Detta arbetssätt utvecklades i TIRA-studien och har haft stor betydelse för omhändertagandet av nyinsjuknade patienter med reumatisk sjukdom. TIRA studien har också skapat ett nätverk för kunskapsutveckling inom hela sydvästra sjukvårdsregionen samt Södermanlands och Ã–rebro län. En stor databas för forskning har skapats och arbetet har resulterat i 16 originalartiklar i vetenskapliga tidskrifter. Fem avhandlingar har hittills skrivits med utgångspunkt från TIRA-data. Data har också exporterats till det nationella Svenska RA-registret.Sedan TIRA-studien startade, har behandlingsstrategierna ändrats avsevärt. I början av 2000-talet introducerades s.k. biologiska läkemedel, framför allt TNFblockerare och 10 år efter start av TIRA-1 har nu TIRA-2 studien startat.Upplägget är i allt väsentligt detsamma och TIRA-1 kohorten kommer därvid att utgöra ett unikt referensmaterial, såväl till hälsoekonomiska data som till sjukdomsutveckling för patienter i den nya studien. Denna rapport omfattar TIRA-1 studien och redovisar sjukdomsförlopp och hälsoekonomiska konsekvenser av sjukdomen och dess behandling. Många personer har varit delaktiga i studien och vi vill främst tacka Thomas Skogh, Reumakliniken Universitetssjukhuset i Linköping och alla medarbetare på de 10 medverkande reumatologenheterna. Vi vill också tacka Jan Persson som är medarbetare i TIRA projektet och har bidragit med värdefulla synpunkter. Ett extra varmt tack riktas till alla 320 patienter som deltagit i undersökningar och noggrant fyllt i enkäter under flera år.Linköping november 2007-11-27Eva Hallert, Magnus Husberg, Andrea Schmidt, Dick Jonsson
42.	Heintz, Emelie, 1981- (författare) The cost-effectiveness of foetal monitoring with ST analysis 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract How to allocate resources in the health care sector is academically dealt with within the subject of health economics. Economic evaluations are within this area used to compare the costs and effects of medical interventions with the purpose to help decision makers decide how to allocate resources.Oxygen deficiency in the foetus during birth can lead to severe life long injuries in the child. In high-risk deliveries, there is therefore considered necessary to use foetal surveillance with a scalp electrode and the choice is between surveillance with internal cardiotocography (CTG) and surveillance with ST analysis. The standard procedure is in most hospitals currently CTG, which records the foetal heart rate and the uterine contractions. The second strategy, in this thesis referred to as ST analysis, complements CTG with foetal electrocardiography (ECG) and ST analysis.The objective of this report is to from a societal perspective determine the costeffectiveness of using ST analysis in complicated deliveries, compared to the use of CTG alone. A cost-utility analysis was performed based on a probabilistic decision model incorporating the relevant strategies and outcomes. The costs and effects of the two different treatment strategies were compared in a decision tree. Discounted costs and quality-adjusted life-years (QALYs) were measured and simulated over a life-time perspective.The analysis resulted in an incremental effect of 0.005 QALYs for the ST analysis strategy, when compared to the CTG strategy. ST analysis was also associated with a €30 lower cost. Thus, CTG is dominated by the ST analysis strategy. The probability that ST analysis is the cost-effective alternative is high for all values of willingness-to-pay for a QALY, which means that a decision to implement the ST analysis strategy based on the results of this thesis would be surrounded by a low degree of uncertainty.
43.	Henriksson, Martin, Associate Professor, 1974-, et al. (författare) Hälsoekonomiska utvärderingsaspekter av precisionsmedicin och ATMP 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har inom ramen för ett regeringsuppdrag undersökt hur hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin kan utvecklas samt utrett möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Inom ramen för detta uppdrag har CMT bistått TLVs utredning genom utrednings- och analysarbete kopplat till vissa av de frågeställningar som myndigheten valt att fokusera på i regeringsuppdraget. Föreliggande rapport redovisar resultatet av det arbetet. Syftet har varit att ge en tillräckligt detaljerad beskrivning av hälsoekonomisk utvärderingsmetod för att kunna problematisera hälsoekonomiska utvärderingsaspekter av precisionsmedicin och ATMP. Rapporten gör inte anspråk på att utreda alla aspekter kopplade till precisionsmedicin och ATMP och syftar inte till att ge några definitiva lösningar på de komplexa utmaningar som dessa utvärderingar innebär. Rapporten kan läsas fristående från TLVs huvudrapport men innehållet och de exempel som redovisas präglas av vad utredarna inom ramen för TLVs uppdrag har fokuserat på. Författarna är ensamt ansvariga för innehållet i den här rapporten.
44.	Henriksson, Martin, 1974-, et al. (författare) Tröskelvärden och kostnadseffektivitet : innebörd och implikationer för ekonomiska utvärderingar och beslutsfattande i hälso- och sjukvården 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Resultaten från hälsoekonomiska utvärderingar redovisas oftast som en inkrementell kostnadseffektivitetskvot (ICER efter engelskans incremental cost-efectiveness ratio) vilken anger kostnaden per uppnådd effektenhet för den åtgärd som utvärderas. En åtgärd kan vara ett preventionsprogram, en diagnostisk metod eller en behandling i form av ett kirurgiskt ingrepp eller ett läkemedel (vi använder fortsättningsvis begreppet interventioner som ett samlingsnamn för alla dessa åtgärder). Vanligtvis används ett hälsorelaterat mått såsom kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) som effektmått. För att en ICER på ett meningsfullt sätt skall kunna tolkas och tillämpas i beslutsfattande krävs att vi har en uppfattning om vad resultaten representerar och vad de kan jämföras med. Inte sällan anges ett gräns-värde för när en intervention kan anses vara kostnadseffektiv i litteraturen, ett så kallat tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Ambitiösa försök att skatta detta värde har nyligen presenterats och bidrar med ny kunskap på området. I ljuset av denna forskning är det också tydligt att det finns olika tolkningar av tröskelvärdet, vilket kan bidra till otydlighet i både beslutsfattande och diskussioner om vad som kan anses vara en rimlig gräns för kostnadseffektivitet. Syftet med föreliggande rapport är att beskriva olika tolkningar av tröskelvärdet, sammanfatta vilken empirisk kunskap vi har om detta värde idag och slutligen diskutera vidare forskning i en svensk kontext.I rapporten illustreras de två huvudsakliga definitionerna av tröskelvärde som återfinns i litteraturen.Konsumtionsvärdet av hälsa kan tänkas representera vad individer på marginalen är villiga att ge upp i konsumtion för att erhålla ytterligare en QALY. I den internationella litteraturen har detta värde kommit att benämnas v.Marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn kan tänkas representera kostnaden för att generera ytterligare en QALY på marginalen i hälso- och sjukvårdssektorn. Tröskelvärdet med denna tolkning bör utgöra kostnaden per QALY för den minst kostnadseffektiva interventionen som återfinns inom hälso- och sjukvårdssektorn. I den internationella litteraturen benämns detta värde k.I rapporten diskuteras implikationerna av att använda de olika definitionerna i beslutsfattande samt hur de hänger ihop med alternativkostnader i olika delar av samhället. När en intervention tar resurser i anspråk som annars skulle ha använts till sjukvård är alternativkostnaden förlorad hälsa. Denna alternativkostnad kan representeras av marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn, k. När en intervention tar resurser i anspråk som annars skulle ha använts för privat konsumtion är alternativ-kostnaden istället förlorad konsumtion, vilken kan representeras av konsumtionsvärdet av hälsa, v. Vilket perspektiv som anses relevant samt i vilken sektor konsekvenserna av olika interventioner upp-står bör därmed vara avgörande för vilken eller vilka definitioner av tröskelvärdet som kan behöva beaktas.Empiriska studier har i större utsträckning försökt skatta konsumtionsvärdet av hälsa (v) jämfört med marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn (k). Kunskapen om båda storheterna är begränsad ur ett svenskt perspektiv. En större studie från England utgör det första och mest ambitiösa försöket att explicit skatta tröskelvärdet ur ett marginalproduktivitetsperspektiv med hjälp av större data-material. I den studien skattades tröskelvärdet till en kostnad per QALY motsvarande ungefär 150 000 kronor. I ett försök att översätta dessa skattningar till tröskelvärden i andra länder redovisas en kostnad per QALY i intervallet 170 000 till 210 000 kronor för Sverige. Skattningarna får anses vara behäftade med en hög grad av osäkerhet. Nyligen publicerade studier från Australien och Spanien redovisar skattningar motsvarande 185 00 och 250 000 kronor per QALY. I studier som undersökt konsumtions-värdet av hälsa redovisas skattningar på 30 000 till flera miljoner kronor per QALY.En stor del av variationen i resultaten kan troligtvis hänföras till metodologiska aspekter. Studierna varierar i flera dimensioner; praktisk undersökningsmetod (online, intervjuer eller pappersenkäter), utformning av svarsalternativ, statistiska metoder för att analysera data, typ av hälsoförändring som värderats (enbart livskvalitet, enbart livslängd eller en kombination), om värderade hälsoförändringar uppnås med säkerhet eller med en viss sannolikhet samt om hälsoförändringen som värderas tillfaller respondenten själv eller någon annan. Få studier med data från svenska individer där generella hälso-förändringar värderats av ett urval från allmänheten har identifierats. Den enda studien som vi identifierat i referentgranskade tidskrifter redovisar skattningarna för Sverige i intervallet 150 000 till 350 000 kronor. I en relativt ny svensk rapport som finns tillgänglig på Institutet för Hälso- och Sjukvårds-ekonomis (IHE) hemsida redovisas skattningar på 2,4 miljoner kronor per QALY.En slutsats i vår rapport är att det behöver tydliggöras hur valet av perspektiv faktiskt påverkar vilken eller vilka definitioner av tröskelvärdet som bör vara relevanta när hälsoekonomiska utvärderingar används som underlag vid beslutsfattande inom hälso- och sjukvården. Om ett bredare samhällsperspektiv anses relevant kan både konsumtionsvärdet av hälsa (v) och marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvården (k) behöva beaktas.En annan slutsats är att oavsett vilken definition av tröskelvärde som anses relevant så har vi mycket begränsad kunskap om både marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvårdssektorn och konsumtions-värdet av hälsa i en svensk kontext. Statistisk modellering av befintliga datakällor kan vara en fram-komlig väg för att skatta marginalproduktiviteten medan välgjorda experiment eller metoder för att studera individers värderingar av hälsa via faktiska beslut och ageranden i icke-experimentella situationer kan vara en framkomlig väg för att studera konsumtionsvärdet av hälsa.
45.	Husberg, Magnus, 1968-, et al. (författare) Läkemedelsprognos : en utvecklad prognosmodell 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Den här rapporten beskriver arbetet med att utveckla prognosmodellen samt den utvecklade Excel-baserade modellen. Den nya modellen skiljer sig från tidigare använda metoder och modeller främst genom att databasen Concise används som datakälla men också genom att man i den generella trend-prognosen kan ändra prognosperioder, göra befolkningsjusteringar och på ett transparent sätt införa manuella justeringar. Den skiljer sig också från tidigare modeller genom att den använder skilda ar-betsböcker för att beräkna kostnader för förmånsläkemedel, slutenvårdsläkemedel och smittskydds-läkemedel.Det är tänkt att rapporten ska kunna användas som manual och instruktionsbok för användare av modellen. Den förklarar även hur modellen är uppbyggd och hur man väljer ut och importerar dataset från Concise och SCB som källor för den generella trendprognosen. I avsnittet Trendanalys förklaras vilka statistiska metoder som används i modellen. Avsnittet Excelboken beskriver hur trendprognosen tas fram. I slutet av rapporten redogörs för modellens validering och begränsningar.
46.	Jacobsson, Fredrik (författare) Monetära ersättningsprinciper i hälso- och sjukvård 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract To create economic incentives for those working in the health care sector, the choice and design of provider payment systems are important factors. In the first part of this paper a typology for classifying these payment systems is presented. Three dimensions are identified. The degree of activity indicates if there is a link between the provider’s activity and earnings. The time perspective indicates if the actual costs will influence the earnings of the provider, and the object indicates the area at which the incentives are aimed. The created incentives are also compared with general objectives of health care. Because economic incentives caused by payment systems constitute only part of all the factors that motivate those working in the health care sector, it is difficult to know what the final results of a new payment system will be. This is confirmed in the second part of this paper where the practical effects of different payment systems are investigated. One important, often forgotten motivator is the intrinsic motivation that derives from job satisfaction per se, compliance with ethical standards or standards of fairness (for one’s own sake), and the achievement of personal goals. To make use of desirable effects of provider payment systems and avoid undesirable effects, different payment principles are often combined. An interesting advance in this area is the great interest in mixing performance related payment with other payment principles. The fundamental objective of health care ought to be the production of health. In this perspective, payment related to health gains is of interest. The problem is measuring health gains in an objective way. Performance related payment to providers in the health care sector is outlined in the last part of the paper. To be able to design payment systems in the future that are as good as possible, both research and practical experience are needed.
47.	Jacobsson, Fredric, 1960- (författare) Mål och mått : En dokumentation och utvärdering av en resultatbaserad ersättning inom primärvården 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Att författa denna rapport har varit ett intressant och trevligt arbete. Bristen på mätvärden från tiden innan mål och mått programmet startade i Östergötland har dock inneburit en hel del jagande efter alternativa värden för att hitta något att jämföra med. Stora mängder data och information har behövt samlas in. Trots att detta har medfört att jag behövt hjälp med insamling av data från en mängd personer och dessutom grävt i ”deras” siffror har jag hela tiden fått den hjälp jag behövt och dessutom blivit vänligt bemött.Resultat- och målrelaterad ersättning är en relativt ny företeelse inom hälso- och sjukvården. År 2002 när mål och mått ersättningen startade i Östergötland fanns inte mycket dokumenterade erfarenheter vare sig i Sverige eller utomlands. Detta innebar att de som varit inblandade i mål och mått programmet i stor utsträckning fått pröva sig fram och lära under resans gång. Det har man också verkligen gjort. Programmet har utvecklats hela tiden. Trots det finns det alltid möjligheter till ytterligare förbättringar. Denna rapport innehåller bland annat en del tankar kring detta. Jämfört med att utforma något från grunden är det lätt att vara kritisk granskare. De påpekanden som görs i denna rapport ska inte tolkas som negativ kritik utan som ett inlägg i diskussionen för att göra mål och mått programmet ännu bättre. Inställningen hos de personer jag mött, i arbetet med rapporten gör att jag är övertygad om att så också blir fallet.Jag vill slutligen tacka följande personer som varit till stor hjälp under arbetets gång; Kerstin Aldstedt, Lizabeth Bellander, Lars Bernfort, Lars Borgquist, Per Carlsson, Jonatan Dahlkvist, Sven Engström, Anders Gunnarsson, Ing-Marie Hallgren, Mikael Hoffmann, Inger Hultgren, Magdalena Jacobsson, Birgitta Larsson, Matti Leijon, Sune Lindgren, Ulla-Britt Löfgren, Camilla Paananen, Ann-Sofie Pettersson, Henning Sand, Ann-Britt Wiréhn och alla personer vid länets vårdcentraler som besvarade enkäten.
48.	Johannesson, Magnus, 1964-, et al. (författare) A computer simulation model for cost-effectiveness analysis of cardiovascular disease prevention 1991 Ingår i: Médecine et informatique. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 0307-7640. ; 16:4, s. 355-362 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract In this paper a computer simulation model for cost-effectiveness analysis of cardiovascular disease prevention is presented. The computer simulation model was written in Turbo Pascal to be used on an IBM-PC compatible. The model was based on the 8-year logistic multivariate risk equations for coronary heart disease (CHD) and stroke from the Framingham heart study, but the regression coefficients can easily be changed if local data exists. The main advantages of the model are that it is easy to use, transparent, and flexible. The model was mainly developed for scientific purposes, but should be useful also for educational purposes and clinical decision analysis. The modelling approach should also be useful in many other medical areas.
49.	Larsson, Sussanne, et al. (författare) Kommunal primärvård i Katrineholm : perspektiv på utveckling och samverkan 1997 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
50.	Levin, Lars-Åke, et al. (författare) Styrformer för effektiv läkemedelsanvändning 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten Styrformer för effektiv läkemedelsanvändning har tagits fram av Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet. Utgångspunkten var ett uppdrag som givits av Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting inom arbetet med Handlingsplan för effektivare läkemedelsanvändning. Handlingsplanen presenterades av en arbetsgrupp i mars 2009. Rapportens resultat kommer att integreras i arbetet med en nationell läkemedelsstrategi.Syftet med rapporten är att kartlägga olika styrformer för läkemedelsanvändning i landstingen och analysera deras betydelse för rättvisa och effektivitet i läkemedelsanvändningen. Ett delsyfte med studien, som görs för första gången, är att starta utvecklingen av metodik för den här typen av analys.Studien består av tre delar. Den första delen är en kartläggning av landstingens styrning av läkemedelsförmånerna. I del två redovisas mått (indikatorer) som beskriver utfallet i form av läkemedelsanvändningen i olika landsting. I del tre analyseras skillnader i kunskaps- och ekonomistyrning i relation till skillnader i läkemedelsanvändning i form av de utfallsmått som beskrivits i del två.Material till kartläggningen har insamlats via enkät till samtliga 21 landsting och enkätsvaren har sedan följts upp per telefon. I enkäten efterfrågades hur styrningen fungerade år 2008 och år 2005.Decentraliseringsgraden i landstingen har ökat. Kostnadsansvaret låg på klinik- och vårdcentralsnivå i tolv landsting (9 landsting år 2005), på en mellannivå i fem landsting (7 landsting år 2005) och centralt i fyra landsting år 2008 (5 landsting år 2005).Fler landsting valde en förskrivarbaserad modell (9 landsting) istället för en befolkningsbaserad modell (8 landsting) 2008. Tre år tidigare var det istället något fler som hade valt den befolkningsbaserade modellen (10 landsting respektive 6 landsting med förskrivarbaserad modell).Tio landsting hade en integrerad hälso- och sjukvårdsbudget år 2008 (8 landsting 2005). Sju landsting hade en separat läkemedelsbudget (8 landsting 2005).Oavsett om landstingen hade en separat läkemedelsbudget eller en integrerad hälso- och sjukvårdsbudget var det vanligast att över- och underskott på lokal nivå hanterades inom den totala budgetramen för hälso- och sjukvård. Några landsting hade utvecklat olika incitamentsmodeller där det fanns möjlighet att ta del av hela eller delar av eventuellt överskott om vissa förskrivningsmål/produktionsmål/ kvalitetsmål uppfylldes.Frågan om hur under- och överskott hanteras i praktiken upplevdes som svår att besvara av kontaktpersonerna. Det finns en osäkerhet om vilka formella regler som egentligen gäller, vilket påverkat svaren.Kunskapsstöd i form av läkemedelskommitténs rekommendationslista och producentobunden information fanns i alla landsting. Representanter för ansåg generellt att deras olika former av förskrivarstöd fungerade minst lika bra som motsvarande stöd i övriga landsting. Ett undantag var IT-baserat förskrivarstöd inom privat vård där många landsting ansåg att det egna stödet fungerade sämre än i andra landsting.Vid en rangordning av de tre viktigaste stödformerna anses IT-baserat förskrivarstöd vid sjukhus som allra viktigast följt av läkemedelskommitténs rekommendationslista samt producentobundeninformation.Tidigare kartläggningar visar att landstingen över tiden hanterat kostnadsansvaret för öppenvårdsläkemedel på olika sätt. Jämfört med en tidigare undersökning från 2002 har decentraliseringsgraden inomlandstingen år 2008 ökat markant[1, 2].Analysdelen – med sammanvägning av enkätresultat och utfall av indikatorer i skilda dimensioner – visar att:Landstingens struktur i form av förekomst av universitet och landstingets storlek är den faktor som påverkar läkemedelsanvändningen mest.Landsting som infört ett decentraliserat kostnadsansvar jämfört med övriga landsting:har inte mindre volym (DDD/invånare) men lägre kostnad per invånare.har bättre följsamhet till läkemedel som rekommenderas av läkemedelskommittéer.avvek däremot inte från övriga landsting vad gällde andel patienter som fick kostnadseffektiv behandling, olämplig förskrivning inklusive polyfarmaci, användning av nya läkemedel med stor innovationshöjd samt jämlikhet. Detta kan eventuellt förklaras av otillräcklig statistisk styrka för att finna skillnader mellan grupperna.Kunskapsstyrning har i denna studie en liten påverkan på läkemedelsanvändningen. Det beror bland annat på att:kunskapsstyrning är starkt korrelerad med struktur vilket gör analysen svårtolkad.kunskapsstyrning är svår att operationalisera och mäta.kunskapsvariablernas variation är dessutom liten mellan landstingen.IT-stöd i form av gemensam läkemedelslista samvarierar emellertid med kvalitetsvariabeln ”färre interaktioner”.Ett huvudresultat är att landsting med ett decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel samtidigt hade lägre kostnader för läkemedel i öppen vård per invånare och högre följsamhet till rekommendationer utan att volymen läkemedel avvek från övriga landsting.Då detta är en epidemiologisk studie kan samvariationer beskrivas. Däremot kan studien inte visa om samvariationerna också är uttryck för orsakssamband, eller i vilken riktning ett eventuellt orsakssamband skulle gå. Inte heller kan studien kontrollera för okända faktorer som kan tänkas påverka båda de variabler som samvarierar. Inventeringen och analysen av existerande indikatorer på effektiv och jämlik läkemedelsanvändning visar på en mängd metodproblem som försvårar studier av samband mellan styrformer och utfall. Det är därför angeläget att arbetet med att utveckla valida effektivitetsindikatorer fortsätter.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 70

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: rapport (70)

Typ av innehåll: övrigt vetenskapligt/konstnärligt (69); populärvet., debatt m.m. (1)

Författare/redaktör: Garpenby, Peter, 195 ... (19); Carlsson, Per (9); Levin, Lars-Åke, 196 ... (7); Bernfort, Lars (7); Rahmqvist, Mikael (5); Levin, Lars-Åke (5); visa fler...; Husberg, Magnus (5); Carlsson, Per, 1951- (5); Husberg, Magnus, 196 ... (4); Davidson, Thomas (3); Lindström, Kjell (3); Alwin, Jenny (3); Persson, Jan, 1941- (3); Heintz, Emelie (3); Bernfort, Lars, 1967 ... (3); Davidson, Thomas, 19 ... (3); Borgquist, Lars, 194 ... (2); Mårtensson, Jan (2); Brodtkorb, Thor-Henr ... (2); Lundqvist, Martina (2); Arvidsson, Eva, 1959 ... (2); Schmidt, Andrea (2); Hedbrant, Johan, 195 ... (2); Persson, Jan (1); Janzon, Magnus (1); Jönsson, Bengt (1); Anell, Anders (1); Varenhorst, Eberhard (1); Tinghög, Gustav, 197 ... (1); Andre, Malin (1); Nyström Kronander, U ... (1); Bergström, Anders (1); Svensson, Mikael (1); Gerdle, Björn (1); Krevers, Barbro, 195 ... (1); Borgquist, Lars (1); Arlinger, Stig, 1939 ... (1); Alwin, Jenny, 1978- (1); Lundqvist, Martina, ... (1); Andersson, Agneta, 1 ... (1); Andersson, David (1); Tinghög, Gustav (1); Rosdahl, Inger, 1943 ... (1); Arvidsson, Eva (1); Aronsson, Mattias (1); Nedlund, Ann-Charlot ... (1); Henriksson, Martin, ... (1); Fernell, Elisabeth (1); Kalman, Sigga, 1952- (1); Bartha, Erzsébet, 19 ... (1); visa färre...

Lärosäte: Linköpings universitet (68); Jönköping University (1); Naturvårdsverket (1)

Språk: Svenska (64); Engelska (6)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Medicin och hälsovetenskap (36); Samhällsvetenskap (4); Naturvetenskap (3)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy