| 1. |
- Abrahamsson, Ingemar
(författare)
-
Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material, vattenfärg och grumlighet. De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika. Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.
|
|
| 2. |
- Ahlén, Ingemar, et al.
(författare)
-
Gotlands fladdermusfauna 2014 : Arternas status och förändringar
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fladdermusfaunan på Gotland har tidigare undersökts fyra gånger, 1980-81, 1993, 1997 och 2005. Därtill har fladdermössens beteenden vid vindkraftverk och under migrationen studerats på Gotland flera år på 2000-talet. För att fladdermusprojektet inom LifeELMIAS, Gotland 2014, som omfattade tio Natura 2000-områden, skulle kunna jämföras med de tidigare inventeringarna bestämde vi i samråd med Länsstyrelsen att komplettera med linjetaxeringar och artkarteringar i flera för faunan värdefulla områden. Hela materialet från alla undersökningarna skulle då kunna användas med syftet övervakning, dvs. för att påvisa förändringar i faunan och beskriva arternas status. Under juli 2014 då det huvudsakliga arbetet ägnades åt Natura 2000-områdena kunde vi påbörja linjetaxeringarna på natten sedan artkarteringen i de utvalda områdena avslutats. Under augusti gjordes artkartering i områden som vid tidigare inventeringar visat sig artrika eller på annat sätt var intressanta. Från dessa gjordes då också linjetaxeringar efter avslutade artkarteringar. Hela materialet från 2014 baseras på 7291 observationer av fladdermöss. Förslag om ändrade svenska artnamn på fladdermöss som publicerats under arbetet med denna artikel (de Jong m.fl. 2015) gör att vi i avsnittet om arternas status tillfogat de ändrade nya namnen inom parentes efter de gamla namnen.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ambjörnsson, Elina
(författare)
-
Underlag till handlingsplan för grön infrastruktur i Gotlands län : Del A - Bakgrund och sammanhang,Del B - Regionala förutsättningar,Del C - Fokusområden
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gotlands landskap är unikt. I länet finns en oerhörd mångfald av djur, växter, natur- och kulturmiljöer som inte går att finna någon annan motsvarighet till i Sverige. Den kalkrika berggrunden, den geografiska placeringen som en ö i Östersjön och det milda klimatet, liksom öns rika historia, har alla bidragit till en rik biologisk mångfald, ett högt antal endemiska arter och unika naturupplevelser. Regeringen har gett alla län i uppdrag att lägga grunden för ett sektorsövergripande arbete för en fungerande grön infrastruktur i landskapet. En fungerande grön infrastruktur utgörs av ekologiskt fungerande nätverk av livsmiljöer, processer och strukturer på land och i vatten. Att arbeta med grön infrastruktur innebär attta ett helhetsgrepp om naturvårdsfrågorna och ha ett landskapsperspektiv vid fysisk planering, exploatering, pågående mark- och vattenanvändning och i naturvårdsarbetet. Genom att arbeta för grön infrastru ktur kan ekosystemtjä nster som är viktiga för samhället förstärkas och bevaras. På så sätt kan samhället rusta sig inför kommande effekter av klimatförändringar såsom värmebölja och torka, samtidigt som Gotlands invånare får en god tillgänglighet till både naturområden och friluftsliv. På Gotland har vi vaIt att fokusera arbetet i grön infrastru ktur på fyra fokusom råden, varav tre är naturområden och det fjärde är sociaIt. Gemensamt för de fyra fokusom rådena är att de alla är viktiga för Gotlands framtid, tillväxt och utveckling. De har alla fyra unika värden som till viss del bara finns på Gotland, samtidigt som de producerar viktiga ekosystemtjänster som samhället behöver. De fyra fokusområdena är också områden som alla behöver särskild uppmärksamhet för att kunna ta vara på, behålla och utveckla de värden och tjänster som de erbjuder. Syftet med detta underlag till handlingsplan är att det ska utgöra en kunskapsplattform som det framtida arbetet med grön infrastru ktur kan utgå ifrån.
|
|
| 5. |
- Andersson-LI, Martin
(författare)
-
Undersökning av flodnejonöga och svartmunnad smörbult i Gotlands vattendrag
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- eDNA (environmental DNA) har under det senaste decenniet visat sig vara ett lovande verktyg för inventering av vattenorganismer inom miljöövervakning och andra miljöundersökningar. Undersökningsmetoden baserar sig på det faktum att alla levande organismer, både växter och djur, kontinuerligt avger genetiska avtryck i miljön i form av slem, avföring, svett och döda celler. Dessa genetiska spår kallas eDNA. Akvatiskt eDNA är spåren som organismer avger i vattenmiljön. eDNA kan utvinnas ur små mängder vatten och genom molekylära analyser ange vilka arter som befinner sig inom ett område utan att man vare sig ser eller fångar in organismen. Eftersom eDNA i vattenmassan är kortlivat ger analyserna en bild av artförekomst i nutid. AquaBiota har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotland inhämtat och sammanställt eDNA- analyser för flodnejonöga och svartmunnad smörbult i 25 lokaler. Provtagningsplanen, framtagen av WSP, innehöll ursprungligen 31 lokaler men då sex av lokalerna var uttorkade vid provtagningstillfället inventerades endast 25. Flodnejonöga hade säkerställd positiv detektion i sju lokaler och en ytterligare lokal där 1/3 delprov påvisade förekomst. Detektion av svartmunnad smörbult gjordes vid tre lokaler i Bungevik, Gothemså och Skarnviksån på Gotlands östsida. Detektioner av både flodnejonöga och svartmunnad smörbult skedde i områden där arterna observerats tidigare under den senaste 15 års-perioden (Artfakta). Detektion av svartmunnad smörbult gjordes dock i sötvatten som var hydrologiskt avgränsad från kusten i lokalerna vid Gothemså och Skarnviksån. Vi bedömer därmed att detektion ska tolkas som att svartmunnad smörbult nyligen befunnits sig i avrinningsområdet uppströms om provtagningslokalerna. Detta är första gången enligt Artfakta och oss veterligen som svartmunnad smörbult rapporterats i limniska system på Gotland.
|
|
| 6. |
- Andersson, Mattias
(författare)
-
Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i gotländska hamnar 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 21 augusti – 30 september utfördes en översiktlig inventering av svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i nio hamnar runt Gotland. De hamnområden som fiskades var: Kappelshamn, Strå hamn, Slite hamn, Herrviks hamn, Ronehamn, Klintehamn, Burgsviks hamn, Vändburgs hamn samt Visby hamn. Fisket bedrevs med två olika typer av kräftburar och ansträngningen i hamnarna varierade p.g.a. verksamhet och hamnarnas utformning. Av de nio hamnar som undersöktes kunde förekomst av svartmunnad smörbult påvisas i fem hamnar varav två av dessa var kända sedan tidigare. Dessa hamnar är Visby hamn, Klintehamn, Kappelshamn, Strå hamn och Slite hamn. Resultatet visar tydligt att den gemensamma nämnaren för de hamnar där svartmunnad smörbult förekommer är hamnar med flera anlöp av lastfartyg årligen. Hamnar utan förekomst av svartmunnad smörbult fungerar i huvudsak som fiske- och fritidsbåtshamnar.
|
|
| 7. |
- Angelöf, Ingrid
(författare)
-
Svampinventering av lövmarker på södra Gotland 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten var mycket varm och torr. Nederbördsmängderna var små, regnet kom ojämnt fördelat och regnskurarna träffade i huvudsak norra Gotland. Ett stort antal lövmarker på södra Gotland hade föreslagits för inventering och lokalerna fick i första hand prioritertas efter den allmänt magra tillgången på svamp. Svampsäsongenbörjade i september med några lovande fynd av mycket sällsynta svampar, som sned rödmussling (Crepidotus autochtonus) som är VU i Danmark och "Blåeggad spindling" (Cortinarius lepistoides) rödlistad som kunskapsbrist DD. Inte förrän långt fram på höstennär svampsäsongen normalt börjar ta slut, föll det större mängder regn, som bl.a. gynnade många vedsvampar. I början av november hittades skorpplätt (Dacrymyces enatus) som ny art för Gotland. Arten är mycket sällsynt och rödlistad som starkt hotad EN. Samtidigt hittades kandelabersvamp (Artomyces pyxidatus) rödlistad som nära hotad NT. I början av december, detta märkliga år, kunde man ännu få se färska fruktkroppar av fager vaxskivling (Hygrocybe aurantiosplendens) NT.
|
|
| 8. |
- Angelöf, Ingrid
(författare)
-
Svampinventering av några lövmarker på södra Gotland 2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fyra lövomåden på södra Gotland inventerades på svamp under hösten 2018. Områdena var Fardhem prästänge, Gerum prästänge, några utvlad lövmarker i Grötlingbo socken, samt Levide prästänge. Flera sällsynta svampar hittades.
|
|
| 9. |
- Angelöf, Ingrid
(författare)
-
Svampinventering av några prästängen på södra Gotland 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventering av svamp i elva ängen på södra Gotland. Ängena var Ardre prästänge (Mullvalds), Eskelhem prästänge (Maldesänget), Etelhem prästänge, Gerum prästänge, Kräklingbo prästänge, Levide prästänge, Linde prästänge, Silte prästänge, Vall prästänge, samt Öja prästänge (östra och västra delen).
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Arup, Ulf, et al.
(författare)
-
Öländsk tegellav Psora vallesiaca på Öland och Gotland 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SAMMANFATTNINGÖländsk tegellavPsora vallesiaca är rödlistad som akut hotad (CR). Arten var fram till2005 känd från en lokal på Öland, där den blev funnen 1970. Under 2004–2006 hittadesfyra nya lokaler på Gotland under samma period togs ett åtgärdsprogram fram för attsäkerställa artens fortlevnad i landet. I åtgärdsprogrammet föreslogs en inventering påÖland och Gotland för att försöka finna nya lokaler i landet och för att få ett bättre greppom ekologi, status och utbredning. I denna rapport redovisas resultaten av dennainventering, som utfördes 2007.Inga nya lokaler hittades på Öland och chansen att finna nya lokaler där får nu anses somsmå. På Gotland hittades fem nya lokaler, varav några med flera dellokaler. Totalt är nu tioaktuella lokaler kända i landet. På Gotland har arten noterats på sammanlagt 34 block elleravsatser och täcker nästan 900 cm2. Lokalerna är spridda på ön, i norr och öster samt längsti söder. Tre av lokalerna ligger i ett naturreservat och de andra är utan formellt skydd.Det är nu, genom de nya fynden, möjligt att beskriva artens ekologi mer i detalj. Denuppträder oftast på väl vittrade kalkstensblock, men även på avsatser. Laven skyr dock denhårda revkalkstenen som bygger upp de flesta raukar, klintar och hällmarker. Man finnerarten huvudsakligen på sidan av blocken och avsatserna, bara mer sällan på ovansidan.Lokalerna bör vara ljusa, helt öppna till halvöppna med gles buskvegetation eller spriddaträd. Under dessa förhållanden är arten oftast fertil och mår väl. Under skuggigareförhållanden mår arten sämre och är ofta steril. Ungefär samma förhållanden gäller desssläkting falsk guldskivlavPsora testacea, som dock påträffas på något hårdare, elleråtminstone inte så vittrad kalksten, men inte heller den växer på revkalksten. Bara på enlokal uppträder arterna tillsammans och intrycket är därför att om den ena arten finns på enlokal är sannolikheten inte så stor att den andra finns.Under inventeringen besöktes de allra flesta områden på Gotland som har gynnsammaförhållanden för öländsk tegellav. Dessa områden är inte speciellt många då kalkstenen påde flesta ställen är för hård och inte tillräckligt vittrad. Mörkertalet för arten bör därför,enligt vår bedömning inte vara så stort. Trots det kan det finnas oupptäckta lokaler ellerdelpopulationer.Flertalet av de aktuella lokalerna hålls mer eller mindre öppna genom bete. Igenväxning ärsåledes inte något större problem idag, men är något man på sikt måsta bevaka. En avlokalerna bör dock röjas omgående. Stenbrottsverksamhet skulle också kunna utgöra etthot mot någon av lokalerna.Uppföljningen av åtgärdsprogrammet bör nu koncentrera sig på att se till att de tio kändalokalerna har så gynnsamma förutsättningar som möjligt för öländsk tegellav. Vissövervakning bör ske, dels på de lokaler där skötselåtgärder görs, dels på några av derikligaste lokalerna.
|
|
| 12. |
- Bengtsson, Birgitta
(författare)
-
Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland 2010-2015 : Sammanställning och utvärdering
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om man jämför resultaten för de olika provpunkterna 1988-2009 med 2010-2015 (18 st) finner man atthalterna har minskat i vattendragen med följande undantag:• Totalkväve: alla provpunkter utom en (Storsundsån, där det skett en obetydlig ökning).• Totalfosfor: alla provpunkter utom fyra (en ökning i Gothemån vid provplatserna Södra Aumunds och Högbro samt i Snoderån Ringome dike och oförändrade halter i Snoderån vid Levide).• Syretärande ämnen (COD): alla provpunkter utom tre (Närkån Stånga, Västergarnsån Liffedarve och Gothemån Hörsne, där de var oförändrade).• Färgtal: alla provpunkter utom fem. (en ökning i Gothemån Västerbjärs och Snoderån Ringome dike, samt oförändrade halter i Gothemån vid Södra Aumunds och vid Högbro, samt i Snoderån, Levide.Av de 28 sammanställda provpunkterna var det en som bedömdes hahög status, en god, nio måttlig, sex otillfredsställande och elva provpunkter bedömdes ha dålig status (baserad på parametern näringsämnen (fosfor)) 2010-2015.De högsta arealförlusterna av fosfor 2010-2015 beräknades för Närkån Stånga (Y21) och när det gäller kväve var de högsta arealförlusterna i Snoderån Ringome dike. De lägsta förlusterna av både fosfor och kväve beräknades för Storsundsån Vallmyr.
|
|
| 13. |
- Bergh, Ragnar, et al.
(författare)
-
Provfiske på ålgräsängar runt Gotland 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I syfte att öka kunskapen om fisksamhället i ålgräsängar runt Gotland har Medins Havs och Vattenkonsulter AB genomfört nätprovfisken på fem utvalda ålgräsängar i Gotlands kustvatten (i rapporten benämnda Ajkesvik, Burgsviken, Lausvik, Klintehamnsviken och Ö Gotlands n kustvatten). Provfiskena gjordes på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län som del i projektet”Skydd av ålgräsängar runt Gotland”. De arter som förekom i störst kvantiteter noterades i samtliga undersökta ålgräsområden. Vanligast förekommande var abborre, skrubbskädda och strömming. Andra arter som förekom i samtliga områden var skarpsill, tobiskung, svart smörbult och den främmande och potentiellt invasiva arten svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus). Svartmunnad smörbult bedöms utgöra ett potentiellt hot för mångfalden i ålgräsängar. Arter som förekom mer sparsamt fångades endast i vissa områden. Skillnader mellan ålgräsområdena noterades gällande fångst per ansträngning. Störst antal fiskar fångades i Ö Gotlands n kustvatten och minst i Burgsviken. I Ö Gotlands norra kustvatten dominerade abborre fångsten, varför andel rovfiskar var högst där. Diversitet, medeltrofinivå, antal stora fiskar per nät och antal rovfiskar per nät beräknades i syfte att undersöka fisksamhällets struktur och funktion. Dessa resultat jämfördes med nät lagda grundare än sex meter vid provfisken utförda vid nordvästra Gotland 2019 samt östra Gotland 2018 och 2019. Jämförelserna visade på högre förekomst av stor fisk på ålgräsängar. Antalet utförda provfisken bedöms dock vara för få för att tydligt påvisa skillnader. Utöver vägning och mätning registrerades könsfördelning av abborre. På abborrhonor undersöktes även kondition och ålder. Undersökningarna visade en normal könsfördelning, undantaget små individer där endast en liten andel kunde könsbestämmas. Samtliga åldersprovtagna individer var mellan noll och fyra år och vid god kondition.
|
|
| 14. |
- Bergh, Ragnar, et al.
(författare)
-
Provfiske på ålgräsängar runt Gotland 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I syfte att öka kunskapen om fisksamhället i ålgräsängar runt Gotland har Medins Havs och Vattenkonsulter AB genomfört nätprovfisken på sex utvalda ålgräsängar i Gotlands kustvatten (i rapporten benämnda Ajkesvik, Vägumeviken, Lausvik, Burgsviken, Fårösund och Klintehamnsviken). Provfiskena gjordes på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län som del i projektet ”Skydd av ålgräsängar runt Gotland”. De arter som förekom i störst kvantiteter (strömming, abborre och skarpsill) noterades i samtliga undersökta ålgräsområden. Andra vanligt förekommande arter var skrubbskädda och den främmande och potentiellt invasiva arten svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus). Svartmunnad smörbult bedöms utgöra ett potentiellt hot för mångfalden i ålgräsängar. En rödlistad fiskart noterades vid provfisket. Torsk är på rödlistan kategoriserad som sårbar och noterades vid provfisket i ålgräsområdet Lausvik. Skillnader mellan ålgräsområdena noterades gällande fångst per ansträngning. Störst antal fiskar fångades i Ajkesvik och minst i Burgsviken. I Ajkesvik dominerade abborre fångsten, varför andel rovfiskar var högst där. Lägst värden gällande diversitet och medeltrofinivå noterades i Burgsviken. Förklaringen till detta var att en mycket stor andel av fångsten utgjordes av strömming. Resultaten från provfisken över ålgräsängar 2020 och 2021 jämfördes med resultat från nät lagda grundare än sex meter från provfisken vid östra Gotland 2018 – 2021 och nordvästra Gotland 2019. Inga tydliga skillnader mellan fisksamhälle i ålgräsängar och andra områden noterades. Jämförelserna visade på något högre förekomst av stor fisk på ålgräsängar. Dock var variationen mellan ålgräsområden mycket stor och vissa ålgräsområden hade mycket låg rovfiskförekomst. Utöver vägning och mätning registrerades könsfördelning av abborre. På abborrhonor undersöktes även kondition och ålder. Undersökningarna visade en normal könsfördelning, undantaget små individer där endast en liten andel kunde könsbestämmas. Samtliga åldersprovtagna individer var mellan noll och fyra år och vid god kondition. Till skillnad från provfisket över ålgräsängar 2020 visade åldersbestämningen 2021 på överraskande få ettåriga individer.
|
|
| 15. |
- Bergh, Ragnar
(författare)
-
Provfiske vid nordvästra Gotland, 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I syfte att framställa underlag för gränsdragning för ett eventuellt bildande av nationalpark, har Medins Havs och Vattenkonsulter AB genomfört ett standardiserat kustprovfiske vid nordvästra Gotland, på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län. Det aktuella området mellan Kappelshamn och Fårösund visar på i huvudsak tre typer av undervattensmiljöer, varefter utvärdering även gjorts utefter dessa delområden.Provfisket visade på små skillnader mellan de tre ingående delområdena i både antal fiskar och vikt per nät. Dock noterades en skev fördelning mellan delområdena främst avseende fångst av skrubbskädda och abborre. Dessa två arter samt strömming var de talrikaste arterna vid provfisket.Diversitet, medeltrofinivå, antal stora fiskar per nät och antal rovfiskar per nät beräknades för nät lagda grundare än 10 meter, i syfte att undersöka fisksamhällets struktur och funktion. Dessa resultat jämfördes med provfisken utförda vid Gotlands östra kust 2018 och 2019. Jämförelserna visade på något högre förekomst av stor fisk och rovfisk samt större fångster vid östra Gotland. Antalet utförda provfisken bedöms dock vara för få för att tydligt påvisa skillnader.Vid provfisket påträffades torsk (Gadus morhua), en art upptagen på artdatabankens rödlista (Artdatabanken 2015). Arten klassas på rödlistan som sårbar (VU) och endast enstaka individer förekom i fångsten.Den främmande och potentiellt invasiva arten svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) fångades i samtliga delområden. Arten bedöms utgöra ett potentiellt hot för mångfalden i kustnära områden.
|
|
| 16. |
- Bergsten, Jan
(författare)
-
Hotad fauna i Gotlands täkter - en inventering med speciell inriktning på gaddsteklar
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2008 har ett flertal arter med speciella räddningsprogram från naturvårdsverket, s.k. ÅGP-arter (åtgärdsprogramarter) eftersökts i gotländska täktmiljöer. Fokus har bland annat legat på att finna nya lokaler för två hotade bin, svartpälsbi (Anthophora retusa) och stortapetserarbi (Megachile lagopoda). Nya lokaler för dessa båda arter har hittats i samband med denna inventering. Ytterligare fynd av ÅGP-arter har gjorts på enstaka lokaler. Liten myrlejonslända (Myrmeleon bore), gräshoppsstekel (Sphex rufocinctus), väddsandbi (Andrena hattorfiana) samt guldsandbi (Andrena marginata) har kunnat konstateras.
|
|
| 17. |
- Bina, Pavel
(författare)
-
Inventering av blodtoppblomvecklare 2006 : Eupoecilia sanguisorbana (Herrich-Schäffer, 1856)
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under inventeringen av blodtoppblomvecklare – Eupoecilia sanguisorbana (Herrich- Schäffer, 1856) på Gotland 2006 kom ytterligare fakta fram om arten. Undersökningen genomfördes i fyra områden (Käldänget, Anga prästänge, Bälsalvret och Alskog) av vilka de första tre är kända områden för arten. Blodtoppblomvecklare hittades bara i Käldänget och i Anga prästänge. Som den bästa lokalen för arten bedömdes Käldänget och som en potentiell lokal föreslås lokalen i Alskog. Om skötseln modifieras i Alskog bedömer jag att det finns goda förutsättningar att fjärilen kan etablera sig eller återintroduceras här.Det konstaterades att blodtoppblomvecklare flyger i de buskiga partierna som omger ängen med blodtopp. Hassel och älggräs som framförallt växer i dessa partier tjänar förmodligen som gömställen. Fjärilen flyger till midnatt och har sin största aktivitet i skymningen och under den första delen av natten. Flygaktiviteten påverkas även av vädret.Bland de larver som påträffades upptäcktes en hög dödlighet. Den orsakades med största sannolikhet av de skinnbaggar som observerades i stora mängder på blodtopp Sanguisorba officinalis L. som är larvernas värdväxt (de lever inne i blommorna). Andra potentiella fiender till larven som påträffades var parasitiska steklar och flugor från familjen Tachinidae.Den bästa metoden för att leta efter arten visade sig vara ljusfångst på duk med kvicksilverlampa. Håvning i skymningen kan i vissa fall vara ett bra komplement. En annan möjlig metod är att söka efter larver i slutet av juli och i augusti. Den andra uppgiften gällde inventering av blodtopp Sanguisorba officinalis L. Jag letadeefter lokaler med örten och bedömde dess status. Totalt besöktes 26 lokaler och blodtopp hittades på 11 av dem, men oftast endast enstaka individer. Två av lokalerna (nr 5 Ängmans, nr 11 Filehajdar) bör undersökas ytterligare eftersom min bedömning är att blodtoppen skulle kunna förekomma här. Jag bedömer att de tre kända förekomstplatserna är mest gynnsamma för både växtens och fjärilens framtida överlevnad. Dock behöver skötseln anpassas så att den gynnar både blodtoppens och blodtoppblomvecklarens biologi och överlevnad.
|
|
| 18. |
- Bína, Pavel
(författare)
-
Inventering av blodtoppblomvecklare (Eupoecilia sanguisorbana) på Gotland 2007-2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport summerar inventeringen av blodtoppblomvecklare 2007–2009 och sammanfattar de hittills kända resultaten från genomförandet av åtgärdsprogrammet. Inventeringen omfattar både vuxna fjärilar och larver. De vuxna fjärilarna har inventerats med håvning, lysning på duk och lysning med ljusfällor. Vid larvundersökningen eftersöktes larver och larvangrepp i blomhuvuden av värdväxten blodtopp Sanguisorba officinalis. Av totalt 26 undersökta lokaler påträffades arten på 20 stycken. 17 lokaler var nya för Gotland, respektive Sverige. Av dessa kunde två sammanhängande områden med livskraftiga populationer med arten urskiljas. Det södra längs kanaler i odlingslandskapet mellan socknarna Ala, Kräklingbo och Anga och det norra omfattande vätar på Bälsalvret och Filehajdar. I båda områdena har fjärilspopulationerna goda möjligheter till kontakt och spridning.
|
|
| 19. |
- Bina, Pavel
(författare)
-
Inventering av blodtoppblomvecklare Eupoecilia sanguisorbana på Gotland, 2014
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventering och övervakning av blodtoppblomvecklare Eupoecilia sanguisorbana utfördes på Gotland i samband med utvärderingen av åtgärdsprogrammet för denna art. Det innebar kontrollbesök på tidigare kända lokaler men också uppsökande av nya lokaler i områden med potentiell förekomst av blodtopp. Syftet med övervakningen var uppföljning av artens population, bedömning av förekomsttrender och populationsstatus till följd av de tidigare genomförda inventeringarna.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Bisther, Mia
(författare)
-
Litteraturstudie om alger utmed Gotlands kust
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Makroalger har alltid varit en värdefull naturtillgång. Redan under 1600- och 1700-talet utvanns soda ur alger för glastillverkning och under 1800-talet utgjorde alger råvaran för framställning av jod. De har använts frekvent som föda både till människor och husdjur och som gödsel eller jordförbättrare inom jordbruket. Dessutom användes alger inom folkmedicinen.Makroalger finns i salt- och bräckvatten. De klassificeras som brun-, röd- eller grönalger beroende på de olika pigment som används vid fotosyntesen och som även ger algen sin karaktäristiska färg. Makroalger är ingen homogen grupp, olika alger har olika strategier. Några arter har långsam tillväxt med fördröjd reproduktion och andra har snabb tillväxt och kort livscykel. Samtliga arter kan dock reproducera sig både sexuellt och asexuellt. Makroalger har ett stort ekologiskt värde eftersom de utgör en stor del av primärproduktionen i den marina näringskedjan. Dessutom förser de haven med syre!Den globala omsättningen av alger 2010 var 19,8 miljoner ton varav majoriteten (95 procent) var odlade alger till ett värde av 4,3 miljarder Euro. Resterande 5 procent omfattar alger som skördats ute till havs. I Östersjöområdet är kommersiell produktion och användning av makroalger fortfarande relativt begränsad. I Europa är omsättningen 82 000 ton (2010) varav enbart 700 ton kom från odlingar.
|
|
| 22. |
- BJÖRKLUND, TERESA
(författare)
-
Visbys tätortsnära skogar: sociala värden
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar enkätundersökningar rörande det sociala värdet för nio tätortsnära skogsområden i och runt Visby. I rapporten ingår också en beskrivning av respektive skogsområde samt information om hur naturmiljön ser ut samt hur området används.
|
|
| 23. |
- Bohman, Petter, et al.
(författare)
-
Skalbaggar på död tall 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har Naturcentrum genomfört en inventering av skalbaggar som ingår i åtgärdsprogrammet för bevarande av skalbaggar på nyligen död tall och åtgärdsprogrammet för bevarande av skalbaggar på äldre död tallved. Inventeringen gjordes under månadsskiften juni-juli 2009 och omfattade sex större talldominerade områden på norra och mellersta Gotland. I varje område besöktes två till femton lokaler i vilka skalbaggar söktes genom direkt eftersök, sållning och på några platser med trädfönsterfällor. Bland arterna knutna till nydöd tallved hittades två av arterna i åtgärdsprogrammet: tallgångbagge Cerylon impressum VU och linjerad plattstumpbagge Platysoma lineare NT. Den förstnämnda observerades på sammanlagt nio lokaler, åtta i trakterna runt Torsburgen och en mellan Anga och Gothem på östra Gotland. Den senare hittades i två exemplar på en lokal i Hejnumområdet. Även två av arterna i åtgärdsprogrammet för äldre död tallved noterades, nämligen tallbarkbaggen Bothrideres contractus EN och hårig blombock Pedostrangalia pubescens VU. Tallbarkbaggen hittades i enstaka exemplar vid Fleringe i Bästeträskområdet och i stort antal i Torsburgens naturreservat. Hårig blombock, som sedan länge är känd från norra Gotland, hittades på ett par lokaler i Bästeträskområdet och på ett par lokaler vid Hall Hangvars naturreservat. Utöver de eftersökta arterna noterades även flera andra intressanta skalbaggar, däribland klubbhornsbaggen Batrisodes hubenthali VU, skarptandad barkborre Ips acuminatus och plattbaggen Pediacus depressus VU på en lokal vardera. De två förstnämnda har tidigare inte rapporterats från Gotland. Inventeringen stärker bilden av att Gotlands län hyser en rik skalbaggsfauna knuten till nyligen döda tallar och äldre död tallved.
|
|
| 24. |
- Boisseau, Oliver, et al.
(författare)
-
Akustisk och visuell inventering av östersjötumlare över Hoburgs bank och midsjöbankarna
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Länsstyrelsen and MCR team conducted a visual and acoustic vessel-based line-transect survey for the presence and distribution of marine mammals over Hoburg’s Bank and Midsjöbankarna from 8th to 16th August 2022. The survey incorporated 1,692 km of on-track acoustic effort over this region of the Baltic Proper, of which 830 km also included visual effort.All of the planned transects were surveyed with at least acoustic effort. Acoustic surveys were conducted using an array of hydrophone elements towed 140 m behind the survey vessel at 5-8 knots; detection of candidate porpoise clicks was conducted using the software package PAMGuard and validated by a human observer. Visual surveys were conducted from the foredeck of the vessel during daylight hours in suitable sea state conditions (sea state 3 or less) by two observers with approximate eye heights of 3.5 m above sea level. There were 10 sightings of grey seals but no harbour porpoises were seen. There were at least 12 acoustic detections of harbour porpoises.When considering only ‘tracks’ (i.e. a sequence of ≥ three clicks with a clear bearing trail), the density of porpoises was estimated as 1.2 porpoises 1000 km-2 (95 % CI 0.3-4.4, CV = 75 %) throughout the study area; this rose to 2.5 porpoises 1000 km-2 (95 % CI 0.6-10.2, CV = 80 %) when incorporating a correction for those animals likely to have been missed. These densities applied to the whole survey block derived abundance estimates of 22 porpoises (95 % CI 6-82), rising to 47 porpoises (95 % CI 12-191), when a correction for availability was applied. It should be noted the high coefficients of variation led to the correspondingly high uncertainty as reflected in the wide confidence intervals.Although direct comparison with previous studies is challenging, the density estimates presented here broadly align with those of the SAMBAH project for the Baltic Proper (0.5-8.3 porpoises 1000 km-2 for May-Oct). The 2022 survey was limited in scope and duration but provides a baseline upon which further surveys could build. Repeated surveys would improve the confidence of these initial estimates and allow effective monitoring of changes to local porpoise density over time.
|
|
| 25. |
- Bolander, Sebastian
(författare)
-
Återinventering av groddjur på Gotland 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under våren 2014 inventerades groddjuren på Gotland inom ramen för miljöövervakning. Öns groddjursfauna utgörs av de tre arterna åkergroda, vanlig padda och mindre vattensalamander. Under inventeringen besöktes 45 stycken lokaler som tidigare inventerats år 2002. Den art som påträffades på flest antal lokaler var åkergroda. Arten var dock den som minskat mest i antal individer mot år 2002. Mindre vattensalamander var arten som ökat mest. Vanlig padda påträffades på minst antal lokaler men hade dock ökat i antal på många av lokalerna mot år 2002. Resultatet av inventeringen kan ha påverkats av faktorer som temperatur och närvaro av andra leklokaler.
|
|
| 26. |
- Boonraksasat, Woroda
(författare)
-
Miljtekninsk undersökning Fardume träsk
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- WSP Sverige AB (WSP) har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län genomfört en undersökning och en enkel riskbedömning i vattenförekomsten Fardume träsk på norra Gotland.Sediment och ytvatten har tidigare provtagits invid den nedlagda deponin i den nordöstra delen av Fardume träsk. Resultaten har visat att förhöjda metallhalter förekommer i både sediment och ytvatten.Då resultaten från tidigare undersökningar visar att det finns risk för negativ påverkan samt risk för att vattenförekomsten Fardume träsk ej uppnår god kemisk status önskar Länsstyrelsen Gotlands län att en kompletterande undersökning och en enkel riskbedömning utförs avseende sediment och ytvatten. Resultaten från föreliggande provtagning kommer i sin tur att ligga till grund för Vattenmyndighetens bedömning av vattenförekomstens status.Syftet med den kompletterande undersökningen är att inför Vattenmyndighetens bedömning av vattenförekomstens status bedöma:· Föroreningars koncentration och utbredning i sediment och ytvatten.· Om föroreningar kan innebära en oacceptabel risk (förenklad riskbedömning)· Behov av kompletterande utredningar eller riskminskande åtgärder. Provtagningen ska även motsvara vad som tidigare genomförts av NIRAS inom projekt RUFS-Limniska miljöer. Detta i syfte att kunna jämföra resultat i föreliggande undersökning med andra objekt inom projektet.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Corell, Hanna, et al.
(författare)
-
Närsalttillförsel till Valleviken : En modellstudie av en grund havsvik på Gotland
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havscirkulationen i och utanför Valleviken på nordöstra Gotland modellerades för året 2015 för att undersöka hur utbyte och tillflöde av vatten till viken sker. Föreningen Rädda Valleviken, som är initiativtagare till denna studie, gjorde under 2015 ett antal mätningar av närsalthalter i viken, och ett av syftena med modelleringen var att undersöka ifall uppvällning av näringsrikt djupvatten kunde vara orsaken till de till synes höga uppmätta halterna av lösta näringsämnen.Modellresultaten visade att uppvällning av djupt Östersjövatten kan ske in till Valleviken, men att det inte skedde någon gång under den biologiskt aktiva perioden, och därmed inte kunde vara orsaken till den övergödda situationen i Valleviken det modellerade året. Utbytestiden i viken beräknades med hjälp av modellresultaten till 1,5 dygn, och utbytet är i huvudsak lokalt med annat kustnära vatten.En analys av genomförda mätningar av näringsämnen i Valleviken visar att man inte utmärker sig i halten totalfosfor gentemot vattnet runt Gotland. Däremot har man under sommaren, framförallt längst in i viken, högre kvävehalter än omgivande vatten. Men omräknat i mått av ekologisk status för parametern näringsämnen är denna avvikelse lokal och avtar längre ut i viken. Det är troligt att dessa höga halter i augusti 2015 och juli 2016 beror på nedbrytning av organiskt material inne i viken. En möjlig orsak kan vara makroalger, så kallad släke som driver med vattnet in i viken, sedimenterar och bryts ned. Transporten av makroalger följer inte vattenutbytet utan kan bli kvar trots att vattnet byts ut. Lösta näringsämnen följer däremot med vattnet eftersom det är ett kemiskt ämne. De enda kustnära mätningar som vid rapportskrivandet fanns tillgängliga i SMHIs databas och som man skulle kunna sätta Vallevikens halter i relation till, togs under sommaren 2010 vid Slite. Dessa mätningar är dock inte genomförda så landnära som mätningarna längst in i Valleviken, och det är därmed inte möjligt att med dessa mätdata sätta Vallevikens problem i relation till några övriga vikar längs Gotlands nordöstra kust.
|
|
| 29. |
- Edvinsson, Åke, et al.
(författare)
-
Inventering av fjälltaggsvampar 2005-2007
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett nationellt åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar har tagits fram. Där föreslås att fjälltaggsvampar ska inventeras under perioden 2005-2008, för att få fram ett underlag för skydd och skötsel av taggsvampskogar. Kerstin Gahne och Åke Edwinsson har under åren 2005-2007 utfört inventeringen på Gotland på uppdrag av Länsstyrelsen. Inventeringen har varit speciellt riktad mot slät taggsvamp (Sarcodon leucopus) och lilaköttig taggsvamp (Sarcodon fuligineoviolaceus), som Gotland hyser ett särskilt stort ansvar för, men även andra arter inom släktet fjälltaggsvampar inventerades. Resultaten från 2005 och 2006 finns tidigare publicerade (Rapporter om natur och miljö 2005:6, 2007:3).2005 valdes lokalerna huvudsakligen ut med hjälp av jordartskartor där sandiga och grusiga åsar med kalktallskog plockades ut. Tidigare kända lokaler för taggsvampar besöktes också. Under 2006 och 2007 har 2005 års lokaler återbesökts, men också nya lokaler som har verkat lämpliga för taggsvampar. Inventeringsperioden har varit cirka fyra veckor per år, från början av september till en vecka in i oktober, undantag finns på grund av t.ex. väder. Vi har haft god nytta av Länsstyrelsens jordartskartor som gav oss värdefull information om svamparnas "krav" på underlag.2007 blev ett riktigt regnrikt år som skapade en hel del förväntningar hos oss inventerare. Men det blev inte som vi hoppats, de släta taggsvamparna var det riktigt uselt med, troligtvis beroende på en kall sommar och höst. Andra arter inom släktet fanns det en del av men inte de mängder man kunnat hoppas på.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Eklund, Frida, et al.
(författare)
-
Övervakning av grundvattenkvalitet på Gotland 2007-2019
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen har i denna rapport utvärderat den regionala miljöövervakningen av grundvattnets kvalitet på Gotland. Det övergripande syftet med rapporten är att sammanställa och utvärdera miljöövervakningsresultaten samt analysera det kommande behovet av regional grundvattenövervakning. Rapporten innehåller samtliga resultat från regional miljöövervakning under åren 2007–2019 avseende grundvattnets kvalitet på Gotland. Resultaten visar fynd av bland annat bekämpningsmedel, läkemedel och PFAS i de gotländska allmänna och enskilda vattentäkterna, men överlag är koncentrationen på fynden låga. De vanligaste problemen med grundvattnets kvalitet är framförallt höga halter av klorid, bor samt mikrobiell påverkan (enskilda vattentäkter). Miljöövervakningen spelar en viktig roll för att höja kunskapen om grundvattnets kvalitet på Gotland, men dagens övervakning räcker inte till utan behovet är större än vad det finns resurser till. Med de konstaterade problem som finns, och framtidens klimatförändringar, är det av stor vikt att utöka och följa upp övervakningen framöver. Sammantaget görs bedömningen att den regionala övervakningen av grundvattnets kvalitet på Gotland under de närmaste åren bland annat bör fokusera på screeningundersökningar av miljögifter, analys av råvatten i samarbete med Region Gotland, analyser i enskilda vattentäkter samt att särskilt följa upp påverkan på grundvattnets kvalitet från enskilda avlopp. Dessutom bör övervakningen anpassas så att den så långt möjligt kan användas inom vattenförvaltningsarbetet.
|
|
| 32. |
- Eklöf, Disa, et al.
(författare)
-
Inventering av stickmyggor på Gotland : för att identifiera problemområden
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gotland har under 2019 och 2020 haft ovanligt stora mängder mygg på framför allt norra Gotland och Fårö. Det är tre myggarter som orsakat problem, vårsvämmygga (Aedes sticticus), under 2019 och ljusbandad kustmygga (Aedes caspius), och mörkbandad kustmygga (Aedes dorsalis), 2020. För att undersöka hur utbredda arterna är har myggfaunan undersökts med tre metoder, genom jordprov som översvämmas för att inducera kläckning av mygglarver, genom undersökning av mygglarver i vattensamlingar och genom fällfångster av flygande myggor. Från jordprov som togs i lövskogsmiljöer på norra Gotland och Fårö kläcktes larver av vårvämmyggan, vilket visar att arten finns etablerad i området där den orsakade besvär 2019. Däremot kläcktes inga mygglarver alls från de jordprov som togs i barrträdsdominerade våtmarker vilka är betydligt vanligare i området. Från jordprov tagna på strandängar längs Gotlands östkust kläcktes stora mängder av både ljusbandad kustmygga och mörkbandad kustmygga vilket visar att dessa arter kan orsaka problem då strandängar översvämmas av vågor eller regn. Insamlingen av mygglarver från vattensamlingar och insamlingen av flygande myggor under sommaren gav en bredare bild av myggfaunan och visade att vitsidig tömygga (Aedes rusticus), är en vanlig art på Gotland och att den sällsynta alkärrsmyggan (Aedes refiki), förekommer på Gotland. Fällfångsterna visade också att vårsvämmyggan även förekommer utanför Ruteön på norra Gotland då den hittades på två lokaler söder om Visby. Sammantaget visade undersökningarna att det finns risk för stor förekomst av vårsvämmygga, ljusbandad kustmygga och mörkbandad kustmygga, om områden där ägg finns i marken översvämmas på grund av kraftiga regn eller havs och vindförhållanden för strandängarna. Det finns även anledning att beakta att vårsvämmyggan skulle kunna uppträda på lokaler längre söderut på Gotland, än där den tidigare år orsakat besvär.
|
|
| 33. |
- ELIASSON, CLAES U
(författare)
-
Inventering och övervakning av väddnätfjäril (Euphydryas aurinia) på Gotland 2004
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tre år av kontinuerligt intensivt bete av väddnätfjärilens främsta förekomstyta i Kallgate-området har förändrat miljön avsevärt. Lyckligtvis har somrarna 2003 och 2004 varit torra och den kraftiga markerosion som iakttogs redan efter en första betessäsong har därför inte förvärrats i väntad utsträckning. Däremot kan en mycket tydlig förändring i väddnätfjärilens val av reproduktionsytor nu ses. Inom det södra beteshägnet (ca 215 ha) som har två mindre skyddshägn (vardera ca 3 ha) mot bete har andelen larvkolonier inom skyddshägnen av samtliga i det stora hägnet ökat från 51 % under 2002 till 92 % under 2004. Detta beror bl.a. på att ängsväddplantan reagerar på bete genom att producera mindre blad som ligger tätt mot markunderlaget så att fjärilshonan inte kan utnyttja bladen för äggläggning. Helt säkert förstör också nötboskapen larvernas spånader då de betar, vilket är ödesdigert då larverna är millimeterlånga.Sammantaget har populationen ökat sedan 2002, vilket var väntat med hänsyn till detta års omfattande översvämning. Den kraftiga koncentrationen av fjärilar till skyddshägnen visar att populationen kunde ha varit ännu större idag utan detta bete. Den största ökningen av populationen har skett på Bälsalvret som inte omfattas av bete. Ändå är miljön här endast fläckvis gynnsam för fjärilens reproduktion trots att värdväxten finns i stor mängd. Detta beror på att tuvbildningen är för dålig och att honorna undviker att lägga ägg på ängsvädd som växer på plan mark. Väddnätfjärilen finns fortfarande kvar på Martebomyr och på en blekvät i Vänge men antalet fjärilar här är endast något tiotal. Rapporten lämnar utförlig redovisning av och förklaring till populationens förändringar i olika delar av metapopula-tionen inom Kallgateområdet. Vidare lämnas förslag till inskränkningar i beteshävden, vilka bör kunna realiseras nu då nästan hela populationen omfattas av ett Natura 2000-område.
|
|
| 34. |
- Elmquist, Håkan
(författare)
-
Inventering 2001 av fjärilar på Bräntings haid och Mallgårds haid
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna inventering av fjärilar har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län och utgör ett led i Länsstyrelsens arbete att införskaffa underlag för att säkerställa den biologiska mångfalden. Detta har sin grund i Sveriges undertecknande av FN-konventionen för beva-rande av den biologiska mångfalden och Länsstyrelsernas uppdrag från Riksdag, Regering och Naturvårdsverk att verkställa detta skydd. De områden som inventerats är Bräntings- och Mallgårds haid i socknarna Rute respektive Alskog på Gotland. Båda är alvarområden med inslag av tallskog, från hällmarkstallskog till frodigare skog. Beträffande fjärilsfaunan på Gotland är den till alvarmark knutna mycket speciell och kan i övriga Norden endast jämföras med den öländska. Fjärilar knutna till barrträd på Gotland är med få undantag trivialarter och därför av mindre intresse i detta sammanhang. Fjärilar som förekommer på alvarmark är mer eller mindre anpassade till denna biotop. Detta gäller särskilt värmekrävande arter. En del återfinns även på sandmarker, torrängar mm. De gotländska alvaren har dock fått en artsammansättning som är unik och i stort sett likadan över hela ön. Detta gör alvaren som biotop mycket speciella och synnerligen viktiga att bevara för framtiden.
|
|
| 35. |
- Emanuelsson, Andreas
(författare)
-
Videoundersökning och marin habitatkartering runt Karlsöarna, Gotland 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medins Havs och Vattenkonsulter har utfört en marin videoundersökning med habitatklassificering kring Stora och Lilla Karlsö vid Gotlands västkust somma-ren 2019. Syftet var att öka kunskaperna om områdets Natura 2000 naturtyper för att bättre kunna bedöma bevarandestatus och underlätta åtgärder för en god miljöstatus i enlighet med EU:s habitatdirektiv. Totalt filmades 120 videotranseker mellan 1 och 60 m djup inom de avgränsade Natura 2000 områdena. Filmerna analyserades med ”visuella metoder” för yttäckning av alger, växter, djur och bottentyp samt inräkning av kvalitativa observationer.Resultaten visade på en tydlig dominans av revhabitat runt öarna enligt Natura 2000s naturtyper. Totalt kunde 78 % av provtransekterna klassificeras som rev, varav 60 % kunde klassificeras som underkategorin biogent rev p.ga stora blåmusselbestånd. Dessa var något större vid Lilla Karlsö. Den dominerande flo-ran utgjordes av fastsittande fintrådiga alger, ofta rödalger. Vid de grundaste transekterna observerades enstaka förekomster av makroalger, främst sudare, grönslickar och blåstång. Marina kärlväxter representerades i detta fall enbart av ålgräs och endast vid två transekter, en vid vardera ö. Inga observationer gjordes av rödlistade arter eller mekanisk påverkan från ankring/fiske och endast en observation av marint skräp förekom.
|
|
| 36. |
- Emanuelsson, Andreas, et al.
(författare)
-
Ålgräskartering runt Gotland 2019-2021 : Videokartering med stöd av akustiska metoder
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen i Gotlands län har undersökt marina områden med kärlväxter/sjögräs runt hela Gotland mellan 2019 och 2021 med undervattensvideo och akustiska metoder. Syftet med projektet var att kartlägga och säkra ålgräsets livsmiljöer (Zostera marina L.) med hög biologisk mångfald och viktiga ekosystemfunktioner. Denna rapport beskriver hur en ca 450 km lång sträcka avsökts med akustiska metoder motsvarade ca 79% av Gotlands kuststräcka och 1545 verifierande videoprov har provtagits och visuellt granskats för vegetationskomposition. All information har sammanställts till vegetationskartor över 17 kuststräckor som innefattar alla kända lokaler med förekomst och främst exkluderar stenbottnar med osannolik förekomst runt Visby. Arbetet har utförts och utprovats i tre steg; (1) slumpvisa videoprov 2019, (2) riktade videoprover i linjer avsökta med enkelstrålig sonar 2020 och (3) riktade videoprover i korridorer avsökta med sidoseende sonar (2021). Fältundersökningarna utfördes av marinbiologer och sjömätare från Medins Havs & Vattenkonsulter. 2021 utfördes största delen av fältarbetet och 2/3 av söksträckan inventerades med sidoseende sonar vilket innebar att en ca 100 m bred korridor karterades och verifierades med videopunkter vid varje observerad förändring i fält. För tolkning har ålgräsförekomsterna delats in i fyra olika klasser valda utifrån de lättast särskiljbara täckningsgraderna i sonardatan: Ej/osannolik ålgräsförekomst (0-1 %), otydligt/glest ålgräs (1-10 %), tydligt fragmenterat ålgräsbestånd (10-50 %) samt tydliga aggregationer av ålgräs (>50 %). Den geografisk utbredning kvantifierades i GIS-programvara och sammantaget hittades ålgräs på 39 % av all genomsökt yta och i den tätaste klassen av täckningsgrad vid 10% av ytorna ”äng”. 2020 utfördes undersökningar med enkelstråligt sonar kunde stora ytor runt Fårö och Slite uteslutas i brist på detekterbar långskottsvegetation och de få ytor som gav utslag kunde verifieras med kamera. Metoden bör anses effektiv i det fall sidoseende sonar (högre kostnad, svårare tillståndsförfaranden) inte finns att tillgå. Överlappande kartering i Slite skärgård visade på samstämmiga resultat mellan metoderna även om enkelstråligt ekolod har större sannolikhet att missa varierande och glesa habitat och täcker avsevärt mindre yta. 2019 utfördes endast dropvideoprov och stor variation och glesa populationer dokumenterades trots riktad slumpning i troliga habitat. För att uppfylla studiens karterande mål och syfte modifierades upplägget till att inkludera akustisk provtagning baserat på resultat från det slumpvisa söket. Geografiskt påträffades ålgräs i alla delområden runt hela ön med undantag av Irevik-Lickershamn som troligtvis var för exponerat med för stor andel hårdbotten. Slite närområde var det område med störst areal ålgräs och här påträffades även den största sammanhängande ålgräsängen på runt 250 ha i Vägumsviken. Södra Burgsvik och Ronehamn var även områden med långa sträckor dokumenterad tät äng. Sett till andelen ålgräs per avsökt område hade det mindre Fårösund området störst andel tät ålgräsäng. Utöver ålgräs var den vanligaste vegetationen i områdena fintrådiga alger följt av borstnate (Stuckenia pectinate), större brunalger (Fucus spp.) och kräkel (Furcellaria lumbricalis). Tolkningen av resultatet delar in ålgräsfynden i tre typer av livsstrategier runt Gotland. (a) På mjukbotten med gynnsam exponering kunde ålgräset breda ut sig med 20-50 %eller > 50 % täckningsgrad och skapa stora ängar vilket representerar största delen av fynden även inkluderade glesa bestånd. Varierade begränsade miljöfaktorer gör dock att variationen i täthet ofta är stor. De flesta större bestånd bör ha täckts in av sidoseendesonar metoden som brett, kontinuerligt och kustparallellt genomkorsar alla ytor på djup som inte begränsas av ljustillgång. (b) Ålgräs påträffas även i konkurrens med övriga kärlväxter på grunt vatten (< 2 m) där ålgräset avtog i täthet och täckningsgrad med djupet och tillkomsten av främst borstnate och fintrådiga alger. Här påträffades ålgräset oftast med en täckningsgrad på 1-10 % eller 10-20 %. Många av dessa potentiella ytor är inte fullt inkluderade eftersom det ofta rör sig om ej navigerbart vadningsdjup längt in i vikar. (c) I sedimentfickor infällda i häll och hårdbottensubstrat påträffades ibland enskilda plantor som kunde aggregeras vid läsidor av uddar och undervattensrev. Detta är de minst intuitiva fynden vilket öppnar upp för förekomst på många kanske förbisedda ytor vilket kan missas med akustiska metoder. Sett till totalbiomassa är detta dock en mycket liten del av Gotlands ålgräsbestånd och spelar troligtvis en mindre roll som skyddande undervattenshabitat för till exempel juvenil fisk jämfört med stora substratbindande ängar.Sammantaget kan Gotlands ålgräsbestånd beskrivas som variabla men allmänt förekommande runt ön. De är präglade av olika levandsstrategier anpassade efter begräsningar i substrat, exponering och konkurrens med andra kärlväxter. Akustiskt sök med stöd av verifierande videopunkter har visat sig vara en effektiv form av kartering av stora ytor vilket även kan tillämpas på andra kusträckor, översiktligt som i denna studie eller detaljerat upp till full täckning för uppföljande miljöövervakning i mindre områden.
|
|
| 37. |
- Forsman, Jonas, et al.
(författare)
-
Förstudie kring miljöeffekter av modifiering av en vägbank i Slite skärgård
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen Gotlands län har tagit initiativ till en förstudie kring miljöeffekter av modifiering av en vägbank i Slite skärgård baserat på översiktliga studier. Vectura Consulting AB har offererat ett basupplägg för uppdraget och fått uppdraget. Uppdraget har genomförts under perioden augusti tom november 2010.
|
|
| 38. |
- Franc, Niklas
(författare)
-
Inventering av molnfläckbock, Mesosa nebulosa, på Gotland 2014
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län inventerade Niklas Franc, Naturcentrum AB, molnfläckbock i områden med äldre hassel på Gotland 2014. Resultaten visar på att det fortfarande finns kvar populationer av arten på främst norra Gotland. Molnfläckbocken noterades via gnag eller larver på sammanlagt 11 av 16 besökta lokaler.Arten verkar föredra halvöppna hässlen som är rika på död ved. Många av lokalerna är igenväxande och för att på sikt behålla stabila populationer av arten, rekommenderas att man på flera av de inventerade lokalerna gör försiktiga gallringsåtgärder och nyskapar en del död stående ved.
|
|
| 39. |
- Franc, Niklas, et al.
(författare)
-
Inventering av skalbaggar knutna till tall
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De två åtgärdsprogrammen om skalbaggar berör 15 olika arter. Av dessa är sex arter funna på Gotland och ytterligare fyra på Gotska Sandön. Tre av de sex gotländska arterna är knutna till åtgärdsprogrammet för nyligen död tall: tallgångbagge Cerylon impressum, linjerad plattstumpbagge Platysoma lineare, tallbarksvartbagge Corticeus fraxini och de andra tre således till programmet för äldre död tallved: gulfläckig praktbagge Buprestis novemmaculata, hårig blombock Pedostrangalia pubescens och tallbarkbagge Bothrideres bipunctatus (i ÅGP:t benämnd som B. contractus}. Det finns moderna fynd (2010-talet} från Gotland av alla sex arterna. Dessutom finns ett äldre och osäkert fynd av raggbock Tragosoma depsarium, men detta fynd härrör förmodligen från Gotska Sandön.
|
|
| 40. |
- Fredriksson, Susanna
(författare)
-
Rumslig analys av blåmussla (Mytilus edulis) i två områden utanför Slite och Östergarn, Gotlands län
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län inventerades marina naturvärden i tvåkustområden utanför östra Gotland i augusti 2015. Med data från dessa inventeringarsom grund genomfördes en habitatmodellering för att få en yttäckande bild över vilkadelområden som sannolikt hyser störst bestånd av blåmussla(Mytilus edulis), samt vilkafaktorer som har betydelse för blåmusslans förekomst och utbredning i de undersöktaområdena.Resultaten visar att området runt Briterne, nordost om Östergarnsholm är det delområdesom har störst täthet och areell utbredning av blåmussla. De miljöfaktorer som föll utsom signifikanta för blåmusslans utbredning var djup, bottenlutning, vågexponering ochsubstrat. Modellen predikterar lämpligt habitat för Mytilus i exponerade områden på djupner till 15 m med relativt hög bottenlutning och förekomst av lämpligt substrat.
|
|
| 41. |
- Fredriksson, Susanna
(författare)
-
Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län inventerades under perioden 19-26 augusti 2015marina naturvärden i två kustområden utanför östra Gotland. Nordost om Slite dokumenteradesbottentyper, arter och habitat i totalt 11 delområden för att få ett bättre underlag vid havsplanering.Inom varje delområde filmades i storleksordningen 100 m2 bottenyta. Filmningen genomfördesmed dropvideo i HD-kvalitet.Resultaten visar att de mest exponerade miljöerna generellt innehåller få arter och att en stor andelav botten här helt saknar växter eller djur. Kalkstenshäll är det dominerande bottensubstratetmed inslag av block, sten, grus och sand. Trådformiga alger (röda och bruna) samt blåmusslor ärde organismer som är mest frekventa i det undersökta området. Inga heltäckande musselbankarpåträffades i undersökningen, men på vissa lokaler täckte blåmusslor mellan 60 och 70 % av bottenytan,både i den norra och södra delen av området. Högsta tätheten fanns i djupintervallet 6-14 m.I mindre vågexponerade lägen, framförallt runt Skenholmen men även vid Avagrund och RuteMisslauper förekom ålgräs. Vid Skenholmen bildade ålgräset täta ängar på djup mellan 1,6 och 5,3m. Här förekom ävenfl era arter av andra kärlväxter som borstnate, nating, vitstjälksmöja, hårsärvoch axslinga, liksom enstaka exemplar av en obestämd kransalg (sträfse). Skenholmen var detområde som hystefl est arter av både växter och smådjur som snäckor, musslor och kräftdjur. Vidfilmningen noterades här även fl era stim med småfi sk och fi skyngel. På en lokal på utsidan av Skenholmenförekom svartmunnad smörbult, en invasiv art som expanderar i Östersjöns kustområden.Blåstång förekom endast på 6 av de totalt 142fi lmade lokalerna, och då i enbart den södra delenav området. Inga tångskogar påträffades, utan täckningsgraden var generellt låg, 1-5 %. Nära land,på mycket grunt vatten såg vi smala täta tångbestånd vid Furilden och vid Fårö Misslauper. I dennorra delen av området noterades ingen tång, sannolikt på grund av den höga vågexponeringen.De södra delområdena hyste även de tätaste bestånden av denfl eråriga rödalgen kräkel. Artentäckte 10-25 % av bottenytan vid Furilden och Skenholmen.Inga rödlistade arter förekom bland de 50 arter/taxa som identifierades i undersökningen, däremotklassas habitaten Grunda vikar och sund samt Rev som sårbara på Helcoms rödlista över hotadehabitat i Östersjön. Dessa habitat representeras av området runt Skenholmen samt de undervattensgrundpå kalkstenshäll som hyser mycket blåmusslor, som Fårö Misslauper, NE Digergrund,Lavagrund, Södergrund och Rute grund.Avagrund
|
|
| 42. |
- Fredriksson, Susanna
(författare)
-
Undersökning av undervattensmiljöer utanför Katthammarsvik/Östergarnsholm, Gotlands län
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län inventerades under perioden 19-26 augusti 2015 marinanaturvärden i två kustområden utanför östra Gotland. Vid Östergarnsholm dokumenteradesbottentyper, arter och habitat i totalt 8 delområden för att få ett bättre underlag vid havsplanering.Inom varje delområde filmades i storleksordningen 100 m2 bottenyta. Filmningen genomfördesmed dropvideo i HD-kvalitet.Resultaten visar att kalkstenshäll är den dominerande bottentypen på djup mellan 3 och 20 m,framförallt i den ostligaste delen av området som är starkt exponerat för vågor och strömmar. Idelområdena väster om Östergarnsholm förekommer sandbotten på djup mellan 10 och 20 m.Rena sandbottnar hyser ett lågt antal arter av växter och djur. På häll och block förekommer ihuvudsak trådformiga alger och blåmusslor. I det grundaste delområdet Hammargrund, domineradetrådformiga grön- och brunalger på vissa lokaler, medan rödalger var den grupp av algersom dominerade vegetationen i övriga delområden med förekomst av block och häll. Vid Briterneförekom högvuxna artrika rödalgssamhällen och mycket blåmusslor. På vissa lokaler var mer än90 % av bottenytan täckt av musslor. Även i delområdena Grund norr om Östergarnsholm samtSyd Briterne förekom lokaler med relativt höga tätheter av blåmussla, i huvudsak på djup mellan7 och 17 meter. Vid Briterne förekom även fisk på nästan alla undersökta lokaler.Blåstång noterades endast på en filmad lokal i västra delen av Hammargrund och då i form avenstaka plantor övervuxna med trådformiga alger. Längs Östergarnsholms norra kust noteradesstrandnära tångbälten från båten. I övrigt noterades ingen tång, och inte heller något ålgräs, vilketsannolikt är en effekt av den höga vågexponeringen.Inga rödlistade arter förekom bland de 34 arter/taxa som identifierades i undersökningen, däremotklassas habitatet Rev som sårbart på Helcoms rödlista över hotade habitat i Östersjön. Dettahabitat förekommer i de tre ostligaste delområdena i denna undersökning; Briterne, Syd Briterneoch Grund norr om Östergarnsholm.
|
|
| 43. |
- Fredriksson, Susanna
(författare)
-
Undersökning av undervattensmiljöer vid Ölands södra udde
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom projektetMarina skyddsvärden runt Öland och Gotland inventerades under perioden 5-12 september 2016 marina naturvärden utanför Ölands södra udde. Bottentyp, arter och habitat inventerades i totalt 23 delområden för att få ett bättre underlag vid havsplanering samt för länsstyrelsernas arbete med marint områdesskydd. Inom varje delområde filmades i storleksordningen 90 m2 bottenyta. Filmningen genomfördes med dropvideo i HD-kvalitet. Resultaten visar att kalkstenshäll är den dominerande bottentypen i stora delar av det inventerade området. I vissa delområden är hällen uppsprucken och inslaget av block och sten kan då vara betydande. I den västra delen av området övergår hårdbotten i sand/grusbottnar runt 15 m djup, medan hårdbotten sträcker sig ner till ett djup av ca 17-20 meter på flackare botten i sydost. Strandnära förekommer sandbotten på grunt vatten framförallt öster (NO) om Ölands sydspets,glest bevuxen med ålgräs, nating och hårsärv. Ölands rev utgör under vattenytan förlängningen av Öland drygt 5 km söderut vilket innebär en stor yta med hårdbotten på ett djup ner till 9-10m. Detta utgör en möjlig levnadsmiljö för flera arter av undervattensvegetation.Undersökningen visar att stora ytor längs västra kusten, framförallt från Grönhögen och söderut, samt söder och sydost om södra udden, hyser täta tångbestånd. Både blåstång och sågtång förekommer med god djuputbredning. I undersökningsområdets allra sydligaste del, 7 km ut från land, förekom sågtång med hög frekvens på 11 m djup, vilket är anmärkningsvärt. I anslutning till tången lever flera andra arter av alger, smådjur som kräftdjur och snäckor, samt fisk. Högst artantal förekom i anslutning till tångbestånd. Sammanlagt noterades 13 fiskarter vid tolkning av filmerna, och fisk påträffades i 22 av 23 delområden. Ytmässigt dominerar rödalger (framförallt fjäderslick och gaffeltång) samt blåmusslor, som förekommer i hela det inventerade området, där det finns lämpligt substrat.Täta musselbestånd förekommer framförallt i de yttre delområdena, där musslor ofta täcker större delen (75- 100%) av bottenytan. Musslorna utgör en viktig födoresurs för rastande dykänder, och en inventering av sjöfågel visar att några av de högsta tätheterna av fågel förekommer i anslutning till dessa områden.Sammantaget bedöms naturvärdena i området vara mycket höga. NaturtypenRev klassas dessutom som ett sårbart och skyddsvärt habitat på Helcoms rödlista över hotade habitat i Östersjön.
|
|
| 44. |
- Fredriksson, Susanna, et al.
(författare)
-
Undersökning av undervattensmiljön utanför Ölands norra udde
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland inventerades i slutet av augusti 2017 marina naturvärden utanför Ölands norra udde. Bottentyp, arter och habitat inventerades i totalt 15 delområden ost och nordost om norra udden för att får ett bättre underlag vid havsplanering samt för länsstyrelsernas arbete med marint områdesskydd. Inom varje delområde filmades i storleksordningen 50 m2 bottenyta. Filmningen genomfördes med dropvideo i HD-kvalitet.Resultaten visar att sten och kalkstenshäll är de dominerande bottentyperna i stora delar av det inventerade området. Djupare än 15 m ökar generellt inslaget av sand och grus. Strandnära förekommer grundare sandbotten med möjlighet för olika arter av sjögräs att växa, men varken ålgräs, natingar eller hårsärv förekom på de filmade lokalerna. Ytmässigt dominerade rödalger (framförallt fjäderslick) samt blåmusslor, som förekom i hela området, där det finns lämpligt substrat. Blåmusslor täckte ofta mer än häften (50-75%) av bottenytan. Musslorna utgör en viktig födoresurs för rastande dykänder, och en tidigare inventering avsjöfågel visar att området är viktigt som övervintringsplats för bland annat alfågel och ejder. Tång förekom endast på 2 av de 75 lokalerna, runt 11m djup i området allra längst österut, 8 km från land.Sten och hällbottnarna i området är ofta plana och större blocksamlingar eller mer uppspruckna hällar med vertikala ytor förekommer sporadiskt. Det enformiga substratet och avsakanden av högvuxen algvegetation ger en undervattensmiljö med låg komplexitet och relativt få arter.Sammantaget bedöms det ändå finnas vissa naturvärden i området, framförallt kopplat till den ekologiska funktioen, då förekomsten av blåmusslor är betydelsefull för övervintrande dykänder. Sannolikt används även grunområdena som lekområde för olika arter av fisk. Naturtypen Rev klassas dessutom som ett sårbart och skyddsvärt habitat på Helcoms rödlista över hotade habitat i Östersjön.
|
|
| 45. |
- Främberg, Anton
(författare)
-
Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland 2016-2021 : Sammanställning och utvärdering
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medins Havs och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län att utvärdera de vattenkemiska tillstånden och trenderna i gotländska vattendrag med fokus på näringsämnen, organiskt material och vattnets färg.Länsstyrelsen genomför analys av ytvatten vid ett antal stationer varje månad, inom ramen för det regionala miljöövervakningsprogrammet, så kallad samordnad recipientkontroll. Under åren 2016–2021 har 29 stationer provtagits, och resultaten från provtagningen har legat till grund för denna rapport.Fosfor (total och fosfat), kväve (total och nitrat), kemisk syreförbrukning och färgtal har sammanställts och tillståndsbedömts för de aktuella sex åren, samt jämförts med tidigare perioder. För kväve och fosfor har även flödesviktade halter, transporter och arealförluster beräknats. Provpunkterna i vattendragen har statusklassificerats avseende näring baserat på medelvärden för totalfosfor under perioden 2016–2021.Fosforhalterna i de provtagna vattendragen var generellt höga till mycket höga. I hälften av fallen fanns en signifikant sjunkande trend för flödesviktade halter av både fosfat och totalfosfor sedan mätningarna startade. Jämfört med 2010–2015 har koncentrationerna sjunkit i de flesta provpunkter. För åren 2016–2021 beräknades de provtagna vattendragen föra med sig över 20 ton fosfor per år ut i Östersjön, en minskning jämfört med föregående period. Statusklassningen visade på god eller hög status avseende näringsämnen i fyra provpunkter, måttlig eller otillfredsställande status i tolv, samt dålig i sex.Medelkvävehalterna i de provtagna vattendragen var nästan uteslutande mycket till extremt höga under perioden 2016–2021. Jämfört med 2010–2015 var halterna högre i nästan samtliga provpunkter, och i nio provpunkter kunde signifikanta ökande trender för flödesvägda medelhalter ses sedan mätningarnas början. I en provpunkt var förändringen signifikant sjunkande. För åren 2016–2021 beräknades de provtagna vattendragen föra med sig över 2 700 ton kväve per år ut i Östersjön, vilket är en ansenlig ökning jämfört med föregående period.Halterna av organiskt material i provpunkterna var genomgående höga till mycket höga. Jämfört med föregående period, 2010–2015, så steg medelvärdet av COD under 2016–2021 i samtliga provpunkter som provtagits båda perioderna. Sedan mätningarnas början finns en signifikant stigande trend i sju provpunkter och sjunkande i tre.De genomsnittliga färgtalen i provpunkterna visade under 2016–2021 på måttligt till betydligt färgat vatten i nästan samtliga provtagna vatten, och steg generellt något jämfört med 2010–2015. Generellt förefaller en brunifiering av vattendragen ha pågått sedan mätningarna startade, och i 13 lokaler är trenden signifikant.Sammanfattningsvis pekar resultaten av den regionala miljöövervakningen på mycket näringsrika vattendrag, där åtgärder och förändringar i jordbruk och markanvändning tycks leda till minskad fosforbelastning, medan kvävehalterna alltjämt ökar.
|
|
| 46. |
- Green, Agneta, et al.
(författare)
-
Energiläget 2017 : En avstämning av Gotlands klimat- och energimål
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringarna är en av vår tids största globala miljöfrågor. Att arbeta aktivt med energieffektivisering och minskade utsläppär därför av högsta vikt och ur det arbetet kommer dessutom flera andra positiva effek-ter, såsom tekniska genombrott, ekonomiska besparingar för företag och renare luft lokalt och regionalt.På Gotland finns ett stort engagemang för klimat- och energifrågor, något som syns tydligt bl.a. i det stora deltagandet i evenemang som Energiexpo och Energidialogen. Vi har länge haft gott om vindkraft på ön och nu ökar såväl solceller som produktionen av biogas. Gotland har även fångat det nationella intresset och blivit föremål för en förstudie hos Energimyndigheten, som ska undersöka förutsättningarna för en omställning till en helt fossilfri ö. Allt detta är oerhört positivt för Gotland, som med sitt engagemang och unika förutsättningar har stora möjligheter att ligga i framkant när det gäller hållbar utveckling.För att vi ska kunna ligga steget före är det dock viktigt att vi kontinuerligt ser över hur det går för Got-land inom klimat- och energiarbetet, och att åtgärder sätts in där det behövs. År 2012 arbetade Länsstyrel-sen i Gotlands län, i samverkan med andra aktörer, fram Klimat- och energimål för Gotland 2012–2020. Eftersom 2020 närmar sig med stormsteg har Länsstyrelsen valt att i denna rapport över energiläget i länet även stämma av hur det hittills gått med de regionala mål som satts upp.För att uppnå Klimat- och energimålen krävs ett engagemang hos olika aktörer, och de som tagit på sig åtaganden för att bidra till måluppfyllelsen spelar här en stor roll. Länsstyrelsen har bett aktörerna om återkoppling på hur det går med deras åtaganden, och deras arbete har sammanställts i en bilaga till rap-porten. Vi vill på så sätt belysa att hur bra mål och planer än formuleras så kan de aldrig lyckas utan ge-nomförare. Det brukar sägas att ingen kan göra allt, men alla kan göra något – och precis så är det!
|
|
| 47. |
- Green, Agneta
(författare)
-
Miljöutredning
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De statliga myndigheterna har ett ansvar för att bidra till att de nationella miljömålen och FN:s globala mål för hållbar utveckling nås. Detta ställer krav på ett systematiskt och långsiktigt miljöarbete hos myndigheterna vilket regleras i förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Förordningen som syftar till att säkerställa att miljöarbetet integreras inom ramen för verksamheten så att miljöfrågorna beaktas vid genomförandet av myndighetens uppdrag.Miljöledningssystem är ett verktyg som bygger på en kontinuerlig process att identifiera, planera, genomföra, följa upp och förbättra miljöarbetet. Ett viktigt syfte med ett miljöledningssystem är att bedriva ett strategiskt arbete som resulterar i att verksamheten blir rationell, kostnadseffektiv och gradvis allt mindre miljöbelastande. I förordningen (2009:907) stadgas att statliga myndigheter ska ha ett miljöledningssystem där den miljöpåverkan som myndighetens interna och externa verksamhet ger upphov till har klarlagts i en miljöutredning. Denna miljöutredning bygger på tidigare miljöutredningar samt den årliga rapporteringen av miljöledningssystemet till Naturvårdsverket.Syftetmed denna miljöutredning är att identifiera Länsstyrelsens i Gotlands läns nuvarande direkta och indirekta miljöpåverkan, vilken både kan vara positiv och negativ. Miljöutredningen ligger till grund för miljöledningsarbetets inriktning och utformning av mål och åtgärder för att minska den negativa miljöpåverkan. Miljöutredningen bidrar även till att kunna mäta och följa upp effekterna av vårt miljöarbete. Utredningen inkluderar en kartläggning från miljömålsarbetet för att synliggöra Länsstyrelsens positiva indirekta miljöpåverkan. Utvecklingen av den indirekta miljöpåverkan formaliseras främst i Länsstyrelsen verksamhetsplan och genom miljömålsarbetet.
|
|
| 48. |
- Gustafsson, Rickard
(författare)
-
Förslag på biotopvårdande åtgärder för havsöring
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under november 2014 inventerade Sportfiskarna på uppdrag av länsstyrelsen på Gotland 14 gotländska bäckar. Fokus lades på 13 bäckar (Själsöån, Djupå, Skarnviksån, Histillesån, Gartarveån, Halsegårdaån, Baneån, Lavasån, Hugreifsån, Tutenån, Svajdeån, Idån och Robbjänsån). Samtliga bäckar riskerar att torka ut sommartid, vilket medför en risk att öringungar blir instängda och dör. Inom ramen för projektet inventerades även tre vandringshinder i Gothemåns vattensystem.Syftet med inventeringen var att jobba fram ett underlag som kommer ligga till grund för framtida åtgärder. Fokus läggs på att skapa mer gynnsamma uppväxtområden för havsöring.
|
|
| 49. |
- Gydemo, Rolf
(författare)
-
Undersökning av fiskbeståndet i Ajkesträsk 2020
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ajkesträsk på Fårö har tidigare provfiskats 1981 och 1999. Sedan 2014 finns en koloni med häckande mellanskarv i sjön. Länsstyrelsen har konstaterat förändringar i vattenkvaliteten och önskade därför förnyad undersökning av fiskebeståndet. Det är stora likheter i resultatet av årets provfiske och 1999 års fiske men större skillnader mellan dessa och 1981 års fiske. Abborre dominerar fångsterna alla år men skillnaderna mellan mört och sarv är avsevärt större 1999 och 2020 än 1981. Mört minskade mellan 1981 och 1999 men har ökat sedan 1999. Sarv ökade mellan 1981 och 1999 men var likartat, oförändrat, 2020. Medelvikterna hos abborre minskade till cirka 30% 1981 till 1999 och har bara ökat något till 2020. Medelvikterna hos mört var i stort oförändrade mellan 1981 och 1999 för att minska till cirka en sjundedel 2020. Antalet sarvar var få alla år varför medelvärden blir osäkra. Av gädda och sutare fångades endast enstaka. Vissa förändringar kan ses hos de olika fiskarterna. Det går dock inte påvisa att skarvkolonin har haft en direkt påverkan på fisken. Indirekt kan det föreligga en inverkan genom den näringstillförsel som sker genom att skarven till stor del födosöker i havet och tillför näring till Ajkesträsk. Det torde kunna påverka träskets igenväxningshastighet, åldrande, men också påverka födosammansättning tillgänglig för fiskarter.
|
|
| 50. |
- Gydemo, Rolf, et al.
(författare)
-
Undersökning av fiskförekomst i Valleviken 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län och i samarbete med föreningen Rädda Valleviken, genomfördes undersökningsfisken i Valleviken den 25-26 augusti samt 30-31 augusti 2020. Fiske skedde på samma tio lokaler sedan 2016. Efter de genomförda fem årens fisken kan vissa trender iakttas. Mest iögonenfallande är den mycket kraftiga ökningen av abborre sedan 2018 års årsklass i samband med den varma sommaren 2018 vilket uppenbart gett avtryck i fångsterna av abborre. Förändringar hos några andra arter kan också ses, såsom att skrubbskädda (flundra) har minskat under perioden och att svartmunnad smörbult spridit sig till och i Valleviken och att den tycks återhämta sig sedan den massdöd som observerades på Gotland och många andra platser runt Östersjön 2018. Fortsatta undersökningsfisken bör ge ytterligare information över långsiktiga beståndsförändringar hos flera av de vanligaste arterna i de mer strandnära vattnen runt den gotländska kusten.
|
|
