| 1. |
- Ahlgren, Thorbjörn, 1959-
(författare)
-
Ungdomsbehandling : Hemmaplanslösning som idé och praktik
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Title: Open-care Treatment of Youth. Home-ground Solutions in Theory and Practice This dissertation is a case study in two parts, which describes how ideas about open-care treatment of youth aged 13-20 years are interpreted and concretized in a local context. The study, i.a., aims at creating deeper knowledge about target group, content of treatment, and reported results concerning a form of treatment in social care which has hitherto been sparsely researched in Sweden. The results of the interview study demonstrate that the driving forces for developing local forms of open care treatments have first and foremost been to offer better care and to improve the professionalism of the social worker. Studies of the social welfare documents of 97 young people reveal that most of these youngsters are in bad need of treatment and that they have experiences of various kinds of treatment before the present efforts. The study also demonstrates that the efforts are rarely evaluated and lack systematic documentation. Finally, the study reveals that more than 60 per cent of the youth get some sort of continuous support by the social welfare system after the open-care treatment has come to an end. The results from both parts of the study are analysed by means of neo- institutional theory. According to this theory the local open-care treatment consists of an indistinct target group, family-oriented methods, and activities that have been legitimised by strong proponents, good timing, professional development, and by representing important political values. In conclusion, the author argues that open care treatment shows signs of a beginning institutionalisation, a taken-for-granted-ness, which he thinks is risky, as we still do not know if open-care treatment is more favourable to the young people than different kinds of 24-hour care. In addition, the author holds, that the future role of the social worker should include knowledge that decreases unfounded taken-for-granted ideas.
|
|
| 2. |
- Albertsson, Marie, 1956-
(författare)
-
Från socialbidrag till äldreförsörjningsstöd. : En reform ur äldre invandrares perspektiv.
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2003 the Swedish parliament decided to incorporate maintenance support for the elderly within the framework of the state social insurance system. Maintenance support for the elderly entails that individuals who, due to too short a period of residence in Sweden, do not qualify themselves for a full guarantee pension and thus have the right to receive benefits after completion of an income test. A large proportion of these people previously received individually incometested social benefits. Maintenance support for the elderly and how it is perceived by the elderly is the focus of the study. The overall aim of the study is to gain knowledge about what it means for immigrants who moved in later life to be the subject of a transfer from a selective benefit system to one where more general principles apply. More specifically the aim concerns what it means for their possibilities for gaining access to social rights and what it means for their relationship with the Swedish welfare state. The study’s empirical material consists of two parts. The first part contains register data from the social services register of the National Board of Health and Social Welfare and the social insurance register of the Swedish Social Insurance Board. The second consists of interviews with eleven foreign-born elderly persons who previously received social benefits and now receive maintenance support for the elderly. The analysis of the register data indicates that one-fifth of the target group actually includes people born in Sweden while the rest are immigrants arriving in Sweden in later life. For most of those in this latter group the maintenance support is their only source of financial support while it is a supplement for the Swedish-born elderly recipients. The results show that of those, who previously received social benefits and where the maintenance support is their only source of financial support, about onefifth received a smaller amount of benefit after the reform. The interview study indicates the existence of a gap between what the respondents express as needs of more individual considerations both in terms of the contact with the administrating authority and the maintenance support’s monetary content and how the elderly perceive that these needs are provided for. In order to try to understand this gap the result was analysed by using a number of major theoretical concepts such as universalism, stigma and shame, and social citizenship, public identity and recognition. The conclusions of the study is that a comprehension of the gap can be found in the standardised design and administration of the maintenance support and in the socio-economic context that immigrants coming to Sweden in later life find themselves in.
|
|
| 3. |
- Bergman, Ann-Sofie, 1963-
(författare)
-
Ett gott hem? : Barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-1935
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. Vid studiens startpunkt hade en ny lag om samhällets barnavård införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. Vem som helst fick inte ta hand om fosterbarn, därför skulle fosterhems och fosterföräldrars lämplighet utredas och barnens vård i hemmen kontrolleras. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö.Ann-Sofie Bergman är socionom och fil. mag. i historia. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.
|
|
| 4. |
- Bergman, Ann-Sofie, 1963-, et al.
(författare)
-
Hemma-hos-insats för barnfamiljer : Förekomst, variation, innebörd
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande arbete är en avrapportering av forskningsprojektet "Hemma-hos-insats för barnfamiljer: förekomst, variation, innebörd", som har genomförts under år 2014–2015. Projektet har möjliggjorts genom forskningsbidrag från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Studiens syfte är att belysa och analysera hemma-hos som insats inom den sociala barnavården avseende förekomst, variation och innebörd.Hemma-hos tillkom som en insats inom den sociala barnavården på 1970-talet, då den beskrevs som en ny vårdform av intresse. Hemma-hosaren skulle vistas i familjen och delta i vardagslivet i hemmet. Insatsen uppfattades som ett alternativ till institutionsvistelse för barnen. Fram till 1990-talets början bedrevs viss forskning om hemmahosarbete, därefter är studier som berör arbetet och insatsen ytterst knapphändiga. Vad har det blivit av insatsen under senare årtionden? Med denna studie fyller vi en kunskapslucka.Studien utgörs av två delar. Den första delen är en kartläggning av hemma-hos-liknande verksamheter i nio kommuner i Skåne län. Urvalet motiveras av att det under åren 1975–1976 genomfördes en studie (Månsson et al. 1977) om insatsen hemma-hos i de nio kommunerna. Genom att välja samma kommuner har vi kunnat göra vissa jämförelser över tid. Vi har således undersökt vad som har hänt med insatsen nära 40 år senare. Vår kartläggning har genomförts genom telefonintervjuer med tjänstemän inom socialtjänsten i de nio kommunerna. Den andra delen av studien handlar om insatsen i dess praktik ur berördas, inte minst barns och föräldrars perspektiv. Fyra barn, fyra föräldrar, två socialsekreterare och fyra anställda som arbetar med insatsen har kommit till tals (totalt 14 intervjuer). I studien inkluderas barns perspektiv vilket helt har saknats i tidigare forskning.Resultaten visar att benämningar som hemma-hos-verksamhet och hemma-hosare har mönstrats ut, men att stödinsatser till barnfamiljer i det egna hemmet alltjämt sker. För att söka fånga en svårfångad praktik har vi i studien frågat efter personligt stöd till barnfamiljer som kan ges i deras hemmiljö. Den vanligaste benämningen på sådana insatser till barnfamiljer idag är familjebehandling. I relation till tidigare antal anställda hemma-hosare, på 1970-talet, har det skett en ökning av anställda familje-behandlare i de undersökta kommunerna. Samtidigt har arbetsuppgifterna breddats till att inkludera exempelvis föräldrautbildningar, grupp-verksamheter för barn och icke behovsprövat samtalsstöd. Resultaten visar att det skett en förändring där allt fler som arbetar med stöd till barnfamiljer i deras hemmiljö idag har högskoleutbildning, främst socionomexamen.Ett intressant resultat är att det förefaller ha skett en rumslig förändring, i den meningen att insatser av typen personligt stöd till barnfamiljer idag ofta ges i socialtjänstens lokaler snarare än i hemmen. Arbetets form har också delvis förändrats. Under 1970-talet kombinerade vissa hemma-hosare sitt arbete med "vanligt hemvårdsarbete", medan dagens familjebehandlare kombinerar sina arbetsuppgifter med att exempelvis bedriva gruppverksamheter för barn och genomföra föräldrautbildningar.Liksom tidigare studier (Månsson et al. 1977, Kjellquist et al. 1977) beskriver de intervjuade att insatsen utgörs av olika delar av terapeutisk, pedagogisk och praktisk karaktär. Men studien ger indikation på att de terapeutiska inslagen, i form av samtal, dominerar idag medan praktiska inslag som exempelvis att laga mat och följa eller hämta barn från skolan har minskat. Såväl personer som arbetar med insatsen som föräldrar menar att de praktiska inslagen är betydelsefulla. Föräldrarna beskriver att det är positivt att få stöd i hemmet då de upplever det tryggare och enklare än att träffas i socialtjänstens lokaler. Betydelsen av tillit och trygghet i relation till dem som arbetar med insatsen återkommer i intervjuer med föräldrar. Även intervjuade barn tar upp liknande aspekter i betydelsen av att ha en "snäll" familjebehandlare, vilken de upplever trygghet med.Liksom i studier från 1970-talet (Månsson et al. 1977, Dahl 1980) finner vi att insatser i barnfamiljers hem även kan utgöras av kontroll och observation. De anställdas uppgift kan i dessa sammanhang vara att observera om föräldrarna visar omsorgsbrist om sina barn. Sådana observationer är avsedda att utgöra underlag till socialsekreterares barnavårdsutredningar om eventuellt omhändertagande av barnen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Denvall, Verner, 1951-, et al.
(författare)
-
Innovationsparadoxen : En studie av två försök att med nyskapande insatser lösa sociala problem
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This inquiry deals with experimental local social work, which out of the purpose of creating innovation in social work, try to solve problems of integration in deprived urban areas. Focus is on those kinds of experiments that are formulated within an empowerment perspective, and where empowerment is seen as synonymous with innovation and solutions of severe social problems. The inquiry deals with how innovation and empowerment are taking place in the integration of immigrants and refugees. What are the consequences, and what is the relevance to the group in question? How can such efforts bee understood and related to an innovation perspective?The study is part of a research program about innovation in municipalities and regions. The program was initiated and financed by “Sveriges Kommuner och Landsting”. Two different projects of integration, in Denmark and Sweden, were chosen as the empirical background. Both projects were dealing with integration of women with a background as migrants or refugees and both projects had empowerment as a goal.The inquiry shows that there has been a change in the understanding of empowerment. Nowadays empowerment is focusing on strengthen the ability of individuals and groups to use their resources and to take part in society as active citizen. These are changes which in crucial ways differ from the meanings of the concept, as it was ascribed in the social work of the seventies. At that time the concept was especially connected to a critique of the welfare state and its institutions. Empowerment was meant to mobilize the resources of marginal groups to create transformation and emancipation. The inquiry concentrates on transformations and the relation between normalisation and emancipation. What are the potentials of transformation in innovation? Are processes of innovation making transformations and renewals or are they expressions of social discourses at a given time? Are processes of innovation contributing to strengthen the prevailing order rather than change it? In another way: To whom are processes of innovation innovative?
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Elmersjö, Mathias, 1984-, et al.
(författare)
-
Nationella forskarskolan i socialt arbete : dess målgrupp och deltagare
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish Research School in Social Work (RSSW) was initiated in 2008, as collaboration between all Swedish universities with post-graduate education in Social Work. The intention was to assemble a broader basis for subject specific postgraduate courses, to strengthen the identity of Social Work as a postgraduate subject and to work for an international collaboration.This report describes the PhD students in social work and their experience of attending RSSW-courses. The report addresses how support, such as tutoring, affect participation in RSSW-courses and also highlights various aspects of the future, as the doctoral students’ future career paths.Results of the study reveal that tutoring situation, gender, and age, among other things, affect the participation in and experience of RSSW. The study also shows that the subject orientations and course needs of doctoral students in Social Work are broad and varying. It is further a large part of the doctoral student group who would consider a future career outside the academy, which raises the question of where the scientific knowledge in the long run end up and what that means for the development of Social Work as a subject.
|
|
| 10. |
- Enokson, Uffe, 1965-
(författare)
-
Tid, pengar och sociala nätverk : En studie av arbetsvillkor och vardagsliv i Sävsjö
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport studeras fördelningen av självupplevd tid och ekonomiska resurser i ett lokalsamhälle. Syftet är att undersöka levnadsförhållanden för dem som är förankrade i arbetslivet med krav på effektivitet och fortbildning och för de obehövda som inte har en naturlig plats på arbetsmarknaden. Undersökningen uppmärksammar kontrasterna mellan tidfattiga och tidrika livsstilar och visar hur varierande förutsättningar resulterar i klyftor i vardagslivet vilket kan leda till nya ojämlikhetsmönster i det svenska samhället. Studien har finansierats av Europeiska socialfondens Artikel 6 och ingår i Pacemaking, ett forskningsprogram som tar upp samspelen mellan stress, tid och teknologi i ett föränderligt samhälle. Uffe Enokson är doktorand i Socialt arbete vid Växjö universitet.
|
|
| 11. |
- Enokson, Uffe, 1965-
(författare)
-
Tiden i senmodernt vardagsliv : En rollteoretisk analys av hushållens livsformer
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tiden i senmodernt vardagsliv utgör en teoretisk fördjupning av den tidigare utgivna rapporten Tid, pengar och sociala nätverk (2005). Där undersöks klyftorna mellan tidrika och tidfattiga levnadsförhållanden. Kontraster som visar på en obalans i fördelningen av tid, pengar och sociala roller på och utanför arbetsmarknaden i vardagslivet. Syftet i denna rapport är att undersöka teorier om de sociala rollernas betydelse genom att jämföra två konkurrerande teoribildningar och granska deras generaliserbarhet och förklaringsvärde. I huvudsak används teorierna för att analysera tidrika och tidfattiga livsformers levnadsmönster i förhållande till självupplevd tid, multipla roller och stress. Tillsammans utgör de två rapporterna författarens licentiatavhandling.
|
|
| 12. |
- Giertz, Lottie, 1954-
(författare)
-
Ideal och vardag : Inflytande och självbestämmande med personlig assistans
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personal assistance was introduced in 1994 as part of “LSS”, Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The intention of this assistance is to enable people with severe and extensive impairments to live a “normal life”. In this law text the importance of the user’s influence on how to form the assistance is emphasized; the user also has the opportunity to choose which organization should carry out his/her achievement. The user is encouraged to act independently and autonomously.The main purpose of the present investigation is to shed light on how the user’s influence in the process of gaining assistance and independence in everyday life is perceived and described. The study is based on different forms of qualitative interviews with users, legal representatives, assistance employers, handling officers and personal assistants.The results show that many users need support from others in the process of applying for assistance. Obstacles in the user’s influence are mainly the impairment itself; a failing body, feebleness and other difficulties. Other impediments are lack of knowledge of one’s rights, legislation and the organization of the assistance.Self-determination in everyday assistance is facilitated by the support being given by a few familiar persons in the household. The level of self-determination depends mainly on the relationship between the user and the personal assistant. Users develop different strategies such as adapting the content of the day to the assistant who works that particular day or to employ family members as assistants. For other users it can be difficult to find functioning strategies for self-determination and they imply that the assistants take over the home. The home is being turned into a workplace and the user’s independence in decision-making is questioned and threatened.Many people with severe disabilities have a legal representative. In the inquiry the interviewed representatives are also relatives of the user – often parents. In the application process for assistance the results show that user influence is facilitated when there is a third party who can speak for the user. In daily life however self-determination in the user’s assistance becomes complicated – it becomes difficult for assistants and assistance employers to interpret the difference between the will of the user and the will of the relative/representative.The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments becomes a paradox when the individual user lacks chances to live up to an active and responsible role which is assumed in the text of the law. The frailest persons lacking representatives run the risk of heavier vulnerability. Then the right to independence and self-determination in their own lives is reserved for the users who have a strong voice of their own or a strong willpower from their legal representatives who are able to claim their rights to influence and self-determination.
|
|
| 13. |
- Harju, Anne, 1965-
(författare)
-
Barn och knapp ekonomi
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report focuses on child poverty from the child’s perspective. The results spring from a study that had two overall aims. The first was an overview of national and international literature where children in poor families have been interviewed. The second was to explore suitable ways and methods of reaching and meeting with children in poor families. The report contains two parts, each aim is addressed in each part.In the first part, the literature overview, the results indicate that children irrespective of nationality, experience similar consequences of living in poverty. The economic situation leads, more or less, to social and material deprivation and a consciousness of the situation. The results show that the main effect is that poverty reduces children’s possibilities to live a socially active life with family, friends and in school. The results also indicate that children, irrespective of nationality, experience the situation differently depending on various factors, for example family relations, coping strategies, age, social network and structural differences between countries.In the second part, testing ways of contact and methods, the results indicate that the best ways of reaching children in poor families is through gatekeepers who have a familiar and trusting relation to their parents. The results also show that the use of various methods gives a broad and complete understanding of children’s own experiences of living in poverty. However, meeting the children only once, which was the case in the study, does not give a deep understanding of the complexities of their every day lives. Studies that follow children over a longer period of time are needed for that purpose.An English summary is included in the report.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Jacobson Pettersson, Helene, 1952-
(författare)
-
Socialt medborgarskap och social delaktighet : Lokala upplevelser bland unga kvinnor och män med utländsk bakgrund
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to explore how young adults from ethnic minority backgrounds experience social citizenship and social participation. How do they understand their social rights and duties? What are the possibilities and obstacles for their social participation? Based on the background of different studies in Sweden, that usually focus on conditions in bigger cities, this study discusses social citizenship among ethnic minority youth in the context of a middle-sized Swedish town. In contrast to research on ethnicity and youth in Sweden, that discuss social problems and social exclusion in terms of the deficient cultural, linguistic and social competence of the individuals, this study focuses on different kinds of resources and experiences of agency among young people from migrant backgrounds. Their experiences of active social citizenship and social participation fill also a gap in the contemporary research from the perspective of social inclusion. The theoretical framework is based on the concept of social citizenship as discussed by T. H. Marshall (1950), T. Bottomore (1992) and inspired by research on the subjective dimension of social citizenship conducted by R. Lister (1997, 2003, 2007). In order to grasp the subjective dimension of social citizenship, this thesis deals with differentiated expressions of universal social citizenship in terms of agency and participation in different areas of social life. Using a qualitative approach, seventeen people have been interviewed. The interviews have been analysed from an intersectional perspective where gender, age, marital status and longevity in Sweden appear to be concurrent categories. The results point towards tendencies of enclavisation among these young adults usually articulating experience of weak social bonding in relation to the Swedish majority population. Some informants refer to their expectations of living in bigger cities or a third country, and have plans to move as a strategy for better, more integrated and less discriminated conditions of future life. In sum, the central expectations of the interviewees on the improvement of their social citizenship conditions are the following: They want to be active citizens and are willing to contribute to the development of a more inclusive Swedish society. This thesis contributes to our current understanding of how young adults from ethnic minority backgrounds, experience social citizenship and social participation within the areas of: housing, education, labour-market, leisure and policy.
|
|
| 16. |
- Johansson, Kerstin, 1963-, et al.
(författare)
-
Att förena teori och praktik i socionomutbildng
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- On the sixth semester at the program for Social Work at Växjö University, the students choose one of two courses in which one seeks to deepen knowledge in social work with children, youth and family. It is our experience from this course that are in the focus of this report.The purpose of this report is to describe and reflect on how, through an educational model applied in professional education, you can combine research, theory, training and personal development. The reflection mirrors both teachers and students perspective in relation to the development of knowledge and professional social work and the report should be seen as a form of self-evaluation on the objectives of the course.Work on the report have been implemented by the course responsible teachers and the students who took the course during the spring semester 2006th The idea to write a joint report arose from discussions held at one of the seminars on the course. Format of the report is based on discussions gradually developed during the work and is based on a description of the course three sections of which are described in the text. These should be considered as a whole to the parts that include training in methods and calls that are in focus. All students from the course contributed with their papers, but it is the main author (Kerstin Johansson and Eva Johnson) who are responsible for the final product. Former students Margita Björkenklint, Sofia Eneroth, Carolina Karlsson and Tina Svanbring have all been a great help.Our aim has been to ultimately contribute to the discussion on the development of social work and the importance of skills development and the link between science and practice. Work on these issues must take place at several levels and both within academia and in practice. An important part of the work is the common, between scientists and the so-called practitioner or business representatives responsible to link science and practical social work for the benefit of those who are users of Social Work.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Johansson, Mairon, 1956-
(författare)
-
Gamla och nya frivillighetsformer : Äldreomsorgshybrider växer fram
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The interest for voluntary services in elderly care has increased in recent years and some have claimed that new types have emerged within the field. What’s new with these types of services? This licentiate dissertation focuses on the relationship between voluntary services and local authority elderly care in Sweden. In order to understand the transition from the old to the new types of voluntary services the use of an historic perspective is essential. An analysis of this relationship and the characteristics of those newer types of voluntary services that have emerged were carried out utilizing text analyses of official government reports. The study also focuses on the role of the government, how the dividing line between voluntary organizations and local authority elderly care has been negotiated and thus moved over time. The results show that services such as social support to the elderly are in the process of being transferred from some of the local authority organizations to special elderly care hybrid organizations. These are run by local authority employees whose assignment is to organize and recruit members from both voluntary organizations in the social field and from volunteers who do not belong to these voluntary organizations. Social support services to the elderly thus tend to develop their own organizational frameworks. Furthermore the results show that the government has great expectations for the healthy elderly to contribute to the care of their peers in need of support. These expectations are based on a perception that the healthy elderly should take responsibility for their ageing and a conception about them risking becoming lonely and ill if they do not contribute by helping other elderly persons.
|
|
| 19. |
- Johnsson, Eva, 1954-, et al.
(författare)
-
Omedelbart samarbete : En rapport om polisers handlingsutrymme vid handräckning enligt LVU och LVM
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten handlar om polisers handlingsutrymme när socialtjänsten begärt handräckning av polisen för att tvångsomhänderta barn eller missbrukare. Detta är svåra situationer då det är en maktutövning som måste hanteras med varsamhet i förhållande till den som skall omhändertas. Rapporten bygger på intervjuer med poliser och socialarbetare och visar hur lagstiftning och organisation sätter de yttre ramarna för handlingsutrymmet. Utifrån konkreta handräckningssituationer beskrivs hur de olika kompetenserna från de två yrkesgrupperna läggs samman. De intervjuade uttalar en ömsesidig respekt för varandras kunskapsområden.
|
|
| 20. |
- Johnsson, Eva, et al.
(författare)
-
Omedelbart samarbete: En rapport om polisers handlingsutrymme vid handräckning enligt LVU och LVM
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is about the co-operation between the police and the social services in the specific situation when the social services apply for assistance for taking children and drug-abusers in to involuntary care immediately. The police have an authority to use violence that social workers do not have. Therefore social workers need the police to accomplish this task. The report aims to reach adeeper understanding for how the polices' discretion is used in the situations when the police assist the social services to have children or drug abusers takenimmediately in to care. This report comes from a study that is based on focus-group interviews and individual interviews with police officers and social workers from two districts in the south of Sweden. Eleven interviews have been conducted with thirty-two informants. All interviews were recorded and later transcribed in to text. In theanalysis and interpretation of the texts, three aspects have been in focus: the legislation, the organisational conditions and the specific discretions for policeand social worker. The theoretical perspective focuses on the relation between individuals and society through governmental organisations and the role anddiscretion of civil servants. The results show complex situations handled by the police and social workerin co-operation with respect for each other's competence and for the user. In the specific situations the roles for the actors are clear. Discretions are first definedby the legislation, then by the organisational aspects and in concrete action the actors experience based knowledge and personal features govern how the given discretion will be used and thereby what actions will be taken.
|
|
| 21. |
- Johnsson, Eva, 1954-
(författare)
-
Tvångsvård enligt LVM : En studie om socialsekreterares och klienters erfarenheter och upplevelser av LVM-situationen
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport studeras socialtjänstens tvångsåtgärder mot missbrukare, LVM (lagen om vård av missbrukare i särskilda fall). Syftet är att med utgångspunkt från socialsekreterare och klienter få fördjupad kunskap om hur den utredande processen vid ansökan om LVM-vård uppfattas, tiden på LVM-institutionen och efter avslutad vistelse. Ett annat syfte är att fokusera på meningsskapande processer mellan socialsekreterare och klienter i LVM - situationen. I LVM-processen uppstår olika positioner mellan socialsekreterare och klient vilket speglar aktörernas interaktion i den givna situationen.
|
|
| 22. |
- Järkestig Berggren, Ulrika, 1969-
(författare)
-
Personligt ombud : Social praktik i medicinsk diskurs
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of this licentiate’s dissertation is the developing occupational role of ‘personligt ombud’ (PO), a case manager for persons with severe psychiatric disabilities. The purpose of PO, put forward by a government’s commission (Psykiatriutredningen) 1992, was to implement a new way of providing support and to coordinate interventions with an aim to improve the life conditions of persons with severe psychiatric disabilities.The aim of this licentiate’s dissertation is to characterize PO as a phenomenon within disability politics.The empirical data were collected in three counties, viz the counties of Blekinge, Kalmar and Kronoberg. All POs within these counties were inter-viewed as well as influential managers. Clients of the POs were also interviewed.The results imply that POs construct their understanding of their clients’ problems within a medical discourse, individualizing the problems as a result of illness. However, in their actions to solve problems they take social measures relating to a citizen discourse, focusing on citizen rights and living conditions. The occupational role of the PO develops within these discourses in conflict.The POs’ courses of action were analyzed as four stylized patterns that can be identified with methods and theory in Social Work: rehabilitation, paternalism, empowerment and advocacy. Empowerment and advocacy can be seen as new courses of action used by POs as professionals within the public sector for sup-porting this target group.Conclusions indicate that while formulating medical explanations to their cli-ents’ problems, the lack of language to formulate and analyze the structural and social problems is creating a risk of POs strengthening the exclusionary proc-esses. Nevertheless, the occupational role of the PO has developed a new ex-pected function as society integrated support, built on empowerment, advocacy and user control.
|
|
| 23. |
- Karlsson, Ingrid
(författare)
-
Att leda i kommunal äldreomsorg : om arbetsledares handlingsutrymme, handlingsfrihet och skilda lojaliteter : exemplet Halland
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling. Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i. I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav. För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer. I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”. Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del. I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning. Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art. I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti. I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen. Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.
|
|
| 24. |
- Karlsson, Ingrid, 1948-
(författare)
-
Att leda i kommunal äldreomsorg : Om arbetsledares handlingsutrymme, handlingsfrihet och skilda lojaliteter - exemplet Halland
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out. The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership.
|
|
| 25. |
- Kullberg, Karin, 1950-
(författare)
-
Man hittar sin nisch : Om män i socionomyrket - karriär, minoritet och maskulinitet
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt.
|
|
| 26. |
- Kullberg, Karin
(författare)
-
Man hittar sin nisch. Om män i socionomyrket - karriär, minoritet och maskulinitet
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation is about men as a minority in a female profession, that of university- trained social worker. The aim is to illuminate the relationship between work and gender on the basis of career, minority, and masculinity in the profession of social work. By means of questionnaires sent to all the men who trained as social workers in Lund 1980–1985 (the 1980s generation) and 1993–2003 (the 1990s generation) I have charted their careers. Eighteen of the 1990s generation who completed the questionnaire were interviewed to eliciting their own point of view. The results of the questionnaire study show that the men who took degrees in social work in both the educational generations to a large extent started their career in the social services but did not often continue their career there or entered this field after the first few years of their career. From the interviews it was found that the parts of the social services to which the men are most negative are those which involve the exercise of authority and the control of people. Those who qualified in the 1980s pursued a career which largely corresponds to the prevailing image of the male social worker’s career - many of these men had embarked on a vertical management career or had left the profession. The 1990s generation displayed a different career development. Whereas the traditional male social worker career goes in a vertical direction and is a matter of formal power and superiority, the modern career goes in a horizontal direction and is a matter of creating an autonomous niche. The niche is not just an expression of a new career pattern; through the niche it is also possible to preserve a traditional masculinity. At the same time, the interviewed men present an alternative masculinity through their choice of profession and their way of reasoning about it. The male social workers can thereby be seen as representatives of a masculinity in a time of change.
|
|
| 27. |
- Lorentzen, Mikael, 1970-
(författare)
-
Multikulturella visioner : hedersrelaterat våld och socialt arbete i medierna
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie fäster intresset vid de senaste årens ökade uppmärksamhet runt femomenet hedersrelaterat våld. En uppmärksamhet som tagit sig uttryck i exempelvis statliga satsningar och offentlig debatt.Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att studera det samtal som förts i den medierade offentligheten, för att däri finna uttryck för idéer och ståndpunkter om hur staten skall reagera på hedersrelaterat våld.För att kunna uppnå det övergripande syftet var det nödvändigt att med hjälp av tidigare teori konstruera ett analysinstrument, detta är studiens andra syfte. Analysverktyget som användes i undersökningen bestod av fyra olika socialpolitiska åtgärder för att komma till rätta med hedersvåld: reglering typ 1, reglering typ 2, exit (ingenting alls) och dialog. De socialpolitiska åtgärderna i analysverktyget betraktas som operationaliserade visioner om det multikulturella samhället. Det multikulturella samhällsidealet assimilationism, där det ivras för gemensamma värderingar och där gruppens betydelse tonas ner, ligger bakom den socialpolitiska åtgärden reglering typ 1. Kosmopolitism är det multikulturella ideal vilket åtgärdsformen reglering typ 2 är en yttring av. Här betonas tolerans för skillnader och mänskliga rättigheter, men ovilja inför omständigheter då individer ställs inför gruppers tvång till anpassning och underkastelse. Den multikulturella formen som benämns fragmentiserad pluralism och där gruppgemenskap, respekt för grupprättigheter och gruppers särart är viktiga ståndpunkter, reflekteras i interventionsformen exit (ingenting alls). I den sista varianten av multikulturalism, interaktiv pluralism, påtalas betydelsen av samspel mellan grupper och ömsesidig förståelse av olikheter, interventionsformen som speglar denna form av multikulturalism är dialog.Ett ytterligare mindre syfte med licentiatavhandlingen består i att belysa hur socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld lyfts fram i medierna.Licentiatavhandlingen är vetenskapsteoretiskt grundad i kritisk realism och teoretiskt är studien förankrad i tankegångar om multikulturalism. Speciellt betydelsefulla är de teoretiska diskussioner där man fokuserar på konflikten mellan jämställdhetsideal och frihetsideal i multikulturella västerländska stater. Följande frågor söker jag svar på: I vilken omfattning återspeglas olika multikulturella idéer, i form av åtgärder eller socialpolitiska interventioner mot dem som utför hedersrelaterat våld, i den medierade offentligheten? Vilken betydelse har faktorer som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt på vilka socialpolitiska interventioner som lyfts fram? Hur ser skillnaden mellan olika aktörer ut vad gäller vilken socialpolitisk åtgärd som lyfts fram och finns det skillnad mellan aktörer i vilken omfattning som de förekommer i tidningsartiklarna? I vilken mån har dikotomin multikulturalism/assimilationism någon bäring och relevans i den svenska debatten om hedersvåld? I vilken grad och på vilket sätt skildras socialtjänsten i debatten om hedersrelaterat våld?Empirin består i grunden av 1755 artiklar ur fem av Sveriges största dagstidningar (i några av analyserna har endast vissa delar av detta material används). Tidningsartiklarna har behandlats utifrån den textanalysiska metoden innehållsanalys. Som hjälp har använts ett speciellt datorprogram (QDA Miner) som utvecklats bl.a. för detta ändamål. Vissa delar av analysen har utförts genom manuell kodning medan andra delar har datorn genom instruktioner automatiskt sökt och hämtat specifika ord. Viss enklare deskriptiv statistisk beräkning har skett. Resultaten redovisas i frekvenstabeller och i vissa fall även med exemplifierande citat hämtade från tidningsartiklarna.Resultaten i studien visar att: (1) intresset för hedersvåld har ökat de senaste åren och att detta tycks ha sammanfallit med de två hedersmorden på Fadime Sahindal och Pela Atroshi; (2) det går att påvisa fyra olika former av socialpolitiska åtgärder i artikelmaterialet samt att en av dessa, reglering typ 2 (dvs. den kosmopolitiska visionen) tycks ha en särställning genom att vara den mest förekommande, även då man testar mot variabler som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt; (3) dikotomin multikulturalism/ assimilationism stämmer dåligt i de sammanhang där hedersrelaterat våld diskuteras; (4) de socialpolitiska åtgärderna förefaller oftast vara reaktiva; (5) politiker och debattörer utgör aktörer som man oftast finner bakom uttalanden om socialpolitiska åtgärder; och slutligen (6) socialtjänsten nämns i ringa grad i förhållande till andra myndigheter samt framställs i tämligen negativ dager.En central implikation av studiens resultat är att resta krav på statliga ingripanden mot dem som utövar hedersvåld inte nödvändigtvis innebär en assimilationistisk ståndpunkt. Den springande punkten är hur ”kraven på ingripanden” motiveras. Ur en assimilationistisk ståndpunkt ämnas statliga åtgärder mynna ut i en delad ”livsstil”, medan det utifrån en kosmopolitisk ståndpunkt snarare handlar om att åtgärderna skall säkerställa efterlevnad av lagar och mänskliga rättigheter. Det gäller således att inte förväxla dessa två på ytan lika men ändå i grunden olika ställningstaganden.
|
|
| 28. |
- Lundby, Erika, 1981-
(författare)
-
Kunskapsöversikt över barns konsumtionsmönster
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en kunskapsöversikt med fokus på 7- till 12-åringars konsumtionsmönster. Översikten ger en sammanställning över centrala teman i de tio senaste årens nordiska forskning kring barn och konsumtion. Olika aspekter som påverkar barns konsumtionsmönster behandlas såsom vänner, genus, ålder, media, reklam, ekonomisk knapphet och föräldrars inställning till konsumtion. Vidare presenteras även forskning kring barns tillgång till ekonomiska resurser, hur barnen spenderar resurserna, samt barns inflytande på föräldrarnas konsumtion. Erika Lundby är fil. mag. i sociologi vid Högskolan i Kalmar.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Panican, Alexandru, et al.
(författare)
-
Lokal Arbetsmarknadspolitik : Vem gör vad, hur och för vem?
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet i forskningsrapporten är att analysera om och i så fall hur statlig och kommunal arbetsmarknadspolitik överlappar varandra samt om arbetslösa riskerar att varken aktualiseras inom kommunal eller statlig arbetsmarknadspolitik. Forskningsrapporten omfattar en kunskapsöversikt av forskning om kommunal arbetsmarknadspolitik samt en intervjustudie med nyckelpersoner inom statlig och kommunal arbetsmarknadspolitik i elva kommuner. Huvudresultatet i kunskapsöversikten är att kommunal arbetsmarknadspolitik är heterogen; insatserna vänder sig till skilda målgrupper, är ofta av flyktig beskafenhet, bedrivs i projektform, har otydliga mål och leder till tämligen svårbedömda effekter. En viktigt slutsats i intervjustudien är att statens styrning av arbetsmarknadspolitiken är mycket vag och resulterar i stora lokala variationer. I intervjustudien lyfts fram flera exempel på att statlig och kommunal arbetsmarknadspolitik överlappar varandra samt att arbetslösa "faller mellan stolarna".
|
|
| 31. |
-
Rena rama Sociorama : Kunskapsutveckling mellan socialtjänst och universitet
- 2005
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sociorama Kronoberg är ett av fem fullskaleförsök inom ramen för Socialstyrelsens program för ett Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Projektet startade i slutet av 2002 på initiativ av Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete (IVOSA) vid Växjö universitet. Tillsammans med Kronobergs läns åtta kommuner, FoU-Kronoberg, VoB Kronoberg och Handikapprörelsens Idé- och kunskapscentrum i Kronobergs län har en experimentell och gränsöverskridande struktur prövats för integrering mellan praktiskt socialt arbete i länets kommuner, brukarintressen, socionomutbildnignen och forskning inom socialt arbete.Denna skrift är en självvärderande redogörelse och analys över försöksverksamhetens tre första år. De viktigaste inslaget i Socioramas verksamhet diskuteras och projektets konstruktion med kombinationstjänster och kollegium granskas närmare. Författarna belyser varierande erfarenheter. Frågor inför Socioramas fortsatta verksamhet formuleras. Utan att framhäva Sociorama som en färdig modell hoppas vi att dessa erfarenheter kan bidra till en fördjupad förståelse även för andra som intresserar sig för socialtjänstens kunskapsutveckling.
|
|
| 32. |
- Salonen, Tapio, 1954-, et al.
(författare)
-
Nedersta trappsteget : En studie om kommunal aktivering
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study focuses on the local labour market programmes with the municipalities as the responsible authority. There is no systematic documentation of the local labour market programmes, here termed "activation programmes", as is the case for programmes with the Labour Market Board as the responsible authority. The programmes that are directed towards receivers of social assistance who are unemployed can be seen as a secondary labour market policy. Being as these local activation programmes are by nature local, no overview of the extent and type of programmes has never before been undertaken in Sweden. Information on both the municipalities and the programmes representing the situation in April 2002 has been collected. 204 municipalities took part, which is the equivalent of 70% of the total. Information from more than 500 activation programmes in a total of 168 municipalities forms the basis for the analysis of the programmes. These programmes differ in principle in several ways from national labour market programmes, amongst other things due to the result of amendments made to the Social Services Act in January 1998. A landscape, containing very large local variations, has been made partially visible in the present study. The basis is the administering of social assistance that takes place with a wide range of views concerning the possibilities for the labour market to find alternative financing for those in need of social assistance. The labour market policies that are pursued and laid down by the government and the parliament and which the Labour Market Board has the responsibility for carrying out, do not reach all citizens. An English summary is included in this report.
|
|
| 33. |
- Sandberg, Greta, 1968-
(författare)
-
Etnicitet, ungdom och socialt arbete : En analys av kulturbegreppet i ett komplext och kluvet forskningsfält
- 2010
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to present, describe, and analyze scientific and official Swedish discourses that deal with social work with ethnic minority youth. The empirical analysis is built on an analysis of different texts such as scientific articles, public reports, teaching materials from 1960-2005 about social work with ethnic minority youth and describes the development of different perspectives on ethnicity and culture that have dominated social work debates. A very common and popular discourse both in research and in official contexts is that social problems are explained by cultural background when it comes to ethnic minority youth whereas the same problem among young people with “Swedish” background is explained by social or psychological aspects. This is an analytical framework that has been dominant in social work discourse from the 1960s forward, yet which is seldom explored and problematized in empirical studies. One of the main findings/arguments is that culture is an important key term used in both ”constructing”, explaining, and solving social problems in relation to ethnic minority youth. The most dominant theoretical approach in discussions of ethnic minority youth’s identity formations is a culturalist perspective often referred to as “the second generation problem”. This is a perspective that is built on an essential and static understanding of culture and a theoretical approach I call the cultural distance logic. Another finding in the material analyzed is that different questions are focused on and explained differently during different time periods. Further, this also means that methods and suggestions with how to develop social work with people with minority background, has also changed during the time period studied. The texts analyzed are contextualized in relation to debates and politics over immigration. For example, in the early 1960 an evolutionary understanding of culture dominated (with Swedish culture as modern and desired) and assimilation was proposed as an ideal. Whereas during the 1970s a more multiculturalists and in many ways more egalitarian understanding of culture dominated and social workers focused on ways to help children with ethnic minority background keep contact with their culture of origin. One of the outcomes of this perspective in the texts analyzed is that people/youth with ethnic minority background were now described as a representation of a nation and the method of ‘cultural competence’ was equated with solely having an ethnic minority background. Later on, in the 1980s- 1990s culture again becomes something problematic and connected to lack of adaption. During this time we can see how social problems are understood within the framework of there being ‘big differences’ between “Swedes” and “immigrants”, and that these factors are central in explaining social problems. In the 1990s the relevance of culture has been questioned and a big theoretical controversy can in recent years be seen in how to discuss ethnic minority youth and social work. Are social problems to be explained by culture only or is it the structures in society, such as socio-economic inequalities and discrimination? These debates are “old” but now crystallized in the discussion of honor related violence. This is a discussion that places the immigrant family in problematic light and they are portrayed sometimes as a salvation and sometimes the destroyer of the possibility for young people with ethnic minority background to become “real Swedes”. Keywords: young people with ethnic minority background, social work, culture, ethnicity, discrimination.
|
|
| 34. |
- Sandvall, Lisbeth, 1955-
(författare)
-
Från skuldsatt till skuldfri : Processer, strategier och påverkande faktorer
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Title: From being in debt to being out of debt. A study of processes, strategies and impacting factors. The aim of the study is to gain a greater understanding and knowledge about the ways to get into and out of debt, why people find themselves in serious debt, how the problems are coped with and how they are experienced. The starting point for studying this issue is people with experience of debts and the Debt Relief Act. The study focuses on the relationship between formal, informal and intrapersonal factors. The empirical data is based on 32 semi-structured narrative interviews with people having experience of the Debt Relief Act in three different ways: either having just applied for debt relief, being in the process of receiving debt relief or having been out of debt for two years. The data is analyzed in terms of three aspects; processes, strategies and impacting factors. The debts can have been incurred either over a long period of time or have arisen suddenly and unexpectedly. The reasons can be the result of individual and structural factors combining together. Both strategies and impacting factors can be changed depending on where in the debt relief process a person finds him/herself. The results shows that the strategies can vary from an active to a passive, open or closed approach where the decisive factors are mainly how one is received, health, age, reasons for getting into debt and social relationships. The conclusion is that serious debt problems are not only incurred by a certain group of people but that anyone can find themselves in this situation. It is evident that there is not just one way into and out of debt but several where both individual and structural factors are of major significance. Even if the Debt Relief Act provides a way out of a serious debt problem the results show that it is a long-term solution, which has considerable consequences for both the individual and society.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Thelin, Angelika, 1970-
(författare)
-
Den tredje åldern : - en kunskapsöversikt
- 2009
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna kunskapsöversikt över forskning om den tredje åldern baseras på en explorativ kvalitativ genomgång av 112 huvudsakligen svenska och angolosachsiska vetenskapliga texter. Översikten visar att den tredje åldern dels kan definieras som en homogen kategori av resursstarka och aktiva äldre personer, dels som ett perspektiv som fokuserar vad som uppfattas som det positiva, produktiva och aktiva åldrandet och dels som en social livsfas vilken inkluderar en heterogen grupp äldre personer med såväl sociala problem som möjligheter.
|
|
| 37. |
- Ulmestig, Rickard, 1969-
(författare)
-
I arbetslinjens skugga : En studie av relationer och strukturer i ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt.
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a study about an activation scheme in a small Swedish municipality and the aim is to understand the scheme with a special focus on the participant’s description and experience. Theory on recognition and power are applied to analyze the empirical data. The scheme has had an intention to motivate and increase self-esteem among the participants that often have severe hindrance to enter the labour market. However the uneven power positions between staff and participants and the very fixed boundary that upholds the positions are forces that counteract the aim about motivating and increased self-esteem. This uneven power position is reinforced by the weak positions that unemployed have in the part of the labour market policy that is organized by the municipalities as well as in society from a broader point of view. The participants describes that they often doesn’t feel recognised as unique individuals that has the right both to be alike others as well as the right to differ from the norm about the “good citizen”. This report calls in to question if it is possible, in a context with very weak power positions for participants, to motivate and increase self-esteem among groups with high thresholds to enter the labour market.
|
|
| 38. |
- Petitt, Andrea, 1981-
(författare)
-
Women's cattle ownership in Botswana : Rebranding gender relations?
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cattle are often portrayed as a male affair in Botswana. However, venturing out into the Kalahari countryside to scratch the surface of this state of affairs, another picture emerges. There are in fact many women from different socioeconomic background who own, manage and work with cattle in different ways, and their farming is defined by both the connection to the EU beef market and interlinked local processes of power. Cattle are ever-present in Botswana and play a paramount role in the economy, in politics and in the rural landscape of the country, as well as in many people’s cultural identity, kinship relations and everyday routines.I study women’s involvement in cattle production in Ghanzi District to think about how peoples’ relations to certain livestock species produce, reproduce and challenge established patterns of material and social relations. More specifically I investigate how access and claims to livestock are defined by intersections of gender, ethnicity, race and class within broader contexts associated with the commercialisation of livestock production.The objective of this thesis is to explore how different women are able to benefit from their cattle ownership in terms of their social positions and material welfare in Botswana within the broader political, economic and sociocultural contexts associated with the commercial beef industry. Through ethnographic fieldwork and an intersectional analysis of gendered property relations to grazing land and cattle, I show how women do benefit from both subsistence products and monetary income from cattle sales. An increased need for cash together with the possibility to sell cattle stimulated by Botswana’s beef trade with the EU have motivated women to seek control over cattle. There are women who, encouraged by gender equality messages from the Ministry of Gender Affairs, make use of the government’s loans and grants designed to facilitate entrepreneurship to start up their own cattle operations and make claims to the cattle market. Many of these women, who have control over their cattle also benefit in terms of social status and a number of those women who engage in cattle production in ways seen as new and different speak of more equal gender relations.
|
|
