| 1. |
|
|
| 2. |
-
Confluence : Perspectives from an intercultural music exchange in Nepal
- 2018. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There exists a tremendous potential for learning and creativity in the moment of confluence, when musicians from distant musical cultures meet. Intercultural exchanges in music can offer indelible lessons in musical practice and intercultural understanding, foster cultural renewal and development, establish creative partnerships, and open up exciting new paths in creative music-making. This book chronicles such a musical meeting between Scandinavian and Nepali musicians, educators, young children, and music education researchers in Manamaiju – the ”Village of Musicians” – situated a short journey north from Nepal’s capital, Kathmandu. Consisting of written reflections, photographs, music, artwork, and academic essays from over a dozen workshop participants and observers from both Nepal and Scandinavia, this multi-faceted account takes readers inside the powerful and transformative experiences of musicians engaged in the unique challenges of intercultural learning. It is hoped that these compelling first hand accounts of people learning and playing together in an intense and inspiring setting will contribute to a growing body of knowledge in intercultural studies, and should be of interest to all readers of World Music and Music Education research, especially those with a particular interest in intercultural pedagogical practices and methodology.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lonnert, Lia, 1966-
(författare)
-
Amatörorkestrar som lärandemiljö för musikhögskolestudenter : En studie om Musikhögskolan i Malmö och fyra amatörorkestrar
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Orkesterspel ingår som en vanlig ensembleform inom musikhögskolors utbildningar, och vissa utbildningar är till och med specifikt inriktade på symfoniorkesterspel. Dock visar det sig att studenter ibland spelar i amatörorkestrar samtidigt som de studerar på musikhögskola. Lärare på musikhögskolor rekommenderar ibland studenter att delta i amatörverksamhet eftersom de anser att studenterna inte får tillräckligt med erfarenhet av, eller kunskaper om, orkesterspel inom utbildningen. Detta gör att det skapas en parallell utbildning för musikhögskolestudenterna vid sidan av den formella utbildningen. Denna studie fokuserar på vad musikhögskolestudenter lär sig genom att delta i amatörorkesterverksamhet och vad det tillför det utbildningen.Studien är en fallstudie över en läromiljö: Musikhögskolan i Malmö och fyra amatörsymfoniorkestrar där musikhögskolestudenter ingår. I studien har åtta intervjuer utförts, fyra med amatörorkesterdirigenter och fyra med ledning för musikhögskolan.Studien visar att deltagandet och lärandet i amatörorkestrarna beror på delar som musikhögskolestudenterna saknar i sin utbildning, samt personliga kontakter mellan dirigenter, lärare och studenter. Amatörorkesterverksamheten kan i hög grad betraktas som ett komplement till musikhögskolans verksamhet, även om det finns aspekter som inte kan tillgodoses i lika hög grad inom musikhögskolorna som kunskaper om pedagogiska roller, formandet av en professionell yrkesroll och kunskap om olika sociala kontexter. Relationen mellan musikhögskolan och amatörorkestrarna kännetecknas av informella kontakter och informella samarbeten av tradition, där autonomi är en viktig aspekt. En annan aspekt är öppenheten inför en föränderlig arbetsmarknad och kulturscen där nya former av samarbeten är möjliga och önskvärda.
|
|
| 5. |
- Sæther, Eva, et al.
(författare)
-
World Music School : musikundervisning i en mångkulturell skola
- 2000
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- "En beskrivning av projektet World Music School som syftade till att göra det möjligt för alla barn på grundskolans alla stadier att få möte olika kulturyttringar, vilket kan bidra till ökad omvärldsförståelse, identitet och kulturell samhörighet. Musikhögskolan i Malmö samarbetade med Kulturskolan och tio grundskolor i staden. Projektets uppläggning och genomförande presenteras, diskuteras och utvärderas i förhoppningen att andra skall bli inspirerade att göra liknande förnyelsearbete." (Ove Torstensson)
|
|
| 6. |
- Tullberg, Markus
(författare)
-
Timber and timbre : Affordances of the simple-system flute
- 2018
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- While the simple-system flute was primarily developed as a product of 19th century Western art music, it has since become established in other genres and traditions. The aim of the present study is to explore approaches towards the simple-system flute as it is used across genres and traditions today. These approaches are understood from the performers point of view, and focus on the relationship between the flutist and the flute. For this purpose, six professional flute players from four genres were interviewed. One of these musicians is also a maker of simple-system flutes and provided a maker’s perspective on the production of simple-system flutes today. The theoretical framework takes its point of departure in the concept of affordances as formulated by ecological psychologist James J. Gibson. Although previously used in music research, empirical research that applies the concept of affordances to the interaction between musicians and musical instruments is still scarce. Effectivities, a theoretical construct put forward by researchers inspired by Gibson, is also an important part of the framework of the thesis. Through an analysis of the interviews, the concept of affordances was contextually defined as relationships between the musician and the musical instrument. These relationships constitute the opportunities for actions. Four categories of affordances emerged from the results; (i) affordances of the column of air, (ii) affordances of fingering, (iii) affordances of sound, and (iv) affordances of repertoire. Additionally, one example of overlapping affordances is discussed – affordances of guidance. In this example, the combined categories of affordances provide the basis for extracting interpretative information from the instrument itself, through sensitivity towards its design. This approach, referred to as adapting to the flute is contrasted with the approach of adapting the flute. The latter of these approaches is inspired by the ultimate vision of a transparent musical instrument, where the flute becomes an extension of the body. Informing these approaches is the historical presence of the simple-system flute in the various genres, but also the subjectively perceived values that extends the strictly functional aspects of the object. The various playing techniques described and demonstrated by the interviewed musicians are reflections of the musical genre in which they are situated as well as their own background and their aesthetic preferences. The theme of exploration is central to the interviewed musicians’ descriptions of their development as flutists. They have all been part of processes of (re)establishing or introducing the simple- system flute in their respective genre. Innate in these processes is an element of stylistic development that is bound up with the exploration of new (and old) playing techniques, here understood as creative approaches towards the affordances of the simple-system flute.
|
|
| 7. |
|
|
