| 1. |
- Backman, Jyri, 1968-
(författare)
-
I skuggan av NHL : en organisationsstudie av svensk och finsk elitishockey
- 2012
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna licentiatuppsats har svenska elitseriens respektive finska SM-liigas seriemodeller analyserats i ljuset av NHL:s dominans över den globala ishockeyn. Bakgrunden till problemområdet är att företrädarna för svensk respektive finsk elitishockey implementerat olikartade organisatoriska lösningar, trots att de utvecklats i kontexter med likartade sportmodeller och samhällsvillkor. Metodologiskt bygger denna licentiatuppsats på komparativa studier. Som grund för min analys har jag använt mig av dokumentanalys med inslag av rättsdogmatik. Den teoretiska ramen har utgjorts av historikern Martin Alms amerikaniseringsbegrepp samt juristen och forskaren Lars Halgreens analys om amerikaniseringen av europeisk sport. Följande frågeställningar har analyserats: Hur har elitserien respektive SM-liiga utvecklats i relation till den amerikanska respektive europeiska sportmodellen, sedan 1970-talets mitt? Vilka kännetecken kan fastställas för de respektive organisationsmodellerna? På vilka sätt skiljer respektive liknar de varandra samt vilka förutsättningar för parallellverkan kan urskiljas, dels generellt och dels specifikt i en ishockeykontext? Vilka tendenser och inslag kan skönjas i elitserien respektive SM-liiga av det faktum att ishockeyn genom åren både sportsligt och kommersiellt dominerats av NHL? Min studie visar att ishockeysporten är en spjutspets i amerikaniseringen och kommersialiseringen av nordisk sport samt att ishockeyns kommersialisering och professionalisering i någon form leder till en amerikanisering. Studien visar att företrädarna för den finska elitishockeyn haft stor autonomi präglat av förbundssplitting, vilket har sin förklaring i Finlands 1900-talshistoria. Denna självständighet har utgjort grund för den finska elitishockeyns snabba och häftiga utveckling efter andra världskriget. I jämförelse är Sverige präglat av konsensusorientering med Sveriges Riksidrottsförbund som centraladministration och paraplyorganisation för hela den svenska idrotten, även om Svenska Hockeyligan Ab på senare år fått allt större roll inom svensk ishockey. En slutsats är att Finlands högsta ishockeyserie kan anses vara en hybrid mellan den amerikanska respektive europeiska sportmodellen. Sveriges högsta ishockeyserie är å andra sidan närmare sammanlänkad med den europeiska sportmodellen, även om det finns stora kommersiella intressen inom svensk elitishockey.
|
|
| 2. |
- Haglund, Björn, 1962
(författare)
-
Fritidsvetenskap En kunskapsöversikt
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett internationellt perspektiv är svensk fritidsvetenskaplig forskning och utbildning ganska outvecklad. Detta arbete är därför ett försök att sammanställa en del av de befintliga fritidsvetenskapliga kunskaperna. Avsikten med denna översikt inriktar sig på att dels tydliggöra fritidsvetenskap som kunskapsfält. Dels är avsikten att ge exempel på forskning och utbildning ur ett internationellt perspektiv inom detta område. Översikten avser att bl.a. användas inom utbildningen av gymnasielärare i Barn- och fritidskunskap för att på så sätt utveckla kunskaperna om fritidsvetenskap och som en utgångspunkt för vidare forskning inom området.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Giota, Joanna, 1965-, et al.
(författare)
-
Insamling av enkätuppgifter i grundskolans årskurs 9 våren 2008 för UGU-projektets åttonde kohort (födda 1992)
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det huvudsakliga syftet med föreliggande rapport är att redogöra för urval, genomförande och instrumentegenskaper för insamlingen av enkätuppgifter inhämtade från eleverna i åk 9 för det åttonde stickprovet, varav flertalet är födda 1992. Den första enkätundersökningen för denna kohort gjordes i grundskolans åk 6. Det totala antalet elever i stickprovet uppgick ursprungligen till 10 153. Från åk 3 då urvalet gjordes och till tidpunkten för enkätundersökningen i åk 9 har antalet elever reducerats till 9 890. Den främsta orsaken till detta bortfall är att de aktuella eleverna har flyttat från Sverige. Datainsamlingen har diskuterats i UGU-projektets referensgrupp bestående av representanter för Skolverket, Högskoleverket, SCB samt några forskningsinstitutioner. Elevenkätens mer precisa innehåll och formuleringar har sedan fortlöpande diskuterats med representanter från framförallt SCB. De uppgifter som insamlats omfattar delvis modifierade och delvis samma frågeställningar som insamlats för tidigare stickprov i grundskolans åk 6 och åk 9 samt från den enkät som erbjudits efter avslutad grundskola. Dessutom tillkom ett antal frågor rörande nya områden som inte behandlats i tidigare enkäter. Den slutgiltiga enkäten kom att omfatta 25 frågor av vilka 17 frågor rör grundskolan, 5 frågor handlar om elevens fortsatta skolgång efter grundskolan, 2 frågor rör elevers motivation för lärandet och uppfattning om kognitiv förmåga och 1 fråga berör elevens fritidssysselsättningar. Enkät och följebrev distribuerades som en postenkät adresserad hem till eleverna. Enkäten skickades ut i vecka 10 år 2008. Ett tack- och påminnelsekort samt ytterligare två påminnelser med ny enkät skickades därefter med någon veckas mellanrum. Svarsfrekvensen var 59 procent och bortfallet bestod nästan uteslutande av ej avhörda personer. Det interna bortfallet varierade mellan olika frågor och var överlag lågt. Det förefaller som om enkätens frågor har fungerat väl. För de skalkonstruktioner som motsvarar tidigare använda skalor gäller att delfrågornas antal i de allra flesta fall har utökats, vilket har inneburit att de mättekniska egenskaperna har förbättrats. De skalor som är nya för datainsamlingen i åk 9 avser att mäta olika typer av motivation för lärandet samt skalor för elevernas uppfattning om kognitiv förmåga. Den nu, för fjärde gången, använda modellen med huvudfrågor och underlydande delfrågor, utifrån vilka skalor kan bildas, bedöms alltså även denna gång ha fungerat väl. I och med att samma frågor och alternativ har används vid två olika tillfällen (åk6 och åk 9) för samma kohort ökar möjligheten att studera förändringar hos samma elever över tid. Att konstruera skalor genom att summera delfrågornas poäng och att använda sig av viktade data är två metoder/tekniker, bland andra, som kan användas för att öka resultatens reliabilitet och validitet. Ambitionen med föreliggande rapport har dock inte varit att ställa olika metoder mot varandra och diskutera dess styrkor och svagheter, utan att ge exempel på hur frågorna i elevenkäten kan användas.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
