↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "L4X0:1401 1204 "

Sökning: L4X0:1401 1204

Resultat 1-50 av 111

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Christensen, Pernilla, et al. (författare) Utvärdering av NILS dimensionering med avseende på styrkan i förändringsskattningar 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
2.	Lidestav, Gun, et al. (författare) Jämställt arbetsliv i skogssektorn : Underlag för åtgärder 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
3.	Svensson, Johan (författare) NILS – översyn av verksamheten 2003 – 2008 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
4.	Marklund, Liselott, et al. (författare) Utveckling av metodik för flygbildstolkning inom NILS landskapsrutor (5x5 km) 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Miljöövervakningsprogrammet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) bygger på en kombination av fältinventering och flygbildstolkning och ger ett dataunderlag för att skatta tillstånd och förändringar i det svenska landskapets alla naturtyper. För att utföra landskapsanalyser krävs data från ett större område än den centrala kilometerruta (1 km 2) som utgör basen inom NILS. Den omgivande landskapsrutan (25 km2) är där ett viktigt komplement för att kunna beskriva den rumsliga fördelningen av olika typer av landskapselement, och landskapets fragmenteringsgrad, med mera.Projektet har syftat till att ta fram ett beslutsunderlag som ska ligga till grund för beslut om hur flygbildstolkningen av landskapsrutan ska utföras.Utgångspunkten i projektet har varit att ta hänsyn till så många användarbehov som möjligt vid förslaget på tolkningsmetodik. Undersökningen av användarbehov har till stor del baserats på den informationsanalys (Esseen et al . 2004) som legat till grund för designen av NILS. Genomgången visar att de största användarbehoven är att kunna följa landskapets sammansättning och struktur. För att detta ska vara möjligt krävs uppgifter om storlek, form och rumslig fördelning av en mängd marktäcketyper och markanvändning. Användarnas behov av detaljeringsgrad varierar och inom urban miljö och inom odlingslandskapet är kraven på detaljeringsnivå är högre jämfört med skogsmark och våtmarker, där en högre generaliseringsgrad kan tolereras.Metodtester och en genomgång av nya tekniker och metoder för datafångst och tolkning har genomförts med utgångspunkt från de användarbehov som påtalats i informationsanalysen (Esseen et al . 2004). Ett förslag på möjlig klassificering har framarbetats för att visa på den detaljeringsgrad som krävs vid tolkningen för att skapa vissa typer av markslagsklasser.Förslaget baseras i första hand på användarbehoven varför vissa avvikelser från ett vanligt hierarkiskt klassificeringssystem förekommer.De metoder som testat har varit manuell flygbildstolkning med stöd av befintliga GIS-data och tolkning med stöd av segmenteringsprocesser. Metodtesterna har utmynnat i förslag på tolkningskoncept för landskapsrutan indelat på 3 scenarier.I scenario 1 redovisas en manuell lösning som bygger på en kombination av manuell flygbildstolkning och nyttjande av befintliga eller kommande GIS-data.I scenario 2 redovisas en kombination av manuella och semiautomatiska metoder som bygger på manuell flygbildstolkning, nyttjade av befintliga GIS-data som kNN-Sverige och segmentering, där segmenteringen utnyttjas för polygonavgränsning, framförallt i skog.I scenario 3 redovisas ett framtidsscenario där det är möjligt att kombinera data från flygbilder och laserskanning med segmenteringsprocesser, semiautomatisk klassning av segment och manuell flygbildstolkning kontroll och tolkning.Slutsatsen är att scenario 1 är den mest kostsamma lösningen och scenarion 3 är inte möjligt att genomföra inom den närmaste framtiden varför scenario 2 bedöms vara det alternativ som har högst potential att vara kostnadseffektivt. Slutsatsen blir att förslaget i scenario 2 behöver avgränsas ytterligare och att det krävs utförliga metodtester för att kunna bedöma den totala kostnadsbilden för förslaget.
5.	Jonason, Dennis (författare) Monitoring of butterflies within a landscape context 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Monitoring of butterflies is most often only directed towards the grassland fauna. Species associated with other vegetation types, as well as the impact of the surrounding landscape, often become neglected. The aim with this study was, in contrast, to perform a novel landscape-based monitoring method for butterflies in diverse vegetation types and more specifically(i) evaluate the impact of environmental variables on butterfly abundance, (ii) compare the distribution of butterflies in different vegetation types and (iii) analyse and improve the monitoring method. Eight randomly placed study sites (750 m x 750 m) located in south eastern Sweden were used. The vegetation composition inside the squares had been assessed using aerial photos. Tree cover had largest impact on butterfly abundance with a negative linear relationship between abundance and increasing tree cover. Clear-cuts were the vegetation type harbouring the overall highest abundance and diversity of butterflies. In semi-natural grasslands, where the nationally-based monitoring of butterflies in Sweden currently is being performed, only 42% of the species were found, indicating a bias directed towards only a part of the species pool. The novel kind of monitoring presented here, using a landscape context, can, if performed regularly, increase our knowledge of how structural changes at landscape level affect butterflies and thereby improve the conservation efforts.
6.	Allard, Anna, et al. (författare) Fångst av vegetationsdata och Natura 2000-habitat i fjällen genom flygbildstolkning i IRF med punktgittermetodik 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport visas att flygbildstolkning med punktgittermetodik har stor potential för att ta fram tillförlitliga och kostnadseffektiva data på tillstånd och förändringar i fjällens vegetation. Projektet är finansierat av Naturvårdsverkets svenska miljöövervakning.Inom denna studie har följande delmål nåtts1) Utprovning av försöksdesign har gjorts med antal och fördelning av punkter, samt design och val av tolkningsvariabler.2) Ett operativt tolkningssystem för punktgittertolkning har tagits fram.3) Tolkningsprecisionen för olika variabler och Natura 2000-habitat är utvärderade mot fältdata.4) Metodens kvaliteter är utvärderade.5) Beräkning av tidsåtgång och kostnadsberäkningar är gjorda och ställda mot en polygonbaserad metod för översiktlig tolkning av NILS 5x5 km ruta.Förutom dessa delmål har även säkerheten ytterligare undersökts via ett personvariationstest av tolkade data.Resultaten från de tolkade fältpunkterna visar att överensstämmelsen med fältinventeringen är mycket god. Ett gott resultat fanns från testet med personvariation, med några få problemområden. Metoden har några begränsningar. För flygbildstolkning i punktgitter med den metodik som föreslås här förutsätts att det finns välutbildade tolkare. För en van vegetationstolkare krävs det i storleksordning en tilläggsutbildning på minst 1 månad i tolkning av fjällvegetation, inklusive fältbesök. En exempelsamling av bilder och ett antal nycklar för tolkning bör tas fram.Punktgittermetoden är operativt användbar, vissa kompletterande fältstudier behövs. Metoden har följande generella kvaliteter.Metoden är enkel att implementera.Punktgittermetoden är en kostnadseffektiv metod för att fånga landskapsdata. Den är snabbare än polygontolkning.Datafångst från en 5 x 5 km ruta kan göras på 1-3 dagar, beroende på antal punkter i gittret.Det är enkelt att bearbeta och analysera punktgitterdata.Precisionen i arealskattningarna kommer att kunna enkelt beräknas.Tolkningen i punktgitter kan verifieras genom jämförelse med NILS fältdata.Metoden är lämplig för förändringsstudier. Exempelvis kan den utgöra ett snabbt och effektivt sätt att statistiskt uppdatera information om area av vegetationstyper från vegetationskartorna över de svenska fjällen.Metoden kan fånga upp ovanligare naturtyper i 5 x 5 km ytan förutsatt att många punkter tolkas.Metoden kan användas för urval av objekt för riktade fältinventeringar till ovanligare habitat.Resultaten från metoden kan utgöra viktiga data för annan forskning, exempelvis som träningsdata till satellitbildsklassificeringar.
7.	Allard, Anna, et al. (författare) Utveckling av nationellt uppföljningssystem för små biotoper vid åkermark 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport presenterar förslag till arbetsgång och rapporteringsformat för analys avmängden småbiotoper vid åkermark, baserat på flygbildstolkningen i det nationellamiljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige).Resultaten tas fram som underlag för Jordbruksverkets löpande uppföljning avmiljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Urvalsprinciperna för småbiotoper är utformadeför att överensstämma med definitionerna inom miljöersättningen till skötsel avlandskapselement. Utöver linje- och punktelement ingår också kantzoner mot åkermark, vilketinnebär utökade möjligheter att beskriva variationen i landskapet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Sverigeslantbruksuniversitet, Umeå och institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. NILS är ettrikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenskalandskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILSfinansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syftemed NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungerasom underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskadeförbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
8.	Allard, Anna (författare) Variables and Classifications, Conversion of the Set of Variables From the Swedish NILS Programme Into the General Habitat Categories ofthe European EBONE Project Arbetsrapport 295 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
9.	Christensen, Pernilla, et al. (författare) Fåglar i ett landskapsperspektiv – ett samarbete mellan Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) och Svensk Fågeltaxering (SFT) 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med denna studie var tvådelat där den första delen var att ta fram en effektiv flygbildsinventeringsmetodik för att kunna inventera ett större landskapsutsnitt än 1 x 1 km rutan och den andra delen var att hitta ett samband mellan myrfåglar och de landskapsdata som vi kunde plocka fram med den nya metodiken. Den flygbildsinventeringsmetodik som tagits fram under detta projekt medför att ett större område (3 x 3 km) kan inventeras på relativt kort tid (i genomsnitt 2 dagar). Tidsåtgången för att inventera hela 5 x 5 km rutan med denna metodik uppskattas till ca 3 dagar. Skillnaden från ordinarie NILS metodik är att betydligt större strukturer fångas upp eftersom karteringsenheten är större men även att detaljrikedomen som finns inom ordinarie NILS har fått minska betydligt. Med tiden finns förhoppningen att kunna effektivisera denna typ av flygbildsinventering än mer då den flygbildsinventeringstid som lagts ned under detta projekt även räknar in utveckling av metoden. I väntan på att nya möjligheter skall utvecklas skulle den metodik som vi tagit fram kunna utgöra en bra stomme för fortsatt verksamhet på en större skala än 1 x 1 km. Våra analyser av fågelarter på myrar och landskapsdata visade att fågeldata utgjorde för lite data för att vi skulle kunna se tydliga mönster samt kunna gå ned på den detaljnivå dvs. finindelning av myren, som vi ville. Tanken med den framtagna flygbildsinventeringsmetodiken var att ge data som passade för fler organismgrupper än fåglar samt att dessa data skulle kunna nyttjas även inom andra projekt såsom lillNILS. På grund av att projektet försökte svara mot både ett specifikt behov (SFT:s) samt ett mer generellt så kan vi konstatera att valet av rutor inte blev helt optimalt för att matcha landskapsdata från myrar med fågeldata. Vid fortsatta analyser kan det vara lämpligt att göra ett urval av de rutor som ligger i områden där dessa arter har sitt häckningsområde för att på så sätt begränsa antalet rutor med noll förekomst av dessa arter. Dessutom är det önskvärt att analysera flera NILS-rutor med en totalarea av myrar mellan 150 och 220 ha.
10.	Díaz González, José David (författare) A time study and description of the workmethods for the field work in the National Inventory of Landscapes in Sweden 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract A TIME STUDY AND DESCRIPTION OF THE WORK METHODS FOR THE FIELD WORK IN THE NATIONAL INVENTORY OF LANDSCAPES IN SWEDENFieldwork is an essential part of forest or environmental inventories and has one of the biggest parts of the budget, but the way in which the resources are distributed is usually unknown. The use of a time study of the inventory fieldwork seems to be a good approach to understand the way the resources are distributed. Time studies have already been used for many years in the industry and in the forest sector in order to analyze and optimize the working methods.This study applies this methodology to study fieldwork of the National Inventory of Landscapes in Sweden, (NILS) during the season 2004. NILS survey the biological diversity, its factors and other cultural and recreational values from a national perspective and study its changes over time. Fieldwork is done by teams of two persons distributed along the whole of Sweden and includes transportation, field inventory and administrative work.Each team spend an average of two hours and 25 minutes travelling to the location of the area of study every working day, in addition they have to walk an average of 16 minutes. The field inventory is divided into plots and lines. The average time per each plot done by two persons is 34 minutes. The average time per each line done by two persons is 18 minutes. The average time spend by a team in the administrative work is 42 minutes every day. The estimation of the cost of each plot is 1592 SEK and each line 859 SEK. There are 7572 plots and lines distributed in to 631 landscape areas to be inventoried one fifth every year in a cycle of five years.The main factors that influence the consumed time considered in this study are: Area, number of divisions of the plot, number of intersections found in the line and presence of obstacles that makes the plot or parts of the line inaccessible. There are some other factors that should be analyzed in future studies by comparison of the time consumed and the data obtained in the inventory. The working method used by the different teams was very similar with only a few differences often due to the differences between the areas. There is a great potential to continue this line of investigation within inventories since there is not much done in this direction.
11.	Esseen, Per-Anders, et al. (författare) Analys av informationsbehov för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) 2004 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract På uppdrag av Naturvårdsverket har en informationsanalys utförts för att utreda prioriterade övervakningsbehov för programmet Stickprovsvis Landskaps Övervakning (SLÖ). Rapporten utgör underlag för det fortsatta arbetet med att ta fram vilken detaljinformation som ska ingå i SLÖ. Syftet har varit att göra en relevant analys av vilka frågeställningar och informationsbehov som olika kravställare prioriterar. Primära kravställare är de nationella miljökvalitetsmålen, olika myndigheter och organisationer samt internationella konventioner och EUdirektiv.Arbetet har huvudsakligen bedrivits i form av telefonintervjuer. Totalt har ett 90-tal personer från olika myndigheter, organisationer, företag, forskningsinstitut och universitet intervjuats.Den information som efterfrågats omfattar bl a: vilken variabel eller typ av information som bör övervakas, syfte, typ av analys (tillstånd, förändring, orsakssammanhang, prognoser), målpopulation (naturtyp, specifik biotop etc), redovisningsgrupper (naturtyp, geografisk och tematisk indelning, t ex miljöstöd), tidskrav (frekvens, specifika årtal) och eventuella krav på statistisk precision.Arbetet har skett naturtypsvis för fem olika naturtyper: jordbrukslandskap, urban miljö, våtmarker och stränder, skogslandskap samt fjällmiljö. I rapporten redovisas först utdatavariabler genererade av miljökvalitetsmål och andra kravställande dokument. Därefter ges korta sammanfattningar av allmänna synpunkter som framkommit vid intervjuerna.Föreslagna utdatavariabler och informationsområden har ställts samman i bruttolistor för respektive naturtyp. Variablerna har ordnats efter fallande prioritetsordning och har delats upp i fem olika kategorier: 1. processer och påverkan, 2, biotoper, 3. linjeelement, 4. punktelement, och 5. organismer. Övriga synpunkter på utformningen av SLÖ, särskilt med avseende på stratifiering, rutstorlek, omdrevsintervall, flygbildstolkning och nomenklatur har också ställts samman.Resultaten från intervjuerna visar att det finns ett mycket stort intresse för övervakning av biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv. I jordbruksmiljö prioriterade man information inom tre områden: 1. ängs- och hagmarker, 2. småbiotoper (inklusive punkt- och linjeelement) och 3. odlingslandskapets sammansättning. I urban miljö efterfrågades information inom följande områden: 1. grönyteområden (träd- och gräsbevuxna), 2. äldre lövträd och bärande träd, 3. småbiotoper (småvatten, trädgårdar, ruderatområden) samt 4. rekreation och landskapsbild. För våtmarker och stränder urskiljdes sju olika informationsområden: 1. markavvattning, 2. naturlig eller påverkad vattenregim, 3. hävd, 4. markstörning och exploatering, 5. strukturell variation, 6. näringstillgång och kemisk påverkan, och 7. hotade och främmande arter. Viktiga informationsområden i skogslandskapet är: 1. störningsprocesser och människans påverkan, 2. landskapets sammansättning, 3. beståndsegenskaper, 4. strukturelement och 5. organismer. I fjällmiljö identifierades fyra olika områden: 1. renskötselns påverkan, främst genom bete och tramp, 2. barmarkskörning och linjära strukturer, 3. klimatförändringar, och 4. hotade arter och främmande arter.För fyra naturtyper ges förslag till prioriterade utdatavariabler i ett appendix.
12.	Esseen, Per-Anders, et al. (författare) Från datafångst till datavärdskap – översyn av datahanteringen i Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med denna utredning har varit att se över hela datahanteringen i NILS för att kunna identifiera särskilt kritiska processer och för att få en bild av helheten. I rapporten presenteras en kravspecifikation för de nya system (datahantering, statistik/redovisning och datavärdskap) som behöver byggas upp, de resurser som behövs för detta samt ges ett förslag på hur och i vilken tidsordning som systemen bör byggas upp.I rapporten presenteras den rekommenderade framtida datahanteringen inom NILS, från datafångst till datavärdskap. Data som idag ingår i datahanteringen för NILS är fältdata, tolkningsdata samt medföljande metadata, stöddata och annan nödvändig dokumentation. I denna rapport föreslås att datahantering i NILS skall delas in i fyra olika huvudprocesser.Den första processen ärDatafångstprocessen som samlar in rådata, samt kvalitetssäkrar och levererar detta. I NILS datafångstprocess ingår i dagsläget två delar, dels fältinventering, dels flygbildstolkning av 1 km x 1 km rutan. Det är nödvändigt att uppbyggnaden av fältdatabas och tolkningsdatabas samordnas vad gäller såväl systemstruktur, variabelnamn mm för att underlätta samkörningar av data. Den största kraften och resurserna skall läggas på att effektivisera datahanteringen inom datafångsten för då uppnås den största nyttan med insatserna.Den andra processen ärDatabasprocessen som tar emot rådata, metadata och stöddata från fält- och flygbildsprocessen i datafångsten och lagrar detta i ett databassystem. I systemet lagras även beräknade data, alternativt beräkningsfunktioner (script) som utför beräkningar direkt beroende på olika användares behov. För både flygbildstolkning och fältinventering skall normaliserade databaser upprättas. Detta är en absolut nödvändighet och ett krav för att Databas och Datavärdskap skall vara genomförbart.Den tredje processen ärStatistikprocessen som producerar skattningar, bearbetningar, sammanställningar och resultatrapporter från NILS grunddata i databasen.Den fjärde processen utgörs av självaDatavärdskapet där det ingår att ta emot och kontrolleradata, tillgängliggöra data för externa användare (via webb-portal bl.a.) samt att permanent arkivera kvalitetssäkrade data. I datavärdskapet ingår grunddata från NILS rådatabas samt bearbetade data, resultatrapporter, sammanställningar av data, tabeller, figurer mm som producerats i Statistikprocessen.Denna rapport ger följande övergripande förslag till hur huvudprocesserna i NILS datahantering skall genomföras och byggas upp:Beställarens uppdrag skall vara klart definierat för utförarenTydligt uppsatta mål för arbetetUtförlig planering - baserat på tillräckligt kunskapsunderlagTydligt definierade roller för personalenAtt personalen har de personella, ekonomiska och materiella resurser som behövs för genomförandet (kompetens, tid, verktyg, utrustning mm)Planera helheten, men bygg från litet till stort, undvik onödig komplexitetDelleveranser till avnämare ska ske tidigt och fortlöpandeKvalitetssäkring ska finnas i alla processerI samtliga huvudprocesser skall det ingå tillräcklig säkerhetskopiering av data, anpassad till varje process särskilda kravTillräcklig dokumentation av alla ingående delprocesserTydlig strategi för att minimera riskerFortlöpande dialog och adaptiv utveckling – för att säkerställa att målen nåsKostnadseffektivitet i alla led – beakta möjligheter till intern och extern samordningSamverkan – såväl inom som utom SLU.Under arbetets gång har särskilt kritiska moment i utvecklingsarbetet identifierats bl.a. lednings- och organisationsstrukturen, val av programvara för databaserna samt kvalitetssäkring av rådata. Dessa bör lyftas fram i det fortsatta arbetet.Rapporten ger ett förslag till en 5-årsplan för uppbyggnad av huvudprocesserna. De mest kritiska processerna är uppbyggnaden av kvalitetsäkrade rådatabaser för fältinventeringen och flygbildstolkning. Fokus de första åren ligger därför på NILSbasen och statistikdelen. Uppbyggnaden av själva datavärdskapet senareläggs.Utifrån 5-årsplanen har en kostnadsberäkning gjorts att utveckla och ta i drift samtliga huvudprocesser och komponenter i datahanteringen. Den beräknade kostnaden för 2008 är 4415 kkr, 2009 5230 kkr, 2010 7147 kkr, 2011 7760 kkr och 2012 8406 kkr.
13.	Esseen, Per-Anders, et al. (författare) Landskapsdata från Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Flygbildstolkning av 1 km × 1 km rutan för år 2003 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I rapporten presenteras resultat från den detaljerade flygbildstolkningen för det första året (2003) i Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Resultaten är preliminära eftersom de endast baseras på 1-års data (av totalt 5). De tolkade rutorna är 1,1 km × 1,1 km stora medan resultaten redovisas för 1 km × 1 km rutor. Totalt 126 rutor ingår i materialet, varav 119 flygbildstolkats och 7 karttaxerats. Totalt har 13617 polygoner avgränsats och tolkats. Underlagsmaterialet är IR-färgbilder som fotograferats från 4 600 meters flyghöjd, vilket ger en ungefärlig bildskala av 1:30 000. Avgränsningen av polygoner och tolkningen av variabler har utförts i en digital fotogrammetrisk station. Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten:I genomsnitt finns det 108 tolkade polygoner per NILS-ruta i landet. Antalet polygoner är 20% högre i södra Sverige (stratum 1-6) än i norra (stratum 7-10).De flesta polygonerna är små (76% är mindre än 1 ha). Medianarealen är 0,42 ha och medelarealen 1,12 ha. Medelarealen uppvisar liten variation mellan strata. Polygonarealen är lognormalt fördelad.I rapporten presenteras arealskattningar och medelfel för sex dominerande marktäcke-/markanvändningsklasser (Ägoslag) inom landarealen: anlagd mark, jordbruksmark, skogsmark, annan terrester mark nedan fjällen, våtmark nedan fjällen och fjäll.Arealskattningarna av Ägoslag visar en relativt god överensstämmelse med Riksskogstaxeringens data. Dock underskattas jordbruksarealen medan skogsmarken överskattas vilket beror på att 2003-års stickprov innehåller mer skog än genomsnittet.Medelfelet (uttryckt som variationskoefficient) för arealskattningarna av Ägoslag varierade mellan 3% (skogsmark) och 18% (anlagd mark) sett över hela landet. Medelfelen är större på landsdelsnivå (5-38%) och inom stratum.Polygonarealen för hopslagna polygoner av samma Ägoslag varierade mellan 0,6 ha för annan terrester mark nedan fjällen till 10,5 ha för skogsmark och 19,9 ha för fjäll. I jordbruksmark var polygonerna 4,5 ha i södra och 3,1 ha i norra Sverige.Ett exempel på system för klassificering av naturtyp i polygonerna har tagits fram med utgångspunkt från de tolkade variablerna enligta posterioriprincipen. I systemet ingår totalt 63 olika naturtyper.Arealskattningar och medelfel har beräknats för alla naturtyper inom respektive stratum, landsdel och för hela landet. Medelfelen blir högre för de flesta naturtyper än för Ägoslag pga den finare indelningen. Med utgångspunkt från medelfelen i 2003-års data kan man förvänta sig medelfel för hela omdrevet (5-år) på runt 10% eller lägre för arealskattningar av vanliga naturtyper i hela landet, i vissa fall även på landsdelsnivå. För många av de mindre vanliga naturtyperna bedöms medelfelet ofta bli lägre än 20% för hela landet. En viktigt slutsats är att uppdelningen i antal naturtyper och deras detaljeringsgrad noga måste avvägas mot storleken på förväntade medelfel.Medelarealen för hopslagna polygoner av samma naturtyp varierar från 0,1 till 4,4 ha (åker) inom landarealen. Den finns en stor variation i polygonstorlek såväl inom som mellan naturtyper.I 2003-års data har totalt 30 av 50 olika markanvändningsklasser registrerats.Vanligaste klass var Skogsbruk, följd av Ingen synbar markanvändning,Markanvändning kan ej tolkas, Åker i växtföljden och Bete. Medelfelet var 4% för Skogsbruk för hela landet och högre för övriga typer av markanvändning.
14.	Esseen, Per-Anders, et al. (författare) Linjära landskapselement i Sverige:skattningar från 2003 års NILS-data. 2004 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
15.	Esseen, Per-Anders, et al. (författare) Vegetationskartan över fjällen och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) som underlag för Natura 2000. 2004 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Vegetationskartan över de svenska fjällen ger en bra översiktlig bild över den storskaliga fördelningen av vegetationstyper inom fjällområdet. Den höga generaliseringsgraden i kartan medför dock att den karakteristiskt småskaliga variationen i fjällens vegetation döljs. Slutsatsen är att vegetationskartan är alltför generaliserad för att användas som underlag för att följa förändringar i vegetationen. Det är således tveksamt om vegetationskartan uppfyller kvalitetskraven för utgöra underlagsmaterial för basinventeringen inom Natura 2000.I rapporten visas att NILS har stor potential för att tillgodose informationsbehoven för Natura 2000 inom fjällområdet. För vanligt förekommande Natura 2000 habitat, bl a Fjällhedar och boreala hedar samt Nordisk fjällbjörkskog, bedöms NILS 1x1 km 2 rutor vara tillräckligt många för att ge ett godtagbart statistiskt underlag med avseende på tillstånd och förändringar i miljön. Den pågående datainsamlingen inom NILS bedöms kunna täcka merparten av informationsbehovet för vanliga vegetationstyper. I rapporten visas att NILS 5x5 km 2 rutor har stor potential för att följa tillståndet i sparsamt förekommande habitat, t ex kalkgräsmarker och rasbranter. Detta kan göras genom kompletterande flygbildstolkning och riktade fältinventeringar utöver vad som ingår i det ordinarie programmet. För sällsynt förekommande habitat behövs en förtätning av NILS stickprovsutlägg.
16.	Gallegos, Åsa (författare) Design and evaluation of a computer aided calibration program for visual estimation of vegetation cover 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Compared to the number of field inventory programs that monitor change in vegetation with visual cover estimations, very few studies have been conducted to show how accurate thistype of data is. In addition, no previous studies have determined whether efficient calibration of field observers can improve such data. This study concerns the design and evaluation of a computer program consisting of images of vegetation on which the true cover of vegetation has been digitally calculated. The calibration consists of estimation with immediate feedback of the true cover. The results show that even a short time of calibration greatly improves the estimations and can also drastically reduce the influence of different backgrounds, aggregation patterns and personnel experience.
17.	Malmsten, Anders (författare) NILS-inventerare och allemansrätten 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
18.	P, Christensen, et al. (författare) Myrarnas areal och vegetation: skattningar från provytedata i NILS 2003-2007 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
19.	Ringvall, Anna, et al. (författare) Skattningar och precisionsberäkning i NILS - Underlag för diskussion om lämplig dimensionering. 2004 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
20.	Adelsköld, Göran, et al. (författare) GET-tjänsten och infrastrukturen för distribution av geodata till universitet och högskolor 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Geodata Extraction Tool (GET) är en tjänst för att tillgängliggöra myndigheters digitala geografiska data till universitet och högskolor i Sverige. GET-tjänsten startades 2012 för att tillgodose studenters och forskares behov av att enkelt och kostnadsfritt kunna få tillgång till Lantmäteriets digitala geodata som annars var avgiftsbelagda. Tjänsten har senare utvidgats med geodata från andra myndigheter, och idag kan förutom det mesta av Lantmäteriets geografiska data, även en del data från SGU, SCB och Sjöfartsverket nås via GET. Tjänsten är utvecklad av, och sköts av, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I denna rapport sammanfattas tillkomsten av GET, vilka avtal som ligger till grund för tjänsten, hur man använder den och vilka data som distribueras via denna samverkan mellan berörda myndigheter. Dessutom redovisas senaste årets statistik för nedladdade geodatamängder samt resultaten från en användarenkät 2019. Rapporten avslutas med en framåtblick.
21.	Adler, Sven, et al. (författare) NILS fjällinventering 2022 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract NILS Fjällinventering är en nationellt heltäckande inventering av det svenska kalfjället som startade 2021. Huvudsyftet med inventeringen är att generera data för rapporteringen av annex 1-naturtyper till EU, uppföljningen av det nationella miljömålet "Storslagen Fjällmiljö", förändringsanalyser i fjällmiljöer, forskning och produktion av träningsdata för modellbaserade kartor.I denna rapport beskrivs förändringar gentemot 2021, skattningar av arealerna av olika vegetationstyper och annex I-naturtyper på kalfjället baserade på 2021 och 2022 års data. Resultaten visar att inventeringen kan detektera förändringar i areal efter en femårs-inventeringsperiod som uppfyller Naturvårdsverkets krav för annex I-naturtyper. Skattningar varierade mellan åren, men inte mer än förväntat. För att förbättra urvals- och exkluderingsprocessen inför 2023 planeras vissa justeringar framförallt för att minska mängden fältbesök i rishedar som väljs ut för fältbesök.
22.	Adler, Sven, et al. (författare) Ny design för riktade naturtypsinventeringar inom NILS och THUF 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Den här rapporten beskriver:  Ett generellt ramverk för nationella inventeringar där det går att komplettera utifrån nya behov på såväl nationell som regional nivå inom samma stickprovsdesign.  Samma skattningsförfarande och skattningsalgoritmer på både nationell och regional nivå samt vid olika tätheter på stickprovet.  Ett stort stickprov, med många rutor i stickprovet, vilket ger statistisk styrka vid skattningarna av t.ex. arealer, även för relativt ovanliga naturtyper.  Ett balanserat stickprov, bland annat med NMD som stödunderlag, vilket ger bättre skattningar än ett icke-balanserat stickprov.  Att relativt ovanliga naturtyper och naturtyper som förekommer geografiskt samlat kommer att kunna fångas upp med geografiskt riktade förtätningar.  Att vanliga fenomen inventeras med ett glest stickprov.  Extra stor fördel för naturtyper där många rutor går att exkludera från fältbesök genom modellering och inventering i ortofoto. En sådan naturtypsgrupp är gräsmarker, där det dessutom ännu saknas en nationell inventering.  Fortsatt samarbete med NMD där de data som samlas in i de nya inventeringarna kommer att kunna bidra både som träningsdata i utvecklingen av NMD och till att verifiera NMD.  Mer tids- och kostnadseffektiva inventeringar exempelvis: o Många rutor behöver aldrig besökas i fält eftersom det genom modellering och inventering i ortofoto går att utesluta att de har de eftersökta naturtyperna. Sådana rutor bidrar till en högre precision för skattningarna. o Ortofoton används för att hålla nere kostnaden för bilder och bildhantering. o De mindre 1 km × 1 km-rutorna underlättar fältlogistiken. o Den nya designen är flexibel. Det går att anpassa stickprovet efter den budget som erhålls och genom simuleringar kan vi uppskatta hur stor påverkan på skattningar en minskning eller ökning av stickprovet kan komma att ha. o Eftersom designen bygger på ett tätt, nationellt, stickprov så kommer ytterligare inventeringar kunna läggas till lövskogs- och gräsmarksinventeringarna med samordningsvinster (t.ex. inventeringar av linjeobjekt, pollinatörer och våtmarker).
23.	Adler, Sven, et al. (författare) Utvärdering av NILS fjällinventering 2021 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I rapporten beskriver vi den nya designen för NILS fjällinventeringen 2021. Inventeringen använder en balanserad tvåfas-stickprovsdesign som i grunden bygger på NILS löv- och gräsmarksinventeringar. Till skillnad mot NILS löv- och gräsmarksinventeringar använder vi inte flygbildstolkning för att styra urvalet av fältprovytor, istället använder vi satellitbildsinformation tillsammans med LIDAR-data som kombineras i matematiska modeller. Syftet med förändringarna är främst att skapa ett bättre dataunderlag för Artikel 17-rapportering till EU:s art- och habitatdirektiv jämfört med den information som erhållits från tidigare NILS basinventerings utlägg i fjällregionen. I rapporten visas att vi kommer att uppfylla Naturvårdsverkets krav för kvalitén av annex 1-naturtyper i relation till arealskattningar, upptäckbara förändringar samt att vi har samlat in fler variabler och information om artförekomst för statusbedömningen av annex 1-naturtyper. Utöver en ökad datakvalité för annex 1-naturtyper kan vi även redovisa andra variabler med en högre detaljnivå om fjällens tillstånd och förändringar, t.ex. arealskattningar för olika myrtyper, snölegor, substratmarker, förekomst av skräp, mänskligt tramp och renspillning. Med utgångspunkt från erfarenheterna vi gjort under 2021 identifierar vi förbättringsmöjligheter inför fältsäsongen 2022 för att få en ännu mer stabil och hållbar fjällinventering.
24.	Ager, Bengt (författare) Skogsarbetets rationalisering och humanisering 1900-2011 och framåt 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten belyser skogsarbetets förändring i storskogsbruket under perioden 1900 – 2011 under inflytande av rationalisering och humanisering som förändringsprocesser. Utgångsläget var ett ytterst slitsamt, riskabelt och lågbetalt säsongsarbete i kyla och snö, med bortaliggning i undermåliga kojor. I periodens början fullbordades en spontan rationalisering som inletts i slutet av 1800-talet och som bestod av att effektivare handredskap – olika typer av sågar, barkspadar och hanteringsdon - ersatte yxan som universalredskap. Organiserad rationalisering av skogsarbetet kom igång först i slutet på 30-talet. Den hämtade då sin inspiration från industrin som vid det laget hade anpassat amerikanen F W Taylors rationaliseringskoncept till den svenska arbetsmarknaden och kulturen. Arbetsstudier blev grund för effektivisering av det manuella skogsarbetet och för en rättvisare lön. Men skogsbruket kom sedan att finna egna vägar, som ledde till en världsunik teknisk och organisatorisk utveckling med början på 1950-talet och kulmen kring 1990. Under de senaste två årtiondena har rationaliseringen i skogsbruket anslutit sig till ”mainstream” i näringslivets utveckling, som styrs allt mera av dels den globaliserade marknadens mekanismer samt dels ”Lean”, ett hopkok av amerikanska och japanska organisationskoncept, och med ”outsourcing” som främsta verktyg. Under perioden 1940-2005 utvecklades produktiviteten kraftigt, med särskilt stora språng 1960-75 och 1990-2005. Efter 2005 skedde en stagnation. Humaniseringen av skogsarbetet inleddes med provinsialläkaren Hasslers larm 1907. Starten blev trög men skogsarbetarnas boende och mathållning kom att förbättras på många håll fram till 1930-talets slut. Då blev humanisering en integrerad del av den systematiska rationaliseringen, vilket innebar radikala förbättringar av det manuella skogsarbetet. När mekaniseringen tog fart under 50- och 60-talet kom människan i produktionssystemet bort ett tag, vilket ledde till omtag på humaniseringsprocessen. Ergonomin utvecklades som redskap och som vetenskap. Från slutet av 70-talet till slutet av 90-talet blev humaniseringen, stödd av flera aktörer, åter en integrerad del av rationaliseringen, nu underbyggd av det ”sociotekniska” organisationskoncept som utvecklats av engelska och norska arbetsforskare. Arbetets organisation kom i fokus. Den totala humankvaliteten kulminerade åren kring 1990. Skogsarbetet nådde då en höjdpunkt vad gäller mångsidighet, kontaktrikedom, variation, självbestämmande, ansvar och uppmärksamhet. Sedan tog marknadens ”osynliga hand” alltmera över utvecklingen. Humaniseringsaktörerna försvagades eller försvann. Flera av nämnda humankvaliteter i skogsarbetet har försämrats. Avhumaniseringen har lett till att skogsarbetet förlorat i attraktivitet. Historiken avslutas i kap. 12 med en summering och diskussion av resultaten samt några betraktelser över den gångna utvecklingen1 . I diskussionen om framtidens arbetsliv nationellt och i skogsbruket hävdar författaren att det behövs ett tidsanpassat humaniseringskoncept av samma dignitet som det på 60-talet lanserade sociotekniska konceptet. En skiss på ett sådant ”socioekonomiskt” koncept presenteras. Därvid beaktas lärdomar från det förgångna.
25.	Allard, Anna, et al. (författare) Nationell flygbildsinventering av gräsmarker och lövskogar med hjälp av ortofoton, NILS 2020 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under 2020 pågick ett intensivt utvecklingsarbete inom alla delar av de nya gräsmarks- och lövskogsinventeringarna, på uppdrag av Naturvårdsverket. För flygbildsinventeringen togs en ny metodik fram med grund i den mångåriga erfarenhet som finns vid avdelningen för landskapsanalys, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU. I den här arbetsrapporten beskrivs arbetet som gjordes för att kunna genomföra en flygbildsinventering anpassad till de nya behov som finns i och med den stickprovsdesign, med två faser, som utvecklats och används i de nya inventeringarna. Det här är även en beskrivning av den metodik som användes inom flygbildsinventeringen för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2020. Målen för inventeringarna var att inventera såväl ovanliga som vanliga naturtyper under samma paraply. Nyckeln till att det är möjligt är flygbildsinventeringen. Genom klassningar av provytor i flygbildsinventeringen kan fältinventeringen fokuseras till de naturtyper som ligger inom uppdraget från Naturvårdsverket. Klassningen inom flygbildsinventeringen gör det också möjligt att inventera ovanliga naturtyper i tätare stickprov och att anpassa stickprovstätheter utifrån regionala skillnader. Hur detta gjordes för flygbildsinventeringen 2020 beskrivs i den här arbetsrapporten. Under 2020 baserades flygbildsinventeringen framförallt på ortofoto. För att säkerställa att inventeringarna inkluderade alla provytor som potentiellt kunde innehålla en naturtyp av intresse för inventeringarna så tillämpades en princip om överklassning. Det är en statistiskt viktig princip som i praktiken innebar att provytor där marktypsklassningen var osäker gavs en aktuell klass för gräsmark- och/eller lövskogsinventeringen så att provytan gavs möjligheten att vidare väljas för fältbesök. För att försöka skilja på marktyper med olika potential för hög kvalitet användes en tidsserie av gamla ortofoton för att bedöma marktypens historiska kontinuitet i provytan. Även andra digitala skikt användes som stöd i flygbildsinventeringen.
26.	Allard, Anna (författare) Variables and classifications : conversion of the set of variables from the Swedish NILS programme into the general habitat categories of the European EBONE project 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
27.	Andersson, Elias (författare) Essay on gender in family farming and its implication on gender equality 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Familjelantbruket har genom historien haft en central roll för att producera samhällsviktiga konsumtionsvaror. Den starka industrialiseringen under 1900-talet har familjen fortsatt att utgöra en essentiell grund för produktionen inom de gröna näringarna. Tillgången på billig arbetskraft har utgjort grunden för familjelantbrukets överlevnad inom ramarna för den kapitalistiska marknadsekonomin. Familjen som källa till arbetskraft skapar en större flexibilitet i form av arbetsförhållanden, arbetstider, arbetsmiljö och ekonomi, i en produktion som i stor utsträckning är manuell och därför tidskrävande. Studiet av arbetsdelningen och ägandet könskodning inom familjelantbruket har bidragit till förståelsen av familjens roll i kvinnors underordning. Kärnfamiljen, liksom landsbygden, är två centrala nationella symboler som är starkt politiskt kodade och nära knutna till vår förståelse av svenskhet. Den sociala organiseringen av familjen bidrar till framställandet av de samhälliga hierarkierna och relationerna som naturaliga. Barn socialiseras in i gårdens arbete samt deras sociala position och identitet. Därigenom spelar den rurala kärnfamiljen en betydande symbolisk roll i upprätthållandet av heterosexuella ideologin och den patriarkala arbetsdelningen inom familjen. Därför är det av stor betydelse att undersöka hur kön kodar arbetsuppgifter, ägande och ojämlikhet i organiseringen av familjelantbruket. De sociala relationerna är inte en deterministisk process av inordnande, utan en process som formas av subjekt, agentskap och motstånd, vilket tar sig utryck på olika sätt och genom skiftande strategier. Genusvetenskapen inom landbygdsforskningen har en dryg fyrtioårig historia som akademiskt fält. I strömmarna efter den andra vågens kvinnorörelser formerades fältets ursprungliga forskningsmål som främst syftade att ifrågasätta den rådande bilden av den manliga lantbrukaren och synliggöra kvinnors arbete och deltagande inom landbygdens produktion. Under 80-talet förde marxistiskt och strukturalistiskt inspirerade forskare upp betydelsen av den socioekonomiska kontexten för kvinnors erfarenheter och liv i västvälden och utvecklingsländerna. Under 90-talet ökade mekaniseringen av lantbruket, vilket medförde att kvinnornas roll på gården förändrades till följd av att deras arbete ofta ersattes av maskiner. Denna process belyser ytterligare den ojämlika värderingen av arbetet på gården och i hushållet. Den tidigare förståelsen av kön, som en fix och distinkt kategori, ersattes av ett mer socialkonstruktivistiska synsätt. Förståelsen av genusrelationerna som könade praktiker och meningsskapande ersatte gradvis könsrollstänkandet. Identitetsforskningen har vidgat det rurala genusperspektivet till att även omfatta klass, etnicitet, rasifiering, ålder och sexualitet i studerandet av ojämlikhet. Familjelantbruket, i sin rurala kontext, har halkat efter den allmänna utvecklingen inom jämställdhetsområdet, vilket grundar sig i flera olika faktorer. För att öka jämställdheten inom familjelantbruket är det viktigt att analyser den sociala organiseringen av ojämställdhet inom detsamma. I denna process har både de kvalitativa och kvantitativa metoderna en fruktbar och viktig roll. Statistikens främsta användningsområde är att synliggöra orättvisor, underminera stereotyper och utgöra grunden för politiska beslut som syftar mot ett mer jämlikt samhälle. Kvantitativa metoder är ett bra verktyg för att fånga den strukturella organiseringen av samhället och erbjuder, i ifrågasättandet av singulariteten, en bredare bild av den sociala världen. Det är däremot viktigt att betona att definierandet av statistiska data är mer än teknikalitet, utan även något djupt politiskt. Genusvetenskapen inom landbygdsforskningen har etablerat sig som ett särkilt fält inom rural sociologi, geografi och ekonomi. Problematiken kring fältets isolering kvarstår drygt tjugo år efter att det för först gången påtalades av forskare. För att utveckla fältet empiriskt och teoretiskt krävs det att fältet vidgas och även involverar andra discipliner och akademiska fält. Det är viktigt att skapa grunder för breda forskarnätverk samt att föra ut forskningsresultat och diskussioner i både offentlig debatt och till andra akademiska fält. I studierna av familjelantbruket är det nödvändigt att inkludera kunskaper från andra akademiska fält som t.ex. familjestudier, genusvetenskap, arbetsvetenskap, ekonomi och organisationssociologi. Det är angeläget att bredda de sociala perspektiven och se till hur olika sociala relationer formar ojämställdheten inom familjelantbruket. Ojämställdhet kan inte separeras från andra ojämlikheter på samma sätt som kön inte kan särskiljas från andra sociala relationer. I detta utgör det intersektionella perspektivet ett alternativ till identitetpolitik. I flera offentliga utredningar betonas behovet av en tydligare koppling mellan teoretisk genusvetenskap och praktiskt jämställdhetsarbete. Jag har intentioner att med min forskning bidra till den teoretiska och metodologiska utvecklingen, och därmed vidga den genusvetenskapen inom landbygdsforskningen. En sådan utveckling öppnar upp fältet i förhållandet till dess omvärld och inkluderar ett brett socialt perspektiv med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder
28.	Andersson, Elias, et al. (författare) Jämställdhet som branschgemensam strategi i skogsbrukssektorn 2013-2015 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Den svenska skogssektorn står inför stora utmaningar för att kunna anpassa sig till ökad konkurrens på råvaror, tjänster och arbetskraft i övergången mot en biobaserade ekonomin. Detta kräver en större innovationsförmåga. Projektet Jämställdhet som branschgemensam strategi i skogsbrukssektorn har med utgångspunkt i den nationella jämställdhetsstrategin syftat till att analysera och utveckla det branschgemensamma jämställdhetsarbetet. Policyanalys kombinerad med en interaktiv forskningsmetod, som inkluderar sektorns olika parter i den kunskapsskapande processen, har utgjort projektets övergripande forskningsansats. Projektet har finansierats av VINNOVA och pågått från november 2013 till augusti 2015. Arbetet har genomförts med hjälp av organisationsspecifika studier och dialogbaserade workshops kring de jämställdhetsstrategiska insatserna, med avsikten att utveckla och etablera en erfarenhetsbaserad plattform för jämställdhetsinnovation i skogsbrukssektorn. De organisationsspecifika studierna har genomförts under 2014 och fokuserat på ett antal jämställdhetsfrämjande åtgärder. Resultaten från dessa inledande undersökningar och analyser har legat till grund för tre stycken workshops med branschens aktörer. Att skogsbrukssektorn traditionellt dominerats av män är något som tydligt präglar dagens skogliga organisationer och utbildningar. Olika ansatser har gjorts för att locka fler kvinnor till skogen och deras andel ha under de senare decennierna långsamt stigit. Dock ligger andelen idag fortsatt på en relativt låg. Mönstret som har växt fram visar att sektorn har svårt att attrahera och rekryter kvinnor och andra grupper av män, som t.ex. från städer eller med en annan etnisk bakgrund. Tidigare studier visar att kvinnor, bland annat till följd av den maskulina skogliga kulturen, inte identifierar sig med eller känner sig inkluderade i skogsbrukssektorn (Lidestav et al., 2011). De skogliga utbildningarna utgör den primära vägen in och förser sektorn med rekryterings- och kompetensunderlag för alla dess nivåer. I dagsläget utgör kvinnorna en minoritet vid de olika utbildningarna. Mindre fem procent av eleverna på landets skogliga inriktningar vid naturbruksgymnasierna är flickor. Vid SLU:s Skogsmästarprogram och Jägmästarprogram är motsvarande andel ungefär 20 respektive 30 procent. Ett steg i att gemensamt förändra den nuvarande situationen inom sektorns arbetsorganisationer har varit jämställdhetsstrategin ”Konkurrenskraft kräver jämställdhet” som lanserades 2011. Ur detta arbete har det växt fram ett antal jämställdhetsfrämjande insatser som inom olika områden har syftat till att bidra till en positiv utveckling. Dessa insatser har dock kommit olika långt och implementerats på skilda sätt. Det är i detta sammanhang som projektet har verkat och interagerat. Dess resultat bidrar både till att stärka det genusvetenskapliga forskningsfältet och till kunskapsbaserade jämställdhetsåtgärder i skogsnäringen. I denna slutrapport beskrivs projektet, dess genomförande och innehåll. De olika delstudier och aktiviteter som har utgjort centrala katalysatorer i genomförandet och kunskapandet presenteras var för sig. Med detta som bas blickar projektet avslutningsvis framåt genom att ge tre konkreta förslag kring hur jämställdhetsarbetet bör utvecklas i framtiden.
29.	Athanassiadis, Dimitris, et al. (författare) Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Kostnaden för att ta ut grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige har uppskattats och redovisas i form av marginalkostnadskurvor. Beräkningarna baseras på den mängd grot och stubbar som faller ut till följd av föryngringsavverkningar som utförs i referensscenariot i SKA-VB 08 för perioden 2010 - 2019. De potentialer som använts är efter avdrag för ekologiska, tekniska och ekonomiska restriktioner, dvs. nivå 3 i SKA-VB 08. Kostnaderna för uttag av grot och stubbar har beräknats för de maskinsystem som är vanligast förekommande i Sverige och Finland idag. Ersättning till markägare, administrationsomkostnader och kostnader för skörd, sönderdelning, maskinflyttningar och transport av grot och stubbar är de kostnadsposter som ingår i beräkningarna. Grot kan tas ut till en lägre kostnad än stubbar vilket leder till att marginalkostnadskurvan för grot startar på en lägre nivå än marginalkostnadskurvan för stubbar; 600 kr/ton TS för grot respektive 800 kr/ton TS för stubbar. Om kostnaden får öka från 770 till 920 kr/ton TS kan tillvaratagandet av grot öka från dagens ca 2 till 2,9 Mton TS, dvs. 90 % av den tillgängliga potentialen som är 3,2 Mton TS. Först vid en kostnad på 850 kr/ton TS trädbränsle uppgår andelen stubbar till 10 % av sortimentsfördelningen. Vid en kostnad på 1 100 kr/ton TS är sortimentsfördelningen så gott som lika för grot och stubbar. Om 2,5 Mton TS (60 %) av tillgänglig potential stubbar i nuläget ska bli aktuella för skörd blir uttagskostnaden upp till 1 000 kr/ton TS. Omräkningstalet 1 ton TS = 4,9 MWh har använts vid omvandling mellan massa och energi. Detta värde anger mängden energi som kan avges som värme vid förbränning av skogsbränsle med en fukthalt på 40 % när vattnets ångbildningsenergi inte utnyttjas. Om prestationen för de maskiner som ingår i stubbsystemet ökar med 15 % så kan man få ut samma mängd vid 920 kr/ton TS. Kostnadsfördelningen visar att transportkostnaderna är den viktigaste kostnadsposten, speciellt när det gäller små avverkningstrakter, belägna långt från tätort
30.	Bergström, Dan, et al. (författare) Skörd av skogsbränsle i förstagallringar 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Efterfrågan på skogsbränslen ökar men någon större ökning av biprodukter från skogsindustrin kan man inte räkna med de kommande 10-20 åren. Detta innebär att konkurrensen om veden kommer att intensifieras och man ser idag möjligheter att skörda skogsbränslen från skogen, i såväl gallringar som föryngringsavverkningar. I Sverige utgör ogallrade skogar med en höjd under 15 m och ett biomassainnehåll mer än 30 ton torrsubstans (TS) per ha cirka 18,4% av den totala skogsmarksarealen. Den totala stående volymen på dessa arealer är cirka 258 miljoner ton TS varav 56% finns i Norrland. Den årliga avverkningspotentialen från dessa skogar ligger på ca 5 miljoner ton TS (ca 23 TWh) för landet som helhet. Vid en konventionell förstagallring tar man ut massaved (och ev. klentimmer) som gagnvirke där endast stammar med en brösthöjdsdiameter (dbh) över cirka 8 cm är kommersiellt gångbara. I tidiga förstagallringar får den konventionella gallringen höga avverkningskostnader på grund av beståndets låga medelstam (dbh < 12cm) och låg andel gagnvirke. Generellt när man apterar massaved i tidiga gallringar så kan cirka 20-30% av stamvedsvolymen inte användas pga för klena dimensioner. Denna volym tillsammans med trädets topp och grenar, lämnas outnyttjade i beståndet. Idag med en växande skogsbränslemarknad finns ett nytt sortiment som kan konkurrera med rundvirket i förstagallringar av stamrika, klena bestånd. Syftet med denna studie är att påvisa de mängder skogsbränsle som faller ut vid gallring av typiska klena, täta och normala gallringar i södra Sverige och att jämföra detta med rundvirkesutfallet som samma bestånd kan generera vad avser mängder och lönsamhet vid olika prisrelation mellan sortimenten. I utförda beräkningar har typbestånd använts. Ett relativt högt massavedspris och ett relativt lågt skogsbränslepris jämfört dagens prisnivåer har använts. Resultaten visar att skogsbränsle kan ge uppemot tre gånger högre bruttointäkt per hektar än massaved i ”klena” (dbh 9 cm) bestånd. Även i en mer normala förstagallring vad gäller stamdiametern (dbh 14 cm) ger skogsbränslet ca 13% högre bruttointäkt. I beräkningarna uppvisar skogsbränsle systemet ett avsevärt högre nettointäkt än massavedssystemet i det ”klena” beståndet. Författarna konkluderar att: • i tidiga/klena gallringar utgör den potentiella mängden massaved endast en liten del av den totala biomassan vilket också ger ett förhållandevis låg bruttointäkt jämfört med om hela biomassan skördas som skogsbränsle; • inte ens i ”normala” förstagallringar är bruttointäkten på massaveden högre än för skogsbränsle med dagens prisnivåer; • i klena” förstagallringar ger skogsbränsleskörd ett betydligt högre nettointäkt än motsvarande massavedsskörd; • om anpassad teknik för skörd och hantering av klena träd utvecklas kan stora mängder bränsle kostnadseffektivt skördas från de svenska ungskogarna. Det är inte något stort tekniksprång som behövs, och med kloka satsningar kan nya system realiseras inom kort tid
31.	Bergström, Dan, et al. (författare) Skörd av övergrov salix med skogsbrukets maskiner 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
32.	Christensen, Pernilla, et al. (författare) Fåglar i ett landskapsperspektiv – ett samarbete mellan Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) och Svensk Fågeltaxering (SFT) 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
33.	Christensen, Pernilla, et al. (författare) Jordbrukslandskapet : tillstånds- och förändringsanalyser baserade på data från NILS 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ett syfte med denna rapport är att visa ett axplock av vad Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) kan bidra med till Jordbruksverkets uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, utöver tidigare rapporterade analysresultat. Ett annat syfte är att visa på skillnader och likheter i skattningar av data som tagits fram med olika metodik och på så vis utvärdera metodikerna. Analyserna i rapporten är gjorda på data från NILS flygbildsinventering och NILS fältinventering. Data från flygbildsinventeringen har använts för tillståndsskattningar av markslagsarealer och mönster i landskapet, medan fältdata har använts även för förändringsanalyser av arealer och längder av linjeobjekt. Rapporten visar att flera analysresultat kan användas för att följa förändringar i odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden, under förutsättning att de följs över tiden. Till dessa hör: - Arealer av olika markslag i jordbrukslandskapet - Rumsliga mönster i jordbrukslandskapet - Täckningsgrad av träd i ohävdad jordbruksmark - Stengärdesgårdars läge i landskapet - Kvaliteten på skogskanter i jordbrukslanskapet Analyserna visar att det, enligt NILS, under perioden 2003-2007 fanns omkring 460000 ha hävdade betes- och slåttermarker i Sverige. Resultatet är detsamma från de båda inventeringarna. I nästa femårsperiod, 2008-2012, skattas samma markslag till 500000 ha i fältinventeringen. Ökningen är emellertid inte signifikant. Den obrukade åkermarken (träda) visar en icke signifikant tendens till minskning från 2003-2007 till 2008-2012. Det finns även en tendens till ökning av den totala arealen betad mark (inklusive betad vall) under samma period. Förändringen, som inte är signifikant, tycks främst bero på en något ökad areal av mark som betas av andra djurslag än nöt, häst och får, d.v.s. exempelvis getter. En övergångsmatris visar att de största förändringarna i markanvändning i jordbukslandskapet mellan de två femårsperioderna består av att brukad åkermark har övergått till tidigare åkermark med bete eller till ”övrig mark”, vilket t ex kan vara bebyggd mark. Det är emellertid tänkbart att en del av övergångarna mellan markslag som presenteras inte är sanna övergångar, utan beror på att markslag kan vara svåra att bedöma i fält och att inventerarna helt enkelt har gjort olika bedömningar i de båda femårsperioderna. Genom att låta fältinventerarna få tillgång till bedömningarna från det förra inventeringsvarvet kommer man att komma tillrätta med en del av detta problem. Den genomsnittliga fläckstorleken av ett markslag, tillsammans med den totala arealen av samma markslag, ger en bild av hur landskapet ser ut. Ytmässigt små fläckar och en stor totalarea antyder att landskapet är mer småbrutet än i de fall där fläckarna är stora vid samma totalarea. Kantindex (m/ha) där kantlängd relateras till fläckens area visar vid höga värden på ett mer småbrutet och varierat landskap än vid lägre index. Ett lågt index antyder större sammanhängande fläckar med liten flikighet. Kantindex tillsammans med total kantlängd, total area och genomsnittlig fläckstorlek ger en bild över hur landskapet ser ut och kommer att vara intressant att följa över tiden. Naturbetesmark visar på en större småbrutenhet och flikighet än åkermark vilket inte är särskilt förvånande. Norra Sverige har få och små naturbetsmarker, ett relativt högt kantindex och låg genomsnittlig fläckstorlek. Ett sätt att följa igenväxning av nedlagd jordbruksmark är att analysera trädtäckning i obrukad jordbruksmark. Analysen visar att Götalands mellanbygder och norra Sverige har den högsta genomsnittliga trädtäckningen, 15 % respektive 16 %, medan Götalands slättbygder har den lägsta, 6 %. Stengärdesgårdar har ett stort kulturmiljövärde och är också viktiga som biotoper. De har historiskt använts för att skilja inägor från utägor och markera fastighetsgränser i odlingslandskapet. Analyserna av linjekorsningsdata visar att det totalt fanns ca 136 000 km stengärdesgårdar i landet under perioden 2003-2007. Av dessa ligger 34 % i skog, 28 % ligger i gränsen mellan jordbruksmark och andra markslag och 25 % ligger helt i jordbruksmark. Gränszoner mellan markslag är ofta viktiga för den biologiska mångfalden. I den här rapporten har skogskanter som gränsar mot jordbruksmark analyserats. Mängden skogskanter som gränsar mot jordbruksmark har inte förändrats mellan de två femårsperioderna, utom i Norra Sverige där en signifikant minskning har skett. De vanligaste typerna av skogsbryn i jordbrukslandskapet idag är trädbryn med tvär skogsmantel och mindre komplexa kantformer, som raka till lätt böjda skogskanter. En mer komplex kantzon tros kunna hålla en högre artdiversitet än de mer tvära och raka skogskanterna med inget eller litet bryn.
34.	Di Fulvio, Fulvio, et al. (författare) Skörd av skogsbränsle och/eller massaved i förstagallringar, vägkanter och på igenväxt åkermark 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Vid gallring används samma typ av basmaskiner för sortimenten skogsbränsle och massaved. Ett beslut om val av sortiment grundar sig därför främst på de mängder massaved respektive skogsbränsle som kan genereras i en avverkning och den aktuella prisrelationen mellan skogsbränsle och massaved. Under åren 2009 och 2010 utfördes driftsuppföljningar på avverkningsobjekt i Västerbotten vid skörd av skogsbränsle och massaved i unga skogar. Syftet med datainsamlingen var att beräkna de olika maskinernas och systemens produktivitet, kostnader och netto vid skörd och transport till vägkant Datamaterialet delades upp i två kategorier av avverkningar: 1) ”gallring” och 2) ”vägröjning & kalavverkning”. Kalavverkning utfördes på. igenväxt åkermark, åkerkanter och vägkanter. Totalt bestod datamaterialet av 43 avverkningsobjekt, varav 34 var ”gallring” och 9 var ”vägröjning & kalavverkning”. Avverkningsobjekten grupperades i fyra grupper utifrån typ av maskinsystem (skördare och skotare eller drivare) och storlek på maskiner (medelstora eller små). Som ett komplement till driftsuppföljningen utfördes tidsstudier på sammanlagt fyra olika maskinsystem vid skörd av skogsbränsle i samma region som ovan under barmarkssäsongen 2010. Tre maskinsystem bestod av en skördare och en skotare och ett maskinsystem bestod av en liten drivare. Totalt 16 studieytor inventerades både före och efter skörd. Bestånden hade före skörd i medeltal 3653 stammar/ha och i medeltal skördades det 2025 stammar/ha vilket motsvarade ca 25 ton torrsubstans (TS) (ca 50 m3f biomassa) per ha. Från de 43 avverkningsobjekten i driftsuppföljningen skördades totalt 16179 m3f biomassa (m3f bio) skogsbränsle och 1906 m3fub massaved från en total skördad areal av 295 ha. Medelobjektet var på 6,9 ha. I de 34 gallringsobjekten skördades i medeltal 49 m3f bio/ha skogsbränsle med en medelstamvolym av 25 dm3sk. I 9 av gallringsobjekten skördades både skogsbränsle och massaved (integrerad gallring). Medelstamvolymen var 36 dm3sk och det skördades i medeltal 37 m3f bio skogsbränsle och 11 m3fub massaved per ha. Den totala avverkningskostnaden blev i medeltal 15965 kr/ha för skördare och skotaresystemet. Vid enbart gallring av skogsbränsle och vid integrerad gallring blev intäkten 11301 kr/ha respektive 11509 kr/ha. I vägröjnings- och kalavverkningsobjekten var intäkten i medeltal 29687 kr/ha. I gallringsobjekten blev nettointäkten i medeltal -5842 kr/ha (min -16543, max 2130 kr/ha) och i kalavverkningsobjekten i medeltal -3397 kr/ha (min -8001 kr/ha, max 2610 kr/ha). I medeltal blev nettointäkten i gallring av skogsbränsle och integrerad gallring -6781 kr/ha respektive -3341 kr/ha. Tidsstudien visade att ett avverkningssystem bestående av en medelstor skördare och en medelstor skotare ger en lönsam skörd av skogsbränsle om medelstamvolymen överstiger ca 30-35 dm3sk (dbh > ca 8-9 cm). Detta resultat är i enlighet med tidigare studier utförda både i Sverige och i Finland. Det finns ett fortsatt behov av utveckling av teknik och arbetsmetoder för skörd av klena stammar, där system för integrerad skörd av både massaved och skogsbränslen i bestånd där den skördade medelstammen överstiger ca 30 dm3sk sannolikt kan ge ökad kostnadseffektivitet i jämförelse med att bara skörda ett av sortimenten; -- In early thinnings where either pulpwood or energy wood is harvested, the same logging machines are generally used for both products. The choice between pulpwood or energy wood is therefore mostly dependent on the harvestable volumes of the two assortments and the price difference. During the years 2009-2010 follow up studies on machine performance in early thinnings were performed in the coastal region of Västerbotten. The purpose was to study the time consumption, production and costs for harvesting of energy wood and pulpwood, either in separate operations or through integrated harvest of both assortments. In total 43 different harvesting objects were included in the study of which 34 were early thinning stands and 9 were harvesting of e.g. road sides and overgrown arable land. During the year 2010 the follow up studies were complemented with time studies of three of the machine systems; three harvester and forwarder systems and a small harwarder system were studied. In the follow up study, a total of 16179 m3solid energy wood and 1906 m3solid on bark pulpwood were harvested from an area of 295 ha. In the thinning stands the average harvested stem size was 25 dm3solid and on average 49 m3solid biomass per ha of energy wood. In 9 of these stands an integrated harvest of pulpwood and energy wood was performed. The average stem size of the removed stems was 36 dm3solid, and in average 37 m3solid energy wood per ha and 11 m3solid pulpwood per ha were harvested. The harvesting costs for the harvester and forwarder system were on average 15965 SEK/ha. The time study shows that a harvesting system with a medium sized harvester and forwarder in energy wood thinning is profitable when the harvested tree size reaches ca 30-35 dm3solid (diameter at breast height ca 8-9 cm). These results are in line with previous finding from both Sweden and Finland. Further development of harvesting systems for integrated harvesting of energy wood and pulpwood will make the extraction of biomass from early thinning more profitable, in stands were the mean harvested tree size reach at least 30 dm3solid, in comparison to extract only one assortment
35.	Eggers, Jeannette, et al. (författare) Overview of the PlanWise application and examples of its use 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract There are many demands on forests today, such as producing wood and bioenergy, maintaining biodiversity, providing attractive recreational settings, and mitigating climate. These objectives are partly in conflict with each other, and management strategies differ in how much they contribute to each of these objectives. Therefore, there is a need to assess the long-term consequences of different management strategies on e.g. indicators for different ecosystem services and biodiversity. One important tool to do such assessments are forest decision support systems (DSS), i.e. ‘computer-based systems that help decision makers to analyse and solve ill-structured problems’ (Vacik et al. 2015). Methodologically, DSS can be classified into three groups: DSS based on simulation, DSS based on optimization, and DSS used for multi-criteria decision analysis (MCDA). In this context, simulation means that forest management rules are specified, and the outcome is based on an application of these rules (Nobre et al. 2016). The simulator thus projects the likely development of the forest, and the resulting ecosystem services under pre-defined management rules. Simulators are useful for answering “what if” questions, i.e., for assessing the consequences of a limited set of pre-defined management alternatives. The advantage of simulation approaches lies in the relative ease of formulating the problem and interpreting the output. Simulation approaches are useful for projecting the consequences of a limited set of predefined scenarios. DSS based on optimization, in contrast, generate a large set of alternatives from which the best alternative is selected using an optimising algorithm based on the goals and constraints of the planning problem. These kinds of DSS can be used for answering “How to” questions, i.e., for finding the optimal way to reach certain objectives. Optimisation problems thus require that the user defines forest management goals and constraints rather than strict management rules. Both simulation and optimization approaches can be used to generate a number of scenarios, which can be used in a MCDA approach to identify the solution that best fits decision makers’ preference’s for different objectives. MCDA is the collective term for a set of mathematical methods and approaches used to find solutions to decision problems with multiple conflicting objectives.In Sweden, the forest DSS most widely used in research, education and at forest companies for producing long-term plans and making analysis related to forest and forestry is Heureka. The Heureka forest DSS was developed at SLU and the first 1. Introduction 7 version was released in 2009 (Wikström et al. 2011). The system includes three applications that are designed to be used for different types of analysis and at different spatial levels and one application that helps compare scenarios (such as different long-term forest management plans) using MCDA. StandWise is an interactive simulator for stand-level analysis. PlanWise, which we focus on in this report, is a system for analyzing a large set of forest management options in order to identify the best alternative using optimization based on user-defined objectives and constraints. RegWise, on the other hand, is based on a simulation approach where users pre-define the management for e.g. different forest types and landowners through management rules. The advantage of using PlanWise is the possibility to find the most cost-effective solution among a nearly continuous scale of possible alternatives. On the other hand, problems with a high degree of stochasticity are difficult to formulate and solve with in the PlanWise application. For such problems, RegWise could be a better alternative. Finally, PlanEval is a MCDA application designed to evaluate and rank forest plans or scenarios created in PlanWise or RegWise. PlanEval is also available as a web version intended for participatory planning processes.The aim of the report is to present how the Heureka PlanWise application can be used in different types of analysis for mapping and valuation of the future state of the forest, and forest-related indicators for ecosystem services and biodiversity. More specifically, we show which indicators can be assessed, how the type of input data determines what kind of analysis can be done, and how to assess trade-offs between conflicting objectives. We give several examples from recent research projects.
36.	Eriksson, Ola (författare) Climate implications of increased wood use in the construction sector : towards an integrated modeling framework 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract There is a growing interest in efficient ways to use biomass for the substitution of fossil fuels and non-biomass materials. Wood-based building material can affect the energy and carbon balances through at least four mechanisms: the relatively low fossil energy needed to manufacture wood products compared with alternative materials; the avoidance of industrial process carbon emissions; the increased availability of biofuels from biomass byproducts that can be used to replace fossil fuels; and the physical storage of carbon in wood building materials. Increased use of wood-based building materials will likely affect relative prices on timber markets. That translates into changed forest management, which in turn affects forest growth, biofuel availability and mitigation through carbon storage in the forest. A more comprehensive analysis of the climate effects of increased wood in the construction sector would be made possible by integrating a range of models. These include models of wood substitution, sector product markets, and forest management models on regional and stand levels. Several partial studies have been conducted in this field. Still, a modeling framework that extends all the way from the construction sector over international markets down to the individual forest stand has not been employed. The purpose of this study is twofold. One is the analysis of climatic implications of increased wood use in building construction. For this purpose, a new integrated modeling framework is developed (see Figure 1). This framework is then used for the analysis of four different wood construction scenarios. The other objective of the current pilot project is to demonstrate the viability of the proposed modeling approach and the improvements needed. Thus, it constitutes a preparation for more comprehensive future studies. The four wood construction scenarios depict wood consumption up to the year 2030 for the European construction sector. They are characterized as follows: • Base: “Business-as-usual” corresponding to a growth rate of total European softwood sawn wood consumption estimated at 1.48% annually up to 2030. (The results of the other scenarios are measured against the Base scenario.) • Sweden: Wood is used instead of conventional concrete construction for building apartment blocks in Europe, gradually increasing to 1 million flats per year by 2030. The construction data are from a case study of a building constructed in Växjö, Sweden. • Finland: The same as case Sweden, but using construction data from a case study of a building in Helsinki, Finland. • 1m3cap: Consumption of sawn wood in all European countries will reach 1.0 m3 per capita by 2030 (from the current average of 0.2 m3 per capita), corresponding to a European growth rate of 7% per year. This is a rather extreme and probably unrealistic scenario. Table 1 summarizes the effects at year 2030, i.e. the last year of the projection period. The emission reduction figures are based on computations for all materials composing the buildings. The emission balance takes account of (i) fossil fuel combustion for material processing and logistics, (ii) reduction of emissions due to replacing fossil fuel with biomass residues from harvest, processing and demolition, (iii) avoided emissions from cement process reactions, and (iv) carbon stock change in wood materials. The marginal energy is assumed to be coal. It should be noted that the impact on carbon stocks in the forests is not included in the emission balance; this effect is assessed by the forest models (see below). The roundwood demand in each year of the projection period was distributed among supplying countries by the EFI-GTM model. The EFI-GTM is a partial equilibrium model for the forest sector, i.e. it encompasses forestry, wood using industries, markets for round wood and forest industry products, and solves the market clearing problem by consumers' and producers' surplus maximization. The global market consists here of 55 regions, where almost all the European countries are represented by their own regions. The model contains markets for 34 forest sector commodities (25 forest industry products, five types of roundwood and chips, and four types of waste paper). For each region, supply functions for production factors are defined, as well as a set of fixed-input technologies with specific capacities for producing intermediate and final products. The forest supply is represented by supply elasticities for timber and pulpwood. The Swedish roundwood supply is described with an elasticity of 0.5 for both timber and pulpwood, based on runs with the Swedish regional forest model in this study. The model predicts that competition over the wood fibre increases in the future, and the prices of both pulpwood and saw logs rose in the Base case. Also, the Russian timber export tariff increases the prices in Scandinavia. In the Base case, the prices for softwood saw logs are projected to be 30% higher, and pulpwood prices 54% higher, in 2030 than in 2004. Note, however, that these increases can be considered a high estimate, since, for technical reasons, we chose to accept a higher rate of forest industry capacity accumulation than what we would have chosen in some other analyses. Table 2 shows the changes in Swedish harvest volumes and price changes in the scenarios Finland, Sweden and 1m3cap, compared to the Base case, in year 2030. The scenario Sweden had the lowest market impacts, with the softwood saw log price being about 3% up from the Base case level in 2030. In scenario 1m3cap, the saw log price more than doubled from the Base case due to the drastically increased softwood lumber demand. The growth in softwood lumber production made saw log chips supply abundant and led to a decline in the pulpwood harvests and price. In scenario 1m3cap, softwood pulpwood price came down by close to 20% compared to the Base. Due to the substitution effect in panel production, the hardwood pulpwood price also fell. Either harvest volumes or timber prices for Sweden could then be transferred from the EFI-GTM to the Swedish forest regional model. In this analysis prices were put in the forest regional model and the ensuing result studied. For the forest regional model for Sweden, the SMAC model was used. The model is an area matrix model where harvests are derived by assuming that forest owners maximize their net present value over an infinite horizon with current prices (i.e. they assume constant prices; solution procedure is value iteration on the Markov model). Since the SMAC model operates with 5-year growth periods, prices from EFI-GTM were averaged over 5-year periods. Comparisons between EFI-GTM and SMAC of harvest volumes were only conducted for Base and 1m3cap since price figures for scenarios Sweden and Finland are almost identical with the Base scenario. The saw log volumes of the two models are fairly similar for each of the scenarios over the first 10 years. However, for scenario 1m3cap during the rest of the period, where the EFI-GTM projects a substantial increase, the SMAC model presents a reduced harvest of saw logs despite a rather dramatic increase in saw log price. The reason for this reduction is essentially that it is profitable, with relatively more profitability in final felling compared with thinning, to postpone final harvests and increase both the relative and absolute yield of timber in the future. In the long run, after some 60 years, saw log supply became larger for 1m3cap than Base in the SMAC model projection. More detailed analyses of the management implications of the EFI-GTM price series were performed with a stand model, the Stand Management Assistant (SMA). SMA is an individual-tree, distance-independent growth and mortality model that finds optimal steady state stand management programs (planting density, timing and form of thinning and time of final harvest) by solving a non-linear, non-differentiable optimization problem with the Hooke and Jeeves method. The differences between scenarios Base and 1m3cap were studied for a range of stand types. In most cases the model predicted for 1m3cap: prolongation of the rotation period, increased number of thinnings, increased planting density, increased average standing volume, increased saw log production, reduction of pulpwood production, and increased average carbon stock. The effects were more pronounced on more fertile sites than in poorer sites, and more for spruce than for pine stands. The qualitative results from the SMAC and SMA models are more or less in agreement. Differences in the results can be attributed to the fact that stand establishment cannot change in the SMAC model, contrary to the SMA model, something which the SMA model shows has considerable influence on the design of the optimal management program. On the practical side the results indicate the following: • An increase of wood framed buildings would reduce net carbon emissions in the construction sector. The total net effect was not quantified because the changes could not be traced down to the forest. • The changes in the price relations between sawnwood and pulpwood of the EFI-GTM lead in the forest regional model to a change in the management programs towards prolonged rotations, leading to a medium term reduction of sawnwood supply. • The long term steady state analyses indicate small differences in carbon stock due to the price increases predicted by the scenarios. Sawnwood output increases, but is in most cases balanced by a similar reduction of pulpwood output. Rotations are prolonged and for several stand types the number of thinning is increased. The modeling system in this report represents an ambitious effort to combine models from different disciplines into one coherent system. It is no surprise that several gaps, overlaps and missing links have been detected. The following more general experiences were gained: • Linking
37.	Eriksson, Ola, et al. (författare) Implications for forestry of stream water chemical demands – an introductory study 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
38.	Eriksson, Ola, et al. (författare) Krav på beslutsstöd för deltagande och konflikthantering vid skoglig planering 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport avser att, utifrån erfarenheter kring skogliga konflikter och intressemotsättningar, belysa vad ett beslutsstödssystem kan behöva ha för egenskaper. Erfarenheterna bygger i allt väsentligt på arbete som utförts inom ramen för projektet ”Konflikthantering i skogar med hög nyttjandetäthet” som finansierats av Skogssällskapet. Umeå juni 2010 Författarna
39.	Eriksson, Åsa Ingegerd, et al. (författare) Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2010 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
40.	Ersson, Back Tomas (författare) Possible concepts for mechanized tree planting in southern Sweden : an introductory essay on forest technology 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
41.	Fridman, Jonas, et al. (författare) Resultat från kontrolltaxering av Riksskogstaxeringens datainsamling 2012-2016 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
42.	Fridman, Jonas, et al. (författare) Riksskogstaxeringen 1938−2022 : Supplement till boken Sveriges skogar under 100 år – Riksskogstaxeringen 1923–2023 2023 Rapport (populärvet., debatt m.m.)
43.	Glimskär, Anders, et al. (författare) EMMA T1 initial report : visual interpretation of vegetation characteristics in laser data 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
44.	Glimskär, Anders, et al. (författare) Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första tre årens inventering, vilket innefattar tre femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi/IFM, Linköpings universitet. Erik Cronvall och Åsa Gallegos Torell (SLU, inst. för skoglig resurshushållning) har ansvarat för fältkurser och genomförandet av fältinventeringen tillsammans med säsongsanställd fältpersonal, med stöd av bl.a. Kjell Lagerqvist (SLU) och Karl-Olof Bergman (Linköpings universitet). Beräkningarna har utförts av Saskia Sandring och Åsa Eriksson, med stöd av Anna Ringvall (SLU). Sammanställandet av rapporten har utförts av Anders Glimskär och Jörgen Wissman (SLU). NILS programchef Johan Svensson (SLU) har det övergripande ansvaret för uppdraget
45.	Glimskär, Anders, et al. (författare) Uppföljning av kvalitetsändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första tre årens inventering, vilket innefattar tre femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
46.	Grafström, Anton, et al. (författare) Skattningar baserade på hierarkiska urval : kombinera data från flera källor 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En flexibel design för miljöövervakning baserad på heltäckande data från fjärranalys har utvecklats inom Nationell Inventering av Landskap i Sverige (NILS). Denna design syftar till att effektivt skatta tillstånd och upptäcka förändringar över tid. NILS nya system använder olika stickprovstätheter för att inventera vanliga och ovanliga fenomen i gräsmarker, lövskogar, fjäll och havsstränder. Målet är att kombinera data för bättre skattningar av mindre vanliga men viktiga fenomen och få förbättrad övervakning över tid. Statistisk teori har utvecklats för att optimera användningen av data från olika stickprovstätheter inom inventeringarna.
47.	Hedenås, Henrik, et al. (författare) Behovsanalys och förslag till framtida verksamhet i våtmarksövervakningen : en delutredning inom revisionen av Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram Våtmarker 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under 2016 genomförde Naturvårdsverket en revision av programområde Våtmark med det övergripande syfte att utvärdera utformningen och genomförandet av det löpande programarbetet mot bakgrund av de viktigaste kravställarna. Den här rapporten är en av två delutredningar inom revisionen av programområde Våtmark. Syftet med denna delutredning är att framställa underlag till den samlade revisionen 2016, med inriktning på att beskriva samhällets behov av våtmarksdata och hur dessa bäst kan tillgodoses. Delutredningens mål är att besvara de övergripande frågorna: Produceras rätt information i verksamheten? Används resultaten och data från programområde Våtmark? Hur kan användningen ökas? Kan programmet effektiviseras? Den här delutredningen sammanfattar existerande verksamheter med fokus på löpande dataproduktion i våtmarker med syfte att undersöka vilka data som samlas in i våtmarker. Baserat på intervjuer med tolv länsstyrelser, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sametinget ett par kommuner samt en grupp potentiella avnämare av våtmarksdata sammanfattar rapporten vilka behov samhället har av miljöövervakningsdata från våtmarker samt hur dessa data används idag. Utredningen visar att miljöövervakningsdata kring våtmarker främst efterfrågas från olika myndigheter. Data över våtmarkernas status behövs för att beslutsfattare på olika nivåer, EU, nationell och regional nivå skall kunna utforma, genomföra och utvärdera strategier som rör en långsiktigt hållbar förvaltning av våtmarkernas ekossystemtjänster och biologiska mångfald. Data över våtmarkernas tillstånd kan t.ex. utgöra en referens mot vilka framförallt miljömålen ”Myllrande våtmarker” och ”Ett rikt växt och djurliv” kan utvärderas. Det finns även möjligheter med dagens miljöövervakningsdata att åtminstone delvis utvärdera kort- och långsiktiga effekter av olika drivkrafter. Redan idag används data från de nationella miljöprogrammen RT, NILS och THUF i regional, nationell och internationell rapportering kring våtmarkers status och förändring. Heltäckande data från den satellitbaserade övervakningen (SBÖ) av våtmarker utgör en stor del av Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram Våtmarker och används främst av länsstyrelser som underlag för prioritering av åtgärder/restaureringar och för uppföljning i skyddade områden men även vid regional miljömålsuppföljning. En nyckel för en effektiv miljöövervakning är samordning när det gäller utlägg, fältarbete och analys. När det gäller samordning är det framförallt de nationella övervakningsprogrammen som kan stå för kontinuitet och kompetens. Myndigheterna efterfrågar i stor utsträckning ”färdiga analyser” där resultaten sätts i sitt sammanhang och användas vid miljömålsrapporteringen. Ett sätt att effektivisera detta är att länsstyrelser m.fl. i större utsträckning går ihop och beställer ”färdiga analyser” i dialog med miljöövervakningsprogrammen. En viktig slutsats är att det finns stora möjligheter att göra effektivare analyser av redan insamlat data med hjälp av olika modeller och samanalys av data som är insamlat i olika övervakningsprogram. Effektivare analyser skulle t.ex. göra det möjligt att uttala sig om mindre redovisningsområden än tidigare. Analyser skulle även kunna ge upphov till modellbaserade kartor som kan användas för beslutsunderlag, framtidsscenarier samt orsaksanalyser. Vidare efterfrågar, framförallt länsstyrelserna objektsbaserad data för att kunna uttala sig om statusen i ett specifikt våtmarksobjekt. För detta behövs det heltäckande data i form av satellitbaserad övervakning av våtmarker, laserdata och/eller fotogrammetri data.
48.	Hedenås, Henrik (författare) Upprättandet av en manual för inventering av renbetestyper : fjäll och myr 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport presenteras manualen som beskriver fältinventeringen på fjäll och myr med syfte att kartlägga och beskriva förutsättningarna för renbete i landskapet. Detta är en viktig del i upprättandet av s.k. Renbruksplaner. Renbruksplaner används i dag både som planeringsverktyg i renskötseln och som ett underlag i samrådsdiskussioner med andra markanvändare. Sedan tidigare finns en manual rörande inventering i skogslandet. I diskussioner mellan renskötare och representanter för skogsstyrelsen och miljöövervakningsprogrammet Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) under 2013-2014 framkom att renskötarna var intresserade av att utöka sin fältinventering till att inte bara omfatta skogslandskapet utan även fjäll-och myrlandskapet. Orsaken till detta är att en del samebyar har sett ett ökat intresse för att etablera främst gruvor och vindkraftverk på dessa marker. Rapporten tar även upp och diskuterar förutsättningarna för manualens tillblivelse. Inventeringsmetodiken grundar sig delvis på den metodik som används för att inventera renbetestyper i skogslandet och delvis på NILS-metodiken. NILS är ett nationellt inventeringsprogram som drivs av SLU och som samlar in data både i fält och från flygbilder. Fältinventeringsmetodiken som används i Renbruksplanen är en förenklad version av NILS metodiken. Eftersom metodiken i Renbruksplanerna påminner om den i NILS går det att jämföra variabler i inventeringarna med riksinsamlat data. Utvecklingen av manualen har skett i dialog med olika samebyar, SLU och Skogsstyrelsen.
49.	Hedenås, Henrik, et al. (författare) Utvärdering av NILS data i fjällen 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Målet med denna studie har varit att utreda vilka variabler i NILS – Nationell Inventering av Landskapet i Sverige – som är lämpliga och möjliga att ha med i en regional miljöövervakning av fjällandskapet. Utgångspunkten är miljömålet ”Storslagen fjällmiljö”. De data som använts i denna rapport är från två hela inventeringsvarv i NILS fältinventering (2003-2007 respektive 2008-2012) och från ett inventeringsvarv i NILS flygbildstolkning (2003-2007). För fältdata har både data från provyte- och linjekorsningsinventeringen använts. Alla data analyseras dels för hela fjällkedjan, vilken omfattar all mark ovanför den s.k. gränsen för fjällnära skog, och dels för norra fjällen (Norrbottens län ovanför denna gräns) respektive södra fjällen (Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län ovanför denna gräns). Det finns en lång rad variabler i NILS som är nog vanliga för att det skall vara möjligt att detektera förändringar över tiden och som därmed kan användas som uppföljningsbara indikatorer. Exempel på sådana är total krontäckning; täckning av björk; total busktäckning; täckningen av enbuskar, dvärgbjörk och vissa videarter eller artgrupper; fältskiktets totala täckning; täckning av ris och graminider samt av örter i vissa habitat. När det gäller bottenskiktet behövs det lite mer ingående analyser, men gruppen övriga mossor är utan tvekan en grupp som är nog vanlig för att det skall vara möjligt att använda som indikator på förändringar. Det som i hög grad styr om en variabel är möjlig att använda är hur vanlig den är, d.v.s. i hur många NILS rutor som den har registrerats. I här ej publicerade analyser kan vi konstatera att NILS kan följa förändringar över tiden med en tillräcklig tillförlitlighet för variabler som registerats i 13 eller fler rutor. Men är förändringen stor och distinkt nog så kan även förändringar av något ovanligare variabler detekteras (ex. dvärgbjörk på klimatimpediment i södra delen av fjällkedjan). Data från NILS linjekorsningsinventering ger underlag för analyser av tätheten av linjära element. När det gäller variabler så är vattendragen en grupp som är nog vanlig för att det skall vara möjligt att detektera förändringar. När det gäller transportleder så finns det en potential att detektera förändringar i variablerna djurstigar och fordonsspår. För båda dessa variabler finns det indikationer på förändringar i detta datamaterial. För flygbildstolkade data har vi inte genomfört några förändringsskattningar då vi än så länge enbart har data från perioden 2003-2007. Av de variabler som vi tittat på i denna studie är areal öppen och trädbeklädd mark, med andel busk- och trädtäckning i fjällbarrskogen, fjällbjörkskogen och på kalfjället intressanta att följa med avseende på igenväxning av tidigare mer öppna områden. Våra resultat visar att det inte har skett några signifikanta förändringar i areal fjällbarrskog, fjällbjörkskog och kalfjäll under denna tidsperiod (2003-2007 jämfört med 2008-2012). Att kalfjället växer igen på grund av klimatförändringar är något som diskuteras och det finns forskningsresultat från delar av fjällkedjan som stödjer detta. NILS kan med sitt stickprov följa förändringar över hela fjällkedjan men inom denna relativt korta tidsperiod är det inte förväntat att några större förändringar skall ha hunnit ske. Det är dock viktigt att följa hur dessa arealer och deras utbredning (latitud, longitud, altitud) förändras över tiden över hela fjällkedjan, för att kunna fånga upp storskaliga förändringar och ge underlag för uppföljning av miljömål och mer fördjupade studier. Den totala krontäckningen på kalfjället har ökat i hela fjällkedjan, men det har inte skett någon ökad krontäckning av björk som är den dominerande trädarten. Detta gör att resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Den totala busktäckningen på kalfjället är högre i den södra delen av fjällkedjan jämfört med den norra delen Detta kan eventuellt bero på skillnader i klimat och betestryck mellan områdena. En annan orsak som kanske kan förklara skillnaden i busktäckning mellan södra och norra fjällen är att det är relativt mer lågalpina områden (lägre altitud som oftare är buskrika) i södra fjällen jämfört med norra fjällen där de finns relativt mer mellan och högalpina områden (som ofta är buskfattiga). Fältskiktet har ökat i hela fjällkedjan; på kalfjället, i fjällbjörkskogen och i fjällbarrskogen. Framförallt har det skett en ökning av graminider och ris på kalfjället och i fjällbjörkskogen. Denna trend är tydligare i norra delen än i södra. I södra delen är det enbart ris som ökat på kalfjället. För linjeobjekten är den relativa standardavikelsen hög och resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Intressant är dock den konstaterade ökningen av fordonsspår i hela fjällkedjan. Ett exploateringsindex, som bygger på den totala tätheten av linjeelement, har tagits fram som är ett mått på total mänsklig påverkan, men visar inte på några skillnader över tiden. Rapporten visar att NILS redan idag kan leverera bra underlag för nationell och regional miljöövervakning och indikatorer till miljömålet ”Storslagen fjällmiljö.” Det finns också stora möjligheter att utveckla miljöövervakningen i fjällkedjan för bättre och mer omfattande landskapsdata som underlag till en långsiktigt hållbar förvaltning av fjällandskapet.
50.	Hedenås, Henrik, et al. (författare) Vad klarar vår nya stickprovsdesign? : NILS gräsmarks- och lövskogsinventeringar 2020 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Inventeringarna fältsäsongen 2020 genomfördes som ett storskaligt test av en ny stickprovsdesign, med nyutvecklad flygbilds- och fältinventering. Fokus för inventeringarna var att bidra till nationellt heltäckande data för naturtyper som hittills saknat det. Bristen på data har framförallt gällt naturtyper med höga naturvärden (annex 1-naturtyper) men inkluderar även en del vanligare naturtyper. Det första årets inventeringar inbegrep en läroprocess för att dimensionera inventeringarnas stickprovsstorlekar med hänsyn till flygbilds- och fältinventeringsmetodik, budget och att få in data på ovanliga naturtyper. Insamlade data användes för att göra skattningar och variansberäkningar vilka i sin tur utgjorde ett underlag för bedömningar av vilka justeringar i metodik som kunde behöva göras kommande år. Analyserna av data från 2020-års inventeringar visade även hur flexibiliteten i stickprovsdesignen gick att använda för att göra regionala förtätningar utifrån behov. Eftersom t.ex. skattningsalgoritmer och databas fanns på plats samma år kunde vi göra skattningar på både nationell och regional nivå direkt efter avslutad fältsäsong. I och med att vi tar fram skattningar i den här rapporten visar vi att alla steg är på plats i ett fungerande system som kan producera användbara resultat i relation till inventeringens syfte. Resultatet från 2020-års inventeringar visar att det går att inventera relativt ovanliga naturtyper, som ädellövskogar, och vanliga naturtyper som lövdominerad taiga och vägrenar inom samma generella ramverk. Det visar också att dimensioneringen av inventeringarna var tillräcklig för att vi skulle kunna beräkna arealer med önskvärd precision för flera av artikel 17-naturtyperna. För många av naturtyperna behöver vi förtäta stickprovet, i förhållande till det vi använde 2020, för att kunna detektera förändringar med efterfrågad styrka. Vi gjorde arealskattningar som hade bra precision både för vanliga naturtyper, t.ex. triviallövskogar och öppna kultiverade betesmarker (förväntade relativa medelfel om 12 % respektive 10 % efter fem år), och ovanligare naturtyper, t.ex. ädellövskogar (9020, 9160, 9190) och silikatgräsmarker (6270) (förväntat relativt medelfel om 22 % respektive 15 % efter fem år). Med hjälp av dessa data utvärderade vi 2020-års stickprovsnivåer utifrån de ambitionsnivåer som föreslås av Naturvårdsverket (Jacobson 2010). Möjligheten till att detektera förändringar beror till stor del på hur variabeln korrelerar mellan de två inventeringstillfällena som förändringen mäts och det relativa medelfelet för skattningarna. En hög korrelation och ett lågt relativt medelfel för tillståndsskattningarna ökar möjligheten att upptäcka förändringar. För de vanligare naturtyperna uppnådde vi detta redan med nuvarande dimensionering. För att kunna detektera förändringar över tid med god precision även för de sällsynta naturtyperna med höga naturvärden, skulle vi behöva öka stickprovet ytterligare för flera av dem. Vid en jämförelse med skattade lövskogsnaturtyper baserade på data från Riksskogstaxeringen kan vi dra slutsatsen att data från NILS lövskogsinventering behövs för att uppnå målet att arealskattningarna ska ha relativa medelfel på 20 % eller mindre. Den nya småprovytemetodik som infördes i gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2020 resulterade i att vi registrerade ungefär tre gånger så många arter i snitt per provyta, i fält- och bottenskikt, jämfört med den metodik som användes i NILS basinventering 2003–2020. Resultatet speglar både att storleken på ytan där arter inventeras har ökat och att fler arter lagts till i jämförelse med den lista som användes i NILS basinventering. Vår slutsats är att den nya stickprovsdesignen ger oss ett flexibelt och effektivt verktyg som, med justering av dimensioneringen, kommer att kunna ge oss både tillförlitliga skattningar av samtliga eftersökta naturtypsförekomster och goda möjligheter att detektera förändringar över tid. Redan efter ett år hade vi kommit långt och med fortsatt utveckling av inventeringarna har vi goda förutsättningar att möta både nuvarande och framtida krav för såväl internationell som nationell och regional miljöanalys.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 111

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: rapport (110); doktorsavhandling (1)

Typ av innehåll: övrigt vetenskapligt/konstnärligt (109); populärvet., debatt m.m. (2)

Författare/redaktör: Christensen, Pernill ... (13); Hedenås, Henrik (11); Öhman, Karin (11); Wulff, Sören (11); Ranlund, Åsa (10); Allard, Anna (10); visa fler...; Olsson, Håkan (9); Adler, Sven (8); Glimskär, Anders (8); Högström, Mats (7); Hagner, Åsa (7); Nilsson, Björn (6); Svensson, Johan (6); Esseen, Per-Anders (6); Gardfjell, Hans (5); Sandring, Saskia (5); Eriksson, Ola (5); Lidestav, Gun (5); Eriksson, Åsa Ingege ... (5); Pettersson, Anders (4); Marklund, Liselott (4); Nilsson, Liselott (4); Hedström Ringvall, A ... (4); Andersson, Elias (4); Nordfjell, Tomas (4); Holmgren, Johan (3); Grafström, Anton (3); Cronvall, Erik (3); Ståhl, Göran (3); Kempe, Göran (3); Bergström, Dan (3); Fridman, Jonas (3); Eggers, Jeannette (3); Nilsson, Mats (2); Petersson, Hans (2); Lindberg, Eva (2); Wallerman, Jörgen (2); Lundblad, Mattias (2); Holm, Sören (2); Reese, Heather (2); Wikberg, Jenny (2); Sundquist, Sture (2); Forsman, Helena (2); Löfgren, Per (2); Glimskär, A (2); Ringvall, A (2); Wissman, Jörgen (2); Lundström, Anders (2); Skånes, Helle (2); Berg Lejon, Solveig (2); visa färre...

Lärosäte: Sveriges Lantbruksuniversitet (90); Naturvårdsverket (20); Umeå universitet (1); Uppsala universitet (1); Luleå tekniska universitet (1); Stockholms universitet (1); visa fler...; Mittuniversitetet (1); Linnéuniversitetet (1); visa färre...

Språk: Svenska (88); Engelska (23)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Lantbruksvetenskap (78); Naturvetenskap (31); Teknik (7); Samhällsvetenskap (4)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy