| 1. |
- Ahmadi, Fereshteh, 1958-, et al.
(författare)
-
Mångfaldsbarometern 2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Erfarenheterna från människor med utländsk bakgrund fortfarande goda Erfarenheterna från att ha kollegor med utländsk bakgrund i skolan eller på jobbet är goda hos 70 procent av befolkningen och stabila över tiden. En av tio har dåliga erfarenheter. Ju högre utbildning man har desto bättre erfarenheter. Respondenter med låg utbildning och pensionärer saknar relativt ofta helt erfarenhet från människor med utländsk bakgrund.Försämrade attityder till att ge utlandsfödda sociala och kulturella rättigheter En majoritet tycker att nyanlända skall ha samma sociala rättigheter som personer födda i Sverige – men de positiva attityderna har minskat från 77 procent år 2014 till 55 procent i årets mätning. Knappt hälften av respondenterna vill skapa förutsättningar för människor att bevara sina kulturella traditioner, och även här kan en tydlig minskning skönjas jämfört med 2014. Dessa försämrade attityder återfinns bland såväl kvinnor och män, som unga och gamla.Allmänt mångfaldsindex sjunker och tangerar lägsta nivå Fortfarande är 64 procent av befolkningen positiva till mångfald men andelen minskar med 10 procentenheter. Försämrade attityder till mångfald märks bland kvinnor och de i medelåldern.Positiva attityder till mångfald i ett arbetsperspektiv – men något försämrade Fortfarande är de positiva till mångfald en betydligt större grupp än de negativa i ett arbetsperspektiv. Men de negativa attityderna ökar något sedan 2014, bl.a. bland kvinnorna.Attityderna till mångfald i ett religionsperspektiv har försämrats Kvinnorna har i ett religionsperspektiv nästan blivit lika negativa som män. Försämrade attityder har också skett bland akademiker som annars är de mest positiva. Nästan hälften av de boende i Sverige hävdar att alla religioner inte har samma värderingar och särskiljer då framförallt Islam.Negativa attityder till människor från Afrika och Mellanöstern i ett boendeperspektiv Var tredje boende i Sverige föredrar personer födda i Sverige som grannar. Men det beror mycket på varifrån grannen kommer. Attityderna är betydligt sämre mot eventuella grannar från Afrika eller Mellanöstern då dessa grupper enligt många är förenat med problem.Majoritet för att etnisk mångfald utvecklar den svenska kulturen – men attityderna försämras Hälften av de tillfrågade uppfattar stora olikheter mellan den inhemska kulturen och kulturer från Afrika och Mellanöstern. Människor från dessa länder anses vara svårintegrerade i samhället.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Blom, Lisa, et al.
(författare)
-
Havsbaserad vindkraft - beskrivning av samhällsnytta : Uppdragsforskningsrapport
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One of the biggest challenges of our time is the climate crisis. If we humans are unable to cope with the climate crisis, we risk to not fulfilling many of the 17 global sustainability goals. The climate crisis is a consequence of carbon dioxide emissions, which are largely due to the combustion of fossil fuels. Fossil fuels globally account for over 60 % of the fuel supply for electricity. In Sweden, the domestic electricity supply is almost fossil-free, but electricity is both exported and imported that marginally affects the use of fossil fuels. A change of energy supply in the industry and transport sectors points to an increasing need for electricity in the future. In order for Sweden to meet its climate commitments and achieve the goal of having no territorial emissions of carbon dioxide by 2045, more renewable electricity needs to be supplied. Wind power is one of the types of power needed in the transition to a fossil-free society. To build wind power on a large scale, an environ-mental assessment is required according to the Environmental Code. The permit application to the environmental court describes the impact on the local environment through an environmental impact assessment (miljökonsekvensbeskrivning) with associated investigations. However, offshore wind power must also be examined as a water activity, in which case the societal benefits must also be described.The purpose of this report has been to make a general compilation of existing knowledge about offshore wind power with regard to the societal benefits it constitutes or may constitute from a local, regional and national perspective. The report is based on a literature study based on scientific papers as well as reports, statistics and other facts from authorities and industry organisations. The results are reported in five different areas: energy systems; energy and environmental assessment; business; public activities and civil society. Svea Vind Offshore's offshore wind power projects Utposten 1, Utposten 2 and Greta's klackar 2 have been mentioned as examples. They can generate almost 5 TWh of electricity, which corresponds to the target for 2030 in the County Administrative Board's Gävleborg's energy and climate strategy. For comparison, electricity supply in the county was 4,617 GWh and electricity use 5,034 GWh in 2017 according to the same source.The study shows that more electricity supply capacity is needed and electricity supply from offshore wind power largely follows the need for electricity. Offshore wind power can assist in meeting the power demand and can also be part of a hydrogen expansion. The energy payback period for wind power is about 1 year (comparable to solar cells) and has a lower total environmental impact than the alternatives (comparable to hydropower).Green energy and power from offshore wind power can attract business start-ups. Reef effects and a ban on bottom trawling at an offshore wind farm are positive for the fishing environment. Offshore wind power can contribute to a stronger hospitality industry and related business and can provide both direct and indirect increase in jobs. Annual income arises at local, regional and national level during design, construction, operation and maintenance of wind farms. Establishment of wind power contributes to technical learning and often leads to improved infrastructure. Anchoring, dialogue and distribution of income from offshore wind power can lead to a positive development in the ci-rest society.
|
|
| 5. |
- Brandt, S. Anders, 1970-
(författare)
-
Betydelse av höjdmodellers kvalitet vid endimensionell översvämningsmodellering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Just nu pågår runt om i Sverige och övriga världen omfattande karteringar för översvämningsrisker. Inte minst på grund av EUs översvämningsdirektiv där det har fastslagits att preliminära riskbedömningar ska ha utförts senast 2011, och för konstaterade riskområden ska riskkartor och riskhanteringsplaner ha producerats senast 2013 respektive 2015. I Sverige har nästan samtliga större vattendrag redan karterats översiktligt, men flera studier har visat att de producerade kartorna är alltför osäkra för att kunna fungera som underlag i många planeringssituationer. Därför måste nytt material tas fram samtidigt som det behövs riktvärden, baserade på kvaliteten av underliggande data, på hur osäkra översvämningskarteringarna är. Denna studie utgör andra delen i ett större projekt ”Kvalitetsbeskrivning av geografisk information för översvämningsmodellering” där det övergripande syftet är att bidra till förståelsen för vilka osäkerheter som finns i samband med översvämningsmodellering. Målet med detta delprojekt är att undersöka hur vattennivåer och översvämningsutbredning förändras vid: stegvis degenerering av höjddata, introduktion av systematiska fel i höjdmodellen, samt olika friktionsvärden på vattendragets botten respektive omgivande mark. Som fallstudie har, liksom i ett tidigare Kris-GIS®-projekt, Eskilstunaån använts. Två områden med olika terrängtyper har undersökts, ett relativt flackt område och ett relativt kuperat område med branta sluttningar ned mot vattendraget, med avsikt att därigenom kunna se skillnader i resulterande översvämning med avseende på terrängens karaktär. Terrängen representerades av miljontals från helikopter laserskannade punkter och vattendragets botten representerades av ekolodade punkter. Vattenflödet simulerades som stationär strömning av storleken 198 m3/s, vilket är SMHIs uppskattning av det högsta beräknade flödet. Som modelleringsverktyg har den endimensionella hydrauliska programvaran HEC-RAS använts och för datapreparering och geografiska analyser har ArcView GIS använts. Följande parametrar undersöktes för att få ett mått på osäkerheten vid försämrade höjddata respektive förändrad markfriktion: vattendragets vattenstånd, bredd, tvärsnittsarea samt översvämningsutbredning. För ökad grad av degenerering av höjddata visade resultaten att vattenstånden endast marginellt ändras medan bredder, tvärsnittsareor och utbredning ändras mer markant. Förutom osäkerhet på grund av degenerering av höjddata (till exempel från referensmodellens 0,78 m cellstorlek till 2-3 m cellstorlek) påverkar av samma storleksordning även osäkerhet i friktionsuppskattning (Mannings n ± 0,01) och inkludering av små systematiska fel (upp till ca 0,1 m i höjdled). Dessutom visade resultaten att osäkerheten skiljer sig markant beroende på hur mycket omgivande mark sluttar mot vattendraget. För planeringsändamål med höga krav rekommenderas höjddata med upplösning upp till 1 m cellstorlek, för allmän detaljplanering upp till 4 m cellstorlek och för översiktlig planering upp till 10-25 m cellstorlek. Vid flacka strandsluttningar bör cellstorleken vara ännu mindre.
|
|
| 6. |
- Brandt, S. Anders, 1970-
(författare)
-
Översvämningsmodellering i GIS : betydelse av höjdmodellers upplösning applicerat på Eskilstunaån - ett delprojekt i KRIS-GIS®
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare tid har översvämningar alltmer uppmärksammats av allmänhet, politiker, myndigheter och organisationer. Samtidigt har allt fler insett att det inte är en fråga om en översvämning kommer att ske utan när och hur stor den blir. Detta innebär att översvämningsrisker ständigt måste vara en närvarande del i politikers, planerares och krisberedskapsorganisationers arbete. Ett sätt att vara väl förberedd inför översvämningar är att ta fram översvämningsområden för olika stora vattenflöden. Därför har det inom projektet KRIS-GIS®, beställt och finansierat av Krisberedskapsmyndigheten, gjorts en mer detaljerad specialstudie över översvämningar kring Eskilstunaån. Tillförlitligheten hos framtagna översvämningsområden beror framför allt av två faktorer: korrekt vattenflödessimulering och korrekt beskrivning av terrängen. I denna studie har den endimensionella modellen HEC-RAS använts för flödessimuleringen och för beskrivning av terrängen har en flygburen 3D-laserskanning över området kring Eskilstunaån utförts. Dessutom har ekolodning utförts för att möjliggöra beskrivning av bottentopografin i Eskilstunaån. Samtliga höjddatapunkter kopplades ihop i ett GIS till ett triangulärt oregelbundet nätverk, TIN. Därefter lades sektioner tvärs över vattendraget och omgivande terräng. Dessa tvärsektioner tilldelades höjdvärden från TIN-modellen innan de exporterades till HEC-RAS. Fyra olika vattenföringar simulerades i HEC-RAS: medelvattenföringen på 23,7 m3/s, årsfloden på 70 m3/s, 100-årsflödet på 123 m3/s samt högsta beräknade flödet på 198 m3/s. Dessutom har det gjorts några alternativa körningar med varierande värden på Mannings n, dvs. markfriktion. Efter körningar i HEC-RAS, exporterades resulterande vattennivåer tillbaka till GISet där ett resultatraster skapades, där varje rastercell visades som översvämmad eller ej, och i förekommande fall översvämmat djup. Resultaten av översvämningsanalyserna visar att betydligt säkrare översvämningsprognoser nu kan göras när tillgång till terrängmodeller av hög kvalitet finns. Vid tidigare studier har Lantmäteriets höjddatabas använts, där höjder finns representerade med ett värde per 50-metersruta. Från att terrängmodellen har varit den begränsande faktorn övergår i stället en korrekt beskrivning av markens råhet eller friktion, uttryckt som Mannings n, till att vara den begränsande faktorn. Det rekommenderas därför att differentiera råhetsvärdena beroende på vilken markanvändningstyp som finns längs med vattendraget. Speciellt viktigt är detta i flacka områden. För Eskilstunaåns nordligaste delar är det viktigt att vattennivån i Mälaren bedöms korrekt. För att sprida och kunna dra nytta av resultaten framtagna i KRIS-GIS®-projektet rekommenderas det att färdiga översvämningspolygoner kan användas av kommuner, räddningstjänst osv. i deras arbete. De kan ringa eller automatiskt få information, från t.ex. SMHI eller vattenregleringsföretag, som innehåller upplysningar om förväntade flöden. Motsvarande polygon för förväntat flöde visas i ett GIS och direkt har man lägesbilden klart för sig. Utöver detta har även visualiseringsaspekter behandlats.
|
|
| 7. |
- Bäckman, Kerstin, 1956-, et al.
(författare)
-
Förskollärares professionskunskaper i förskolans ämnesundervisning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultat från en studie som påbörjades 2016 och som handlar om pro-fessionskunskaper i förskolans undervisning. Studien är praktiknära och undersöker förskollärares uttryckta ämneskunskaper och pedagogiska ämneskunskaper och hur de uppfattar och genomför undervisning av matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan. En teoretisk utgångspunkt är Shulmans (1986, 2015) teori om pedagogiska ämneskunskaper (PCK) och andra teoretiska utgångspunkter härrör från Osgood (2010) och handlar om hur professionalism utvecklas i undervisning samt hur styrning påverkar professionalism (Stanley & Stronach, 2013). Datainsamlingen består av en enkätundersökning med 300 deltagare och intervjuer med 10 förskollärare. Analyserna visar att förskollärarna skattar sin förmåga att omsätta pedagogiska ämneskunskaper som god. Barns intresse är en styrande princip i såväl läroplansmålen som när förskollärare planerar undervisning och utformar miljöer som kan skapa intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Resultatet visar att förskollärarna anser att undervisning ofta sker i lekens form och är en interaktiv och kommunikativ process. Det är lättare att planera, intressera barn för, kommunicera och använda relevanta begrepp inom ämnesområdena matematik och biologi gentemot ämnesområdena kemi, fysik och teknik.
|
|
| 8. |
- Bäckman, Kerstin, 1956-, et al.
(författare)
-
Undervisning i åldershomogena och åldersblandade barngrupper i förskolan
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det projekt som beskrivs i den här rapporten har sin bakgrund i en inkommen frågeställning till AIMday2019. Den inkomna frågan gick vidare till forskarna Kerstin Bäckman och Lena O Magnusson vid Högskolan i Gävle. De är båda del av forskningsgruppen Early Childhood Education (ECE), vid Akademin för utbildning och ekonomi, och arbetar bland annat inom förskollärarprogrammet. AIMday utgjorde under 2019 en mötesplats där forskare från högskolan, skolledare, förskollärare, fritidspedagoger och lärare i regionen kunde mötas kring uppslag för praktiknära forskning. Målet var att frågor som emanerar ur den praktiska verksamheten ska möta forskare på högskolan för att i ett nästa steg kunna utgöra underlag för praktiknära forskning. Inkomna forskningsprojekt till AIMday har haft en begränsad budget och har därför lett till mindre pilotstudier vilka i framtiden skulle kunna utvidgas.
|
|
| 9. |
- Edling, Silvia, Universitetslektor, 1974-, et al.
(författare)
-
I skuggan av mobbning och kränkande behandling på mellanstadiet från ett genusperspektiv : Resultat från en fallstudie
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en sammanställning av en studie beställd av en kommun med syfte att få en ökad förståelse för varför förhållandevis många flickor på mellanstadiet i kommunen upplever sig mer utsatta än pojkar. Studien tar fasta på forskning som visar på att det inte finns starka biologiska förklaringar till eventuella skillnader mellan könen, vilket pekar mot vikten av att synliggöra kulturens inverkan på könsmönster, så kallad genusmönster. Det finns en ansenlig mängd forskning idag som pekar på att mobbning tar form och vidmakthålls i en socioekologisk miljö där mikro-, meso- och makronivåer samverkar. Med denna bas som utgångspunkt har 44 personer på tre skolor av olika karaktär intervjuats med stöd i semi-strukturerad intervjuteknik och kategoriserats med hjälp av fallstudier och innehållsanalys. De nästan 800 sidorna transkriberat material synliggör en nyanserad bild av elevers, lärares, skolledares, elevhälsopersonal och administrativ personals förståelse och beskrivna handlingar av hur de närmar sig skolans värdegrunds- och trygghetsuppdrag med särskilt fokus på kön. Det finns en stor kompetens och förhållandevis djup förståelse för frågor som rör utsatthet och mobbning i den grupp som har intervjuats – en kompetens som i mångt och mycket ligger i linje med forskning idag. Vi hoppas att en studie som denna kan bidra som ett systematiskt underlag och stöd för professionellt omdöme. Resultaten visar på; a) en bred variation av sätt att förstå vissa flickors utsatthet; b) metoder/åtgärder som används på de tre skolorna; samt, c) olika hinder för att stimulera en trygg socioekologisk miljö. De övergripande resultaten visar att de intervjuade är medvetna om att pojkar och flickor överlag är unika individer och där inte bara vissa flickor, utan även vissa pojkar mår dåligt och behöver lyftas fram liksom ges stöd. Samtidigt finns mönster avseende på hur flickor mår, beter sig och behandlas som är viktiga att lyfta fram. Beskrivningarna av flickors och pojkars skillnader handlar generellt om att de upplevs och upplever sig befinna sig på två olika arenor där könsstereotypa roller utvecklats vilka bygger på stereotyper om den utåtagerande och aggressiva pojken och den tysta flickan som förtrycks och tar åt sig och som ibland själv utöver mobbning i form av exempelvis subtila blickar, förtal och utfrysning. Det är viktigt att påpeka att de stereotypa föreställningar om kön som tycks finnas på skolorna, inte per automatik betyder att enskilda personers sätt att vara och handla i daglig praktik samstämmer med dessa förenklade föreställningar. Stereotyper handlar mer om att ordna och hierarkisera individer på ett visst sätt som stärker en viss maktordning. Användning av social media är något som särskilt tycks skada flickors välbefinnande och känsla av utsatthet, liksom platser i skolan där vuxna inte eller sällan finns och där tävling förekommer. I de fall där flickor är utåtagerande och högljudda så upplever vissa sig inte behandlas på samma sätt som pojkarna. Det framkommer även återkommande berättelser om att flickor och pojkar överlag leker olika lekar och inte blandas under rasterna vilket förstärker särskiljning av de två arenorna.Samtidigt framkommer ett stort engagemang och bred repertoar av åtgärder i aktörernas intervjuer som bygger på en medvetenhet om att mikro, makro- och meso- nivån behöver samverka. Eleverna lyfter särskilt fram vikten av att lärare ser dem, skapar ordnade former av aktiviteter på raster och är konsekventa i sin hantering av olika former av utsatthet. När det kommer till hinder nämns; a) de genusnormer som finns i samhället inklusive social medias inverkan; b) negativa konsekvenser av ökad dokumentation; c) relationella och existentiella villkor; d) ökning av diagnoser; e) bristande tid; f) svårigheter att veta vad man förväntas se och synliggöra i enkät och praktik; g) inkonsekvent beteende bland personal; h) brister i kommunikation mellan olika aktörer; i) svårigheter att nå samsyn och svårigheter att rekrytera vikarier; j) att skapa långsiktighet i ledarskap i skola och klassrum på grund av personalbyten: samt, k) ökning av ett grovt och kränkande språk som väver sig in i dagligt tal.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Fransson, Göran, 1968-, et al.
(författare)
-
Rektorer och lämplighetsprövningen av nyutbildade lärare : En rapport från forskningsprojektet Rektors arbete och lämplighetsprövning av nya lärare: En studie av rektorers förändrade arbetsvillkor efter införandet av lärarlegitimation
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 2 mars 2011 beslutade riksdagen att införa en legitimation för lärare och förskollärare samt att nyexaminerade lärare och förskollärare skulle genomgå en introduktionsperiod. Under denna introduktionsperiod skulle de få stöd av en mentor samtidigt som rektor eller förskolechef skulle bedöma deras lämplighet för yrket.För rektorerna innebär lämplighetsprövningen av nyexaminerade lärare nya arbetsuppgifter och ett formaliserat uppdrag att bedöma lärares skicklighet. Detta i samband med att rektorers arbetssituation har befunnits vara intensiv med en uppsplittrad vardag där många snabba beslut måste tas väcker frågor kring hur arbetets förutsättningar påverkar lämplighetsprövningen, och hur lämplighetsprövningen påverkar arbetsförhållanden och yrkesroller.I juni månad 2014 inbjöds 646 rektorer att besvara en enkät rörande lämplighetsprövningen. 248 rektorer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 39 % (n=248). 159 kvinnor (64 %) och 89 män (36 %) besvarade enkäten. Nästan 60 % av rektorerna hade varit rektor på sin nuvarande enhet i tre år eller mindre. 77 % av rektorerna var verksamma vid kommunala skolor medan 23 % var verksamma vid fristående skolor.Resultaten visar att rektorernas upplevelse av lämplighetsprövningen är att den i huvudsak, om än i varierade grad, upplevts meningsfull och att rektorerna känt sig tillfreds med de lämplighetsprövningar de genomfört. Det förekommer mer spriddaåsikter om i vilken mån lämplighetsprövningen varit väl investerad tid och kraft. Lämplighetsprövningen har konkurrerat med många andra arbetsuppgifter men det finns ändå en tendens att rektorerna som grupp anser att den investerade tiden och kraften varit värt utfallet.Det råder oenighet kring i vilken mån lämplighetsprövningen bidragit till mer positiva relationer mellan rektor och den nya läraren, men att det råder relativt stor enighet om att lämplighetsprövningen inte nämnvärt försämrat relationerna. En sammantagen tolkning av detta är att något mer positiva relationer med de nya lärarna etablerats och att båda parter lärt känna varandra såväl professionellt som privat. Endast 12 % av rektorerna anger att de har fått någon utbildning i att genomföra lämplighetsprövningen. Rektorerna har haft ett begränsat stöd av huvudman eller andra rektorer vilket skapat ett frirum att genomföra lämplighetsprövningen på sitt eget sätt. Samtalen med mentorn har varit viktiga för rektorns bedömning. Vidare framträder lärarkollegiets informella bedömning dels som en viktig komponent i rektors formella bedömning, dels som ett viktig komplement till i rektors formella bedömning. Av de 137 lämplighetsprövningar som genomförts rådde viss tveksamhet i 10 fall och i två fall uppgav rektorerna att det råddestor tveksamhet. Samtliga 137 lärare bedömdes dock efter introduktionsperiodens slutsom lämpliga.Rektorers tilltro till politiker har påverkats negativt av alla turer kring lärarlegitimationen och att lämplighetsprövningen slutligen avvecklades. 73 % av rektorerna anser att deras förtroende för politiker minskat, medan 6 % anser att förtroendet ökat.
|
|
| 14. |
- Fregidou-Malama, Maria, 1944-, et al.
(författare)
-
Att etablera en ny marknad för lokala produkter : Projektet Bondens egen Marknad i Gävle
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande forskning utgör en utvärdering av projektet Bondens egen Marknad i Gävle (BeMiG). Studiens syfte var att öka kunskapen om etablering av BeMiG genom att analysera marknadsdeltagarnas uppfattning om marknaden och dess effekter.För kartläggning av marknaden har enkäter skickats ut till alla bönder som deltagit i marknaden under 2007 och 2008. Resultatet visar att deltagarna är positiva till marknaden, anser att omsättningen på marknaden har varit bra och att organisering, planering, försäljning och marknadsföring fungerat bra. Marknaden har givit deltagarna kundkontakter och kontakt med andra producenter och affärsidkare. Kunder har hittat till marknaden och till bondens gård eller genom att handlare i Gävle säljer böndernas varor. Studien visar att många lokala produkter som säljs på marknaden är ekologiska produkter och det finns ett positivt samband mellan lokal produktion och ekologisk produktion. Vi tolkar resultat som att gynnsamma förhållanden för BeM har skapats genom samarbete mellan bönder, kunder, andra företagare och den offentliga sektorn.Sammanfattningsvis visar studien att beviljande myndighetsstöd till projektet har bidragit till att en ny marknad har skapats i Gävle med 38 deltagare. Ett nätverk av lokalproducerade bönder har bildats och lokalprodukter har blivit synliga för konsumenterna. Det återstår att bistå producenterna så att marknaden stabiliseras och utvecklas vilket gynnar bönderna, konsumenterna och en hållbar ekonomisk utveckling i Gävleborgs län. En utveckling av marknaden förutsätter dock en professionell organisering av marknadsföringen och att deltagarna kan finansiera marknaden i framtiden.Forskning bidrar till att 1) utveckla utvärderingsteorin genom att presentera en realistisk utvärdering och en åtgärdsmodell grundad i en specifik kontext. 2) utveckla kunskap om Bondens Marknad genom att visa att lokala marknader kan påverka ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet för bönder, konsumenter och samhället.
|
|
| 15. |
- Fregidou-Malama, Maria, 1944-, et al.
(författare)
-
Hästnäringens situation i Gävleborgs län
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna undersökning utgör en registrering och bearbetning av enkätsvar som behandlar hästnäringens situation i Gävleborg. Studiens syfte är att kartlägga och analysera hästnäringens situation och dess framtidsutsikter i regionen.För denna kartläggning har enkäter används som har skickats ut till hästägare/hästhållare såväl professionella som hobbyutövare och till lantbrukare vilka utgör en speciell grupp av intressenter.Resultatet av bearbetningen visar att det finns potential för hästnäringens utveckling. Studien visar att det finns positivt intresse för hästen som djur. De som arbetar med hästen lägger ner många arbetstimmar för att sköta hästen. Hästens sociala betydelse betonas i undersökningen.Studien visar vidare att det finns behov av insatser i form av företagsetableringar t.ex. när det gäller rådgivningsfrågor för att tillgodose de behov och önskemål som hästägare/hästhållare har.Enligt undersökningen finns det intresse från lantbrukarna att erbjuda t.ex. stallplatser och på så sätt bidra till att fler hästar får hemvist i Gävleborgs län. Genom samarbete mellan lantbrukare och hästägare/hästhållare kan gynnsamma förhållanden för hästnäringen utvecklas. Hästens ekonomiska betydelse för regionen kan på så sätt bli stor.Sammanfattningsvis visar studien att hästnäringen har möjlighet att utvecklas i Gävleborgs län och på så sätt bidra både till ekonomisk och även social utveckling av regionen.
|
|
| 16. |
- Frelin, Anneli, Professor, 1969-, et al.
(författare)
-
Pedagogisk utvärdering av skolmiljöer : Gåturer i fyra skolbyggnader i Stockholms stad
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolbyggandet i Stockholms stad är och kommer att vara omfattande, och nya skolor byggs på annorlunda sätt för att möta morgondagens pedagogik, med annan konfiguration av rum och krav på flexibilitet men också kostnadseffektivitet. När nya krav ställs på såväl lärmiljöer som användare krävs ny kunskap om hur de nya lärmiljöerna fungerar, och syftet har varit att bli bättre beställare och utveckla systematisk erfarenhetsåterföring. Rapporten inleds med en kort forskningsgenomgång och presentation av skolorna.Pedagogiska gåturer genomfördes med främst pedagogisk personal och elever i fyra nybyggda skolor för att undersöka deras erfarenheter. Fokus har legat på den fysiska miljön och dess styrkor och svagheter i relation till verksamheten med dess pedagogiska och sociala aspekter. Fyra tidigare identifierade viktiga platser har undersökts: hemvister, entréer, matsalar och idrottssalar. Totalt genomfördes tolv gåturer där totalt 51 vuxna och 31 elever deltog. Gåturerna tog ca två timmar och deltagarna fick först individuellt bedöma lokalerna utifrån möjliga aktiviteter, positiva och negativa intryck samt förslag till förbättringar. Dessa delades sedan med gruppen och samtalen spelades in.Analyserna var informerade av tidigare studier och av syftet, och utsagorna delades in i sex teman: flexibilitet, flöden, inredning, ljudmiljö, social miljö samt visuell miljö. I samtliga teman framkom viktiga styrkor och svagheter gällande den fysiska lärmiljön samt förutsättningar för att miljön ska fungera bra. Diskussions- och slutsatsdelen innehåller även förslag till frågor att ställa sig inför nya projekt. Rapporten avslutas med förslag till vidare läsning.
|
|
| 17. |
- Glaumann, Mauritz, et al.
(författare)
-
Miljövärdering av bebyggelse : extern miljöpåverkan, beskrivning av olika miljöpåverkanskategorier
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här skriften utgör till största delen en översiktlig beskrivning av de miljöproblem som den moderna människans livsföring bidrar till att skapa i sin omgivning och hur samhället arbetar för att motverka dessa. Syftet är att ge en allmän förståelse för dessa miljöproblem och vad de orsakas av samt peka på vilka förändringar som krävs för att undvika eller eliminera dem. Varje kapitel är disponerat på samma sätt med problembeskrivning, mekanismer, den historiska utvecklingen, problemets omfattning, påverkan på människor samt underlag för EcoEffect-beräkningar. Denna allmänna bild har varit nödvändig att ta fram för att utveckla EcoEffect-metoden, som används för att analysera miljöpåverkan från byggande och användning av byggnader. Miljöproblemen som beskrivs är emellertid inte unika för byggsektorn utan gäller i olika grad också alla andra verksamheter i samhället. Därför bör beskrivningarna i rapporten även kunna vara av intresse för andra som vill tillägna sig en grundläggande förståelse för dagens stora miljöproblem. Rapporten utgör samtidigt en redovisning av det beräkningsunderlag som används för att göra miljöbedömningar i EcoEffect. Dessa uppgifter sammanfattas i slutet av varje kapitel och behöver således inte läsas av personer som inte är intresserade av EcoEffect metoden. Dataredovisningen är disponerad efter beräkningarna i EcoEffect som därför sammanfattas här.
|
|
| 18. |
- Glaumann, Mauritz, et al.
(författare)
-
Miljövärdering av bebyggelse : metodbeskrivning EcoEffect-metoden
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöbedömning i EcoEffect omfattar extern och intern miljöpåverkan. Bedömningen av extern miljöpåverkan syftar till att ge ett mått på besvär för människor som användningen av en fastighet, byggnad eller ett byggmaterial bidrar till att skapa på andra platser, t.ex. klimatpåverkan. Miljöbelastningar mäts som ekvivalenter bidragande till olika miljöeffekter. Sammanvägda bedömningar visas som %, beräknade som miljöbelastning per brukare av t.ex. en byggnad dividerat med motsvarande miljöbelastning per capita i landet. Miljöbelastningar kan också beräknas t.ex. per produkt eller per m2 våningsyta. Bedömningen av intern miljöpåverkan syftar till att ge ett mått på risken för att människor som vistas i en byggnad eller på en fastighet skall drabbas av besvär till följd av den fysiska närmiljön. Vid både extern- och intern miljöbedömning är besvär för människor utgångspunkten för utvärderingen. Även miljöproblem som uppträder i naturmiljön, såsom bristande biologisk mångfald, bedöms i termer av problem för människor. Graden av besvär för människor mäts som brister i livskvalitetkomponenter. Det är mått som används inom socialmedicin och som vi har vidareutvecklat. Dessa komponenter är: Rörlighet, Klara sig själv, Vardagsaktiviteter, Smärta/ obehag, Oro/nedstämdhet/irritation och Intellektuell förmåga. Varje typ av problem för människor klassas med avseende på dessa komponenter och en störningsvikt baserat på medelvärdet beräknas. Störningsvikten gånger störningstiden för ett problem kallar vi ”skadevärdet”. Konceptet kan betraktas som en vidareutveckling av DALY-systemet (Disability Adjusted Life Years). För alla typer av problem för människor kan man beräkna ett skadevärde som beskriver dess relativa betydelse i förhållande till andra problem. Dessa skadevärden används som vikter i EcoEffect när man vill se ett sammanvägt resultat av många olika sorters miljöpåverkan. Detta är ofta är en förutsättning för att kunna använda miljöbedömningar praktiskt. Rapporten beskriver hur man beräknar miljöbelastningar av olika slag, tar fram störningsvikter och skadevärden för såväl externa som interna miljöproblem. Även grunderna för utvecklingsarbetet beskrivs. Metodiken är ny och kan tilllämpas systematiskt för alla typer av miljöpåverkan som leder till fysisk eller psykisk ohälsa.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Haglund, Björn, 1962-
(författare)
-
Skolledares och skolchefers utgångspunkter och förväntningar på praktiknära forskning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport grundar sig på hur ledningspersonal i skola och förskola i Gävleborgs läns 10 kommuner (samt Älvkarleby kommun) resonerar kring praktiknära forskning. Rapporten grundar sig på 13 intervjuer genomförda med ledningspersonal från dessa skolhuvudmän där intervjuernas innehåll har analyserats kvalitativt med hjälp av en tematisk analys. De forskningsfrågor som rapporten fokuserar är: 1) Vad innebär praktiknära forskning? 2) Vad bör den praktiknära forskningen rikta sig till? 3) Vilka utmaningar finns det med praktiknära forskning? Samt 4) Vad är viktigt att utveckla för att stärka samarbetet mellan högskolan och regionen? Varje forskningsfråga har resulterat i flera olika teman som på så vis skildrar olika sätt att resonera kring hur praktiknära forskning förstås och vad den bör rikta sig till men som även speglar olika aspekter av problem och möjligheter för skolhuvudmän och Högskolan i Gävle (HiG) riktat till arbetet att utveckla ett fördjupat samarbete rörande praktiknära forskning. Utifrån analysen av de genomförda intervjuerna framstår det som att det finns en variation hos informanterna vad praktiknära forskning egentligen är varför det finns möjligheter att dels fördjupa den befintliga förståelsen av vad praktiknära forskning innebär och dels på vilket sätt sådan forskning kan utveckla den befintliga verksamheten. En sådan fördjupning av kunskaperna skulle i sig också kunna innebära en fördjupning av det existerande samarbetet mellan HiG och regionens skolhuvudmän. I detta sammanhang ses Regionalt utvecklingscenter i Gävleborg (RucX) som betydelsefullt eftersom de, i samverkan med företrädare från HiG och regionens skolhuvudmän, organiserar en gemensam plattform där utveckling och möjliga förändringar diskuteras. Skapandet av mötesplatser för HiG och skolhuvudmän ses som mycket betydelsefulla för att skapa positiva relationer och på så vis kunna skapa fördjupade samarbeten där exempelvis praktiknära forskning är ett betydelsefullt inslag.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Hjelmblom, Magnus
(författare)
-
Deontic action-logic multi-agent systems in Prolog
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This work describes the process of implementing a particular kind of multi-agent system called Deontic Action-Logic-based Multi-Agent Systems, DALMAS, in Prolog. The DALMAS is regulated by a normative system which is based on the Kanger-Lindahl theory of normative positions. The algebraic model for the DALMAS is inspected and instrumentalized through an executable logic program. In particular, important issues in the transition from a set-theoretical description to a Prolog implementation are discussed. Results include a general-level Prolog implementation, which may be freely used to implement specific systems. Two such systems have already been implemented and tested, and are described and discussed here.
|
|
| 23. |
- Hjelmblom, Magnus, 1973-
(författare)
-
State Transitions and Normative Positions within Normative Systems
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Many multi-agent systems are naturally viewed as transition systems, in which the transitions between states are connected to the actions of the agents in the system. The behaviour of the individual agents can be regulated by a normative system in which norms are formulated in terms of permissible or prohibited state transitions. This report examines the set of types of such transitions, and their connection to different interpretations of the Kanger-Lindahl theory of normative positions. A refinement of Lindahl's system of one-agent types of normative positions is presented and discussed, and is put in relation to another refinement by Jones and Sergot. It is shown in the report that, based on different interpretations of the action operator Do, each of these refinements can be given an interpretation within the context of norm-regulated Dalmas (a class of transition systems regulated by conditional norms based on the theory of normative positions) and other similar systems.
|
|
| 24. |
- Hult, Marie, et al.
(författare)
-
Miljövärdering av bebyggelse : innemiljövärdering EcoEffekt-metoden
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver värdering av byggnaders innemiljöer enligt EcoEffectmetoden. Innemiljövärderingen ingår som en del i EcoEffect-metoden som syftar till att utgöra en förhållandevis heltäckande metodik för värdering av fastigheters miljöpåverkan. De övriga värderingsområdena inom EcoEffectmetoden är energianvändning, materialanvändning, utemiljö och livscykelkostnader. Energi- och materialanvändning ger upphov till det vi kallar extern miljöpåverkan medan fastigheters inne- respektive utemiljöer kan ge upphov i intern miljöpåverkan. Med andra ord, påverkan på de människor som vistas på den fastighet som värderas. För att kunna genomföra värdering av sådan intern miljöpåverkan på fastigheten utnyttjas i EcoEffect-metodiken en kriteriebaserad metod. Metoden är uppbyggd på likartat sätt för värdering av inne- respektive utemiljöer. Denna rapport beskriver dock enbart EcoEffects värderingsmetodik för byggnaders innemiljöer vilken till stor del bygger på Marie Hults doktorsavhandling. En grundpelare i EcoEffect-metoden har varit att redovisa de miljöproblem som byggnader kan ge upphov till. Under projektets gång har fokus förskjutits till att redovisa dessa problem som problem för människor, det som i metodiken kallas för slutproblem. Vid värdering av innemiljöer utgörs dessa slutproblem av innemiljöproblem vilka alltså utgörs av byggnadsrelaterade problem för människor som kan orsakas av fysiska förhållanden i innemiljön. Innemiljöproblem kan vara komfortproblem, dvs. problemet upphör då exponering för bidragande fysiska förhållanden upphör, eller hälsoproblem som är av mer bestående karaktär. EcoEffect-metodiken behandlar för närvarande följande övergripande innemiljöproblem: komfortproblem relaterade till dålig sensorisk luftkvalitet, SBSsyndrom, allergi, lungcancer på grund av radon, legionärssjuka/luftfuktarfeber, termiska komfortproblem, förvärrade ledbesvär på grund av kyla/drag, komfortproblem relaterade till störande ljud, sömnsvårigheter/ koncentrationssvårigheter på grund av buller, komfortproblem relaterade till solljus/dagsljus/elbelysning, ögon/synproblem på grund av dålig belysning, elkänslighet, barnleukemi samt problem med statisk elektricitet. De problem som behandlas i metodiken har valts utifrån dagens kunskap om vilka byggnadsrelaterade problem i innemiljöer som bedöms vara de mest allvarliga och de mest förekommande. Dylika problem i innemiljön uppkommer till följd av onormala fysiska förhållanden i byggnader, innemiljöpåverkan. De enskilda förhållanden inomhus som påverkar människor kallas i metodiken för innemiljöfaktorer. De övergripande innemiljöfaktorer som behandlas i värderingsmetodiken är: luftkvalitet, termiskt klimat, ljudförhållanden, ljusförhållanden och elmiljö. Dessa kan sedan delas upp i mer specifika och detaljerade faktorer som kan ge upphov till innemiljöproblem. Vid redovisning av en värdering av en byggnads innemiljö med hjälp av Eco- Effect-metodiken erhålls ett omdöme på den mest aggregerade nivån i tre diaEcoEffect Innemiljövärdering 7 gram; Hus och hälsa (hälsoproblem), innemiljöfaktorer och övergripande komfortproblem. Diagrammet för hälsoproblem tar av olika skäl dock enbart upp ett begränsat antal hälsoproblem (SBS, allergi, ledbesvär och sömnsvårigheter). Övriga innemiljöproblem redovisas indirekt via diagrammet för innemiljöfaktorer. I EcoEffects datorprogram finns en transparens på så sätt att man sedan kan stega sig nedåt från staplarna i dessa diagram för att se vad som ligger bakom omdömet. Man kan där stega sig ned ända till de specifika indata som utgör grund för värderingen. Därigenom är det också enkelt att få förståelse för vilka faktorer och i vilken grad de bidrar till olika typer av innemiljöproblem. Metodiken är kriteriebaserad vilket innebär att kvantitativa data samlas om en byggnad och räknas sedan om till ett s.k. belastningsvärde utifrån en given skala. Belastningsvärdena representerar fyra kvalitetsnivåer; 0, 1, 2 eller 3. En 2:a motsvarar vad som är ”normalt”, exempelvis utifrån rådande normer och gränsvärden. Belastningsvärde 3 motsvarar ”sämre än normalt”, 1 ”bättre än normalt” och 0 ”mycket bättre än normalt. Olika givna indata är hierarkiskt grupperade i metodiken i sk. trädstrukturer, dvs. många indata räknas samman på olika nivåer för att slutligen ge ett aggregerat belastningsvärde mellan 0-3 för exempelvis ljudförhållanden i diagrammet för innemiljöfaktorer. Detta innebär att belastningsvärden från flera olika indata måste viktas ihop. De vikter som utnyttjas i detta förfarande i datorprogrammet har satts genom professionell bedömning av Marie Hult och bygger på hur vanliga olika problem är och, i den mån kunskap om orsakssamband finns, på den betydelse olika detaljerade faktorer har för ett visst problem. Under projektets gång har emellertid också en alternativ metod tagits fram för att sätta vikter som bygger på hur problemet upplevs och hur allvarligt det är för människan. EcoEffects innemiljövärdering kan göras av befintliga byggnader samt av planerade om- eller nybyggnader i program- respektive projekteringsskede. I synnerhet de olika komfortproblemen är i metodiken uppdelade på ett större antal mer detaljerade innemiljöproblem. Exempel är avloppslukt, ljud från ventilationen och drag från fönster. Dessa detaljerade innemiljöproblem har en central roll i metodikens struktur då de utgör en länk mellan innemiljöfaktorer vid värdering i förvaltningsskede och de ställda mål och prestandakrav som utnyttjas som indata vid värdering i program- respektive projekteringsskedet. Det innebär att EcoEffect-metoden kan vara ett verktyg både för att formulera miljömål i programskedet, diskutera vilka prestandakrav som bör ställas för att uppnå målen i projekteringsskedet och för att slutligen utvärdera målen i den färdiga byggnaden. Den väsentliga skillnaden mellan värdering i olika skeden är att den bygger på olika indata. I programskedet utgörs indata av mål eller krav som ställs genom mätbara parametrar för en mängd givna kriterier. Dessa kriterier finns samlade i en tabell (PM 1) som byggherren går igenom. Beroende på vilka värden på dessa parametrar man tror sig kunna ställa krav på erhåller varje kriterium ett belastningsvärde 0, 1, 2 eller 3 utifrån den skala som framgår av tabellen. Dessa belastningsvärden matas sedan in i EcoEffects datorprogram och profiler beräknas. Profilerna kan användas för att formulera målsättningar i den färdiga byggnaden och ger således feedback till byggherren med avseende på enskilda EcoEffect Innemiljövärdering 8 kriterier som måste vara uppfyllda för att mer övergripande mål skall ha en möjlighet att uppnås. I projekteringsskedet finns en motsvarande tabell (PM 2) som fylles i av projektören. I detta skede kan mer detaljerade krav börja ställas inför byggprocessen med avseende på byggvarors och byggdelars prestanda, på olika installationer, produktionsresultat och kvalitetskrav över lag. Indata i detta skede utgörs av kriterier i form av sådana prestandakrav som på samma sätt som i programskedet räknas om till belastningsvärden enligt den givna skalan som framgår av tabellen. Dessa värden matas sedan in i datorprogrammet och profiler beräknas. På samma sätt som tidigare kan projektören då få feedback på möjligheterna att uppnå ställda mål i programskedet utifrån de prestandakrav man ställt. Om målen inte verkar uppnås kan man lätt testa att ändra olika detaljerade krav och beräkna nya profiler. Värdering av befintliga byggnader kan sedan göras för att utvärdera hur väl den färdiga byggnaden lever upp till de miljömål man ställt i program- och projekteringsskedet. Men värdering i förvaltningsskedet kan också göras för att ta fram en innemiljödeklaration för en befintlig byggnad. En sådan deklaration kan användas av förvaltaren för att arbeta med förbättringar av byggnadsbeståndet men också gentemot hyresgäster, myndigheter eller i köp/säljsituationer. De indata som krävs för en innemiljövärdering enligt Eco- Effect av befintliga byggnader erhålls i synnerhet med hjälp av en särskild brukarenkät. I denna ombeds byggnadens brukare att svara på sin upplevelse av alla de potentiella detaljerade innemiljöproblem och innemiljöfaktorer som man kan uppleva med sina sinnen. En särskild enkät har utvecklats inom projektet för detta syfte vilken bygger på den sk. Stockholmsenkäten. Enkäten finns framtagen för bostäder, kontor och skolor. Då vissa innemiljöproblem inte går att uppleva med människans sinnen krävs också ett fåtal kompletterande mätningar; av radonhalt, varmvattentemperaturer och elektromagnetiska fält. Mätresultat och besvärsfrekvenser från enkäten matas direkt in i datorprogrammet som räknar om respektive indata till ett belastningsvärde 0, 1, 2 eller 3. Därefter beräknas profiler som kan användas som innemiljödeklarationer eller för att ställa miljömål i förvaltningsskedet. I datorprogrammet går det också att få fram de visuella profilerna i ”siffror”. Dessa belastningsvärden kan utnyttjas som innemiljöindikatorer för olika syften
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Kusterer, Hanna Li, 1976-, et al.
(författare)
-
Samverkan och arbetssätt för att motverka kvinnlig könsstympning : Följeforskning av ett lokalt utvecklingsprojekt
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige uppskattas omkring 68 000 flickor och kvinnor ha utsatts för kvinnlig könsstympning, en praktik som beskrivs som grovt våld och brott mot mänskliga rättigheter med omfattande hälsokonsekvenser. Studien som presenteras i denna rapport var följeforskning av ett lokalt projekt som initierades av familjecentralen i Sätra, Gävle, med målsättningen att bidra till kunskapshöjning för personal inom de medverkande verksamheterna, utveckla interna rutiner för arbetet med att förebygga och upptäcka könsstympning, samt mynna ut i en samverkansöverenskommelse mellan verksamheterna för arbetet mot könsstympning. I projektet ingick verksamheter från exempelvis hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och förskola och rättsväsende. Studien genomfördes för att undersöka projektets betydelse för utvecklingen av kunskap, arbetssätt och samverkan avseende att förebygga, upptäcka och hantera kvinnlig könsstympning. Enkäter skickades ut vid tre olika tillfällen till samtliga anställda inom de medverkande verksamheterna, och intervjuer utfördes i början av verksamheternas arbete samt efter avslutat projekt. Därtill medverkade vi som genomförde studien i referensgruppens återkommande möten och utarbetade tillsammans med projektledaren en modell som kunde fungera som ett stöd i verksamheternas arbete med att utforma rutiner och handlingsplaner. Resultaten pekade på att deltagarna betraktade könsstympning som ett förekommande problem och att de förväntade sig att möta flickor och kvinnor som könsstympats eller riskerar att könsstympas. Projektet hade bidragit till att verksamheterna hade utvecklat arbetssätt, rutiner och beredskap för att upptäcka och motverka könsstympning samt för att hjälpa flickor och kvinnor som utsatts, och att fler medarbetare kände till sådana rutiner i slutet av projektet, men i vilken utsträckning dessa används i det praktiska arbetet är fortfarande oklart. Det fanns inga indikationer på att de som besvarat enkäten oftare ställde frågor om könsstympning till målgruppen eller att upptäckta eller misstänkta fall av könsstympning hade ökat. Resultaten från studien har implikationer för utformningen av utvecklingsarbete kring kvinnlig könsstympning. Baserat på de yrkesverksammas erfarenheter och den modell som utvecklades är det en utgångspunkt att arbetet kring könsstympning var väl förankrat hos ledningen och att det behandlades som en prioriterad del av arbetet. En annan viktig utgångspunkt är att yrkesverksamma inom verksamheterna får en grundkunskap om könsstympning samt att tydliga rutiner utformas för att ställa frågor om könsstympning, upptäcka könsstympning och hantera ärenden gällande könsstympning. En tredje viktig utgångspunkt är utvecklingen av former och rutiner för samverkan mellan verksamheter gällande kvinnlig könsstympning på en övergripande nivå och vid hanteringen av individuella ärenden. Studien väcker frågor om hur grundkunskap, rutiner, samverkan och kommunikation kan hållas levande över tid. Utmaningar i detta arbete beskrevs i synnerhet i verksamheter där fall av könsstympning sällan förekommer, upptäcks eller aktualiseras, vilket gällde många av verksamheterna i projektet.
|
|
| 32. |
- Kusterer, Hanna Li, 1976-, et al.
(författare)
-
Tre år senare : Migranter berättar om sina vägar mot arbetsmarknadsetablering
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För många migranter från utomeuropeiska länder tar det lång tid att etablera sig i Sverige. Det gäller i synnerhet personer med låg utbildning, och särskilt kvinnor som saknar erfarenhet av lönearbete i hemlandet. Denna rapport handlar om migranter i Gävleborgs län, som fått asyl i Sverige, avslutat etableringsperioden och stod utanför den reguljära arbetsmarknaden år 2020. Under 2020 genomfördes intervjuer med 23 personer i tre kommuner som gick på SFI. Knappt tre år senare (2023) kontaktade vi deltagarna igen för att ta reda på om de kommit närmare arbetsmarknadsetablering och hur de såg på sin livssituation och framtid. Vi fick kontakt med 13 personer varav 8 medverkade i en ny intervju. För att öka förståelsen för migranternas perspektiv har vi dessutom intervjuat 10 personer från andra kommuner med liknande bakgrund och livssituation som de ursprungliga deltagarna. Resultaten visar att nästan alla respondenter hade kommit närmare arbetsmarknaden och såg ljusare på tillvaron än under 2020. Samtliga hade kommit ut på arbetsplatser genom praktik och anställningar, och många hade gått eller gick på yrkesutbildningar. Att behärska svenska språket upplevdes centralt. Det betraktades som nyckeln till att kunna få ett arbete, samtidigt som arbetet sågs som det bästa sättet att utveckla språket. Det förefaller vara ganska stora skillnader mellan vilket stöd migranter i olika kommuner får. Migranterna uttryckte också stora variationer avseende behov av stöd, vilka hinder de mötte, och i vilken utsträckning de kunde styra sin tillvaro och bestämma en väg framåt. Alla var motiverade till att arbeta och skapa en bättre framtid för sig och sina barn, men det var tydligt att myndigheterna behöver anpassa sina insatser till varje persons individuella förutsättningar för att kunna realisera detta.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Odelstad, Jan
(författare)
-
Likvärdigt arbete och teorin om mellanbegrepp
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är i många fall viktigt att skilja mellan deskriptiva begrepp som används för att uttrycka fakta och normativa begrepp som används för att formulera värderingar och normer. Men det gäller inte att alla begrepp antingen är enbart deskriptiva el. normativa. Istället kan många begrepp sägas vara både och, vilket innebär att de ”ligger mellan” de deskriptiva och de normativa. Dylika mellanbegrepp, också kallade kopplingstermer (på engelska intermediate concepts el. intermediaries), är vanligt förekommande i samband med många mänskliga aktiviteter, t.ex. vid utvärdering, beslutsfattande och regelstyrning. Det hävdas inte sällan att inom juridiken är huvuddelen av de intressanta begreppen mellanbegrepp och i Skandinavien fördes på 40- och 50-talen en djuplodande rättsfilosofisk diskussion om mellanbegreppens funktion vid utformningen av lagar och andra regelsystem. Inte minst diskuterades äganderättsbegreppet.I denna rapport presenteras en teori om mellanbegrepp. Enligt denna har mellanbegrepp två sidor, en grundsida som vetter mot det deskriptiva och en följdsida som vetter mot det normativa. Dessa begrepp har därför funktionen att koppla ihop deskriptivt med normativt och har karaktären av en sorts mellanstationer i begreppsbildningen. Som grund för framställningen ligger en logisk och formaliserad teoribildning, men syftet med rapporten är beskriva teorin utan att förutsätta speciella logisk-matematiska förkunskaper. Framställningen fokuserar därför på tillämpning inom ett speciellt problemområde, nämligen arbetsvärdering med fokus på begreppet 'likvärdigt arbete' och därmed sammanhängande begrepp. Rapporten är således avsedd att vara en introducerande framställning av teorin om mellanbegrepp exemplifierad med problemområdet arbetsvärdering. Läsaren kan sedan tillämpa teorin på andra problemområden. Ett tema som berörs i rapporten med relevans för diskussionen om mellanbegrepp är det ofta missförstådda förhållandet mellan mätning och värdering.Om man förbiser att ett begrepp egentligen är ett mellanbegrepp så kan det leda till allvarliga begreppsliga och teoretiska oklarheter. När begreppet 'likvärdigt arbete' missförstås i detta avseende leder det till missuppfattning av vad arbetsvärderingsmetoder egentligen är och hur de kan användas. Gällande 'likvärdigt arbete' föreligger inte bara en gängse uppfattning av likvärdigt arbete som är felaktig utan det tycks föreligga minst två vanliga uppfattningar av 'likvärdigt arbete' som är helt olika men båda felaktiga. Den ena uppfattningen skulle kunna kallas realism- el. deskriptivism-misstaget och den andra relativism- el. subjektivism-misstaget. Ett av syftena med denna rapport är att visa att vissa missförstånd gällande 'likvärdigt arbete' och många andra begrepp upplöses om man förstår dem som mellanbegrepp, dvs. begrepp som kopplar deskriptiva grunder till normativa följder.
|
|
| 36. |
- Odelstad, Jan
(författare)
-
Om beslutsteoretiska verktyg vid tillståndsprövning av vindkraft
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillståndsprövning av vindkraft är en omfattande process med många aktörer och ofta förekommer som en del av processen komplicerade avvägningar och sammanvägningar av olika intressen. I denna rapport presenteras några verktyg som kan användas vid avvägningar och sammanvägningar och vidare illustreras och diskuteras hur de kan användas i tillståndsprocesser. Verktygen är av teoretiskt slag, det är fråga om modeller, begreppssystem, formella metoder m.m. och har sin teoretiska grund inom begrepps- och beslutsanalys samt mätningsteori. Dessa discipliner har i sin tur en del av sin teoretiska grundval inom modern logik och diskret matematik, och det kommer alltså sekundärt att gälla också de här behandlade verktygen. Det är dock inte möjligt att inom ramen för denna rapport bygga en sådan rigorös matematisk-logisk grund som egentligen vore önskvärt utan framställningen får i detta avseende bli mer översiktlig oc hkompletteras med referenser till litteraturen. Förhoppningen är att framställningen ska kunna läsas utan förkunskaper i logik och diskret matematik, men en läsare som saknar sådana får räkna med att läsningen kräver tålamod och ansträngning.I rapporten utvecklas och analyseras också bl.a. resonemangsmodeller för intresseavvägning. En av modellerna fokuserar på vad som är tillräckligt för att kunna acceptera en ansökan medan en annan fokuserar på vad som är nödvändigt för att acceptera denna. Den senare modellen utvecklas till en stegvis process där varje steg innebär att undersöka om det finns tillräckliga skäl att avslå ansökan. Om detta inte är fallet så bifalles den.De verktyg som presenteras i rapporten kan, när de vidareutvecklats, systematiserats och strukturerats, utgöra grunden för ett beslutsanalytiskt datorstöd. Resultatet blir naturligtvis självt ett verktyg: den beslutsanalytiska teoribildningen uttryckt i en kraftfull logisk ram, datalogiskt implementerad och sedan slutligen formulerad med användarvänligt gränssnitt i ett lämpligt programmeringsspråk. Beslutsstödet kan hjälpa beslutsfattaren att hantera fakta och värderingar av relevans för beslutet på ett rationellt sätt. Syftet är inte att ersätta beslutsfattaren utan förse beslutsfattaren med metoder och verktyg som kan leda till mer genomtänkt och välgrundad hantering av beslutsfattandet. Den datavetenskapliga implementeringen av verktygen behandlas inte i denna rapport utan är ett tema för fortsatt forskning.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Prytz, Kjell
(författare)
-
Om att intressera för fysik
- 2003
-
Ingår i: Elementa. - Gävle : Högskolan i Gävle. - 0013-5933. ; 86:2, s. 70-79
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
- Savela, Maria, et al.
(författare)
-
Trygghetscirkeln : En föräldrautbildning som stärker föräldraskap och välbefinnande
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2009 är det en skyldighet i Sverige att erbjuda föräldraskapsstöd till alla föräldrar med barn under 18 år. Inom kommuner används olika föräldraskapsutbildningar och Gävle kommun och Svenska kyrkan Gävle församling används Trygghetscirkeln som utgår ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv.Syftet med studien var att undersöka föräldrars erfarenheter och upplevelser av att delta i föräldraskapsstödsprogrammet Trygghetscirkeln. Vi ville också veta om föräldrarnas välbefinnande har påverkats av deltagandet. Nitton föräldrar, som deltagit i programmet intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I det här arbetet fick författarna också tillgång till Svenska kyrkans redan insamlade enkäter och som också analyserades.Resultatet visar att föräldrarna upplever att Trygghetscirkeln har givet dem de verktyg de behöver i sin vardag för att på ett bättre sätt bemöta och vårda sina barn. De beskriver minskat antal konflikter, reparerade relationer till sitt barn och hur de pratar med sina barn om dennes känslor och att de lättare kan se barnets behov och bemöta det. Genom att deras föräldraskap har stärkts har också en känsla av trygghet och ett lugn vuxit fram och man upplever en minskad stress Trygghetscirkeln har gett dem en kompetens som har ökat deras välbefinnande.En kostnadseffektiv föräldraskapsutbildning är den som både stärker föräldrar och främjar hälsan, vilket Trygghetscirkeln visar göra i den här studien.
|
|
| 47. |
- Skoog Waller, Sara, et al.
(författare)
-
”Jag önskar att dom hade trott mig” : En kartläggning av våld i nära relationer i Gävle kommun 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med kartläggningen var att undersöka förekomsten av utsatthet för olika typer av våld i nära relationer bland invånarna i Gävle kommun, med hänsyn till variabler som de utsattas kön och ålder, förövarens kön samt de utsattas relation till förövaren. Kartläggningen syftade även till att undersöka i vilken grad utsatta upplevt olika former av konsekvenser av våldet, gjort polisanmälan eller sökt stöd, samt om det funnits barn med i bilden.En enkätundersökning med personer folkbokförda i Gävle kommun genomfördes. Urvalet bestod av totalt 3000 slumpmässigt utvalda kvinnor och män, jämnt fördelade i åldersgrupperna 18-33, 34-46, 47-59, 60-72 och 73-85 år. Enkätfrågorna mätte bland annat utsatthet för psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt och latent våld. Totalt 886 personer besvarade enkäten och svarsfrekvensen var 30%. Deskriptiv statistik i form av andelen utsatta för olika typer av våld i olika grupper beräknades. För att analysera skillnader mellan exempelvis kvinnor och män och olika åldersgrupper beräknades konfidensintervall, z-test och t-test. Samband mellan olika variabler samt prediktioner analyserades genom regressionsanalys.Resultatet visade att omkring var tredje svarande hade varit utsatt för våld i nära relationer under det vuxna livet. Personer i åldrarna 18-35 år hade i högre grad varit utsatta för våld i nära relationer jämfört med personer i åldrarna 36-85 år. Det var vanligast att ha varit utsatt av en partner i en tidigare relation och tre fjärdedelar av allt rapporterat våld hade utövats av män.Kvinnor hade i signifikant högre utsträckning än män varit utsatta för våld, och det gällde samtliga typer av våld. Våldet mot kvinnor var också i signifikant högre grad upprepat och bidragande till ständig rädsla och minskat livsutrymme hos den utsatta, jämfört med våldet mot män. Utsatta kvinnor upplevde också allvarligare konsekvenser av våldet jämfört med utsatta män.En fjärdedel av de svarande hade varit utsatta för våld i nära relationer i barndomen och bland dem var det vanligare att även ha varit utsatta senare, under det vuxna livet. I hälften av fallen där utsatta personer hade barn, hade barnen varit närvarande när den svarande utsattes för våld, och i en tredjedel av fallen hade barnen också blivit utsatta för direkt våld av samma förövare. I nio av tio fall, där barn varit närvarande eller även utsatta för direkt våld, var förövaren en man.Av de svarande som någon gång utsatts för våld hade en sjundedel varit i kontakt med någon myndighet eller annan enhet med anledning av våldet. Många utsatta beskrev att stödet de fått när de sökt hjälp var bristfälligt i förhållande till deras behov. Endast 6% av de utsatta hade någon gång polisanmält våldet.
|
|
| 48. |
- Skoog Waller, Sara, et al.
(författare)
-
Våldsprevention genom Huskurage : Utvärdering och följeforskning av en förebyggande insats i Gävle kommun 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våld är ett av Sveriges största samhällsproblem, och det våld som sker i nära relationer är omfattande (Frenzel, 2014). Samtidigt saknas tillräcklig kunskap om verkningsfulla våldsförebyggande metoder (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Huskurage är en våldspreventiv metod som utvecklats för att förebygga, förhindra och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (VINR). Metoden används i bostadsområden runtom i landet och viktiga aspekter av metoden är att öka allmänhetens medvetenhet om VINR samt deras benägenhet att ingripa vid oro för att någon utsätts för våld. Under 2020 infördes Huskurage i tre stadsdelar i Gävle kommun (Nordost/Norr, Gävle Strand/Alderholmen och Öster) och arbetet med implementeringen utfördes som ett samarbete mellan flera aktörer. I samband med implementeringen utförde Högskolan i Gävle ett forskningsprojekt för att följa och utvärdera insatsen Huskurage Gävle. Projektets syfte var att undersöka arbetet med implementeringen av Huskurage i tre nya stadsdelar i Gävle, och därmed identifiera framgångsfaktorer och utmaningar för personer som arbetar med Huskurage i Gävle, samt förslag på hur arbetet kan utvecklas vidare. Projektet syftade även till att undersöka förändringar i medvetenhet och attityder gällande VINR, benägenhet att ingripa vid oro för att en granne är utsatt för VINR samt upplevelse av trygghet i bostadsområdet i samband med införande av Huskurage. Projektet syftade också till att undersöka om attityder till VINR och benägenhet att ingripa är beroende av individernas kön och grad av prosocialitet. Utvärderingen genomfördes genom en intervjustudie där personer som arbetat med planeringen och införandet av Huskurage i de tre stadsdelarna intervjuades, samt en enkätstudie riktad till samtliga boende över 18 år i stadsdelarna. Enkätstudien utfördes i två steg genom att en enkät skickades ut före implementeringen av Huskurage och en uppföljande enkät skickades ut efter implementeringen. Dokumentation som mötesanteckningar och mejlkorrespondens samlades också in. Resultaten belyser hur olika aspekter av samverkan, engagemang och kommunikation kan bidra till arbetet med Huskurage. Resultatet indikerar också att Huskurage kan bidra till en ökad benägenhet att ingripa vid oro för att någon i bostadsområdet är utsatt för VINR samtidigt som det finns skillnader mellan kvinnor och män i inställningen till VINR i nära relationer och insatsen Huskurage.Huvudresultat i korthet:Att arbeta med Huskurage kräver god samverkan mellan flera aktörer med olika perspektiv på målgruppen för insatsen och ett gemensamt syfte.Ett högt engagemang ger arbetet uthållighet och möjligheter till flexibilitet och anpassning, exempelvis med anledning av pandemin.Kommunikation i samverkan och med visat engagemang för uppgiften är en förutsättning för att implementeringen kunnat ske och anpassas till rådande förutsättningar.Nya förutsättningar innebär nya och fler digitala kommunikationsvägar för att nå ut med Huskurages budskap.Våld i nära relationer är ett känsligt ämne som kräver personliga möten och kommunikation anpassad till olika målgrupper för att nå ut, något som har försvårats av bristen på tid och pengar, och restriktioner knutna till pandemin.Huskurage hade nått ut i olika stor utsträckning i de olika stadsdelarna. I den stadsdel där samtliga boende ingick i målgruppen för insatsen svarade hälften att de kände till Huskurage, och av dessa visste nio av tio att Huskurage införts i den egna stadsdelen.Den typ av information om Huskurage som hade nått ut till flest av de svarande var skriftlig tryckt information, följt av information i sociala medier.De som besvarade enkäten ansåg att Huskurage hade ökat deras benägenhet att ingripa vid oro för att en granne eller ett barn i bostadsområdet var utsatt för våld.De som besvarade enkäten ansåg inte att Huskurage hade ökat deras kunskap eller medvetenhet om våld i nära relationer.Den upplevda tryggheten i bostadsområdet ökade inte efter införande av Huskurage.Kvinnor var mer positivt inställda till värdet av Huskurage än vad män var.Kvinnor ansåg i högre grad än män att våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som det är viktigt att satsa resurser på att motverka.Det fortsatta arbetet med att sprida Huskurage behöver fokusera på att nå ut till diversifierade målgrupper genom att involvera lokalsamhället och använda många olika kanaler och former av kommunikation.
|
|
| 49. |
- Trygged, Sven, et al.
(författare)
-
Skolerfarenheter och självskattad hälsa bland elever i särskolan
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Särskolan är en skolform för elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Forskning visar att elever i särskolan, trots olika insatser från olika aktörer, inte erbjuds full delaktighet i samhället. En god förståelse för dessa elevers skolgång är därför viktig för att arbeta för de ska få en så tillfredställande livssituation som möjligt. Syftet med projektet var att få ökad kunskap om vilka samband som finns mellan elevernas socioekonomiska bakgrund, sociodemografiska förhållanden, upplevelse av skolsituation samt deras egna skattningar av hälsa. Särskoleelevernas svar jämförs även med svar från elever i övrig skola. Data bygger på enkätundersökningar som genomförts bland 1320 särskoleelever i högstadium och gymnasium i olika kommuner åren 2003-2015. En jämförelse görs även mellan elever i särskolan och elever i övriga skolan i Stockholm för åren 2013-2015.Tre frågor har formulerats: Hur upplever elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan sin skolsituation och hälsa? Vilka samband finns mellan särskoleelevernas socio-ekonomiska bakgrund, sociodemografiska förhållanden, upplevelse av skolsituation samt deras självskattade hälsa och egenrapporterade hälsobesvär. Finns det några skillnader mellan elever i särskolan och övrig skola avseende skolsituation och hälsa? Data visar att:Ungefär hälften av eleverna i särskolan skattar sin hälsa som mycket bra, ca 10 % anser att den är dålig.Majoriteten särskoleelever upplever skolklimatet som positivt med goda möjligheter till inlärning.Mer än hälften av eleverna i särskolan har förtroende för lärareFör självskattad hälsa framträder inga signifikanta samband med utländsk bakgrund. Bland särskoleelever på högstadiet är psykiska besvär mindre vanliga bland invandrarungdomar. Elever i särskolan med utländsk bakgrund är överrepresenterade jämfört med motsvarande andel i grundskolan och gymnasieskolan.Resultaten visar att kön spelar roll. Ser vi till olika uppskattade hälsobesvär gäller genomgående att dessa är vanligare bland flickor. Detta gäller både särskola och övrig skola.Förtroende för föräldrar och skoltrivsel kan kopplas samman med självskattad hälsa både bland elever i särskolan och bland elever i övriga skolan. Ungdomar som har förtroende för föräldrar skattar sin hälsa högre. För skoltrivsel följer sambandet i huvudsak ett mönster där bättre skoltrivsel kopplas till bättre självskattad hälsa.Bland elever på högstadiet i övriga skolan finns en koppling till familjesituation och socioekonomisk bakgrund. Ungdomar som bor hos båda föräldrar eller har växelvis boende redovisar lägre förekomst av psykiska besvär än ungdomar i andra boenden.Bland eleverna i gymnasiesärskolan framträder ett klart samband med förtroende för lärare. De som inte angett att de har förtroende för lärare redovisar högre förekomst av besvär.Det finns några skillnader mellan elever i särskolan och övrig skola avseende skolsituation och hälsa, men de grundläggande dragen är desamma. Sammantaget tyder resultaten på att det är samma faktorer som påverkar hälsa bland elever i särskolan och i övriga skolan. Det centrala är om eleverna har förtroende för sina föräldrar och hur de trivs i skolan.
|
|
| 50. |
|
|
