| 1. |
|
|
| 2. |
- Alexandersson, Mikael
(författare)
-
Huvudämnet - tes eller syntes?
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Hur tydliga är de nya huvudämnena vid lärarutbildningen på Malmö högskola? Har man lyckats sammansmälta det som tidigare kallades "ämnesteori" med det som tidigare kallades "didaktik, pedagogik, metodik" på ett sätt som skapat självständiga yrkesämnen? Eller - är huvudämnena mer av förpackningar där de olika delarna existerar sida vid sida? Mikael Alexandersson är professor i allmän didaktik vid Göteborgs universitet och i pedagogik vid Luleå tekniska universitet. Han har undersökt hur huvudämnena skapats, förväntningar på dessa och hur olika uppfattningar om kunskap, ämne och lärande till lärare smält samman i huvudämnena.
|
|
| 3. |
- Aronsson, Peter, 1959-
(författare)
-
Huvudämnet Historievetenskap och lärande : historiebruket i den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola
- 2004
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad formar huvudämnet historievetenskap och lärande? Utifrån denna huvudfråga granskar Peter Aronsson, professor i kulturarv och historiebruk vid Linköpings universitet, specifikt historieämnet vid den nya lärarutbildningen på Malmö högskola. Hur ser visionerna, förhoppningarna och hotbilderna ut för det nya huvudämnet historia? Hur ser ämnets innehåll ut vad gäller stoff, teman och arbetssätt? Vilken historiesyn förmedlas och kommuniceras? Vilken syn på skolarbetet och historiekunskapens roll i skolan presenteras? Hur ser bruket av det förflutna i skolan och lärarutbildningen ut? Hur uppfattar lärarstudenterna huvudämnet historia? Det är några frågor Peter Aronsson lyfter fram. Vill du veta hur han resonerat, vad han kommit fram till och hur han ser på ett fortsatt kvalitetsarbete kan du läsa denna rapport
|
|
| 4. |
- Aulin-Gråhamn, Lena, et al.
(författare)
-
Kultur, estetik och skola, några forskningsperspektiv ; delrapport utredningen Kultur och skola
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Det har inte funnits möjlighet att inom det nu pågående KOS-uppdragetråda bot på det teoretiska underskott den bristande dokumentationen medför. Det har inte heller varit vårt uppdrag. Det vi kunnat göra, med hjälp av extra medel från Statens Kulturråd, har varit att inventera det nordiska forskningsfältet och ge en del internationella perspektiv. Lars Gustaf Andersson bidrar i rapporten med texten Kulturen i skolan & skolan i kulturen, eller Heisenbergs obestämdhetsrelation ännu en gång. Jan Thavenius diskuterar i en text, Estetik och skola - Några synpunkter på forskningsläget, kring några använda och användbara begrepp. Inom KOS-arbetets ram har vi börjat bygga upp en bibliografi på nätet. Den publiceras här i det skick den befinner sig i sommaren 2002. Sedan dess har mer hänt. Bibliografin kompletteras fortlöpande på nätet. Den läsare som saknar texter i bibliografin kan kontakta oss. Våra texter och bibliografin nås från http://www.lut.mah.se/ksm. Under länken utveckling och forskning finns KOS.
|
|
| 5. |
- Aulin-Gråhamn, Lena, et al.
(författare)
-
Kultur och estetik i skolan
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: ”Regeringen uppdrar åt Malmö Högskola att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare avseende kultur och lärande i skolan.” Så löd första meningen i uppdraget från utbildningsdepartementet till Malmö högskolas lärarutbildning i december 1999. Här redovisas uppdraget och förslagen presenteras. Arbetet med kultur och estetik i skolan kan utveckla skolans kultur- och kunskapssyn, undervisningens former och innehåll och kvalificera läroprocesserna i skolans alla ämnen och kunskapsområden. Vi menar att skolan behöver vidga sina begrepp både när det gäller kunskap, kultur och estetik, hålla samman de tre begreppen och utveckla dem mot bakgrund av de kulturella förändringarna i samhället. Skolan har i informations- och mediesamhället förlorat sin gamla roll som självklar och dominerande kunskapsförmedlare. Det behövs en ny kulturpolitik och ett nytt bildningsuppdrag om skolan ska kunna spela den allt viktigare roll den har som en demokratisk offentlighet för barn och unga i ett kulturellt heterogent samhälle. Vi lyfter fram mångfald, yttrandefrihet och barns och ungas frågor och erfarenheter som utgångspunkter och drivkrafter i skolarbetet. Kultur och estetik i skolan handlar om glädjen i att vara delaktig och i att förstå. Utbildningsinsatserna rör både utbildning för arbete med kultur och estetik i skolan och insatser för att kunna utveckla ”fältet” och vi lägger bland annat ett förslag om ett nationellt forum för Kultur och estetik i skolan.
|
|
| 6. |
- Aulin-Gråhamn, Lena
(författare)
-
Kunskap och kompetens för "Kultur i skolan"
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: ”Regeringen uppdrar åt Malmö Högskola att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare avseende kultur och lärande i skolan.” Inför slutredovisningen av uppdraget Kultur och skola ges det ut ett antal delrapporter. I denna rapport diskuteras kunskap, kompetens, kultur och estetik i lärarutbildningen.
|
|
| 7. |
- Aulin-Gråhamn, Lena, et al.
(författare)
-
Vad sägs om "Kultur i skolan"?
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: ”Regeringen uppdrar åt Malmö Högskola att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare avseende kultur och lärande i skolan.” Inför slutredovisningen av uppdraget Kultur och skola ges det ut ett antal delrapporter. I denna rapport Vad säger de vuxna om ”Kultur i skolan”? redovisas en intervjuundersökning med 22 personer som alla på ett eller annat sätt är involverade på fältet Kultur i skolan. I den första rapporten Pyttesmå ändringar - radikala scenbyten (nummer 1/2002 i serien Rapporter om utbildning) redovisades lärarutbildningens och en skolas arbete med medier. I en rapport Kultur, estetik och skola (nummer 9/2002 i samma serie) diskuterades några forskningsperspektiv på fältet och i rapporten Den goda kulturen och det fria skapandet (nummer 13/2002) diskuteras diskurser som framskymtat i tidigare undersökningar av fältet. I rapporten Skolan och den radikala estetiken (nummer 1/2003) beskrevs några olika vägar som arbetet med Kultur i skolan kan tänkas följa och några rekommendationer gavs också.
|
|
| 8. |
-
Barndom, lärande, ämnesdidaktik : Exempel från en forskningsmiljö vid Lärarutbildningen
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har en förändrad barndom för betydelse för yngre barns lärande och utbildning? Denna rapport försöker förstå och förklara denna betydelse med hjälp av forskare från forskningsfältet Barndom, lärande och ämnesdidaktik på Lärarutbildningen på Malmö högskola. I rapporten tas begreppen barndom, lärande och ämnesdidaktik upp som sammanflätade och ömsesidigt relaterade till varandra. I fem olika artiklar presenteras: Förskolans ledarskap i en nystartad förskola ; Hur dokumentation och bedömning i förskolor med olika pedagogiska inriktningar kan se ut ; En översikt över historiedidaktisk forskning med inriktning mot yngre barn ; Svenskämnesundervisningens innehåll i skolans tidigare år ; En kartläggning av forskning om de yngre barnen i det idrottsvetenskapliga intresseområdet
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bendroth-Karlsson, Marie, et al.
(författare)
-
Skolutveckling - vad är det? : ett samarbete mellan Malmö högskola och en sydsvensk kommun
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Rapporten är en beskrivande berättelse av samarbetet mellan högskolan och för-, grund- och särskolan. Den beskriver de samtal och den dokumentation som förs och görs under två läsår i tre arbetslag. Rapporten väcker en rad frågor bland annat vad som gör förändring möjligt? Vilka förutsättningar behövs för att förändring ska komma till stånd? Vad behövs för typ av samarbetskultur för att pedagoger ska våga och vilja reflektera kritiskt över sin verksamhet? Vilken roll spelar vi som handledare, "critical friends"?
|
|
| 11. |
- Bengtsson, Monica, et al.
(författare)
-
Hur ska man ta reda på hur det är i skolan? : ett inlägg i diskussionen om kvalitet och kvalitetsarbete i skolan
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad händer i skolorna som följd av kravet på kvalitetsredovisningar? Det råder delade meningar om - vad det är som händer, - vad det som händer beror på, - vad det som händer kommer att leda till - och hur man bör deltaga i det som händer. Denna rapport är en sammanfattning av den diskussion som förts kring dessa frågor av en projektgrupp inom Regionalt utvecklingscentrum, RUC, i vilken meningarna har varit - och till stor del fortfarande är - olika. Rapporten är INTE en så-ska-man-göra-handbok. Den är istället ett diskussionsunderlag som samtidigt är ett debattinlägg.
|
|
| 12. |
- Bengtsson, Monica, et al.
(författare)
-
Samarbete som språngbräda för utveckling : Att se och förstå undervisning - en studie av teoretiska kunskaper i praktiken
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Hur gör man för att se och förstå undervisning? Den här rapporten är ett dynamiskt samarbete mellan två personer från lärarutbildningen på Malmö högskola och ett par lärare på en skola för att utveckla kvaliteter i skolans ”kärna” d.v.s. elevers lärande. Varför är det nödvändigt att utveckla undervisning och hur gör man det? Två lärares tematiska arbete med sina elever har dokumenterats och analyserats. Bl.a. följande frågor har tagits upp: Har en tidigare kompetensutveckling lämnat några spår? Vad hände med teorierna i praktiken? Vad händer när lärarna lämnar undervisningens organisation och i stället koncentrerar sig på innehållet?
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Bergöö, Kerstin
(författare)
-
Examensarbeten på KSM - om läsningens, skrivandets och samtalets villkor och möjligheter : ett diskussionsunderlag
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: I denna rapport har Kerstin Bergöö undersökt ett tiotal examensarbeten vid enheten Kultur-språk-medier vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Hon konstaterar bl.a. att examensarbetsförfattarna sällan eller aldrig dokumenterar och analyserar sin egen eller andra lärares undervisning. Kerstin Begöö har utgått från styrdokumenten kring verksamhetsförlagd tid och styrdokumenten kring examensarbetena. Hon menar att styrdokumenten eller guiderna för både VFT och examensarbetsskrivande var för sig är utmärkta. Däremot saknas en tydlig koppling mellan guiden för VFT respektive guiden för examensarbetsskrivande vilket faller tillbaka på studenterna som inte får tillräckliga erfarenheter av att dokumentera och diskutera sin egen undervisning. Hon har också intervjuat en handfull handledare och examinatorer, analyserat grupprotokoll från en studiedag och analyserat ett tiotal examensarbeten vid lärarutbildningen i Malmö. I slutdiskussionen vill Bergöö förbättra studenternas förmåga att skriva examensarbeten bl.a. genom att tidigare i utbildningen dokumentera och analysera sin egen undervisning. Hon efterlyser också ett närmare samarbete mellan de kommunala handledarna och högskolans lärare.
|
|
| 15. |
- Byström, Annette, et al.
(författare)
-
Specialpedagogers verksamhet efter examen
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie bygger på en enkätundersökning med 259 specialpedagoger. De har grundutbildning som lärare, förskollärare eller fritidspedagog. Genom vårt arbete vill vi peka på grundutbildningens betydelse för att lyckas med det specialpedagogiska arbetet. Studien visar dock att specialpedagogens grundutbildning i de flesta fall har en mindre betydelse, när det gäller yrkets innehåll och form. Hur specialpedagoger efterfrågas och används beror i stället på en rad andra faktorer. Rektors/ledningens kunskap och inflytande spelar en central roll liksom kollegors förväntningar. Specialpedagoger har under utbildningen fått trefaldig kompetens att undervisa, utreda och utveckla. Synliga och dolda maktstrukturer på den enskilda arbetsplatsen har också betydelse. Likaså att den specialpedagogiska yrkesrollen brister i tydlighet gentemot den tidigare specialläraren.Dessa faktorer avgör hur väl specialpedagogen kan utföra sitt uppdrag på olika arbetsplatser.
|
|
| 16. |
-
Casemetodikens möjligheter för en språkutvecklande ämnesundervisning : Ett ULF-projekt
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan skolor och lärarutbildningar använda casemetodens didaktiska samtal för att möta och utveckla språkligt heterogena klassrum?Under tre år, från hösten 2019 till hösten 2022, fick lärare från grundskolor och gymnasieskolor i sydvästra Skåne tillsammans med forskare och lärare på Malmö universitet möjlighet att genomföra ett samverkansprojekt inom ramen för ULF, en nationell försöksverksamhet för praktiknära forskning.I rapporten presenteras en undersökning av fem ämnesspecifika case som nätverket tagit fram från dilemman i grundskolans och gymnasiets praktik. Resultatet visar att ämnesrelevanta case öppnar för didaktiska samtal och genom att vara en del av verksamheternas systematiska kvalitetsarbete ökar möjligheterna till att casemetoden också ger avtryck i undervisningen.
|
|
| 17. |
- de Jong, Marjanna
(författare)
-
Invandrade arbetslösa akademiker blir lärare : Dokumentation och tolkning av första året av kompletteringsutbildning
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Vad hände när invandrade akademiker av Arbetsförmedlingen erbjöds att delta i en kompletteringsutbildning för att sen kunna fortsätta med en svensk lärarutbildning? Samhällets uttalade målsättning är att invandrare skall integreras. Trots detta är många invandrare arbetslösa och det finns många hinder för deras inträde i arbetsmarknaden. Ett speciellt önskemål är att rekrytera fler invandrare till läraryrket så att lärarna kan spegla befolkningens sammansättning. Denna rapport beskriver projektet Kompletteringsutbildning för Invandrade Akademiker (KIA), som startade 1999 med utgångspunkt i ovannämnda målsättningar. Utifrån gruppdiskussioner med kursdeltagare och intervjuer med lärare, beskrivs och tolkas olika händelser och upplevelser samt de problem som uppstod och fick lösas under det första året.
|
|
| 18. |
- de Jong, Marjanna
(författare)
-
Vad rektorn ser : Observationer av pedagogiska handlingar som ett led i rektorsutbildningen
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Hur ser rektor på lärares pedagogiska handlingar? Kan rektor beskriva på ett bra, konkret och informativt sätt vad pedagogiska handlingar i klassrummet rör sig om? Om inte vad beror det på? Behöver rektor vistas i den pedagogiska verksamheten för att leda den pedagogiska utvecklingen? Den här rapporten handlar om pedagogiska handlingar sedda genom rektors glasögon. Inom den statliga rektorsutbildningen fick en grupp rektorer i utbildning i uppdrag att gå ut och kartlägga de viktigaste pedagogiska handlingarna i verkliga klassrumssituationer. Avsikten var att med hjälp av dessa observationer knyta ihop praktik och teori. Diskussionen om vad man sett skulle alltså främja utvecklingen i skolan. Läs om vad rektorerna såg eller inte såg när de försöker beskriva verkligheten. Hur hänger rektorernas observationer ihop med progression i rektorsutbildningen och förändringsprocesser i skolan?
|
|
| 19. |
- de Jong, Marjanna
(författare)
-
Vardagen för asylsökande ungdomar som kommit ensamma till Sverige
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Varje år kommer ett antal ungdomar till Sverige för att söka asyl. Flera av dem har flytt från länder som befinner sig i krigstillstånd. Andra kommer från länder med dåliga sociala och ekonomiska omständigheter eller odemokratiska regimer. Ungdomar mellan 16 och 18 år räknas enligt Barnkonventionen som barn. I beslut som gäller barn skall alltid barnets bästa eftersträvas och barnet ska ha möjlighet att göra sin åsikt hörd om beslut som gäller dem. Barnen bör vara delaktiga och ha inflytande över sin situation, allt enligt Barnkonventionen. De ensamkommande barnen fångas upp i s k "ungbo" som drivs av Migrationsverket, i väntan på utredning av deras ansökan om asyl. Där finns personal som stöttar dem och barnen får gå i skola och lära sig svenska. Ibland bor barnen på ett ungbo i 6 månader, ibland längre, innan de får besked att de får stanna. Ibland bor de där ännu längre och får avslag, som sedan överklagas. Hur upplever barnen sin situation? Hur ser deras vardag ut? Hur är det att bo ihop med andra ungdomar från olika länder? Vad gör de? Hur tänker de? Rapporten redovisar hur en grupp ungdomar på Migrationsverkets ungbo i Lessebo beskrev sin vardag i ord och bild med hjälp av en engångskamera och intervju.
|
|
| 20. |
- Edvardson-Juhlin, Thomas, et al.
(författare)
-
Samverkan i Centrum
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkan i Centrum handlar om samverkan mellan förskola, fritidshem och skola i område Johannes i Malmö och om en kulturpedagogs samarbete med förskollärare, fritidspedagog och lärare.
|
|
| 21. |
- Ekborg, Margareta, et al.
(författare)
-
Flickorna och fysiken
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Flickor och fysik" tar upp fysik i skolan ur ett könsperspektiv. 550 högstadieelever har besvarat frågor om arbetssätt, innehåll och lärarens betydelse i de naturvetenskapliga ämnena fysik, kemi, teknik och biologi. En uppseendeväckande slutsats är flickors låga självvärdering i framförallt fysikämnet - trots att flickor i biologi, kemi och fysik har högre betyg än pojkarna. Det ser också mycket olika ut när flickor och pojkar rangordnar vad de vill ta upp i ämnena och detta borde diskuteras när man gör upp kursplaner konstaterar författarna.
|
|
| 22. |
- Eritsland, Alf Gunnar
(författare)
-
Svensk lærerutdanning sett med norske øyne : En studie av lærerutdanningen ved Malmö högskola
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: De siste tiår har vi sett en utvikling innen svensk lærerutdanning som likner den vi kjenner fra Norge. Desentralisering, nedbygging av statlige reguleringer og fusjonering med andre institusjoner førte i begge land til at utdanning av lærere ble en yrkesutdanning blant demange. Større lokal frihet kan gjøre at lærerutdanning i framtida blir mer ulik fra høgskole til høgskole og fra land til land. På den annen side er både Sverige og Norge påvirket av de samme internasjonale trendene innen høyere utdanning. Dette gir grunnlag for å drøfte hvordan trendene blir fortolket i de to land. Rapporten er skrevet på oppdrag fra Malmö högskola. Den gir et eksempel på hvordan svenske lærerutdanning kan se ut ved en institusjon etter reformen som ble iverksatt i 2001. Malmö högskola har gjennom dyptgående prosesser fornyet sin lærerutdanning ut fra de krav som blir stilt til dagens skole. De løsninger som er utviklet kan ses på som en variant av den nye svenske modellen for lærerutdanning. Ut fra et helhetlig syn på skolens og lærerutdanningens framtidige rolle har Malmö högskola utviklet disse sidene ved lærerstudiet: Studiemodellen har integrert didaktisk på en systematisk måte. Praksis, (”Verksamhetsförlagd tid”) har fått en helt ny ramme. Samarbeidet mellom kollegaer innen institusjonens faglige enheter er fornyet. Temaene rapporten tar opp er aktuelle for drøftingen og videre utvikling av lærerutdanningen også i Norge. Rapporten vender seg derfor også til norske lesere som er interesserte i lærerutdanningens framtid.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
-
Från storslagna visioner till professionell bedömning : Om barndom, utbildning och styrning
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna antologi presenteras ett axplock av pågående forskning vid enheten Barn-Unga-Samhälle (BUS) inom Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Antologin belyser en utbildningshistorisk förskjutning från visionärt arbete och tilltro om en bättre framtid via uppfostran och utbildning, till en ökad oro för framtiden i en global konkurrens. Styrning och kontroll av barndom och utbildning, via exempelvis dokumentation, bedömning och utvärdering, blir allt mer framträdande, både nationellt och internationellt. Antologin vänder sig till alla som är intresserade av frågor om barndom och utbildning ur ett samhällsperspektiv.
|
|
| 29. |
- Gunnarsson, Bernt, et al.
(författare)
-
Lärarutbildningens kvalitetsarbete
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Vad vill vi uppnå med lärarutbildningen i Malmö? Vilka erfarenheter och bedömningar finns hos lärarutbildare, partnerskolor och studenter? Detta är några av utgångspunkterna för kvalitetsarbetet vid lärarutbildningen i Malmö som Bernt Gunnarsson, chef för enheten Individ och samhälle vid lärarutbildningen och Pernilla Björemark, kvalitetskoordinator, beskriver i denna rapport. Ett kvalitetsarbete där konstruktionen av huvudämnena kom att stå i centrum och där erfarenhetsutbyte mellan huvudämnena, sk kollegagranskning, och studenternas delaktighet har varit viktiga delar. Vad är ett huvudämne och hur kan det gestaltas till form och inne- håll? På vilka sätt tas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda tiden upp inom huvudämnet? Det är några av de problemområden som definierats och som nu ligger till grund för det fortsatta kvalitetsarbetet.
|
|
| 30. |
- Gustavsson, Mattis
(författare)
-
KME!? Estetiska läroprocesser på Segevångsskolan
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Vad är estetiska läroprocesser? Hur används estetiska uttrycksformer i skolan? Hur vill vi att de ska användas? Varför vill vi att de ska användas? Mattis Gustavsson tar sig an frågor som dessa när han beskriver och analyserar hur lärarstudenter planerade och genomförde ett antal projekt med högstadieelever på Segevångsskolan. Studenternas beskrivningar av dessa projekt och deras reflektioner över vad de varit med om, bildar underlag för en diskussion om estetiska läroprocesser. Studenterna läser huvudämnet KME (Kultur, medier och estetiska uttrycksformer) vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Vad sägs utmärka KME och KME-lärare? Hur använder KME-studenter estetiska uttrycksformer i de egna studierna och när de arbetar med barn och ungdom i en pedagogisk verksamhet? Mattis Gustavsson arbetar vanligtvis som pedagog på Backaskolan, en grundskola i stadsdelen Kirseberg i Malmö.
|
|
| 31. |
- Henningsson-Yousif, Anna
(författare)
-
Blåkulla tur och retur
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur gör man för att utbilda nya förskollärare? Hur ser ett arbetslag på en förskola på sitt lärarutbildaruppdrag när de tar emot studenter? Vad innebär det att arbeta i ett arbetslag på en förskola där barnen står i centrum och samtidigt fungera som utbildare för blivande förskollärare? Vad kan arbetslaget på förskolan bidra med för kunskaper? Hur skiljer sig detta från det den blivande lärarstudenten lär sig på högskolan? Läs rapporten – så får du veta mer om hur ett arbetslag på en förskola resonerar kring sitt lärarutbildaruppdrag.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Henningsson-Yousif, Anna
(författare)
-
Skissbok för utvecklingsbenägna : Rapport från projektet Skolledarna, skolutvecklingen och de blivande lärarna
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Vem kan bidra till utvecklingen av skolan och till utbildningen av lärare? Ska lärarutbildningen gå i täten för utvecklingen medan skolorna tillhandahåller ”verkligheten” för lärarstudenter? Hyser rektorerna en tilltro till att kunna ta emot studenterna och att ha något att ge dem, men inte att bidra till utveckling i paritet med lärarutbildningen? I Skissbok för utvecklingsbenägna söker Anna Henningsson-Yousif svar på dessa frågor i samtal med en grupp partnerskolerektorer. Samtalen är en del av projektet Skolledarna, skolutvecklingen och de blivande lärarna, som startade 2004. Denna rapport fokuserar på rektorernas resonemang kring relationen skola-lärarutbildning.
|
|
| 34. |
- Holmberg, Lena
(författare)
-
Elever i svårigheter : Delrapport 4: Föräldrar till barn i en åldersblandad skola berättar
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: "Min dotter hade väldiga problem med att förstå det här med 15 och 51. Skillnaden där. Till sist hade läraren färgade pennor för hundratal, en färg för tiotal och en färg för ental. Och då fick man liksom dom här raderna och då gick det lättare. Läraren hade många idéer". Huvudsyftet med rapporten är att beskriva föräldrars upplevelser av skolans insatser och förhållningssätt till barn, som enligt skolan är i behov av speciell hjälp, men också att peka på vad som avgör föräldrarnas syn på skolan. I rapporten studeras en åldersblandad skolform med flexibel skolstart. Tio föräldrars berättelser analyseras och beskrivs utifrån svårigheter, orsaker till svårigheter och hur man löser dem. Främst tar föräldrarna upp svårigheter relaterade läsning och matematik, men också bristande koncentration, uthållighet och motivation för skolarbete förekommer i berättelserna. Resonemang som handlar om samarbetet mellan hem och skola får stort utrymme och en viss besvikelse över att skolan inte tillräckligt snabbt sätter in åtgärder för att överkomma skolsvårigheter kan spåras. Skolsvårigheterna förklaras av föräldrarna dels på en individ-, dels på en skolnivå. Kompetenta lärare och gott samarbete mellan hem och skola är, enligt föräldrarna, grunden för att skolsvårigheter inte ska uppstå och om de gör så att de undanröjs. Denna rapport är den fjärde inom skolverksprojektet ?Barn och ungdomar med funktionshinder ? Möte mellan elevers och föräldrars berättelser och skolans perspektiv på specialpedagogisk verksamhet?.
|
|
| 35. |
- Holmberg, Lena
(författare)
-
Möten över generations- och etnicitetsgränser. Delrapport 1, Gamla och unga lär
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: "Fastän de är så gamla så är de så pigga, bra på badminton och snabba, säger barn i 10-årsåldern om en grupp pensionärer. "Dom är så kära och dom är ju så – om man ska vara riktigt ärlig – väluppfostrade", talar pensionärerna om. I denna skrift rapporteras verksamheten under det första året av det fleråriga projektet "Möten över generations- och etnicitetsgränser", som syftar till att föra samman barn med utländsk bakgrund med etniskt svenska pensionärer. Flera av barnen i studien saknade kontakt med sina egna gamla. Rapporten har fått underrubriken "Gamla och unga lär" just för att det ömsesidiga utbytet över generations- och etnicitetsgränserna så tydligt kom fram i samtal med de äldre och i barnens skriftliga berättelser. I skriften anknyts till teorier rörande olika dimensioner av integrering, lärande, relationen mellan vi och de och det genuina mötets betydelse för hur vi gör oss föreställningar om varandra.
|
|
| 36. |
- Holmberg, Lena
(författare)
-
Tio år senare : preanalys inför den nationella utvärderingen 2003 rörande svenska i år 5
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Skolverket har beslutat att följa upp den nationella utvärdering av grundskolan som genomfördes 1992 (NU92) under våren 2003 (NUr03). De enkäter och prov som användes 1992 ska i så stor utsträckning som möjligt återanvändas för att jämförelser ska kunna göras. Därför har de institutioner som deltog i utvärderingen 1992 fått i uppdrag att göra en preanalys. De tio år gamla enkäterna och proven ska analyseras i relation till de mål och riktlinjer som nu styr den svenska grundskolan, d. v. s. Lpo 94. I denna skrift redovisas resultatet av preanalysen rörande svenskämnet i år 5.
|
|
| 37. |
- Holmberg, Lena
(författare)
-
Utvärdering i Skurup : Lärare och elever i årskurs 5 arbetar med material från den nationella utvärderingen 2003
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Det är små skillnader mellan eleverna i årskurs fem i Skurup jämfört med de elever i årskurs fem, som deltog i den nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Skurupseleverna trivs lika bra, de tycker lika ofta att de kan göra sig hörda inför kamrater och lärare. De tycker att skolämnena är lika viktiga, som eleverna i det nationella urvalet tyckte. Eleverna i Skurup hävdar sig väl i ämnena svenska, matematik och engelska, trots att ungefär en femtedel av dem är ett år yngre än majoriteten i det nationella urvalet. Studien visar också att skillnaderna mellan pojkar och flickor är små. Vissa skillnader finns mellan klasser och skolor i Skurup, när det gäller provresultat. Skillnaderna är dock mindre än mellan klasser och skolor i det nationella urvalet, särskilt mellan skolor.
|
|
| 38. |
- Holmberg, Olle
(författare)
-
En berättelse om Lärarutbildningen i Malmö
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksides text: Denna skrift handlar om den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola. Hur den kom till och hur den gestaltades. De första studenterna började hösten 2001, men diskussionen om och förberedelserna för den nya utbildningen startade flera år tidigare. Två grundläggande frågor har varit vägledande i förändringsarbetet: Hur kan man skapa nya yrkesämnen för lärare, ämnen som förenar sakkunskap inom ett universitets- eller skolämne med annan kunskap som är knuten till uppgiften som lärare? Hur kan ett fungerande partnerskap mellan lärarutbildningen och det omgivande samhällets skolor och kommuner byggas upp? Textens författare heter Olle Holmberg. Han var under perioden 1997 - 2007 chef för Lärarutbildningen vid Malmö högskola och ledde arbetet med att skapa en ny lärarutbildning. Olle Holmberg arbetade under åren dessförinnan som nära politisk medarbetare till skolminister Ylva Johansson (s) och var bl.a. ordförande i den dåvarande regeringens utredning om skolans inre arbete, Skolkommittén.
|
|
| 39. |
- Hägerström, Jeanette, et al.
(författare)
-
Mångkulturalism i teori och praktik. LoK-rapport 3
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: I denna del i Lok-projektets rapportserie skriver de fyra författarna Jeanette Hägerström, Anita Petersson, Helena Plantin och Bereket Yebio utifrån sina olika utgångspunkter om skola/utbildning och mångkulturalitet. Mångkulturalitet används här i den vida bemärkelsen av kombinationen genus, etnicitet och klass vilket både vidgar begreppet och i praktiken gör oss alla mångkulturella vilket har stor betydelse för skola och utbildning. Både teori som praktik diskuteras, var för sig och ibland kombinerat. Författarna ger olika exempel från vardagens skola, från så vitt skilda områden som grundskola, komvux och lärarutbildning. Såväl ”svart” feministisk teori som praktik på grundskola och lärarutbildning tas upp av de olika författarna.
|
|
| 40. |
- Hörnqvist, Berit
(författare)
-
Nya lärarämnen, nya relationer till skolverksamheten, ny lärarutbildning!? : Några nedslag i reformeringen av lärarutbildningen i Malmö
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Svarar den nya lärarutbildningen i Malmö mot de krav som det nya läraruppdraget ställer? Ett läraruppdrag som vidgats och även innebär ett lokalt läroplansarbete, att kunna tolka mål och kursplaner, utvärdera och kommunicera med brukarna. Uppfyller den nya lärarutbildningen i Malmö kravet på en öppnare syn på hur kunskap kan organiseras? Eller konserverar man en traditionell syn där lärarutbildningens huvudämnen i stort motsvarar redan etablerade skolämnen? Utifrån dessa två huvudfrågor granskar Berit Hörnqvist, tidigare bl.a. huvudsekreterare i Läroplanskommittén och skolråd i Skolverket, den nya lärarutbildningen i Malmö med hjälp av ett digert dokumentmaterial. Hennes slutsatser och vad lärarutbildningen i Malmö framöver bör tänka på och utveckla kan du läsa om i denna rapport.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Jakobsson, Anders
(författare)
-
Tankesmedjorna smider planer för framtiden
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Organisationen kring tankesmedjorna är ett samarbete mellan 27 kommuner i södra Sverige, kommunförbundet, Malmö Högskola och Högskolan Kristianstad. Ett skolrelaterat problemområde identifieras i samråd mellan intresserade kommuner och högskolorna. Alla initierade kommuner erbjuds möjlighet att delta i arbetet i smedjan och de som beslutar sig för att delta ingår därefter ett avtal med högskolorna angående tankesmedjans syfte, arbetsformer, mål och finansiering. Detta innebär att kommunerna står för merparten av finansieringen av tankesmedjans kostnader. När detta är klart bildas en tankesmedja för att bearbeta problemet, föreslå strategier för fortsatt forskning och hitta lösningsförslag användbara för den lokala skolan. En tankesmedja består av forskare och lärare från högskolan, yrkesverksamma från skolan med stor erfarenhet av det aktuella problemet samt andra kloka personer valda från verksamheter utanför skolområdet (ca 20 personer). Tankesmedjan arbetar ungefär ett års tid i en omfattning motsvarande en tiondel av deltagarnas totala arbetstid. Varje tankesmedja har två offentliga seminarier där allmänheten, lärare från högskolorna och de lokala skolorna inbjuds att delta. Arbetet i en tankesmedja avslutas genom att deltagarna författar en rapport i en skriftserie som finns tillgänglig för alla intresserade. Organisationen kring tankesmedjorna har nu varit igång i ungefär två år och de tankesmedjor som hittills startas är: -IUP, bedöming och betygsättning - Hälsa & lärande i samverkan - Kunskapssyn och kompetensbehov i framtidens samhälle - Matematik – En demokratisk rättighet
|
|
| 44. |
- Johansson-Smaragdi, Ulla, et al.
(författare)
-
TV och bokläsning - samspel eller konkurrens? Bokens ställning i mediekonkurrensen över tre decennier
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Mediasituationen i Sverige har förändrats avsevärt under de tre senaste decennierna i såväl fråga om utbud och tillgång som den tid vi ägnar medierna. Den förändrade mediesituationen har inte sällan lett till debatt kring bl a litteraturens ställning och barns och ungdomars läsvanor. I debatten framställs ofta bildmedierna som ett hot mot boken och läsningen. TV, men även video beskrivs ofta som konkurrenter till de tryckta medierna och anklagas bl a för att ta tid från barns och ungdomars bokläsande genom att erbjuda mer lättillgängliga alternativ men också skapa behov av action och tempo för att upprätthålla ett intresse. Fokus i denna studie är barns och ungdomars läsvanor och intresse för bokläsning samt hur läsvanorna har utvecklats och förändrats över tid. I studien jämförs läsvanorna i två åldersgrupper, 11/12-åringar och 15/16- åringar, i skilda mediekontexter, nämligen 1976, 1980, 1989, 1994 och 1998.
|
|
| 45. |
- Jönsson, Annelis, et al.
(författare)
-
Lärarstuderandes läsvanor : hur mycket och vad läser blivande lärare?
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: I debatten framhålls ofta skolans viktiga roll i att bl. a. värna bokens och litteraturens ställning i det ökande mediebruset och försöka väcka barns och ungdomars nyfikenhet på böcker och stimulera deras läsvanor. I den kulturpolitiska debatten uttalas också ambitionen att inte bara öka bokläsandet utan också minska kulturklyftorna mellan barn och ungdomar från olika miljöer. Och i detta arbetet förlitar man sig till stor del på skolan och lärarna. Detta väckte i sin tur frågan hur blivande lärare förhåller sig till böcker och nöjesläsning. Rapporten ingår som en del i läsprojektet ”Läsfrossa” som pågick under höstterminen 2002 vid lärarutbildningen, Malmö högskola.
|
|
| 46. |
- Kronqvist, Karl-Åke
(författare)
-
Matematik på väg : i förskola och skola
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns många barn, ungdomar och även vuxna som undrar vad man ska ha matematik till. De flesta av dem känner sig osäkra. De har trista erfarenheter av matematikämnet. Många förskollärare har haft ytterst lite matematik i sin yrkesutbildning, om ens någon. Många skolbarn har svårigheter med de formella sidorna av matematikämnet samtidigt som de ser ner på laborativa inslag. De uppfattar formell matematik som ett tråkigt skolämne, fullt av symboler, regler, tabeller och formler. Hur kan förskollärare bli bättre på matematik? Hur stimulerar förskolllärare barn till att tycka matematik är något spännande, intressant och roligt? I och med de nya kraven på matematik med förskolebarn i läroplanen för förskolan, Lpfö 98, behöver många förskollärare kompetensutveckling och stöd. Regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid lärarutbildningen har utvecklat fempoängskursen Matematik i förskolan. Kursledare Karl-Åke Kronqvist är universitetsadjunkt på lärarutbildningen och har specialiserat sig mot yngre barns matematik. I den här rapporten beskriver han hur den informella matematiken kan innebära att fler barn får möjlighet att komma till sin rätt och på så sätt utveckla självförtroende och intressse för den formella sidan av ämnet. Flera exempel får också illustrera möjligheterna till utveckling.
|
|
| 47. |
-
Levande läromedel
- 2006
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baksidestext: Det bedrivs ett omfattande pedagogiskt arbete på museer, arkiv och bibliotek runt om i Skåne. För att fördjupa arkiv- och museipedagogernas didaktiska kompetens skapades kursen Levande läromedel – kulturarvspedagogik. Kursen är ett samarbete mellan Lärarutbildningen vid Malmö högskola, Statens Kulturråd och museer och arkiv i Skåne. I denna antologi, med förord av historikerna Lars Berggren vid Lunds universitet och Roger Johansson vid Malmö högskola, presenteras de utvecklingsarbeten som kursdeltagarna genomfört tillsammans med skolor i regionen.Utvecklingsarbeten som bland annat handlar om hur lärare kan använda museer som läromedel på egen hand, hur arkiv, bibliotek och hembygdsföreningar kan vara en resurs för skolan för att levandegöra lokal historia, hur man kan inspirera lärare och elever till att använda sig av utomhusmiljöer i undervisningen. Innehåll: Pia Sander och Karin Sjöberg: Vägar till lokal historia / Kristina Bakran och Yvonne Sandberg: Använd museet som läromedel / Angelica Bondesson och Annika Hansson Moberg: Underbara fasansfulla människa / Ulf Bergendorff, Kerstin Martinsdotter och Samuel Thelin: Både damm och kufar / Lena Sundgren-Brorsson, Rosi Gerlach, Birgitta Liljeqvist och Anneli Oxenstierna: History and her-story / Karin Hjelmér, Pelle Johansson, Fredrik Nihlén, Ricky Wrentner: Träd och trä / Marianne Bomgren, Helen Hasslöf och Maria Jiborn: Klassens alla uterum
|
|
| 48. |
-
Levande läromedel
- 2006
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
