SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L4X0:1650 4623 "

Sökning: L4X0:1650 4623

  • Resultat 1-50 av 56
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Gudmundson, Anna, et al. (författare)
  • Intäktsstyrning och prissättning på säsongsberoende hotell
  • 2003
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bakgrund Detta Working Paper redovisar en översiktlig beskrivning och diskussion av intäktsstyrning och prissättning i säsongsberoende hotellverksamhet. Många företag inom turistnäringen påverkas av stora förändringar i efterfrågan beroende på säsongsvariationer. Företagen påverkas av detta ur många olika aspekter, såsom marknadsföring (paketering, prissättning, distribution), finansiell situation och planering (likviditet, investeringsmöjligheter) samt personalfrågor (omsättning, kvalitet, kompetens). Detta i sin tur skapar ett flertal problem ofta kopplade till att verksamhetens intäkter endast genereras under en begränsad period av året men ska täcka kostnader som finns under hela året. Syften och mål � Att ge en beskrivning av olika begrepp och verktyg för intäktsstyrning och prissättning som används i hotellbranschen. � Att visa på skillnader i förutsättning för olika typer av hotell när det gäller användning av till exempel Yield Management (ledningssystem för avkastning) � Att ge förslag på alternativa metoder för intäktsstyrning i säsongsberoende hotellverksamhet Slutsatser � Ett Yield Management system (styrsystem för avkastning) tar sällan hänsyn till de kostnader som hänger samman med att tillfredsställa gästens behov (d v s för att skapa och betjäna själva övernattningen) eller de övriga utlägg som gästen kan förväntas göra under själva vistelsen på hotellet. � Eftersom ett Yield Management system framställs som ett verktyg främst för kortsiktig planering och intäktsstyrning menar vi att det därför inte direkt lämpar sig för säsongsberoende hotellverksamhet som troligen har främst en längre planeringshorisont, från en säsong till nästa, men som också har en parallell kort planeringshorisont, där stora avbokningar snabbt kan uppstå och ge utrymme för andra priser för att locka nya gäster. � Genom att använda optionsteori och optionsprissättning kan ett hotell med säsongsberoende verksamhet skapa modeller för intäktsstyrning och prissättning. � Prisdifferentiering via Internet antas vara en lämplig strategi för säsongsberoende hotell att till en rimlig kostnad nå nya marknader under till exempel lågsäsong.
  •  
2.
  • Andersson, Tommy D, et al. (författare)
  • Leisure events and regional economic impact
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I dag är det alltid en tuff tävlan om att få arrangera ett stort idrottsevenmang. Regioner och städer är villiga att spendera stora pengar för att utses som arrangör för ett OS, VM och andra mega-event.   Den här rapporten tar upp flera aspekter till vad ett stort arrangemang kostar och vad det ger för effekter för respektive region.   De stora inkomstkällorna för ett stort arrangemang kan delas in fyra delar: - besökarnas konsumtion. - sponsorpengar. - bidrag från olika myndigheter. - inkomster från medias aktiviteter/rättigheter.   I den här rapporten redogörs för utfallet av VM-tävlingarna på skidor i Trondheim 1997.  
  •  
3.
  • Andersson, Tommy D (författare)
  • Local residents attitudes towards a big sports event : an analysis of the World championships in Nordic ski in Norway 1997
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Allmänhetens åsikter spelar ofta en viktig roll i anbudförfarandet och planeringen inför ett stort evenemang. Syftet med den här studien är att förstå hur lokalbefolkningens åsikter formas.   En modell föreslås som bygger på tidigare forskning om stora evenemang (Ritchie, Lyons 1990) och studerar faktorer som bestämmer åskådarnas beslut att besöka ett sport evenemang (Zhang et al, 1995).   Modellen testas mot data från 408 intervjuer med lokalbefolkning i Trondheim där 1997 års World Championship in Nordic Ski var förlagt. Resultaten visar att argument som är relaterade till attraktionen av evenemanget, ekonomiska effekter och image effekter alla kan förklara attityderna till evenemanget. Ekonomiska argument är viktigast. Sportintresse och kön verkar ha påverkan på hur mottaglig en person är för olika argument.    
  •  
4.
  • Andersson, Tommy D (författare)
  • Self actualisation in the Antarctic
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • By Surveying 79 travellers in two charter tours to the Antarctic in terms of Need Satisfaction and travel experience, the objective of this study is to look inte two issues:   - Is it possible to explain tourists satisfaction by the needs articulated in the Travel Career Ladder? - Will the importance of specific needs shift as predicted by the Travel Career Ladder when tourists get more experienced?    
  •  
5.
  • Ankre, Rosemarie (författare)
  • Visitor Activities and Attitudes in Coastal Areas : A case study of the Luleå archipelago, Sweden
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bakgrund Kustområden är attraktiva turistdestinationer som erbjuder en varierad turism och olika aktiviteter vid havet. De svenska kustlandskapen och skärgårdarna har tilltalande natur och kultur som lockar besökare. Samtidigt har de svenska kustområdena upplevt en avbefolkning, de tidigare näringarna har färre idkare och i stället har turism vuxit i betydelse. I kust och skärgård har den svenska fysiska planeringen främst fokuserat på att bevara natur och kultur från att bli exploaterade. Turism ska inte skada miljön och är beroende av landskapet för att kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Därmed är planering en viktig länk mellan turismutveckling och bevarande av fysisk miljö. Många turistdestinationer går en balansgång mellan en strävan att kombinera turism och rekreation med bevarande och skydd. Planering som inkluderar geografi sk zonering av en turistdestination leder till att olika sorters landanvändning delas upp. I svenska kustområden förekommer zonering i form av nationalparker, naturreservat, fågel- och sälskyddsområden samt strandskydd. Planering av markanvändning och zonering kopplar samman ett bevarande av natur och kultur med utveckling av turism och rekreation. Om besöksfrekvensen blir för hög eller om det fi nns olika grupper av användare i ett område, kan det även uppstå konfl ikter om besökarna upplever trängsel, buller, har olika uppfattningar om vilken aktivitet som ska ske i området etc. Beroende på bevarandesyften och olika aktörers intressen, kan markanvändningen styras genom zonering och segmentering av besökarna i olika grupper utifrån deras aktiviteter och attityder. Därmed kan besökarna bli mer nöjda med sin vistelse. En effektiv planering av ett kustområde kräver kunskap om besökarna och deras attityder eftersom det kan fi nnas skillnader mellan vad besökarna önskar och den faktiska planeringsstrategin. Utifrån kunskap om besökarna och deras upplevelser samt geografi ska spridning i kustområdet, kan olika planeringsmetoder vara ytterligare ett hjälpmedel i turismutveckling för att kommunernas planering ska bli verkningsfull. Syfte Syftet med denna studie är att utifrån en enkätstudie i Luleå skärgård sommaren 2003 undersöka besökarnas aktiviteter och geografi ska spridning, deras upplevelser av området samt deras attityder till förändringar. Syftet är också att undersöka besökarnas uppfattningar om framtida utveckling av turism och områdets mark- och vattenanvändning, som exempelvis vindkraft. Rapporten består av en redogörelse av planeringsmetoder med geografi sk zonering i samband med hållbar turismutveckling och konfl ikter. I undersökningen har för första gången metoden med purismskala (segmentering av besökare utifrån deras attityder) anpassats till och applicerats på svenska kust- och skärgårdsområden. Slutsatser och resultat Undersökningen visar bland annat: ● En stor andel av besökarna kommer från närområdet Luleå (54%) och från Norrbottens län (78 %) ● Juli, augusti och juni är de mest besökta månaderna, följt av september och mars. ● Huvudorsakerna till att resa till Luleå skärgård är möjligheten att uppleva naturen, havet och stränderna. Möjlighet till lugn och ro lockar också många. ● I skärgården är de vanligaste aktiviteterna sol och bad, att vandra samt att vara med familj och vänner. ● 17,3% av de intervjuade kan tänka sig att bo permanent i skärgården, främst på Sandön och Hindersön. ● Hela 72 % vill att antalet turister i området ska öka något eller öka mycket de närmaste fem åren. ● Bland besökarna som redan hade tillgång till fritidshus vill 8% bo permanent i fritidshus i skärgården. ● Angående förändringar av landskapet i Luleå skärgård är 92,3% positiva till muddring och 35% negativa mot framtida vindkraftsverk. ● Luleå kommun anser att vissa områden i skärgården är mer värdefulla och känsliga än andra. Det har resulterat i en inoffi ciell zonering – inre, mellan och yttre skärgård – vilken i dagsläget enbart grundas på natur- och kulturmässiga värden och alltså inte på besökarnas spridning eller attityder.
  •  
6.
  • Ankre, Rosemarie, et al. (författare)
  • Zoning and opportunity Spectrum Planning in a Discontinuous Environment : Planning for Tourism and Outdoor Recreation in the Luleå Archipelago, Sweden
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Zoning is generally used as a planning instrument to handle land use conflicts. In recreation planning in Sweden, zoning systems such as the recreation opportunity spectrum model has been applied in mountain areas. An underlying assumption of the ROS-system is a gradient from the urban to wilderness allowing the planner to provide a spectrum of recreation opportunities. In contrast, the Swedish coastal areas consist of a discontinuous environment which challenges a zoning. Archipelagos are essentially discontinuous with respect to many of the important spatial variables. Zoning in the archipelagos in Sweden has so far followed a zoning logic from physical geography; the assumption being that the gradient from inner, wooded zones to outer treeless would also be a gradient from the more urban or human influenced cultural landscape to a more pristine, �marine wilderness� in the outer. In 2003, a questionnaire survey to visitors was conducted in the Luleå archipelago, Sweden. Based on the results, the study examines the spatialization of the visitor characteristics, the activity patterns etc in relation to the ongoing planning of the area. This paper explores the planning challenges in adapting zoning to cope with recreation and tourism development as well as with the other land and resources uses that municipal comprehensive planning is charged with. Thereby possible conflicts are identified, and the potential of zoning is explored.
  •  
7.
  • Ankre, Rosmarie (författare)
  • Zoning in a future coastal biosphere reserve : Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Doktoranden Rosemarie Ankre analyserar i denna studie zonering av biosfärområden i kustlandskap utifrån undersökningar i Blekinge skärgård.Området består av värdefulla natur- och kulturmiljöer och har tills relativt nyligen varit stängd för allmänheten pga. militära skäl. Nu är skärgården intressant för framtida turismutveckling samtidigt som ett bevarande av området är nödvändigt.   I denna studie analyseras biosfärområdeskonceptet och dess zonering med en jämförelse av planeringsverktyget Recreation Opportunity Spectrum (ROS). Zoneringen av svenska biosfärområden upplevs som icke-funktionell och behöver vidareutvecklas, där bland annat kunskap om besökare bör vara en del enligt Ankre. Under sommaren 2007 genomfördes en enkätstudie riktad till besökare och fritidshusägare i skärgården. Resultaten åskådliggör besökarnas geografiska spridning, aktiviteter, attityder inför framtida utveckling av området, samt åsikter om konflikter. Resultaten visade att upplevda konflikter exempelvis gällde avloppsfrågor, fritidshus och buller. Även representanter för kommunerna Karlskrona, Karlshamn och Ronneby samt Blekinge länsstyrelse har intervjuats för att få en sammanfattning av deras attityder och förhoppningar inför ett eventuellt biosfärområde.    
  •  
8.
  • Aronsson, Kjell-Åke (författare)
  • Kultur, kulturpolitik och turism : konvergens och konflikt
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna publikation ger några reflektioner kring kulturens roll inom turismen och är en sammanfattning av en föreläsning på 8:e nordiska forskarsymposiet i Alta, Norge.     Några av rubrikerna i publikationen: - Vad är kulturturism. - Den moderna turismen och industrisamhället. - Turismen som ett redskap för kulturen.  
  •  
9.
  • Aronsson, Kjell-Åke (författare)
  • Samisk kulturturism. 3. Kulturell identitet och etnicitet i forskning och förmedling : Exemplet samerna
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta Working Paper bygger på ett föredrag som hölls under arkeologkongressen i Umeå 1998.   Kjell-Åke Aronsson beskriver orden identitet och etnicitet och tar samerna som exempel. Han tycker att det är meningsfullt att använda sig av etnicitet för att beskriva mänskliga kategoriindelning i samhällen där människor med olika identiteter bor och nyttjar samma territorium.   I Jämtland och Härjedalen finns uttalade näringsmässiga och etniska konflikter mellan landsbygdsbefolkningen och samerna. Samernas rätt att driva renskötsel utanför de statliga renbetesfjällen är ifrågasatt . Det innebär i praktiken att de renskötande samernas möjligheter att utöva de traditionella näringarna stängs eftersom renarna blir utan vinterbete.    
  •  
10.
  • Emmelin, Lars, et al. (författare)
  • Mittåkläppen : En omstridd naturattraktion
  • 1999
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Sommaren 1998 genomförde ETOUR en omfattande enkätundersökning på Stor-Mittåkläppen i västra Härjedalen. De naturvårdsproblem som diskuterats i området kan sammanfattas i följande punkter: - Nedbetning och trampskador: vegetationen i vissa områden innanför renstängslet har påverkats starkt av en kombination av bete och tramp. Lättast observerbart är att videna inom stora områden nästan helt försvunnit. Döda buskar var under flera åt ett påtagligt inslag: - Trampskador i fuktigare partier och i de extremrika kalkängarna något högre upp på sluttningen. - Upplevelser av allmän förringelse av floran: nedgång i "mångfald" eller "blomsterprakt". - Rapporter om minskning av vissa arter, speciellt ett antal sällsynta arter t.ex. fjälltätört och orkidéarter.   Turismen har liksom renarna bidragit till trampskador och erosion. I debatten om slitage och överexploatering har det hävdats att turismen på Mittåkläppen har minskat. Sammanfattningsvis kan sägas att antalet bilar som passerar bommen varit vikande under 90-talet och antalet besökare på Stor-Mittåkläppen har sannolikt minskat trots ökning av antalet bussar. Frågan är emellertid om någon grupp kan ha skrämts bort från Mittåkläppen eller om nedgängen bättre förklaras av andra faktorer. Mittåkläppen verkar främst locka lite äldre besökare och det är få unga som söker sig dit. Andelen barnfamiljer är något större i området runtomkring Stor-Mittåkläppen än bland de som går upp på fjället.   De flesta besökarna har angivit relativt allmänna motiv för sitt besök på Mittåkläppen, till exempel att gå upp på toppen eller att vandra. Det är inte särskilt många av besökarna som visar ett specialiserat intresse för till exempel botanik eller kultur. Totalt sett är besökarna mycket nöjda med sina upplevelser på Mittåkläppen. 87 % instämmer i ”jag är mycket nöjd med min upplevelse av Mittåkläppen och dess omgivningar”. I stort sett alla (97 %) kan tänka sig att komma tillbaka till Mittåkläppen och en lika stor grupp (97 %) kommer att rekommendera andra att besöka Mittåkläppen. De är framförallt positiva till utsikten, de välbevarade fäbodvallarna och miljön runt Mittåkläppen. De tycker också att terrängen är lätt att gå i.   Undersökningen innehöll ett påstående att naturen är välbevarad. En klar majoritet (84 %) är enig. Med stigande erfarenhet av Mittåkläppen avtar emellertid denna enighet. Dock är den så hög som 69 % för de med mer än 6 tidigare besök. Det är emellertid i denna grupp som en påtaglig andel av besökarna säger sig störda av slitage. Totalt sett är det dock ett litet antal besökare som anser att slitage har påverkat upplevelsen negativt. Detta trots att det är mer slitet än de väntat sig. Nedskräpningen upplevs över lag som mindre än väntat och har inte heller stört besökarnas upplevelse. Sammantaget kan man allstå säga att gruppen som helhet anser att artrikedom och blomsterprakt är stor. Någon uppfattning om en "botanisk katastrof" kan inte spåras i någon grupp av besökare. Däremot blir instämmandet i påståenden om stor artrikedom, blomsterprakt mera nyanserad med ökat antal återbesök. Uppfattningarna om förändring av artrikedom eller antal sällsynta växter stiger med ökande antal återbesök. Om denna bygger på egen observation eller på kännedom om debatten om bete och slitage går naturligtvis inte att säga av våra undersökningar. Det är emellertid intressant att även de som har erfarenhet från många besök anser att artrikedom och blomsterprakt är stor. Resultatet av undersökningen visar att slitage och skador på naturmiljön av dagens omfattning inte har någon stor ”skrämseleffekt” på den typ av besökare som man nu har på Mittåkläppen. Det verkar inte heller som om besökarna nämnvärt tagit del av den debatt som råder angående slitaget i området. Många av besökarna har varit i området flera gånger men de anser generellt sett inte att blomsterprakten och artrikedomen har minskat under de senaste åren.   Majoriteten av besökarna var till och med besvikna över att de inte sett så mycket ren de förväntat sig. I rapporten diskuteras också besökarnas uppfattning om hoten mot fjällens vegetation och frågor om ansvar för detta och lämpliga åtgärder för att begränsa slitage och skador. Mest påtagligt är kanske att renbete uppfattas som det minsta hotet och terrängfordon, skoteråkning och luftföroreningar som de största. Förbud mot terrängfordon, information och styrning av besökare till markerade leder uppfattas som de mest lämpade åtgärderna för att minska slitage. Att minska antalet renar får låg anslutning ( 11%) och att ta bort allamensrätten ännu lägre (1 %). Stat, kommun och besökarna själva utpekas som ansvariga för att se till att slitage minskas. Researrangörer och rennäring kommer däremot lågt.    
  •  
11.
  • Emmelin, Lars, et al. (författare)
  • Planeringsunderlag för avvägningen bruk och värn : metodik för att beskriva ett besöksmönster i ett stort och svåröverblickbart fjällområde
  • 1999
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Den här rapporten diskuterar olika metoder som beskriver ett besöksmönster i ett stort och svåröverblickbart fjällområde.   Planering och förvaltning av naturområden som är av betydelse för friluftsliv och turism förutsätter en kunskapsförsörjning när det gäller bruksmönster. Detta är en förutsättning för rationella avvägningar mellan bruk och värn. I Skandinavisk planering saknas denna kunskapsförsörjning i stor grad. Det finns internationellt utvecklat en stor mängd olika metoder för att övervaka och studera friluftsliv. Några av dessa har använts i forskningsprojekt i Skandinavien. Självregistrering är en metod som internationell används brett. Det finns också ett stort antal teknikbaserade metoder att mäta besöksantal, till exempel mekaniska och elektroniska mätinstrument och optiska kamerasystem. Intervjuer och postenkäter är en annan metodgrupp vars syfte är att skaffa djupare förståelse av besökares motiv, attityder, upplevelser etc.   De flesta metoder är både tids- och resurskrävande. Självregistrering ger oftast omfattande datamaterial men måste kompletteras med bortfallstudier för att försäkra resultatens tillförlitlighet. En kombination av självregistreringar och enkätstudier ger information om både mängd och typ av användning av området. Ett metodologiskt och praktiskt problem med självregistreringsmetoder är att de vanligen ger information om besökarnas intentioner i början av en vistelse. Syftet med detta papper är att jämföra resultaten från självregistrering med resultat från en enkät till ett urval av de som registrerat sig.   Materialet kommer från en stor studie som ETOUR genomfört inom ramen för översiktlig planering av Södra Jämtlandsfjällen i Sverige. Materialet ger en möjlighet att undersöka validiteten av ex antal registreringar för att effektivt få en översiktlig bild av ett bruksmönster som kan sättas i relation till motstående intressen och markanvändningskonflikter.    
  •  
12.
  • Fredman, Peter (författare)
  • Values of mountain tourism : economic benefits across visitor segments in Femundsmarka, Rogen and Långfjället
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna studie presenteras fjällturisters ekonomiska värdering av sin resa, samt förändringar i värderingen då förvaltningen av det besökta området ändras. Studien bygger på en indelning av besökarna i tre grupper efter en puristskala baserad på attityder till vildmarksupplevelser, förvaltning av vildmarksområden samt mänsklig påverkan i naturområden.   Data insamlades genom en postenkät till svenska turister i fjällområdet Rogen-Långfjället-Femundsmarka i norra Dalarna, södra Härjedalen samt delar av Hedmark fylke i Norge. Den förväntade betalningsviljan per besökare i området uppskattas 1756 kronor, varav cirka en tredjedel utgör ett konsumentöverskott. Betalningsviljan skiljer sig mellan de tre grupperna, både för besöket som helhet och för olika förändringar i områdets förvaltning. Studien visar att en mer differentierad förvaltning av området ökar turisternas sammanlagda betalningsvilja med cirka en miljon kronor. Studien innehåller också en diskussion kring förvaltning av vildmarksområden samt utveckling av den puristskala som här används.
  •  
13.
  • Fredman, Peter, et al. (författare)
  • Visitor Surveys at Fulufjället : Before and After National Park Establishment
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This report gives an introduction to visitor management in protected areas, including visitor planning models and monitoring methodology. It is an edited and English translation of parts of the report: Fredman, P., Hörnsten Friberg, L. & Emmelin, L. 2005. Friluftsliv och turism i Fulufjället. Före – efter nationalparksbildningen. Naturvårdsverket, rapport 5467. Dokumentation av de svenska nationalparkerna, nr 18. Emphasis is on methodology, but the report also includes a summary of the results from the pre– and post National Park designation visitor surveys at Fulufjället.
  •  
14.
  • Fredman, Peter, et al. (författare)
  • Visitor Surveys at Fulufjället : Before and After National park Establishment
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport ger en introduktion till förvaltning för besökare i naturskyddade områden, som även omfattar modeller för besöksplanering och besökarstudier. Det är en reviderad engelsk översättning av delar av rapporten: Fredman, P., Hörnsten Friberg, L. & Emmelin, L. 2005. Friluftsliv och turism i Fulufjället. Före - efter nationalparksbildningen. Naturvårdsverket, rapport 5467. Dokumentation av de svenska nationalparkerna, nr 18. Tonvikten ligger på metoder, men rapporten omfattar även en sammanfattning av resultaten från besökarstudierna i Fulufjällets Nationalpark före och efter nationalparksetableringen.
  •  
15.
  • Frisk, Laila (författare)
  • Skilda världar : om destinationsutveckling och samarbete
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Tidigare forskning kring turism och dess utveckling har i stor utsträckning behandlat effekter av turism. Den forskning som studerat destinationsutveckling har främst fokuserat på de fysiska, ekologiska eller ekonomiska aspekterna. Detta gör att det i allmänhet saknas forskning kring de förhållanden som rått tidigare, de som råder idag samt vilka förutsättningar som finns för morgondagens turism och detta utifrån ett sociokulturellt perspektiv.   Syftet med det forskningsprojekt som beskrivs i denna rapport är att i någon mån fylla denna kunskapslucka. Här förs en teoretisk diskussion kring de, för projektet aktuella nyckelbegreppen: utveckling, turism, destination samt samarbete. Det senare är fokus i detta projekts första delstudie, vars resultat presenteras i denna rapport. Privata, offentliga och ideella aktörer involverade i turismutveckling på fem destinationer i norra Sverige har intervjuats om deras syn på och upplevelse av turismutveckling och samarbete.   Resultaten visar att man är eniga om att det bl a behövs tydligare ansvars- och funktionsfördelning mellan aktörerna i dagens turismutveckling samt ett ökat och förbättrat samarbete i framtiden. Aktörerna befinner sig dock i "skilda världar" pga deras olika kunskap, inställning, synsätt samt verksamheternas olika mål och syfte. Detta gör att det råder en stor oenighet om hur ansvaret ska fördelas, vem som ska göra vad samt vad samarbetet ska bestå av samt hur det ska ske.    
  •  
16.
  • Frisk, Laila (författare)
  • Social and cultural conditions for tourism destination development : through the eyes of "The cultural diamond"
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • När turismen på en destination ska utvecklas, tar man vanligtvis hänsyn till fysiska förutsättningar och faktorer som t ex tillgänglighet, attraktioner och anläggningar. Hänsyn tas även till miljömässiga faktorer som t ex turismens påverkan på naturen. Till detta kommer också ekonomiska faktorer som t ex mängden tillgängligt riskkapital. Såväl inom den praktiska planeringen av turismutveckling som inom forskningen har de sociala och kulturella förutsättningarna för och faktorerna i turismutveckling till stor del kommit i skymundan, trots att de är nog så viktiga för en positiv och långsiktig utveckling av turism.   Som ett första led i att identifiera och studera sådana sociala och kulturella förutsättningar och faktorer, har detta workingpaper skrivits, där fokus ligger främst på de kulturella delarna. Här diskuteras kulturbegreppet rent allmänt, där det konstateras att en studie av en regions kultur vad det gäller turism och turismutveckling, både bör innefatta såväl normer och värderingar som de symboliska uttrycken för de förra.   Vidare diskuteras också en teoretiskt "begreppsram", kallad "The Cultural Diamond" och hur den skulle kunna tillämpas på turism för att studera just de kulturella aspekterna av turismutveckling. "Diamanten" går i korthet ut på att något "kulturellt objekt" fokuseras, för att sedan kunna studera vilka som skapar detta objekt, vilka som tar emot det samt i vilket sammanhang (eller samhälle) detta objekt befinner sig i.   Som exempel på "kulturellt objekt" föreslås i detta workingpaper, de turismutvecklingsprojekt som finns inom mål 6 området och som till stor del finansieras av EU:s strukturfonder. I samband med detta förs en diskussion om hur en sådan studie skulle kunna läggas upp och vilken nytta den skulle kunna få.    
  •  
17.
  • Green, Carina (författare)
  • Längtan efter det genuina : om det globala och det lokala i ett världsarv
  • 2000
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Carina Green diskuterar i den här artikeln det globala (moderna) samhällets betydelse för ett kulturarv. Ett kulturarv skapas på grund av den globala världens längtan efter genuinitet. I en tid av ständig förändring tycks människans sökande efter det som vi uppfattar som historia vara en stark drivkraft.   Tendesen att Världsarvskommittén allt oftare utser kulturarv där det ingår en levande kultur innebär ibland problem. Indirekt jämställs dessa kulturarv med de materiella kulturarven, som man säger sig vilja skydda och bevara för all framtid. Konsekvenserna kan bli att kulturen i fråga inte "fritt" tillåts förändra sig i takt med sin samtid. Det finns de som är oroliga för att renskötseln inom Laponia kan gå en sådan framtid till mötes.   Carina Green frågar sig hur en same ska markera sin samiskhet i den globala världen och ändå inte ses som något förgånget?    
  •  
18.
  •  
19.
  • Grundberg, Jonas (författare)
  • Kulturmiljövård och turism i Danmark, Skottland och Sverige : en jämförelse
  • 2001
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hur arbetar kulturmiljövården i Sverige med kulturturism jämfört med motsvarande verksamhet i Danmark och Skottland? Det finns ett stort intresse bland allmänhet och besökande turister för att uppleva historiska kulturminnen och kulturmiljöer i Sverige. Möjligheterna för att erbjuda intressanta upplevelser av historiska minnen och kulturmiljöer i Sveriges landskap är också mycket rika och varierade.   I denna rapport undersöks hur kulturmiljöverksamheten i Sverige organiserar och utvecklar denna kulturturistiska potential i samverkan med turistnäringen. Samtidigt görs en jämförelse med motsvarande organisering och utveckling av kulturturism dels i Danmark, dels i Skottland. Ett särskilt intresse ägnas arkeologiska besöksattraktioner och hur dessa utvecklats till besöksmål, bland annat i Skottland.   Rapporten är en delrapport från det pågående projektet "Kulturturismens arkeologiska attraktioner" som är ett samverkansprojekt mellan ETOUR, Mitthögskolan och Institutionen för Arkeologi vid Göteborgs Universitet.   Resultaten avses ingå i en mer övergripande studie över den historiskt inriktade kulturturismens situation, förutsättningar och utvecklingsstrategier i Sverige.    
  •  
20.
  • Grängsjö, Per (författare)
  • Organisering av turism : En undersökning av webbplatser för turismens regionala samarbetsorganisationer
  • 2003
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Förutom de 24 "officiella" svenska turistorganisationerna webbplatser finns i dagsläget också minst 21 "funktionella" webbplatser som gör anspråk på ett regionalt värdskap på internet.   Det konstateras i den här studien som syftar till att beskriva hur turismens samarbetsorganisationer använder webbplatser på Internet.   Studien visar på att de officiella samarbetsorganisationerna är överlägset mest aktiva som förmedlare av information till turistföretag, press, beslutsfattare och lokalbefolkning. De funktionella samarbetsorganisationerna är dock mer affärsinriktade än de officiella och utmanar den traditionella offentliga uppgiften med affärsmässiga verksamheter.   - Vi ser här en ny typ av konkurrens bland samarbetsorganisationer. Och den nya tekniken kommer förmodligen att skärpa den här konkurrensen ytterligare, menar Per Grängsjö, som är ansvarig på ETOUR för studien.   Man jämställer i allmänhet Webbplatser med trycksaker, och ser dem uteslutande som en kostnad. Sett till faktainnehållet erbjuds mest broschyrliknande innehåll och den vanligaste tjänsten är olika former av broschyrbeställning. Det är relativt ovanligt med affärsmässig användning av webbplatserna. Det är endast 17 av de 45, dvs. 38%, som erbjuder direkta möjligheter till handel. Av dessa är det 13 som erbjuder handel on-line. De vanligaste erbjudandena är logi, paketresor, stadspass, kartor, böcker och hantverk.   Det pågår en kommersialisering av turismens samarbetsorganisationer, de blir i allmänhet mer affärsinriktade. Ett tecken på strukturomvandlingen är att aktiebolag är den vanligaste associationsformen, och blir allt vanligare. Aktiebolagen har oftare handel på webbplatsen än andra. Studien indikerar behovet av fortsatta studier av institutionella processer inom turismens organisering.   Studien av turistrelaterade webbplatser - som genomfördes under hösten 2002 - är ett led i ett avhandlingsprojekt om turismens regionala samarbetsorganisationer. En utgångspunkt för en fortsatt utredning om institutionella processer inom turismens organisering.    
  •  
21.
  •  
22.
  • Gudmundson, Anna, et al. (författare)
  • "State-of-the-Art" inom Relationsmarknadsföring : Ett marknadsföringsperspektiv om relationernas betydelse
  • 2001
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten beskriver forskningsfronten inom relationsmarknadsföringsansatsen (RM) i Europa under senare år. I rapporten presenteras en genomgång av ett antal artiklar och böcker inom området RMs utveckling under senare år i Europa. ’State-of-the-Art inom området beskrivs och diskuteras genom en presentation av synen på RM generellt, ett antal modeller som används för att illustrera perspektivet samt genom en presentation av vilka ämnesinriktningar och metoder som används inom ansatsen. Slutsatser som presenteras efter genomgång av materialet är att RM har återfört fokus till de relationer som en organisation har.   I detta perspektiv är direkta, kontinuerliga och långsiktiga relationer av största betydelse för organisationers framgång. En stark betoning ligger på kundservice, värdeskapande, uppfyllande av förväntningar och inte minst kvalitet. Forskningen inom RM i Europa har, under de senaste fem åren, främst fokuserats på följande ämnesinriktningar: service/kvalitet, nätverk, "business-to-business". personal/intern marknadsföring, kund och begreppet "trust". En ständig begreppsutveckling pågår inom området.    
  •  
23.
  • Gudmundson, Anna, et al. (författare)
  • The Lives and Attitudes of Employees in Tourism : A study of seasonal workers in a Swedish ski-resort
  • 2001
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In this paper the reader is introduced to the concept of seasonality and the characteristics of the labour market and work force in tourism. The concepts of employee empowerment work motivation and occupational communities are further discussed. The study is based upon field research carried out in the ski-resort of Åre and its surrounding villages. Data collection was carried out in the form of questionnaires and in-depth interviews with seasonal workers. The empirical part presented in the paper consists of defining characteristics of occupational communities, seasonal workers� views on work situation, important factors for doing a good job, and the attraction of Åre ski-resort for seasonal workers. When assessing the findings of the in-depth interviews, two different groups of workers appear. The first of these two � the resident community � is made up by individuals, who live on a permanent basis in the Åre region. This group is characterised by individuals, who devote themselves to non-work friends and family commitment during their spare time. They also show interest in career development within the tourism sector. Individuals, who only live in the Åre region during their seasonal work, make up the second group � the migrant community. This group is characterised by individuals, who have a close knit relationship with their co-workers, which may be a result of them sharing place of residence. They also share a work-based image and reference group. When developing strategies for hiring, further training and retaining these individuals, it is recommended to pay attention to the differences between these two groups. An organisation, which empowers its employees, gives them the opportunity to perform at their best knowledge. In this situation employees need to know how well they perform. The results from the questionnaire show that encouragement from the closest manager in the organisation is a very important factor for the employees� work performance. When respondents expressed their experience at work, encouragement from their co-workers received a higher, though not significant, score. Another important aspect for empowered employees is that they need to feel they are allowed to discuss ideas, problems etc as regards their work situation. This is viewed by a good half of the respondents to be an important factor for their work performance but there is only one third claiming that this is experienced at their place of work. Authority to make own decisions as regards work performance, is also a factor to be considered when empowering employees. Almost two thirds of the respondents perceived themselves as having the authority to make own decisions. Studies show that work itself may not be the most important motivational stimulus for seasonal employees, but rather the close social relationships. An overwhelming majority is of the opinion that nice co-workers are important for getting motivated in one�s work.
  •  
24.
  • Gudmundson, Anna, et al. (författare)
  • The Nature of Work Motivation : Herzberg´s Two-Factor Theory Applied to Seasonal Workers in a Swedish Ski-Resort
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In the tourism sector, quality is closely related to employee performance. One of the most important challenges facing managers is the creation of a context within which employees feel motivated and will act in order to achieve the goals of the organisation (Lee-Ross, 1999). The aim of the study is to investigate motivation in a sample of seasonal workers in the ski-resort of Åre in northern Sweden. This study is based upon field research carried out in Åre and its surrounding villages. Data collection was carried out in the form of questionnaires and in-depth interviews. According to Herzberg�s two-factor need theory, humans have two different sets of needs and that the different elements of the work situation satisfies or dissatisfies these needs (Wright, 1989). The first set of needs concerns the basic survival needs of a person � the hygiene factors (e.g. supervision, salary and physical conditions). When these needs are satisfied they do not motivate or cause satisfaction, they only prevent dissatisfaction (Pinder, 1998). In this study evidence was found that support this theory. When reviewing the results, work-related stimuli were not important for work motivation. Other results the study question Herzberg�s argument that job content is the only way to increase work motivation (Wright, 1989). The results from the in-depth interviews indicate that social stimuli were also regarded as an important construct for the enhancement of work motivation. This conclusion is also supported by quantitative data. The second set of needs in Herzberg�s theory, the growth needs (e.g. responsibility, advancement and recognition) was measured by the construct of empowerment. The results show that the construct of empowerment to a great extent influence work motivation.
  •  
25.
  • Gudmundsson, Anna, et al. (författare)
  • Internal marketing : A way of improving service quality
  • 2001
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In the service sector, quality is closely related to employee performance. An essential feature of any successful organisation is motivated employees. Therefore, the attitude of an employee towards his/her place of work and the extent to which an employer is able to motivate employees may have a direct effect on the quality of those products offered to tourists. One of the most important challenges facing managers is the creation of a context within which employees feel motivated and will act in order to achieve the goals of the organisation. The internal marketing concept emerged from service marketing and its main concern was to get everyone who was involved in service encounters � the front line or contact staff � to perform better in the interaction with customers. The usage of the concept has extended beyond its traditional field and is now accepted in all kinds of organisations. The overall objective of the internal marketing process is to attract suitable staff members as contact personnel and to managerial positions, to have a high retention rate among the co-workers and to develop motivated and customer-conscious employees. This study is based upon field research carried out in the ski-resort of Åre situated in the northern part of Sweden. Data collection was carried out in the form of in-depth interviews. The sample for the in-depth interviews consisted of managers from four hotels in Åre, which offer both accommodation and food and beverage. The findings of this study show that attracting, developing, motivating, and retaining qualified employees were of primary concern for management and were included in a deliberate company strategy. When working with these parameters, management strongly emphasised customer-consciousness and sales-mindedness. Management of the different companies was aware of the importance of front-line personnel�s immediate effect on customer satisfaction and how important staff autonomy and know-how were for business success. There was also a great amount of understanding for the need of an information process, which were directed from and to every side of the organisation. As a result of this understanding, the companies worked with different kinds of platforms for feedback and information flows. Seasonal fluctuations in demand pose, according to management, the greatest obstacle for working with internal marketing activities. Seasonality has negative effects on the selection, recruitment, retention, training, development, and motivation of employees in the companies included in the study.
  •  
26.
  • Hallerfelt, Marie (författare)
  • Turism 2000 : destinationsutveckling i praktiken
  • 2000
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • EU har gjort sin största satsning på kompetensutveckling inom turism i Jämtlands län. Det har utmynnat i destinationsutvecklingsprojektet Turism 2000 som pågått 1997-2000 under ledning av Jämtland-Härjedalens Turistförening (JHTF).   ETOUR, European Tourism Research Institute, beskriver i den här rapporten projektet och undersöker vad deltagare i projektet anser om det. Undersökningen bygger på dokumenterat material och djupintervjuer av personer i projektledning och referensgrupp samt enkäter; en till medlemmarna i strategi-grupperna och en till projektledarna.   Projektet förväntas resultera i att destinationerna uppnår en gemensam syn om mål och medel för turismutvecklingen. Dessutom skall 150 personer öka sina kvalifikationer och få arbete inom turismen samt att 300 personer som redan är sysselsatta inom turistnäringen deltar i kurser. Det långsiktiga målet är ökad lönsamhet och sysselsättning samt att erbjuda besökare i länet produkter av hög kvalitet. På varje destination har det tillsatts en projektledare som skall leda utvecklingen tillsammans med en strategigrupp bestående av olika aktörer. På länsnivå, hos JHTF, finns den centrala ledningen som sköter den administrativa delen av projektet samt planerar den utbildning som projektledarna deltar i.   Genom att satsa på Turism 2000 har länet försökt att uppmärksamma och skapa förståelse för turismen. Turismen har under projektet hamnat i fokus på ett helt annat sätt än tidigare, både i media men också politiskt. Det har möjliggjorts genom de mjuka investeringar som inneburit att pengar avsatts till information, utbildning och framtagandet av strategiska planer. Tidigare har inte resurser varit öronmärkta för mjuka investeringar på samma sätt som under Turism 2000, därför har de här bitarna förr kommit i andra hand.   Turism 2000 avslutade vid årsskiftet 1999-2000 sin första del, den del som haft finansiering. Efter årsskiftet lämnas stafettpinnen över till de lokala destinationerna att fortsätta utvecklingen. Projektet har hittills nått resultat i form av bland annat lokala SWOT-analyser och strategiplaner, vilka legat som underlag för att ta fram tillväxtavtal för turismen i Jämtlands län och en länsturismstrategi. Dessutom har ett antal personer deltagit i utbildningar och börjat diskutera turism. Resultaten är svåra att kvantifiera i kronor eller i ökad besöksfrekvens.   Tanken med Turism 2000 är främst att utveckla turismen vilket ska ske genom metoden KraftProcessen™, som förespråkar samverkan mellan en destinations olika aktörer och näringar. Det har inneburit att andra näringar haft en möjlighet att påverka de strategiska planerna. Att projektet lett till en ökad samverkan mellan turistföretagen anser både större delen av medlemmarna i strategigruppen och projektledarna.   Turism 2000 har inneburit samverkan mellan många personer och om projektet fortsätter så finns det stora möjligheter att fler personer och företag ser nya möjligheter med att samverka. Undersökningen visar på att just samverkan är något som efterfrågas, och erfarenheten att samverka är låg. Turism 2000 har inneburit en start för många att samverka. I ett län som Jämtland där turismen är en viktig sysselsättningsgivare men outvecklad behöver den offentliga sektorn i ett inledningsskede ta ett större ansvar för utvecklingen än vad de behöver göra då den turistiska mognaden höjts. Besluten om vad som skall göras måste fattas tillsammans med näringen.   Strategigrupperna inom Turism 2000 anser att de viktigaste förutsättningarna för att stärka ett områdes långsiktiga konkurrenskraft framförallt är samarbete och samverkan i olika former. Produktutveckling och paketlösningar, kvalitet och service anses också angeläget liksom att det sker en attitydförändring till turismen. Projektledarna tar upp produktutveckling som mycket viktigt, dessutom anser flera att bättre försäljningskanaler måste finnas.   Strategigrupperna tror detta kommer kunna vara uppnått inom fem år medan de flesta projektledarna tror att det kan vara möjligt redan inom två år. Kompetenshöjande strategiarbete Strategigrupperna och projektledarna upplever strategiarbetet som till största delen positivt. Det har bland annat varit kompetenshöjande, samarbetsfrämjande och nätverksbyggande, behövligt och intressant. Det negativa som framkommit är framförallt tidsbrist, långa resor, segdraget och ältande. Att de flesta upplever arbetet som till största delen positivt är mycket viktigt för projektets fortsättning då det är dessa personer som skall ut och förankra strategiplanen på destinationen. Har inte dessa det rätta engagemanget kommer sannolikt strategiplanen att bli en skrivbordsprodukt. Turistorganisationer startas När projektet startade 1997 saknade sex destinationer turistorganisation och alla utom två hade låg turistisk mognad. Idag har flera destinationer startat turistorganisationer och på en del andra har i projektet delaktiga aktörer förstått att en sådan är nödvändig för fortsatt utveckling. När nu finansieringen är slut finns en risk att de destinationer som inte har någon form av turistorganisation tappar farten i utvecklingen, då det inte finns någon som driver arbetet.   Från regional nivå har det inte skrivits någon form av avtal med de ingående kommunerna/ destinationerna om hur en fortsättning ska se ut och vem som skall ansvara för vad. Att näringen själv inte orkar driva utvecklingen vidare helt själv är något som både teorier för destinationsutveckling visar på men också de svar som framkommit genom enkäten. Här gäller det att projektledare och strategigrupp på destinationen skapat en dialog och samarbete med offentligheten. Länsturismstrategi skapas Nu görs det försök från länsövergripande nivå att på flera olika sätt förankra det strategiska arbete som gjorts ute på destinationerna. Det har dels gjorts genom att i framtagandet av tillväxtavtalen för turism framförallt använda destinationernas SWOT-analyser, men också genom att ta fram en länsturismstrategi.   Tillväxtavtalen lägger grunden för den inriktning turismen skall ta. Strategigrupper och projektledare skulle idag göra flera saker på andra sätt om de fick börja om på nytt. Dessa synpunkter är ytterst viktiga att ta till sig för det fortsatta arbetet ute på destinationerna men även för andra som skall ge sig in i en liknande process. Turism 2000 är ett pilotprojekt och kan hjälpa andra att inte göra samma misstag samt visa på det som fungerat bra. Det som föreslås är bland annat att arbetet snabbare skulle omsatts i konkret handling, att det skett mer och bättre förankring och information till kommunen, bofasta med flera, samt att man skulle varit mer noggrann vid uttagningen till strategigrupperna.   ETOUR genomförde senare ytterligare ett forskningsprojekt som studerade effekterna av Turism 2000. Det projektet redovisas i publikationen "Lokal utveckling av turistdestinationer".    
  •  
27.
  • Heberlein, Thomas A., et al. (författare)
  • Motivation, Constraints and Visits to the Swedish Mountains
  • 2002
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna rapport studeras olika hinder och motiv för besök i svenska fjällen. Rapporten bygger på analyser av dels fjällturister i allmänhet, dels utförsåkare och vandrare separat, vilka utgör de viktigaste besöksgrupperna vinter- respektive sommartid i fjällen. För utförsåkare och fjällvandrare sker jämförelser mellan individer som utövat aktiviteten i fjällområdet med individer som utövat samma aktivitet utanför fjällområdet. I rapporten diskuteras olika typer av hinder (exempelvis ålder, inkomst, hälsa och olika sociala hinder) samt motiv som kan övervinna dessa, något som man i fortsatt forskning bör ta hänsyn till. Studien ingår som en del i ett större forskningsprojekt kring svensk fjällturism.   Rapporten syftar till att öka kunskapen om hinder och motiv för resande till svenska fjällen. Kunskap kring detta ger dels turismnäringen bättre underlag vid planering, utveckling och marknadsföring av olika tjänster och produkter, dels ökar förståelsen generellt kring de faktorer som påverkar fjällturismen. Målet med forskningen är att ta fram ny kunskap som bidrar till en positiv och hållbar utveckling av turismen i fjällområdet.   Resultat och slutsatser: - Ökad ålder, små barn i familjen, brist på tid eller resor till andra platser är inga hinder för besök i fjällen - tvärtom så är fjällturisterna mer aktiva på sin fritid och företar fler andra resor jämfört med de individer som inte besöker fjällen. - Dålig hälsa eller låg inkomst kan utgöra hinder för fjällbesök. - Mentala kopplingar till platsen - i detta fall till svenska fjällen - är den variabel som bäst förklarar om man väljer att besöka fjällen. Det gäller i synnerhet fjällvandrarna. - För utförsåkarna visar resultaten att individer som starkt identifierar sig med aktiviteten i sig är mer benägna att besöka fjällen, något som inte gäller fjällvandrarna. - För utförsåkarna spelar familj och vänner en viktig roll, och de som besöker fjällen har i större utsträckning ett socialt umgänge som åker utför än de som åker utför i andra områden.   Resultaten tyder på att olika motiv - framför allt i form av plats- och aktivitetsidentifiering - är viktiga faktorer som förklarar varför svenskar besöker fjällen och överkommer eventuella hinder, något som inte uppmärksammats så mycket inom tidigare forskning.    
  •  
28.
  • Heberlein, Thomas A, et al. (författare)
  • People and tourism in 1/3 of Sweden : current status and recent trends
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • De 15 fjällkommunerna i Sverige täcker ungefär 1/3 av Sveriges landyta men det bor mindre än två procent av befolkningen i området. Befolkningen har minskat med 13 procent sedan 1970. 1998 var befolkningen 155 555 och det är lägre än antalet renar i området, 238 507. Turisterna ses av vissa som en potential för ekonomisk frälsning för denna resursberoende del av Sverige. Andra är oroade över de negativa effekterna på fjällmiljön.   ETOUR har, i samarbete med FjällMistra, undersökt turismen i fjällregionen med miljö och social hållbarhet i sikte. För att förstå fjällturismen har denna skrift samlat information från olika källor. De enda två kommuner som växer i området är Åre och Krokoms kommun. De övriga kommunerna minskar när det gäller antalet invånare.   Medlemmarna i Svenska Turistföreningen har också minskat mellan 1988 och 1998. Under perioden har en generell minskning av gästnätter i fjällstugor och stationer inträffat. Mindre än en procent av de kommersiella övernattningarna är besökare som inte kommer från Europa. Bara fyra procent är besökare som bor utanför Skandinavien. En mindre ökning av besökare har uppkommit efter 1998, men det är stora årliga variationer. Författarna samlar fortfarande data för att förstå både den nuvarande turismen och trender inför framtida turism i fjällregionen.    
  •  
29.
  • Heberlein, Thomas A, et al. (författare)
  • Swedish participation and non participation in mountain tourism : results from a national screener survey
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna rapport redovisas de första resultaten från ett större projekt som studerar turism i svenska fjällen. Resultaten bygger på 3506 intervjuade svenskar bosatta utanför fjällområdet. Uppgifter om den senast genomförda resan till fjällen har samlats in jämte uppgifter om deltagande i olika aktiviteter, val av besöksmål och boende. Resultaten visar att 43 procent av Sveriges befolkning, motsvarande 2.66 miljoner individer, har besökt fjällen åtminstone en gång den senaste femårsperioden (1995 - 1999). Knappt 24 procent (1.4 miljoner individer) har besökt fjällen åtminstone en gång senaste året. Det främsta syftet med resan var rekreation och semester. De flesta fjällbesök sker på vintern (december - april), och omfattar kommersiellt boende.   Utförsåkning är den mest populära aktiviteten, följt av vandring och turskidåkning. Medan utförsåkning starkt dominerar i de södra fjällområdena (Dalarna och Jämtland / Härjedalen) är det vanligare att utöva flera olika aktiviteter vid besök i de norra områdena. Aktiviteter som vandring, snöskoteråkning och fiske är relativt sett vanligare i norr än söder. Om man jämför resultaten med en liknande studie som genomfördes för 15 år sedan finner man att turismen till svenska fjällen har minskat i termer av antal besökande personer. Medan de södra områdena visar en svag ökning är minskningen i de norra delarna mellan 30 till 35 procent.  
  •  
30.
  • Hedman, Sven-Donald (författare)
  • Samisk kulturturism. 1., Båtsuoj : exempel på skogssamisk kulturturism
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta Working Paper beskriver turistverksamheten i Båtsuoj och är ett exempel på skogssamisk kulturturism. Projektets slutsatser förväntas utgöra ett underlag för samiskt turistiskt utvecklingsarbete i samverkan med kulturmiljövården.    
  •  
31.
  • Hörnsten, Lisa (författare)
  • Turisters attityder till vindkraftverk i fjällen
  • 2002
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det är möjligt att kombinera vindkraft och turism i fjällen om vindkraftverken placeras i andra områden än de som är viktiga för turismen. Om man inte ser vindkraftverken så uppger mellan 80 och 90 procent av turisterna att de är positiva eller neutrala till att turista där det finns vindkraftverk. Inställningen skiljer sig något beroende på semesteraktivitet.   Om man däremot ser vindkraftverken under sin semester är inställningen mer negativ, särskilt vid upprepade möten. Upprepade möten med enstaka verk upplevs som mer negativt än enstaka möten med 10-12 verk. De miljöer som upplevs som mest attraktiva för en viss turistaktivitet är samtidigt de mest känsliga för vindkraftsutbyggnad. Mellan 10 och 20 procent uppger att de helt säkert skulle undvika att semestra i västra Härjedalen om vindkraft byggdes ut enligt fotoscenarios med mellan 3 och 30 vindkraftverk. Ytterligare 20 procent säger att de troligen skulle undvika västra Härjedalen. Ju bättre miljön är för den aktivitet man brukar ägna sig åt, desto mer negativ upplever man en utbyggnad och desto säkrare hävdar man att man kommer att undvika att semestra i området efter en vindkraftsutbyggnad.   Mest negativa är vinterturisterna. Effekterna skulle därmed bli störst på den ekonomiskt viktigare vintersäsongen, då antalet turister är större och då turisterna även spenderar mer pengar i området än under sommaren. Det är dock troligt att andelen som verkligen skulle byta semesterort efter en utbyggnad är lägre än de som uppgivit det i enkäten. Antalet vindkraftverk är, jämfört med avstånd och miljö den viktigaste faktorn för att förklara bedömningen av olika utbyggnadscenarios. Bland vinterturisterna är bedömningarna likartade hos olika aktivitetsgrupper. Bland sommarturisterna skiljer sig bedömningarna mer mellan olika aktivitetsgrupper.   De som utför motoriserade aktiviteter, exempelvis snöskoteråkning, upplever en vindkraftsutbyggnad mindre negativ. Genom att renodla det turistiska utbudet så att det fokuserade på motoriserade aktiviteter torde en högre utbyggnadsnivå av vindkraften vara möjlig med liten störning på turismen. För västra Härjedalen skulle detta innebära en stor förändring, då området idag präglas av att turisterna i hög grad deltar i flera olika aktiviteter under sin semester. Resultaten är en sammanställning av svar från en omfattande enkät om vindkraft som delats ut till knappt 600 vinterturister och drygt 700 sommarturister i västra Härjedalen. Den har kompletterats med ytterligare en enkät där ett representativt urval av befolkningen fått ett begränsat antal frågor. Svarsfrekvensen var 56, 65 respektive 62 procent.    
  •  
32.
  • Lagerkvist, Sandra (författare)
  • Miljöanpassad turism
  • 2001
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Det finns idag en mångfald av system för miljöcertifiering av turistföretag och destinationer. Syftet med denna sammanställning är att belysa ett antal av dessa system för att ge en översikt över hur arbetet med miljöfrågor ser ut i turismbranschen. Vid en jämförelse framkom att de olika systemen skiljer sig åt i flera avseenden, bl a i vilka hållbarhetsaspekter som tas upp, men även i status och i vilka krav som ställs inför certifiering.   Exempelvis är transportproblematiken något som få system beaktar vilket innebär att en stor del av den miljöbelastning som turismen utgör förbises. Miljömärkning av destinationer, d v s hela besöksmål, har påbörjats på flera håll och det är här lättare att få en överblick av miljöarbetet. Troligtvis finns det i sådana system större möjlighet att med ett holistiskt angreppssätt nå längre i strävan mot en hållbar turismnäring.   För att ett miljöanpassningssystem ska vara attraktivt bör det vara anpassat för turistföretagarens förutsättningar. Problemet är att förutsättningarna ser väldigt olika ut för olika verksamheter. Små företag kan inte avsätta lika stora ekonomiska och tidsmässiga resurser som stora företag vilket skapar en snedvriden bild av vilka som deltar i turismbranschens miljöarbete. Ett system bör därför vara enkelt att arbeta med samtidigt som kraven på företag och destinationer inte får vara för låga då detta skulle kunna leda till trovärdighetsproblem.   Det är också viktigt att miljöarbetet förankras hos alla berörda och att alla arbetar för samma mål. Det finns idag en tendens till att allt fler lokala system tas fram. Detta kan bero på att befintliga system anses för kostsamma eller svåra att anpassa till lokala förhållanden.   Sammanställningen visar på skillnader i upplägg mellan olika system för miljöanpassning men ytterligare utredningar behövs för att ta reda på om resultatet av miljöanpassningen i de olika systemen varierar och om de system som finns verkligen leder till att miljöbelastningen minskar.    
  •  
33.
  • Lagerkvist, Sandra (författare)
  • Påverkar miljömärkning valet av boendeanläggning : En kvalitativ förstudie
  • 2002
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Idag ställs allt högre krav på miljöhänsyn inom turismen, samtidigt som miljöanpassning betraktas som ett viktigt konkurrensmedel. Ett framgångsrikt miljöarbete anses kunna stärka såväl företag som hela destinationer. En miljöanpassning ger verksamheten eller destinationen större insikt i den miljöpåverkan turismverksamheten ger upphov till. Den insikten ger också möjlighet att begränsa miljöpåverkan. Syfte   Syftet med detta projektarbete var att undersöka vad konsumenter och företagare anser om miljömärkning i turistbranschen. samt att undersöka om miljömärkning påverkar valet av boende under semestern eller vid konferens.   Intervjuer genomfördes under sommaren 2002 på fyra boendeanläggningar i Hälsingland, varav två är miljömärkta enligt Den Gröna Nyckeln.   Här är några resultat och slutsatser - Få känner till Den Gröna Nyckeln - De flesta ställer sig positiva till miljömärkning inom turism. - Alla tillfrågade uppgav att miljömärkning var något som inte påverkade deras val av boende men att miljömärkning var något de tror kommer att bli viktigare i framtiden. - Enligt företagare marknadsförs inte Den Gröna Nyckeln i någon högre utsträckning. Detta beror dels på att företagarna inte anser sig ha tillräcklig kunskap för att bemöta gäster. En annan orsak sägs vara att företagaren inte tror att miljömärkningen påverkar kundens val. - Den positiva attityden till miljömärkning skapar ett mervärde som företagen skulle kunna utnyttja i sin marknadsföring.    
  •  
34.
  •  
35.
  •  
36.
  • Lindberg, Kreg, et al. (författare)
  • Residents in Södra Jämtlandsfjällen : Attitudes toward windpower, national park designation and tourism development
  • 2002
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Jämte skogs- och jordbruk samt gruvdrift har turism haft en central roll i utvecklingen av den svenska fjällregionen under de senaste hundra åren. En viktig aspekt vid utveckling av turism - speciellt inom olika naturområden - är att den sker med så liten negativ påverkan på miljön som möjligt. Ytterligare en viktig aspekt är lokalbefolkningens attityder. Den här rapporten studerar lokalbefolkningens attityder till vindkraft, förslag om nationalpark samt turismutveckling i Södra Jämtlandsfjällen.   Undersökningen omfattar boende i direkt anslutning till området (Ljungdalen, Storsjö, Vålådalen och delar av Undersåker). Resultaten visar att de flesta är positiva till vindkraft, medan nästan hälften är negativa till förslaget om att inrätta en nationalpark - varav merparten mycket negativa. Utveckling av turismen i området får stort stöd med 79 % som är ganska positiva eller mycket positiva till turismutveckling.    
  •  
37.
  • Lindberg, Kreg, et al. (författare)
  • Skiers and snowmobilers in södra Jämtlandsfjällen : are there recreation conflicts?
  • 2001
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vintern 2001 genomförde ETOUR en studie av konflikter mellan turskidåkare och snöskoteråkare i södra Jämtlandsfjällen. Resultaten från undersökningen visar att turskidåkarna upplever en konflikt med snöskoteråkarna, medan det omvända förhållandet inte föreligger (konflikten är asymmetrisk).   Cirka en tredjedel av turskidåkarna angav att de upplevt en betydande störning från snöskotrar och en lika stor andel säger sig ha stött på fler snöskotrar än de anser vara acceptabelt. Störningen återfinns inte bara på de gemensamma lederna i området, utan i viss grad också på de separerade lederna och i Storulvån där skoteråkning generellt inte är tillåten. Flertalet turskidåkare tolererar den störning de upplevde och kommer troligen inte i framtiden välja att besöka andra områden för att undvika snöskotrar (här skall kommas ihåg att undersökningen inte omfattat de turskidåkare som redan valt att åka i andra områden på grund av störningar från snöskotrar). Konflikten kvarstår dock, och frågan är vad som kan göras för att minska den.   Resultaten tyder på att konflikten främst beror på direkta kontakter mellan skidåkare och snöskoteråkare. När turskidåkarna fick rangordna olika störningar från snöskotrar var det mest negativt att höra och att känna lukten av dem, följt av att se snöskotrar. En uppenbar förvaltningsåtgärd vore därför att försöka minska den direkta kontakten genom att till exempel separera leder. Resultaten från undersökningen visar att det finns stöd för en sådan åtgärd, då 60 procent av skidåkarna i Storulvån och 51 procent i det övriga området säger sig föredra separerade leder. Andra åtgärder skidåkarna föreslår är restriktioner för snöskoteråkning i vissa områden eller på vissa leder (11 procent) samt att försöka minska ljudnivån från snöskotrar (9 procent).   På sikt kan avgaser och buller från snöskotrar minskas genom tekniska förbättringar, på kort sikt däremot kan detta effektivast uppnås genom att: - erbjuda tillräckligt med separerade leder så att turskidåkare som önskar undvika kontakt med snöskotrar kan göra detta - säkerställa att separering av leder är tillräcklig för att turskidåkare inte ska höra eller känna lukten av snöskotrar - förse turskidåkare med information om att separerade leder finns och var de finns.    
  •  
38.
  • Ljungdahl, Eva (författare)
  • Kulturturism i norr
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten är en inventering av kulturturistiska verksamheter i Mål 6-området. Kulturturism definieras i rapporten som turismsatsningar med utgångspunkt i lokala och regionala kulturella förutsättningar.   I resultaten går det att se antal verksamheter exempelvis antal kyrkostäder, antal fäbodar osv.   I en bilaga finns också en förteckning över de inventerade verksamheterna med namn.    
  •  
39.
  • Lundberg, Christine, et al. (författare)
  • Tyskar i fjällen : Resultat från en fältundersökning i Femundsmarka, Rogen och Långfjället
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport bygger på en studie av tyska besökare i fjällområdet Femundsmarka – Rogen – Långfjället. Datamaterialet insamlades genom en postenkät under 1999 och adressunderlaget för enkäten erhölls från fältstudier i området föregående sommar. Postenkäten bestod av 72 frågor omfattande friluftsliv, naturförvaltning, miljöpåverkan och ekonomi samt mer allmän bakgrundsfakta om individen. I analysen har en segmentering av de tyska besökarna genomförts efter två indelningar; val av aktivitet samt attityder till vildmark. Dessutom har en mer kvalitativ analys av tyska turister i svenska fjällen genomförts genom intervjuer med turoperatörer och resebyråer. Resultaten från båda undersökningarna ger i flera avseenden samstämmiga uppgifter om de tyska fjällturisterna som yngre välutbildade personer vilka ofta reser tillsammans med familj och vänner. Vandring och kanotpaddling är populära aktiviteter. Vid en jämförelse med svenska fjällturister finner vi bland annat att tyskar i större utsträckning bor i tält och husbil, och man uppskattar i högre grad skogsmiljön i området, till skillnad från svenskarna vilka mer söker sig till kalfjället. Betalningsviljan för besöket i området är också högre bland tyskar jämfört med svenskar. Den genomsnittlige tyske besökaren säger sig värdera upplevelserna i området till cirka 8000 kronor. Tyska besökare stannar längre i området jämfört med svenska besökare, samtidigt som många besöker ett flertal andra platser under sin Sverigeresa. Tänkbara alternativ till att åka till svenska fjällen är, förutom andra nordiska länder och Kanada, också relativt orörda bergsområden i före detta östblocket som Tatrabergen, Karpaterna och Balkanbergen
  •  
40.
  •  
41.
  • Pettersson, Robert (författare)
  • The winter festival in Jokkmokk : a development from trading place to Sami tourism event
  • 2003
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Jokkmokks marknad grundades redan 1605 av den dåvarande kungen Karl IX. Marknaden var vid tillkomsten ett tillfälle för samer och andra att byta till sig mat och andra varor så man klarade sig resten av året. Dessutom syftade marknaden till upptagande av skatt och blev tidigt ett tillfälle för kyrkan att kristna samerna.   Trots vintermörker och kyla i en avlägsen del av landet har Jokkmokks vintermarknad inte bara överlevt utan successivt vuxit till ett mycket omtyckt turismevenemang, starkt förknippad med samisk kultur. Varje år lockas omkring 40 000 svenska och utländska besökare till marknaden för att under tre dagar i februari ta del av den samiska auran, exotismen och möjligheten till samvaro.   Denna rapport syftar till att analysera den process som har omvandlat Jokkmokks marknad från en handelsplats till den turismattraktion den är idag. Analysen bygger på studier av aktörerna bakom arrangemanget, samt det utbud och de aktiviteter som knallar och andra entreprenörer erbjuder under marknadsdagarna.   Rapporten fokuserar i huvudsak tiden efter 1955, dvs tiden efter det att marknaden verkligen började utvecklas turistiskt. Analysen baseras på intervjuer med flera lokala aktörer samt de ansökningshandlingar som varje år lämnas in av knallarna. Dessutom har programbladen från de senaste årtiondena studerats. Utvecklingen av Jokkmokks marknad har i rapporten kopplats till olika modeller för turismutveckling. Dessa modeller söker beskriva de cykler med vilka en attraktion som Jokkmokks marknad kan utvecklas. Många turismevenemang sägs följa en livscykel där introduktionen följs av en tillväxtperiod för att sedan stabilisera sig och så småningom börja avta.   På senare tid har antalet långväga besökare ökat, liksom antalet lokala aktörer som exempelvis det lokala museet (Ájtte), turistbyrån, hotellen och enskilda turismföretagare. Den enda aktör som har upphört med sitt engagemang i marknaden är den svenska staten.   Ett av de viktigaste inslagen under marknaden är fortfarande marknadshandeln. Idag finns omkring 200 knallar fördelade över 1,5 kilometer marknadsstånd. Omkring två tredjedelar av knallarna kommer från norra Sverige och det är ett brett utbud av varor som erbjuds, där tendensen är att bruksföremål på senare tid fått ge vika för konstföremål.   Vid sidan om marknadshandeln kännetecknas marknadsdagarna av ett växande antal kringaktiviteter. Under de senaste 40 åren, när den turistiska utvecklingen tagit fart, märks främst en ökning av turismaktiviteter, utställningar, visningar, föreläsningar och seminarier. Mellan en tredjedel och en fjärdedel av aktiviteterna har samisk karaktär.   De nya attraktioner som införs under marknadsdagarna finns oftast i direkt anslutning till marknadsområdet, även om området har utvidgats de senaste åren. Även i fortsättningen kommer det dock att vara den samiska särprägeln som gör marknaden unik.   Trots besöksrestriktioner som läge och klimat har marknaden, tack vare kontinuerlig tillströmning av nya attraktioner, hela tiden lyckats behålla sin popularitet istället för att stagnera som många andra evenemang.  
  •  
42.
  • Pettersson, Robert (författare)
  • Turism i sameland : Dagens och morgondagens turism kopplad till samer i svenska Lappland
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Studien Turism i Sameland syftar till att analysera mötet mellan turister och samer i det svenska landskapet Lappland. Detta sker utifrån en kartläggning av dagens turismsituation.   Arbetet söker i huvudsak ge svar på följande frågeställningar: -Vilket turismutbud/vilken typ av turismutbud, kopplat till samer, erbjuder området idag och hur ingår samerna i detta utbud? -Hur ställer sig samer och andra till turismutvecklingen? -Vilka bilder sprids till turisterna av samerna och samekulturen?   Undersökningsområdet med sina tolv kommuner ligger i nordvästra Sverige och rymmer den största gruppen svenska samer, omkring 75% eller 15.000. Av samtliga samer i Sverige ägnar sig bara omkring 2.500 åt renskötsel, vilket är en näring på tillbakagång. Många hävdar att turismsatsningar är något som ligger nära till hands som en alternativ inkomstkälla till rennäringen i avfolkningsområden i Norrlands inland. Å andra sidan finns det de som varnar för att en turismsatsning skulle leda till en överexploatering och utarmning av den samiska kulturen.   Den egna kartläggningen av områdets turism kopplat till samerna och samekulturen bygger på intervjuer med respektive läns och kommuns turistinstanser, samt intervjuer med vissa av de enskilda entreprenörerna. Jag har också granskat det material med vilket man försöker marknadsföra området. Avslutningsvis har en del av områdets attraktioner besökts under en studieresa, vilket har resulterat i de fallstudier som presenteras i rapporten. Ungefär häften av alla broschyrer som sprids i området behandlar samer eller samekultur i bild eller text. Av de 92 bilder, fördelade över 26 broschyrer, som ingår i undersökningen innehåller många de klassiska samiska symbolerna; renar (43%), traditionell klädsel (20%), hantverk (18%) och kåtor (16%). De flesta av broschyrerna (18 av 26) kommer från Norrbottens län, eller de kommuner som ligger i Norrbottens län. Detta kan förklaras av att Norrbottens län gör en mer medveten satsning än Västerbottens län på att sprida en image av samisk mystik och kultur. Bilden som sprids till turisten vid de olika attraktionerna varierar en del, men bilden överensstämmer i hög utsträckning med den bild som sprids via marknadsföringen.   Kartläggningen av attraktionsutbudet visar att det i området finns totalt 68 attraktioner varav 20 är större och mindre företag, 23 är försäljningsställen för samiskt hantverk, 7 är museer eller utställningar, 15 är besöksmål utomhus och de sista 3 är "övriga" typer av attraktioner. Liksom i fallet med broschyrernas härkomst finner man de flesta attraktionerna i de fem kommunerna hörande till Norrbottens län. De flesta av undersökningsområdets kommuner innehåller försäljningsställen av samiskt hantverk samt besöksmål utomhus. Generellt om företagen kan man säga att de flesta är av relativt ungt datum och bedriver en småskalig verksamhet med begränsad samordning och planering. Dagens debatt visar på två läger. Å ena sidan finns det de som menar att området med sin natur och med samerna och deras kultur kan attrahera turister som ökar de ekonomiska intäkterna.   En turistisk satsning skulle också kunna bidra till att öka människors kunskap om samerna och samekulturen. Å andra sidan finns det de som talar om att satsning på turism skulle leda till att samekulturen utarmas och att samerna kommer ifrån sitt ursprung. Jag konstaterar i rapporten att turism i Sameland är ett område med stor utvecklingspotential. Utvecklingen förutsätter dock en långsiktig planering, en kompetenshöjning och en ökad samordning. Ett arbete där respektive läns turistinstanser har ett stort ansvar. En förutsättning är också att lusten till turismsatsning kommer från samerna själva. Efterlevs ovanstående menar jag att man kan få en bärkraftig turism i Sameland som varken hotar områdets natur eller samernas kultur.    
  •  
43.
  • Romild, Ulla (författare)
  • A Power Comparison of Different Tests in Inhomogeneous Populations - Test with a Density Adjusted Distance and Previous Suggestions
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • When testing for clustering in inhomogeneous populations with distance based methods we can either choose tests where the uneven density is taken into account. Examples of this approach are found in Whittemore et al (1987), Cuzick an Edwards (1990) and Diggle and Chetwynd (1991).       An alternative approach is to define a new distance such that the uneven density is compensated for when the distances are computed, and once this is done, more traditional distance-based spatial methods can be used to formulate an appropriate test. This is the method chosen for this study, in which the performance of tests applied with a Density Adjusted Distance (DAD) are compared to the performance of tests according to Whittemore, Cuzick & Edwards and Diggle & Chetwynd by simulation. The tests are compared in different types of data sets and for various kinds of clustering. It is shown that no test is the optimal choice for all alternative hypotheses, and that the tests are unequally sensitive to the structure of the underlying data. Testing with DAD is often a good alternative, and this distance measure has also got potential for further use in analysis of spatial data.    
  •  
44.
  • Romild, Ulla (författare)
  • Orsaker till att människor är mer eller mindre benägna att besöka attraktioner på en destination
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • detta Working paper presenteras en statistikmodell som beskriver besöksmål, besökarna och deras attityder i turistområdet Höga Kusten i Kramfors kommun.   Statistiken bygger på ett insamlat material som gjordes sommaren 1998. Totalt 1147 besökare intervjuades vid sex olika besöksmål på Höga Kusten. Hälften av personerna var dagbesökare. Främste anledningen till att besöka området var att se Höga Kusten-bron.   Ett avsnitt behandlar också att information från vänner och bekanta som den viktigaste viktigaste orsaken till att besöka ett semestermål.    
  •  
45.
  • Romild, Ulla (författare)
  • Testing for Clustering with Density Adjusted Distances in Inhomogeneous Populations with applications in Tourism
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This paper describes different statistical methods that, from a theoretical point of view, can be used to compare groups of visitors on a certain destination taken in to account the visitors place of home. A new way of assessing space between individuals is introduced in which socio demographic issues and different geographical obstacles are allowed to influence the spatial structure. If, for example, two individuals are closest neighbours the distance between them is set to zero no matter how far apart they live. One of the merits of this type of methods is that they can be used to evaluate whether certain groups of visitors are over (or under) represented on certain destinations.    
  •  
46.
  •  
47.
  • Skylare, Elisabet (författare)
  • Turistbyrån i det turistiska produktionssystemet : Förstudie
  • 2001
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Projektet syftar till att kartlägga svensk turistbyråverksamhet ur olika aspekter samt att analysera hur turistbyråverksamheten kan komma att reformeras. Turistbyrån är en viktig aktör i systemet men den har blivit åsidosatt när det gäller forskning. På senare tid har turistbyrån blivit alltmer uppmärksammad och år 2000 infördes även ett nytt auktoriseringssystem i Sverige med syfte att öka servicenivån. Som en första del av forskningsprojektet har en förstudie genomförts med syfte att öka förståelsen för turistbyrån och dess verksamhet genom att undersöka olika aspekter av forskningsområdet samt att presentera förslag på relevanta problemområden för fortsatta studier.   Resultatet visar på att turistbyråns situation i nuläget är problematisk. Det finns påtagliga brister i det system som de verkar, inte minst vad det gäller rollfördelning och målsättningar. Kravställarna är många och turistbyrån måste gå balansgång för att undvika konflikter. Det är främst relationerna med näringen och huvudmännen som upplevs vara bristfälliga. Funktionen är oklar och det finns en önskan om att tydliggöra och synliggöra turistbyråns roll. Ett mätsystem för att kunna visa nyttan med verksamheten efterlyses. Kraven på affärsmässighet ökar men gränsen för vad som får göras är otydlig då majoriteten av turistbyråerna agerar i en offentlig miljö och fungerar ofta som allmännytta.   Turistbyrån som arbetsplats karaktäriseras av få antal anställda, hög arbetsbelastning samt resursbrist. Det finns dock en positiv inställning hos personalen som är viktig att belysa. I rekryteringsprocessen prioriteras servicekänsla framför turismutbildning. Kontakten med turisten sker allt oftare både före, under och efter deras besök Uppfattningen om den tekniska utvecklingen och Internets påverkan varierar. Att Internet ska ses som ett verktyg och inte som ersättare för turistbyrån är dock en genomgående syn hos turistbyråpersonalen. Brister finns i teknisk utrustning och otillräckliga resurser upplevs som ett stort problemet. Möjligheterna förknippas i många fall med den nya tekniken. Turistbyrån blir i framtiden mer affärsmässig och kommer att fokusera på försäljning, bokning, produktutveckling samt samordning och samarbete.   Olika typer av utvecklingsprojekt som syftar till förändring har identifierats på skilda platser. Viss oro men även tillförsikt kan ses inom en verksamhet som tidigare inte verkar ha förändrats speciellt mycket. De flesta aspekter inom problemområdet är outforskade men vissa är av större vikt att belysa. Alla typer av studier rörande turistbyrån och dess omgivning är viktiga för att erhålla en helhetsbild och förståelse för hur hela produktionssystemet fungerar. Turistbyråns framtida roll, framförallt i relation till destinationsmarknadsföring bör undersökas. Förändringsarbeten, olika driftsformer samt turistbyråns framtida utveckling är också av stor betydelse att studera vidare.    
  •  
48.
  •  
49.
  • Vuorio, Tuomas, et al. (författare)
  • Methods for monitoring outdoor recreation and tourism in large nature areas
  • 2003
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • I detta Working Paper diskuteras kunskapsbehovet av friluftsliv och turism inom fysisk planering i den svenska fjällregionen. Artikeln diskuterar datainsamling och presenterar olika metoder.   En fallstudie bland besökarna i Södra Jämtlandsfjällen presenteras med fokus på de använda metoderna.   Studien genomfördes som en del av den fördjupade översiktsplanen som Åre och Bergs kommuner jobbade tillsammans med. De centrala frågorna handlade om naturskydd, förvaltning av friluftsliv, ekonomisk utveckling och resurskonflikter. Redan i början av processen upptäcktes brister i kunskap om turism och friluftsliv av några av de centrala aktörerna. Detta resulterade i den studie som beskrivs och diskuteras i den här artikeln.   Den ursprungliga tanken om att ha den producerade kunskapens roll i planeringsprocessen som central fråga i den här artikeln gjordes omöjligt av det faktumet att planeringsprocessen stoppades relativt tidigt när de olika parterna inte kunde hitta konsensus kring de viktigaste frågorna.   Däremot har man studerat och diskuterat erfarenheterna av de olika metoderna och använt en ekostrategisk modell för att analysera och diskutera kunskapens legitimitet och förhållandet mellan de olika landskapsperspektiven och det upplevda kunskapsbehovet.   Studien är skriven på engelska.    
  •  
50.
  • Vuorio, Tuomas, et al. (författare)
  • Naturturism i norr
  • 2000
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Syftet med den här rapporten är att ge en del grundläggande inblickar i naturturismen i huvudsak Norrlands inland med speciell tonvikt på våra fjällområden.   Frågor att söka svar på är vilken bild av "naturturisternas geografi" i området som växer fram av olika undersökningar, vilken kvalitet de haft och hur lätt tillgängliga de är. Frågan är om det går att få en rimligt samlad bild av naturturismen i området samt att skaffa en uppfattning om hur användbar denna bild egentligen är för planering och utveckling av naturturism.   Ett viktigt skäl att försöka skapa en god bild av naturturismen är föreställningar om dess framtida potential för att öka områdets välstånd. Ett annat är att naturturism i olika former framställs som ett problem, ett hot mot naturvård eller mot hållbar utveckling i t.ex. fjällen. Det förekommer bland annat i massmediadebatten en uppfattning om att kunskapen om turismen i fjällen är god och att kunskapsläget tillåter utsagor om inte bara trender utan också om bakomliggande orsaker, t.ex. miljöfaktorer, har betydelse.    
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 56

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy