| 1. |
- Klockmo, Carolina, 1976-, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö i daglig verksamhet : Brukarnas perspektiv
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom svensk handikappolitik är en viktig grundval att skapa jämlika levnadsvillkor bland medborgarna oavsett funktionsnedsättningar eller inte. Detta innebär att alla samhälls-medborgare ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Ett viktigt led i den handikappre-form som regeringen beslutade om 1993 var Lagen (1993:387) om vård stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som trädde i kraft 1 januari 1994. De insatser som ges enligt LSS syftar till att främja delaktighet i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor, där syftet med de insatser som ges är att bidra till personlig utveckling och att främja delak-tighet i samhällslivet. Inom LSS finns tio insatser, där en av insatserna är daglig verk-samhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Rätt till denna insats har endast de personer som tillhör personkrets 1 och 2. I Väs-ternorrlands läns kommuner har det genomförts brukarundersökningar i två tidigare om-gångar där syftet var att undersöka upplevelse av arbetsklimatet bland deltagarna i de dagliga verksamheterna och bland de som beviljats samhällsplats. Detta är den tredje och en uppföljning av de två tidigare undersökningarna. Undersökningarna har genomförts med hjälp av ett enkätverktyg, Pict-O Stat och i en kommun användes Netigte. Varje kommun genomförde sin egen undersökning där det fanns en ansvarig person som sam-ordande undersökningen. Frågeformuläret innehöll 17 frågor till de som deltar i grupp-verksamhet och 18 frågor till det som har beviljats samhällsplats. Frågorna mäter fem dimensioner; meningsfullhet, arbetsmiljö, trygghet, delaktighet och bemötande. Ambitio-nen var att genomföra en totalundersökning, men i vissa fall har en del personer inte er-bjudits att delta i undersökningen. Deltagarna har fått information och fått lämna sitt samtycke till att delta i undersökningen. Inför undersökningen har varje kommun utsett hjälpare som kan vara deltagaren behjälplig vid ifyllandet av enkäten.Resultatet visade att deltagarna upplevde verksamheterna som övervägande positivt. Men det finns ändå utvecklingsmöjligheter inom verksamhetsområdet. Resultatet visade att deltagarna hade låg grad av delaktighet vilket är anmärkningsvärt då tyngden i LSS hand-lar om delaktighet och inflytande, i såväl det egna livet som i samhällslivet. När det gäller arbetsmiljön var det få som skattat att det fanns problem i den. Arbetsmiljön är en viktig faktor för trivsel och även om resultatet var bra, är det noterbart att de problem som rap-porterades handlade om ljudnivåer. Därför är detta viktigt att fundera kring och jobba vidare med. Merparten upplevde trygghet i sin dagliga verksamhet.Det skulle vara intressant att utveckla daglig verksamhet utifrån ett hälsofrämjande per-spektiv som används i det traditionella arbetslivet. En känd modell som skulle kunna användas är KASAM modellen. Den ger möjlighet att arbete med meningsfullhet, begrip-lighet och hanterbarhet.
|
|
| 2. |
- Klockmo, Carolina, 1976-
(författare)
-
En väg till arbetslivet : Krami, en möjlighet för personer som önskar bryta sin kriminella livsstil.
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetslivet fyller en viktig funktion då det erbjuder sociala kontakter, dagliga rutiner samt främjar inkludering i samhällslivet. Det är därför viktigt att hitta vägar som ökar möjligheterna för anställning för de som står utanför arbetsmarknaden. Forskning har visat att en av de viktigaste faktorerna för att öka social integrering bland kriminella är att verka för att får ett lönearbete. Krami bedrivs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och Socialtjänsten och finns idag på tjugotalet platser i Sverige. Krami erbjuder arbetslivsinriktade rehabiliterande insatser för att skapa förutsättningar för deltagarna att komma ut i arbetslivet, vilket även kan bidra till ett mer aktivt deltagande i samhällslivet i övrigt. Det är en strukturerad modell där det finns riktlinjer för hur verksamheten ska utformas och bedrivas. Krami använder sig av en konsekvenspedagogiskt arbetssätt där det finns tydliga regler för vad som är tillåtet och inte. Om deltagaren bryter mot dessa får han ta konsekvensen av sitt agerande. Forskning har pekat på betydelsen av att arbeta med konsekvenser och olika valmöjligheter för denna målgrupp. För att lyckas i sin rehabiliteringsprocess är en viktig utgångspunkt att deltagaren har en längtan och en egen vilja att förändra sitt liv, vilket också är grunden i Kramis verksamhet. Det är dock en mödosam förändringsprocess som innebär att förändra sin identitet, grupptillhörighet, självuppfattning, attityder och förståelse för både sig själv och för andra och att värdera annorlunda och det handlar många gånger om att byta identitet. Syftet med rapporten var att undersöka verksamhetens resultat rörande hur deltagarna når arbetsmarknaden. Som underlag för resultatet har verksamhetens egen statistik använts, dessutom har några intervjuer med deltagare genomförts. Resultatet visade att upp till 70 % bland de som fullföljde programmet fick arbete eller studier på den reguljära arbetsmarknaden. Flertalet gick arbetsmarknadsutbildningar som syftar till att på sikt ge en plats på den reguljära arbetsmarknaden. Intervjuer med deltagare visade att personalens stöd upplevts som värdefull. Krami har en tydlig arbetslivsinriktning, även om personalen till viss del arbetar med andra aspekter i deltagarnas livssituation. Detta är viktigt i rehabiliteringssammanhang och verksamheten skulle kunna tydliggöra detta mer som en del i modellen. Personalen vid Krami i Sundsvall önskar att fler anmäler sitt intresse för verksamheten. Idag finns ett visst samarbete med kommunens missbruksvård, men att detta samarbete skulle kunna utvecklas då det förmodligen finns flera som passar in i Kramis målgrupp. Det är också möjligt att tillfråga angränsade kommuner om samarbete kring personer som har en kriminell livsstil, men som önskat att bryta den. Det är en målgrupp som är i stort behov av att arbeta med en omfattande förändring av sitt liv. Här kan Krami bli en viktig insats då forskning har visat att det är betydelsefullt att det finns program som jobbar med hela identiteten för denna målgrupp.
|
|
| 3. |
- Klockmo, Carolina, 1976-, et al.
(författare)
-
I gränslandet mellan sfi och arbetslivsinriktade insatser
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att delta i arbetslivet fyller en viktig funktion för oss människor, inte enbart utifrån att vi får lön, utan det finns även ett antal socialpsykologiska bety-delser som de som står utanför arbetsmarknaden riskerar att gå miste om. Detta kan innebära en risk att utveckla ohälsa. Det är därför viktigt att ge människor, som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden, stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Här kan flera aktörer komma att bli aktuella. I Sundsvalls kommun finns en verksamhet som heter Crea kompe-tens, vars målgrupp är utlandsfödda som har behov av att komma ut i prak-tisk verksamhet, dels för att förbättra sina språkkunskaper och dels för att lära sig ett nytt yrke. Syftet med rapporten var att studera Creas modell och resultatet bland deltagare som deltagit i verksamheten. Ytterligare ett syfte var att fånga erfarenheter som är viktiga för det framtida arbetet. För att få svar på dessa frågor har såväl gruppdiskussioner som enskilda intervjuer hållits med personal och arbetsgivare. I rapporten har även kvantitativt material använts i form av data som finns kring deltagarna. Resultatet visade att Crea utvecklat en metodik som syftade till att skapa förutsättningar för deltagaren att utveckla sina kunskaper i det svenska språket, få kunskap om de spelregler och kulturella normer som finns på svensk arbetsmarknad och att ge deltagarna en kortare yrkesutbildning inom något av områdena städ, restaurang, vaktmästeri, vård- och omsorg och handel. Resultatet visade att metodiken kan liknas vid Supported Employment metodiken. I Crea fanns strategier för att stödja den enskildes process som innebar att kartlägga och planera, erbjuda orienteringskurser, ge möjlighet att göra praktik på någon av yrkesplattformarna och stöd i att hitta en lämplig arbetsplats. Det var även möjligt att utreda arbetsförmåga genom arbetsträning. Det var möjligt att anpassa insatserna utifrån deltagarens behov. I Creas metodik var det viktigt att bygga broar mellan olika aktörer där handledarna fyllde en central funktion. De fungerade som stöd för både deltagaren, men även för arbets-givarna. Resultatet visade att av totalt cirka 195 deltagare så har drygt 130 har avslutat sin insats i maj 2015. Bland deltagarna var det 73 personer som haft någon form av anställning och 12 personer hade studerat. Creas verk-samhet är viktig då den vänder sig till en grupp som har stora behov av stöd för att integreras i arbetslivet. Det är dock viktigt med fortsatta diskussioner i synnerhet då Crea verkar "i gränslandet mellan sfi och arbetsmarknadsin-satser".
|
|
| 4. |
- Klockmo, Carolina, 1976-, et al.
(författare)
-
Med målet att skapa samverkan mellan idéburen och offentlig sektor : det första steget
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det civila samhället har länge haft en betydelsefull roll i svensk demokrati. Under 2000-talet har ett omfattande arbete pågått för att utveckla folkrörelsepolitiken och dess mål. Syftet har varit att förbättra villkoren för det civila samhället och dess aktörer såsom ideella föreningar, stiftelser och andra nätverk. Under år 2008 skrevs en överenskommelse mellan den svenska staten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de idéburna aktörerna. Överenskommelsen bygger på sex principer för samverkan mellan parterna. Flera kommuner, län och regioner har därefter slutit motsvarande överenskommelser, lokalt och regionalt. Under hösten 2011 togs initiativ till en regional överenskommelse i Västernorrland där fokus varit att utveckla samverkan mellan Landstinget Västernorrland och idéburna organisationer verksamma i länet. Syftet med utvärderingen var att beskriva och analysera verksamhetsinsatser och resultat gällande arbetet med Länsöverenskommelsen Västernorrland. Utvärderarna har deltagit i styrgruppsmöten samt genomfört sammanlagt 11 intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit den Nationella överenskommelsen. Med syfte att sprida kunskap om överenskommelsen har det hållits konferenser och dialogmöten, där det från start funnits ett intresse för frågorna då flertalet organisationer fanns representerade i de möten som arrangerades. Med tiden har antalet medverkande organisationer minskat. Resultatet visade att processen arbetat utifrån tre mål, att utveckla samverkan och partnerskap, att de idéburna ska ges möjlighet att vara bärare av demokratiska värderingar och att skapa förutsättningar för en ökad mångfald av utförare av välfärdstjänster. Det förefaller som att den senare haft ett större fokus, vilket är det omvända i jämförelse med den Nationella överenskommelsen. Det upplevdes svårt att engagera personer i processen, det gäller såväl bland de idéburna organisationerna som bland tjänstemän och politiker från landstinget. En möjlig förklaring till detta kan vara att processen arbetat utifrån flera spår och haft inriktningen att skriva överenskommelsen på en övergripande nivå. Detta har belysts som en svårighet i utvärderingar av andra lokala och regionala överenskommelseprocesser. Dessa skulle sannolikt tjänat på att arbeta utifrån tydligt avgränsade och definierade verksamhetsområden. Ambitionen var att processen skulle avslutas med ett undertecknande av en överenskommelse för samverkan mellan Landstinget Västernorrland och idéburna organisationer i länet. Så blev inte fallet och arbetet fortsätter i viss mån. Processen ska dock inte ses som ett misslyckande då den har fyllt en annan viktig funktion. De idéburna har funnit en gemensam arena att arbeta utifrån. En annan viktig aspekt att betona är att som titeln antyder, det första steget mot att skapa en plattform för samverkan mellan idéburna och offentliga aktörer i Västernorrland har tagits.
|
|
| 5. |
- Klockmo, Carolina, 1976-, et al.
(författare)
-
Mer än bara en anställning : KomiJobb, en aktiv insats med syfte att främja utveckling
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sundsvalls kommun fanns personer som var arbetssökande men som under en längre tid varit beroende av försörjningsstöd. Dessa personer bedömdes ha svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden utan stödinsatser. Socialnämnden fattade beslut om att omfördela resurser från socialtjänsten till Favi. Projektet hette KomiJobb och bedrevs i samarbete mellan socialtjänst, Favi och Arbetsförmedlingen. I projektet har deltagarna haft en tidsbegränsad anställning under ett år i kommunens förvaltingar, ideella föreningar och statliga verk. Anställningsformen finansieras med de omfördelade medlen från socialtjänstens försörjningsstödsbudget. Varje anställning kostade i genomsnitt lika mycket som en persons försörjningsstöd. Anställningen låg utanför ordinarie personalbemanning och deltagarna skulle inte utföra ordinarie arbetsuppgifter. För att få delta i projektet krävdes minst 50 % arbetsförmåga. Syftet med föreliggande rapport var att undersöka KomiJobbs modell och följa upp projekt- och effektmål. Intervjuer har genomförts med medarbetare inom projektet, Arbetsförmedlingen, handledare på arbetsplatserna samt deltagare i projektet. Projektet har samlat in vissa uppgifter kring deltagarna som också har använts. Resultatet visade att under perioden 2013-2015 har 544 personer fått en anställning där hela 36 procent av dessa gick vidare till arbete eller studier efter avslutad anställning. Ett mycket gott resultat utifrån att deltagarna ofta hade någon form av ohälsoproblematik, socialmedicinsk problematik och/eller svårigheter i det svenska språket. Resultatet visade att KomiJobb var en aktiv insats sammansatt av flertalet större och mindre insatser som alla syftade till att rusta deltagarna för inträde på arbetsmarknaden. De resurser som var knutna till projektet och som fanns att tillgå var bl.a. arbetsterapeut, psykolog och företagskoordinator som. Inom KomiJobb fanns också en rad motiverande insatser som syftade till att stärka självförtroendet och självkänslan och ett stöd i att lyfta fram sina starka sidor. Andra insatser som erbjudits var att få stöd i att skriva CV, göra provintervjuer och få del av samhällsinformation. Dessutom var det möjligt att studera deltid med bibehållen lön. Resultatet visade att en anställning med lön hade haft stor betydelse där deltagarna upplevde anställningen som mer meriterande än en praktik. Lönen innebar ofta ökade ekonomiska resurser vilket hade haft positiv påverkan inom andra livsområden. Resultatet visade att medarbetare i projektet erbjöd ett konkret och handfast stöd vilket deltagarna uppskattade. KomiJobb innehöll mycket, men det fanns också utvecklingspotential bl.a. få mer variation på arbetsplatser och utveckla samarbetsformerna med andra aktörer. Uppföljande statistik bland deltagarna visade att 73 % av deltagarna inte hade försörjningsstöd två år efter avslut i projektet. Som titeln antyder så innebar KomiJobb mer än enbart en anställning.
|
|
| 6. |
- Zimic, Sheila, et al.
(författare)
-
Ungdomar i Härnösand - åsikter och attityder : LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällesfrågor MUCF (tidigare Ungdoms-styrelsen) har utvecklat Lupp-enkäten - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken som ett verktyg för kommunernas ungdomspolitiska arbete. Tanken är att kommunerna på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer.Denna rapport är produkten av Härnösand kommuns analys av enkätsvaren från ungdomar i årskurs 8 på högstadiet och gymnasiets år 2. I lupp besvarar ungdomar frågor som är indelande i sju tematiska avsnitt – fritid; skola; politik och samhälle; trygghet; hälsa; arbete och framtid. I rapporten tillämpas ett normkritiskt ung-domsperspektiv. Det innebär bland annat att resultaten, det vill säga ungdomars svar, analytiskt ställs i relation till dominerande föreställningar som finns om unga och föreställningar om relationen mellan ungdom och vuxen. I denna rapport be-traktas inte kategorierna ungdom och vuxen som naturligt givna utan snarare som konstruktioner inbäddade i samhällets strukturer.Delaktighet är ett genomgående tema i rapporten som diskuteras främst utifrån vilka möjligheter ungdomar har till delaktighet och inflytande. Med möjligheter av-ses de yttre ramarna eller förutsättningarna att inkluderas, att få vara delaktig och göra sin röst hörd.Rapporten innehåller åtta kapitel som består av en inledning, en redogörelse för ur-val och genomförande och därefter kapitel som fokuserar på specifika teman som omfattas av luppundersökningen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bolin, Malin, 1974-, et al.
(författare)
-
Tid för återhämtning? : - en utvärdering av Projekt arbetstid
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: I flera kommuner har socialtjänsten under lång tid haft hög personalomsättning bland socialsekreterare och tillika stora svårigheter att rekrytera dessa. Mot den bakgrunden strävar alltfler kommuner efter att bli attraktiva arbetsgivare genom att erbjuda goda arbetsvillkor. Några kommuner har prövat olika arbetstidsmodeller där den arbetsplatsförlagda arbetstiden förkortas. Som en del av kompetensförsörjningsstrategin beslutade Örnsköldsviks kommun att under åren 2019 och 2020 pröva att förkorta den arbetsplatsförlagda arbetstiden med 45 minuter per dag i ”Projekt arbetstid” bland myndighetsutövande personal inom avdelningen för social utredning.Metod: I utvärderingen besvarade all personal som ingick i projektet en enkät kring arbetsmiljö och hälsa. Enkäten skickades ut inför projektstart (2019) och ett år in i projektet (2020). Däremellan genomfördes individuella intervjuer med enhetschefer och fokusgruppsintervjuer med personalen. Intervjuerna med personalen skedde enhetsvis.Resultat: Projektets huvudmål var att främja möjligheter till återhämtning och det upplever majoriteten av personalen att de har fått. En faktor som särskilt lyfts fram är flexibilitet, att personalen kan ta ut tid för återhämtning vid behov under veckan. Resultatet visar också positiva förändringar rörande personalens hälsa. Det skedde en generell effektivisering av mötesrutiner och teknikanvändning, samt utveckling av mer kollektiva arbetssätt på vissa enheter och en förändrad syn och hantering av arbetstiden hos enskilda medarbetare. När det gäller arbetsmiljön framkom en generellt positiv bild med goda utvecklingsmöjligheter och en stark social gemenskap, men även förekomst av potentiella riskfaktorer som högt arbetstempo och lågt inflytande. Projektet bidrog till att en större andel av personalen började arbeta heltid. Faktisk bemanning och förekomsten av organisatoriska förändringar i övrigt påverkade personalens möjligheter att förändra arbetssätt, arbetsmiljö och ta ut återhämtningstid. Avslutningsvis vill vi påminna om att utvärderingen genomfördes innan verksamhetens organisering anpassades till pandemins utbrott.
|
|
| 9. |
- Bostedt, Göran, 1956-
(författare)
-
Kunskapsnätverk för regional utveckling i Västernorrland
- 2012
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I rapporten diskuteras vad som krävs i ytterligare kunskapsnätverk för att förstärka möjligheterna till regional utveckling i Västernorrland.Några av dess viktigaste slutsatser är behovet av ett utvecklat fokus kring vad som utgör en attraktiv region, en analys av regional interdependens och kulturanalyser för att skapa en känsla samhörighet och gemensamt sammanhang.
|
|
| 10. |
- Bostedt, Göran, 1956-, et al.
(författare)
-
Ungdomar i Västernorrland : Åsikter och attityder
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultat från ungdomsstyrelsens enkät som administrerats av kommunerna till ungdomar i åk 8 och gymnasiets år 2. (Timrå och Sollefteå har använt enkäten i åk 7-9 och år 1-3.) Den här rapporten har ett länsperspektiv och skiljer sig därför en del från de kommunrapporter som berör samma enkät
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Jakobsson Lund, Anna, et al.
(författare)
-
En handbok om brukarrevision : Kvalitetsutveckling genom egen erfarenhet av psykiska funktionshinder
- 2008
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Som en del av Nationell Psykiatrisamordnings projekt om brukarinflytande; Inflytandeprojektet, genomfördes under 2005 och 2006 försöksverksamhet med brukarrevisioner. Brukarrevision innebär att personer som har egen erfarenhet av psykiska funktionshinder granskar verksamheter som ger stöd åt personer med psykiska funktionshinder.Denna bok kan ses som en introduktion till brukarrevisioner som verktyg. Den beskriver orsaker att använda brukarrevision och ger praktiska råd om hur brukarrevisioner kan genomföras. Grunden för handboken är de erfarenheter som gjorts av fyra brukarrevisionsgrupper från 2005 till idag.
|
|
| 13. |
- Klockmo, Carolina, 1976-, et al.
(författare)
-
En väg in : Arbetsmarknadstorget, en plattform för samverkan
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsmarknadstorget i Sundsvall är ett samverkansprojekt där ingående parter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (Favi) och Landstinget Västernorrland. Vid Arbetsmarknadstorget arbetar olika personalkategorier från de ingående aktörerna under samma tak gemensamt med stöd och insatser. Inom arbetsmarknadsområdet benämns arbetsmodellen som ”one-stop-shop” eller ”En gemensam in-gång”. FoU Västernorrland har följeforskat projektet under en treårsperiod med fokus på analys av framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter rörande samverkan mellan de ingående aktörerna. Följeforskningen bygger på deltagande observation vid olika möten, intervjuer med deltagare, anställd personal, representanter från referensgrupp chefer, och styrgrupp samt Arbetsmarknadstorgets egen statistik.Resultaten visar att projektets effekt- och projektmål har uppnåtts. Resultatet visade att personalen vid Arbetsmarknadstorget har närmat sig varandra och har hittat ett gemensamt arbetssätt, etik och värdegrund. Detta återspeglas tydligt i deltagarnas berättelser där tron på individen, helhetssyn, flexibilitet och meningsfullhet lyfts fram som de viktigaste framgångsfaktorerna. När det gäller samverkan på organisationsnivån, står Arbetsmarknadstorget inför utmaningar. En utmaning handlar om att gemensamt hitta lösningar för att täcka upp de grå zonerna som identifieras. En sådan fråga uppstod under projekttiden, som också organisationerna med gemensamma krafter funnit en lösning på. Ledningskonstellationen har förändrats under projekttiden vilket innebär att det är viktigt att hitta gemensamma mål och visioner så att samtliga aktörer ”drar åt samma håll”. En diskussion gällande målgruppen för Arbetsmarknadstorget är särskilt viktig eftersom resultaten pekar på att vissa grupper inte nås. Ett viktigt led i det framtida arbetet är att aktörerna enas om en målgruppsdefinition och synliggör vilka motiv varje aktör har med sitt deltagande i samverkan. Det handlar om att få syn på var och hur varje myndighet kan mötas. Ett led i att skapa goda förutsättningar för samverkan är att samtliga aktörer bemannar Arbetsmarknadstorget enligt avtal samt att det finns en kontinuitet i bemanningen. Resultaten visar att den kollegiala nivån (teamet) och teamets gemensamma värdegrund och arbetssätt är avgörande för ett lyckat utfall för deltagarna. En viktig faktor är också att enbart Arbetsmarknadstorgets ärenden behandlas på Arbetsmarknadstorget för att skapa kongruens och därmed stärka verksamhetens legitimitet. Sammantaget finns flera framgångsfaktorer att peka på och Arbetsmarknadstorget har goda förutsättningar att möta framtida utmaningar.
|
|
| 14. |
- Klockmo, Carolina, 1976-, et al.
(författare)
-
Medarbetardriven förändring : Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid, en drivkraft för att utveckla nya arbetssätt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sundsvalls kommun har en satsning på förkortad arbetstid genomförts för tre grupper inom Individ- och familjeomsorgen. Satsningen har pågått från september 2016 till september 2017 och FoU Västernorrland har haft upp-draget att utvärdera den.Bakgrunden till satsningen var en ambition från Socialtjänstens ledning att efter en lång period av svårigheter med att rekrytera och behålla kompetens och stor stress bland medarbetarna utveckla socialtjänsten till en attraktiv arbetsgivare. Förkortad arbetstid är en av flera insatser som testats, både före och under projekttiden.Förutsättningarna för satsningen var att medarbetarna i de tre utvalda grup-perna schemalades mellan 8.00 och 15.00 eller mellan 10.00 och 17.00. För-troendearbetstid och möjlighet till hemarbete utan särskilda skäl togs bort. Större delen av kompetensutvecklingen samt all friskvård skulle ske utanför den schemalagda tiden. I samband med förändringen utvecklade också grupperna sina arbetssätt, både för individen och gruppen som helhet, med fokus på att göra mindre av det som inte leder till kvalitet för klienten och förbättra de arbetssätt som är basala för verksamheten.Material till utvärderingen har samlats in dels genom granskning av doku-ment från projektet och statistik från socialtjänstens personalavdelning och dels genom intervjuer med personal, chefer, samordnare och facklig organi-sation. Resultaten har också återförts till berörda enheter och högsta led-ningen innan analysfasen, där utvärderingens bild av satsningen har bekräftats.Utvärderingen visar att det som ser ut som en enkel förändring innehåller långt fler delar än endast arbetstid. Medarbetarna har ändrat sitt sätt att ar-beta och lägga upp sin arbetstid, det har gjorts förändringar av strukturer som till exempel minskat antal möten och resor och det har skapats en kultur där arbetets olika moment granskas kritiskt och tas bort eller ändras om de inte tillför kvalitet.Detta förändrade arbetssätt har inneburit bibehållen eller förbättrad kvalitet för klienten samtidigt som medarbetarnas känsla av kontroll över sin arbets-situation såväl som deras medvetenhet om arbetets processer har ökat. Den förkortade arbetstiden har gett medarbetarna en möjlighet till reflektion och bearbetning som är mycket viktig i en ofta mycket pressad arbetssituation. Balansen mellan krav och stöd i arbetet har därmed blivit bättre. Detta visar sig i minskad stress hos alla medarbetare samt minskade sömnsvårigheter och bättre vanor hos vissa. Sjukskrivningarna har minskat något och det är i dag möjligt att rekrytera och behålla personal även till dessa kravfyllda tjänster.Utvärderingen drar slutsatsen att satsningen på ett mycket lyckat sätt skapat förutsättningar för medarbetarna att själva driva förändringsarbete. Förutom individuella hälsoaspekter har en kultur uppkommit som är positiv till för-ändring och där arbetsgivaren ses som en möjliggörare och inte bara en kravställare. Genom att värdera sina medarbetare och visa dem tillit har förutsättningarna för att vara en attraktiv arbetsgivare skapats.
|
|
| 15. |
- Bladh, Marie-Louise, et al.
(författare)
-
Inventering och kartläggning av behov för personer med psykiska funktionshinder. : Resultat för Härnösands kommun
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt 5a § SoL ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen för människor med psykiska och fysiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet. En inventering och kartläggningsprojektet infördes under 2005 i Härnösands kommun i samarbete med FoU Västernorrland och Landstingets sjukvårdsdistrikt. Syftet med kartläggningen har varit att öka möjligheten att kunna planera bra insatser till personer med psykiska funktionshinder. Avsikten är att beskriva de olika behov som finns hos de individer och grupper som psykiatrireformen riktade sig till, men även behov som andra med psykiska funktionshinder har idag. Projektet skulle därför också försöka kartlägga behoven bland individer som riskerar att bli allvarligt psykiskt funktionshindrade och bland dem som har börjat en återhämtningsprocess. Resultaten bekräftade många behov som är väl dokumenterad, att personer med psykiska funktionshinder leva i samhället men har få möjligheter att aktivt delta i samhällslivet runt omkring dem. Resultaten pekade också på nya behov som har kommit fram och som kanske kan vara en ledtråd till nya möjligheter som kommun måste ta hänsyn till.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Bostedt, Göran, 1956-, et al.
(författare)
-
Unga och arbete : Strukturella faktorer och individuella lösningar i arbetsmarknadspolitiska projekt - En kunskapsöversikt
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie har varit att analysera effekterna av de olika ar-betsmarknadspolitiska insatser som gjorts i Västernorrland för unga. Som underlag till analys har erfarenheter från olika arbetsmarknadspolitiska insatser i såväl Sverige som helhet (sekundäranalyser av genomförda utvärderingar för Sverige som helhet) som i Västernorrland (primärana-lys av utvärderingar som gjorts av genomförda projekt) använts. Därtill har inläsning av relevant teoretisk litteratur gjorts i syfte att sätta in det empiriska materialet i ett sammanhang. I studien har de olika inventerade projektens problemfokus kontrasterats mot en analys av ungdomars ut-satthet idag. Vi har intresserat oss för om problemfokus har utgjort en relevant översättning/förståelse av ungdomars behov idag.Studiens målgrupp har varit ungdomar i åldern 16-24 år. En mycket vik-tig och central del av vår studie har varit att inventera olika arbetsmark-nadspolitiska projekt som genomförts för ungdomar i Västernorrland åren 2007-2012 och analysera upplägg och resultat av dessa projekt. In-venteringen har medfört behov av olika typer av avgränsningar. Det em-piriska underlaget kan därför mer karaktäriseras som ett urval av det to-tala antalet projekt i länet än en total sammanställning.Studiens slutsatser kan sammanfattas i följande punkter: Ett allt för stort fokus på individ kan medföra att de struktu-rella hindren glöms bort. Ett medicinskt perspektiv vid arbetsmarknadsåtgärder för-stärker fokus på individens beteenden och brister, d.v.s. att arbetslöshet riskerar att medikaliseras. Tillstånd eller process? Utanförskap framställs ofta som ett individuellt tillstånd där åtgärderna framförallt inriktas mot individen. Vi ställer frågan om inte andra begrepp, som t.ex. marginalisering, social exkludering eller etablering, kan lyfta fram en process där strukturella hinder får större fokus? Ett utvidgat problemfokus kan leda till nya former av sam-verkan med fler aktörer och alternativa arbetssätt. Socialt kapital utgör en viktig del av problemlösning. Ung-domarna själva, men även litteraturen, har tagit upp bris-tande socialt kapital, oftast en brist av kontakter, som ett av de största hindren att etablera sig i arbetslivet. Samverkan är något viktigt och betydelsefullt. Vid samver-kan behöver dock helhetsperspektivet förstärkas i förhål-lande till en sektoriserad specialisering. Samtidigt som vi menar att samverkan är viktigt, är det inte ensamt tillräckligt. Samverkan som kortsiktig lösning av ungdomars sammansatta behov får inte utesluta funderingar kring behov av institutionell förnyelse.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Dalin, Rolf, et al.
(författare)
-
Från fixare till coach : Undersökning av arbetsmetoder inom arbetsmarknadsenheter i Västernorrlands län
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Västernorrlands län har det vuxit fram ett behov av en samsyn kring hur arbetet mot arbetssökande ska bedrivas. Under 2007 har en samarbetsgrupp satts samman där arbete sker för att utveckla den modell som används i Kramfors så att den kan användas i hela länet. Som en del i detta arbete har en studie av de arbetssätt som har funnits i länet under tiden från Datortekens start fram till idag. Denna rapport är resultatet av den studien. Rapporten visar att arbetet i de flesta kommuner är liknande, även om variationer finns. Fokus har gått från att ligga på utlärning av formella kunskaper, inom till exempel data till att idag ligga på självstärkande övningar och attitydförändring hos den enskilde. I rapporten beskrivs de utmaningar som ligger i framtiden när handläggare på arbetsmarknadsenheterna måste hitta nya roller, arbeta med nya målgrupper och skapa samarbeten med nya partners.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Dalin, Rolf
(författare)
-
Teleseminarium : högsta expertis till lägsta kostnad
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Teleseminarium är namnet vi satt på en distansöverbryggande seminarieform. Med det menar vi att grupper av seminariedeltagare är uppkopplade till ett �telemöte� där experter/forskare kan delta per telefon från sitt vardagliga arbetsrum. Genom att organisera seminarier på detta sätt kan man få en hög tillgänglighet på expertis vid seminarierna samtidigt som man spara stora resurser i termer av restid och övriga resekostnader. Organiserandet av teleseminarier kräver relativt lite resurser i termer av tekniska investeringar och är enkla för deltagare att ta till sig utan nämnvärda utbildningsinsatser.
|
|
| 24. |
- Dalin, Rolf, et al.
(författare)
-
Utvärdering av ACCESS : ett projekt om ungdomar, arbetslöshet och anställningsbarhet
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Access är ett projekt för ungdomars anställningsbarhet som bedrivits av Arbetsmarknad unga/ Motivator i Sundsvalls kommun. Grundläggande träning och coachning (Entré) med de unga långtidsarbetslösa deltagarna har kombinerats med praktik på företag (Trainee) under sammanlagt 6 månader.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Hillborg, Helene, et al.
(författare)
-
Ett förtroendeuppdrag : Kartläggning av hinder och framgångsfaktorer för brukarråd och brukarinflytande inom missbruks- och beroendevården
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Brukarmedverkan nämns ofta som en grundläggandedel i en kunskapsbaserad praktik. SKL har inom ramen för projektet ”Kunskap till Praktik” satsat på att utveckla brukarråd inom missbruk-och beroendevård som en metod för att öka brukarinflytande. Rapporten som presenterats här är en del i projektet. Syftet var att kartlägga och beskriva hinder och framgångsfaktorer som kan göraskillnaden mellan passiv brukarmedverkan och ett riktigt inflytande på kollektiv nivå. Studienbestårav en enkätundersökning, ett antal intervjuer och enkunskapsöversikt. Enkäten riktade sig till brukarrådsmedlemmar och myndighetsrepresentanter i fem utvalda län som har ingått i SKLs projekt. Intervjuer har utförts med nyckelaktörer i dessa råd. Resultaten visade att de hinder och framgångfaktorer som brukarrådsmedlemmar och myndighetsrepresentanter beskrev stämde överens med varandra och med den internationella litteraturen. Både brukare och professionella har i litteraturen och i studien lyft fram faktorer kopplade till maktrelationer, förankring, resurser, delaktighet och långsiktighet. Ofta anges dessa hinder både som hindrande och möjliggörande beroende på hur omständigheterna serut. Kunskapsöversikten och vår undersökninghar också enhälligt beskrivit brukarinflytande på kollektiv nivå som en positivoch värdefull del i verksamhets-och systemutveckling. Hinder finns, men presenterades som problem som kunde lösas. Den litteratur som vi funnit fokuserar framförallt på processer för att öka brukarinflytande. En viktig utmaning för framtidenär nu att utveckla studier som fokuserar på brukarråds inflytande och de effekter som detta ger i missbruks-och beroendevården.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Lundström, Annelie, et al.
(författare)
-
Vårdhund : i rehabilitering inom äldreomsorgen
- 2012
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En vårdhund är en hund som utbildats till arbete inom vård, skola eller omsorg. På ett särskilt boende för äldre i Härnösands kommun har arbets-terapeuten använt vårdhund som redskap vid rehabilitering. Två olika grupper fick träna med vårdhunden: personer som var i fysiskt god form men inte ville delta i boendets aktiviteter på grund av exempelvis demens, ångest, oro eller aggression samt personer som efter träning på traditionellt vis inte hade uppnått de mål som de borde ha uppnått efter träningsperioden. Totalt tränade 27 personer med vårdhundteamet. Utvärdering av träningen gjordes separat för varje grupp med fokus på livskvalitet respektive ADL-förmåga. De instrument som användes var QUALID och ADL-taxonomin. Samtliga av dem som tränade med hunden hade efter avslutad tränings-period ökat sin grad av livskvalitet eller förbättrat sin ADL-förmåga. Hunden medförde ökad glädje och meningsfullhet i vardagen. Hunden bi-drog också till att aggressiviteten hos en del personer minskade, och att det blev lugnare på avdelningen. I vissa fall kunde lugnande mediciner sättas ut efter träning med hunden.
|
|
| 30. |
- Nyberg, Maria, et al.
(författare)
-
Läkemedelsgenomgång enligt distansmodellen : i Timrå kommuns särskilda boenden 2006-2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flera undersökningar har visat att det finns brister i kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. Äldre behandlas ofta i onödan och får ibland läkemedel som inte passar ihop. I syfte att förbättra kvaliteten i läkemedelsanvändningen har Timrå Kommun under ett års tid prövat en rutin för läkemedelsgenomgång enligt distansmodellen. Målet med projektet var att på ett kvalitetssäkrat sätt kunna utvärdera läkemedelsanvändningen, och om möjligt minska antalet läkemedel per vårdtagare, för att uppnå optimal hälsa hos äldre personer i särskilt boende.
|
|
| 31. |
- Pettersson, L, et al.
(författare)
-
Projekt Viktor Vinde -Vägen till ett salutogent arbetssätt i särskilt boende för personer med demenssjukdom
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt i ett salutogent synsätt har personal på Älandsgårdeni Härnösands kommun utvecklat ett nytt arbetssätt för sitt dagligaarbete. Syftet med utvecklingen var att ge personer med demenssjukdomgoda förutsättningar att behålla sin naturliga dygnsrytm samt attskapa en harmonisk miljö där de äldre ges möjlighet att behålla sitt”jag” och därmed känna att de ingår i ett sammanhang.Med hjälp av olika verktyg, bland annat planeringstid, en tydligt uttaladvårdfilosofi och förändring av personalens arbetstider har manuppnått flera positiva förändringar, både för de äldre som bor påÄlandsgården, deras anhöriga och personalen.
|
|
| 32. |
- Rosenberg, David, et al.
(författare)
-
Inventering av personer med psykiska funktionshinder. : Resultat från Örnsköldsviks kommun
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt 5a § SoL ska kommunen göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden för människor med psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet. Hösten 2005 fick Opsam (operativ samverkan) uppdrag att arbeta fram ett förslag till handlingsprogram för att kunna samordna insatserna mellan huvudmännen för denna målgrupp. För att kunna arbeta fram ett förslag så beslutade Opsam att först inventera hur många som ingår i målgruppen. En inventering och ett kartläggningsprojekt genomfördes i Örnsköldsviks kommun under hösten 2006 och våren 2007 i samarbete med FoU Västernorrland.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Rosenberg, David, et al.
(författare)
-
Med på resan, metoder och tillfrisknandefaktorer i psykiatrisk rehabilitering. : en studie om Samrehab
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan man tillämpa de olika teorier och modeller som tillhör den snabbväxande kunskapsområdet, psykiatrisk rehabilitering och återhämtning? Tio år efter psykiatrireformen har få arbetslivsinriktade rehabiliteringsverksamheter lyckats överleva och utvecklats i Sverige, trots en välförankrad arbetslinje i handikappolitiken. Efter en FoU-cirkel där deltagarna, som är också medförfattarna till rapporten, fick reflektera över deras egen verksamhet, har två studier genomförts där syftet var att belysa den praktiska verksamheten och undersöka brukarnas upplevelse av återhämtningsfaktorerna. En stor grad av överensstämmelse pekade på en lyckad verksamhet, där brukarna kände en stor delaktighet i rehabiliteringsprocessen och kunde bekräfta kunskapen, attityderna och metoderna som personalen omsatte i praktiken. Rapporten kan användas som ett underlag i verksamhetsplanering för att fokusera på de olika praktiska insatser som tillhör en bra återhämtning och rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder.
|
|
| 36. |
- Swan, Å, et al.
(författare)
-
Hemtjänst - vad är viktigt för kunden
- 2012
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En hemtjänstgrupp har granskat sin verksamhet och dess förmåga att leverera utifrån antagandet att syftet med hemtjänsten är att ge sina kunder det stöd de behöver för att klara sig själva och uppnå livskvalitet. Studien visade att hemtjänstorganisationen inte var särskilt bra på att leverera det som kunderna ansåg vara viktigt. I stället för att utgå från vad som var viktigt för kundernas stod organisationens behov ofta i centrum, vilket ledde till bristande kvalitet.Kunderna ansåg att kontinuitet, att det är samma personer som kommer hem till dem, var mycket viktigt. I genomsnitt besöktes varje kund av 26 olika personer varje månad. Den som hade sämst kontinuitet fick hjälp av 58 olika personer. I rapporten redovisas fakta om hemtjänstens leveransförmåga, en kartläggning av vad som orsakar bristerna samt idéer till förbättring.Författare:
|
|
| 37. |
|
|
