| 1. |
- Anttila, Sten, et al.
(författare)
-
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn : En systematisk litteraturöversikt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är angeläget att finna metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns tecken på att psykisk ohälsa hos barn kan ha ökat under de senaste decennierna och strukturerade insatser för att komma till rätta med problemen blir allt vanligare såväl inom kommunal verksamhet som inom hälso- och sjukvård. Interventionen utgörs av så kallade program som är standardiserade och finns beskrivna i manual eller motsvarande. Här sammanfattas det vetenskapliga underlaget för två typer av program: dels de som främst syftar till att förebygga utagerande beteenden hos barn och ungdomar, dels de som i första hand syftar till att förebygga inåtvända problem som ångest, depression och självskadebeteende. Program som har en allmänt hälsobefrämjande effekt, t ex för att förebygga drogmissbruk och våldshandlingar ingår följaktligen inte. Programmen är avsedda att ha effekt, inte bara direkt efter att programmet har avslutats utan även i framtiden. Rapporten har tagits fram på förfrågan av Kungliga Vetenskapsakademien och UPP-centrum (Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa) vid Socialstyrelsen. Båda har efterfrågat en systematisk litteraturöversikt för att klarlägga nyttan med att använda program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Slutsatser: - Av 33 bedömda standardiserade och strukturerade insatser (program) som syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos barn har sju ett begränsat vetenskapligt stöd i den internationella litteraturen. Det är föräldrastödsprogrammen Incredible Years och Triple P, familjestödsprogrammet Family Check-Up samt skolprogrammen Good Behavior Game, Coping Power, Coping with Stress och FRIENDS. Effekterna är med få undantag små. Studierna är utförda i andra länder. Eftersom effekterna sannolikt varierar med sociala och kulturella sammanhang är det oklart i vilken utsträckning som programmen kan överföras till Sverige med bibehållen effekt. Programmen kan också behöva anpassas så att de överensstämmer med svenska värderingar och syn på barns rätt. - I Sverige används ett hundratal olika program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn, i huvudsak av utagerande typ. Inget av dem har utvärderats i Sverige i randomiserade studier med minst sex månaders uppföljning. Programmen De otroliga åren (översatt från Incredible Years), Triple P och Family Check-Up har enligt internationella studier begränsat vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Programmen KOMET, COPE, SET, StegVis, Beardslees familjeintervention, Connect och DISA har undersökts i minst en kontrollerad studie vardera men har inte tillräckligt vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. Övriga program som används i Sverige är inte vetenskapligt utprövade som preventionsprogram. - Program som bygger på att ungdomar med utagerande problem träffas i grupp kan öka risken för normbrytande beteenden. Andra negativa effekter för såväl program för utagerande som för inåtvända problem är tänkbara men ofullständigt belysta. - Det behövs randomiserade studier som undersöker om de program som används har förebyggande effekt i svenska populationer och inte medför risker. Det behövs också hälsoekonomiska studier som undersöker om programmen är kostnadseffektiva.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Ghaderi, Ata, et al.
(författare)
-
Skolbaserade program för att förebygga självskadebeteende inklusive suicidförsök : En systematisk litteraturöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slutsatser„ Det finns två skolbaserade program som möjligen kan förebygga suicid- försök. Dessa är dock inte testade på ett vetenskapligt sätt i Sverige.Båda de program som har visat effekt är universella, dvs riktas till alla elever i klasserna.– Good Behavior Game (GBG) ges på lågstadiet under ett till två år. GBG är inte utvecklat för att förebygga självskada utan syftar till att förstärka positiva beteenden och attityder mellan skolelever och lärare.– Youth Aware of Mental Health (YAM) ges på högstadiet och består huvudsakligen av fem timmars interaktiva övningar. YAM är utvecklat specifikt för att förebygga suicid.„För övriga program saknas tillräckligt underlag för att dra slutsatser om effekt på suicidförsök.„Studier av program som förebygger andra former av självskade- beteende har enbart undersökt effekter på attityder eller har saknat uppföljningstid.„Det går inte att dra några slutsatser om eventuella negativa effekter av de skolbaserade programmen eftersom det finns få studier på området.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Jacobsson, Lars, et al.
(författare)
-
ADHD : Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktigheten systematisk litteraturöversikt
- 2013
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- ADHD En funktionsnedsättning med debut i baranåren. Kärmsymtom karaktäriseras av uppmärksamhetsproblem, impulsivitet ioch hyperaktivitet.I ett antal fall sker en normalisering eller mognadsprocess, i andra fall kan någon form av psykisk ohälsa förekommma samtidigt. Den diagnostiska utredningen är omfattande, och både instrument för diagnostik och den diagnostiska processen bör undersökas bättre.Många olika insatser och behandlingar, förutom läkemedel förekommer idag, men kunskapen om eras nytta, risker och kostnader måste förbättras. Vissa läkemedel lindrar ADHD symtom vid korttidsbehandling, men nyttan av långtidsbehandling går inte att bedöma. Vanliga biverjkningar av dessa läkemedel är illamående och nedsatt aptit, för barn viktminskning och pulsökning.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Kristén, Lars, 1956-
(författare)
-
Beteendeförändrande tekniker för att öka fysisk aktivitet vid fysisk funktionsnedsättning : SBU KOMMENTERAR • RAPPORT 2020_05/2020
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- SBU:s sammanfattningBeteendeförändrande tekniker kan öka fysisk aktivitet för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Effekten är större för aktiviteter som bygger på eller testar en specifik teori och som använder återkoppling och självmonitorering. Det gick inte att se några skillnader som berodde på olika typer av funktionsnedsättningar, vem som ledde träningen, om den skedde individuellt eller i grupp eller om BCT levererades ansikte mot ansikte eller med hjälp av telefon eller dator. Flera eller mer intensiva beteendeförändrande tekniker innebar inte bättre effekt.
|
|
| 18. |
- Larsson, Ellinor, et al.
(författare)
-
Välfärdsteknik - Digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa : En kartläggning av systematiska översikter
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SyfteSyftet med SBU:s rapport är att kartlägga vetenskaplig kunskap samt vetenskapliga kunskapsluckor. Detta baseras på systematiska översikter som undersökt effekter, upplevelser eller erfarenheter av digitala verktyg som social stimulans för att minska eller förebygga psykisk ohälsa bland äldre personer. Vad tillför denna kartläggning? För äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa finns det översikter som visar att utbildning i och användning av dator och internet kan minska ensamhet men evidensläget är svagt. Kunskapsluckor finns för domänerna livskvalitet, ADL-förmåga (Aktiviteter i det Dagliga Livet), kognition, självständighet samt användbarhet av tekniken.BakgrundVälfärdsteknik inrymmer digitala verktyg som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Välfärdsteknik kan fungera som ett hjälpmedel för den enskilde och utgörs av medicintekniska produkter alternativt konsumentprodukter vilka kan köpas i öppna handeln. Välfärdsteknik antas kunna bidra till ett aktivt och hälsosamt åldrande, även för åldrandeprocesser som sker genom hela livet och ter sig olika för varje individ.MetodEn systematisk kartläggning innebär att frågeställningen och domäner identifieras. Dessa ligger sedan till grund för en systematisk litteratursökning. Efter litteratursökningen identifieras, relevans- och kvalitetsbedöms systematiska översikter och slutligen sammanställs resultaten i de inkluderade systematiska översikterna. Kartläggningen inkluderar ingen kvalitetsbedömning av de studier som ingår i de systematiska översikterna. Denna kartläggning utgår från sju översikter av medelhög kvalitet från åren 2012 till 2017 och presenterar data från både kvantitativ och kvalitativ forskningsdesign. I kartläggningen görs ingen evidensgradering. Mer detaljerad information kring metod samt avgränsningar finns i rapporten.HuvudresultatI kartläggningen ingår sju systematiska översikter av medelhög kvalitet som visar på kunskap eller kunskapsluckor inom de identifierade domänerna.
|
|
| 19. |
- Lundberg, Ulf, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem : En systematisk litteraturöversikt
- 2014
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- The Swedish Council on Health Technology Assessment (SBU) conducted a systematic literature review of research on the association between occupational exposures and back disorders. In this review, we use back disorders as an umbrella term to include the more specific terms back trouble (a subjective experience of pain, ache or discomfort in the back), symptoms of sciatica, intervertebral disc changes and diseases of the back. The report is focused on disorders of the thoracic and lumbar spine. A wide range of occupational exposures were investigated, including: physical work load, vibration, organizational and psychosocial factors, chemical and biological factors, noise, environmental factors and contagious substances.Background: Since 2011 SBU has had a mandate from the Swedish government to systematically assess the evidence associating occupational exposures to health issues. The objective of this review was to assess the scientific basis describing the influence of occupational exposures on back disorders. Back disorders are common. Between 60 and 70 percent of the general population world-wide suffer from back pain at least once in their life. For affected individuals, back disorders are the source of both suffering and decreased functioning. The costs to society are also considerable in terms of direct health care costs, financial support to individuals with work disability, as well as costs due to loss of production.Method: A systematic review was undertaken following the PRISMA statement and standard methods used by SBU adapted to an occupational context. A literature search covering years 1980 to January 2014 was conducted in international medical and occupational data bases. The review assessed almost 8 000 abstracts. Studies that fulfilled strict inclusion criteria were assessed for relevance and quality, using pre-set protocols. Relevance and quality assessments were conducted by two experts, working in an evaluation pair. After conducting independent assessments, the two experts had to agree on a mutual relevance and quality classification. Some articles required that all exporters participated in discussion and made a collective assessment. A total of 109 studies were classified as moderate or high quality, representing more than 150 000 study participants. The strength of the scientific evidence was assessed with the GRADE system.Results: There is an association between occupational exposure and back disorders. This result is based on investigations of a large variety of work environments, mainly in Europe and North America. In most studies passing the quality criteria, researchers investigated occupational exposure and back disorders in populations consisting of both women and men with at least one year of follow up.Conclusions: People in the following groups develop more back trouble over time than those who are not subjected to the specified exposure at work:– Those who work with manual handling (e.g. lift) or in a posture where the back is bent or rotated– Those who work in a kneeling or squatting posture, or have physically demanding work tasks– Those exposed to whole body vibration– Those who experience work as mentally stressful; or those who find their work demanding, but lack decision latitude (personal control of their own working situation); or those who have insufficient opportunities for personal development– Those who work outside standard office hours.In some work environments, people have less back trouble. Those who experience high influence over work-related decisions, those who get social support at work and those with high job satisfaction develop less back trouble than others.Women and men with similar occupational exposures develop back troubles to the same extent.Those who work in forward bent postures or are exposed to whole body vibration in their work develop more symptoms of sciatica than others, while those with high job satisfaction develop less such symptoms. Those whose work entails manual handling develop more intervertebral disc changes than others.This systematic literature review has uncovered a substantial body of knowledge concerning occupational exposures and back disorders. Future research should include intervention studies, i.e. studies that scientifically test the effect of well defined interventions on back disorders over extended periods of time in authentic work situations.Project groupExperts: Karin Harms-Ringdahl (Chair), Sven Ove Hanson (Ethics), Olle Hägg, Ulf Lundberg, Svend Erik Mathiasen, Gunnevi Sundelin, Magnus Svartengren, and Hans Tropp.SBU: Charlotte Hall (Project Director), Karin Stenström (Assistant Project Director), Agneta Brolund (Information Specialist), Therese Kedebring (Project Administrator), Laura Lintamo (Investigator), Maria Skogholm (Project Administrator), Lena Wallgren (Scientific Writer)Scientific reviewers: Eva Denison, Mats Hagberg, Gunnar Nemeth, Esa-Pekka Takala.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Hjelm, Katarina, 1958-
(författare)
-
Patientutbildning vid diabetes : En systematisk litteraturöversikt
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Extern granskning av rapporten: Patientutbildning vid diabetes - En systematisk litteraturöversikt, utgiven av SBU-statens beredning för medicinsk utvärdering. Rapporten redovisar det vetenskapliga underlaget kring patientutbildning vid diabetes. En SBU-rapport är ett opartiskt arbete som bygger på en systematisk och kritisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen på området. Arbetet utförs av ledande experter och forskare.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Andréasson, Sven, et al.
(författare)
-
Behandling av alkohol- och narkotikaproblem : En evidensbaserad kunskapssammanställning
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvärderingens syfteMissbruk och beroende av alkohol är ett av de största folkhälsoproblemen. Narkotikamissbruk är mindre vanligt men har stora medicinska konsekvenser för de berörda. De sociala och juridiska aspekterna är betydande. En kritisk genomgång av litteraturen vad avser behandling av abstinens, protraherad abstinens, behandling i syfte att förhindra återfall, psykologiska och sociala behandlingar för att minska återfallsrisken, behandlingsprogram och institutionsvårdens roll, samt behandling av missbruk under graviditet. Dessutom en granskning av mini-intervention i primärvård och annan vård vars syfte är att minska konsumtionen hos högkonsumenter av alkohol. Nyligen gjorda meta-analyser inom området värderas och särskild vikt fästs vid interventioner som finns eller lätt kan introduceras i den svenska vårdorganisationen. Behandlingsprogram för patienter med samtidig annan psykisk störning värderas.Så kallat lågdosberoende av bensodiazepiner och andra lugnande medel eller sömnmedel behandlas inte. Inte heller belyses effekten av behandlingar vars primära mål är kroppsliga komplikationer av missbruket, och inte heller granskas metoder att minska tillgänglighet.TillvägagångssättStrukturerad översikt, kostnadsanalyser.Insamling av primärdataSystematisk sökning i relevanta databaser, litteraturlistor i påträffade studier samt i aktuella monografier. Ingen bakre tidsbegränsning och sökning i databaser till och med februari 1999.Utgångspunkt för urval av dataHuvudsakligen randomiserade, kontrollerade, dubbelblinda studier, samt metaanalyser som baseras på sådana studier. Vad gäller långtidsförlopp och ekonomiska analyser även kohortstudier och andra naturalistiska studier.Genomgång av publikationenSamtliga studier värderas med hjälp av en i gruppen utarbetad, och med övriga psykiatriprojekt gemensam, kvalitetsmall. Alla centrala studier läses av minst två i gruppen.Färdiga manuskript värderas av styrelse, expertgrupp samt externa granskare.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
