| 1. |
- Andersson, Fredrik, 1973-, et al.
(författare)
-
The vision thing : Actors, decision-making and lock-in effects in Swedish road safety policy since the 1990s
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper investigates the introduction of and consequences of the “Vision Zero” (Nollvisionen) that was part of a law passed in 1997 and called for a radical reduction of deaths caused by road traffic. We try to answer the question why the Vision Zero has failed to reach its goals for the last ten years. The introduction of the Vision Zero can be explained with a combination of changes in traffic policy and welfare policy, together with a reorganization of the transport sector that created new opportunities for old interest groups. Our main conclusion is that the strong idealistic and visionary political goals in the Vision Zero are in line with a Swedish tradition of over-arching visionary national goals for the transport sector in general. Idealistic goals suppressed critical objections, but at the same time there were insufficient resources for investments and lack of approval for the policy from actors within the sector, which can create lock-in effects and actually prevent effective policies from being implemented. This might explain the relative ineffectiveness of the policy, and the slim chances of the Vision Zero to ever being achieved.
|
|
| 2. |
- Arnberg, Klara, 1979-
(författare)
-
Nationalräkenskapernas produktionsgräns och prostitutionen: En jämförelse mellan Nederländerna och Sverige
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Both Statistics Netherlands and Statistics Sweden have estimated value added in the illegal economy. According to the System of National Accounts 1993 all economic activities that are made by willingly engagement of buyers and sellers should be included in the national accounts. This paper provides a comparison between the two estimations of prostitution. By addressing theories on sexuality and prostitution the production boundary is discussed in relation to prostitution and unpaid household production and the question is raised if prostitution could be included in the historical national accounts.
|
|
| 3. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
Energiomställning och teknisk omvandling i svensk massa- och pappersindustri 1970-1990
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This research report examines the driving forces and strategies in the Swedish pulp and paper industry to phase-out of oil and accomplishing energy savings in the 1970s - and '80s. The purpose of this report is to provide an overview of development and contribute to a further understanding of the knowledge building that took shape in the Swedish pulp and paper industry on the energy area in the awake of the oil crises. During the investigated period, the use of fossil fuels dropped with more than 70 per cent, and this was mainly achieved by substituting oil by internal biofuels. This transition started as response to the first oil crisis in 1973, but was further reinforced by the energy policy, which expanded from the mid 1970s and onwards. The replacement of oil was achieved trough short-term measures to improve the energy efficiency and to increase the use of biofuels, while the use of external electricity played a minor role. It was soon recognized that also long-term investments in R&D was needed. Collaborations between companies through trade associations and committees came to be a characteristic strategy employed by the industry to advance knowledge and new technology on the energy area. This report demonstrates the central role that the changing prices of oil had on the pulp and paper industry to explore the possibilities of a more efficient use of internal biofuels, which previously not had been utilised. In this sense, the oil crisis forced the industry sector into a more sustainable path. It also demonstrates the central role that the government played, and can play, to support and enhance the development of new technological development paths. As for the oil crises, a big part of the energy policy objectives i.e. to phase out oil from the Swedish energy system, coincided with the industry’s needs to lower the costs and risks from being dependent on oil.
|
|
| 4. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
Förutsättningar och hinder för att nå nollutsläpp : Empirisk kartläggning av koldioxidutvecklingen inom olika sektorer och betydelsen av ekonomiska och politiska drivkrafter 2009–2019 samt en forskningsöversikt om betydelsen av populism och högerextrema värderingar för klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- UppdragetFöljande rapport är författad av docent Ann-Kristin Bergquist och professor Magnus Lindmark, ekonomisk historia, Umeå Universitet. Uppdraget för rapporten har varit att dels försöka gruppera drivkrafter bakom utsläppens faktiska utveckling i olika kategorier, med avseende på ekonomiska, tekniska och politiska förändringar, dels att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken. Önskemålet från Klimatrådet har varit att få utrett om det går det att säga något om betydelsen av dessa strömningar ur ett längre tidsperspektiv.Den första delen av rapporten (Del I) bygger dels på en kvantitativ kartläggning som syftar till att undersöka utsläppsförändringar fördelade efter olika ekonomiska aktiviteter på produktionssidan av ekonomin, dels på att med utgångspunkt i denna kvantitativa kartläggning diskutera centrala drivkrafter (ekonomiska, politiska, tekniska) bakom den kvantitativa förändringen. Fokus har enligt uppdraget riktats mot den icke handlande sektorn. Det specifika syftet med den kvantitativa undersökning har varit att studera de sektorer som bidragit minst respektive mest till utsläppsförändringarna, avgränsat till den icke handlande sektorn. På så sätt är det möjligt att identifiera mer precist var stagnationen har skett och varför. Metoden bygger på en explorativ analys av tidsseriedata, i syfte att identifiera de sektorer som varit ledande bakom utsläppsutvecklingen i Sverige. Med utgångspunkt i resultatet från undersökningen genomförs en kvalitativt baserad analys av drivkrafter.Den andra delen av rapporten (Del II) syftar till att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv. Det längre tidsperspektivet har en begränsning i att klimatfrågan som politikområdet är ett nytt fenomen, dvs att klimatfrågan utvecklades som ett aktivt politikfält först under 1990-talet. Utsläppsförändringarna av exempelvis koldioxid hade dessförinnan andra drivkrafter än klimatpolitiska, såsom förändrade priser på energi under 1970-talets oljekriser, som resulterade i både energisubstitution och energibesparingar, inte minst i Sverige. Sammanfattning av resultatenDel I. Var har stagnationen av utsläppsreduktioner i den icke-handlande sektorn skett? Rapporten behandlar perioden 2005 till 2017. Startåret motiveras av introduktionen av EU:s system för handel utsläppsrätter och slutåret är det sista året med officiell statistik över utsläpp av växthusgaser vid den tidpunkt rapporten skrevs. Den direkta förklaringen till stagnationen mellan 2014 och 2017 är att sektorer som hade en hög minskningstakt mellan 2005 och 2014 har upplevt avtagande minskningstakter från 2014. Dessa sektorer har främst varit bostäder och lokaler, industri samt el och fjärrvärme. Stagnationen förklaras även av sektorer som inte upplevt några större utsläppsminskningar under hela perioden 2005 till 2017: jordbruk, arbetsmaskiner samt produktanvändning. Detta beror på att dessa sektorer har kommit att utgöra en allt större del av de totala utsläppen från den icke-handlande sektorn. Utsläppen från inrikes transporter har motverkat stagnationen. Följande specifika faktorer förklarar i korthet varför de totala utsläppen stagnerat:· Struktureffekter: Sektorer med minskande utsläpp utgör en allt mindre andel av de totala utsläppen varför bidraget till de totala minskningarna avtar även om minskningstakten är oförändrad eller svagt avtagande. · Konjunktureffekter: Stagnationen har sannolikt även påverkats av konjunktureffekter. Detta beror på ett den ekonomiska tillväxten nästan var dubbelt så hög under perioden 2014 till 2017 i jämförelse med perioden 2005 till 2014. · Fallande reala bränslepriser: De inflationsjusterade bränslepriserna steg 2005 till 2014, men föll mellan 2014 till 2017. Efter 2017 har de reala bränslepriserna stigit något. · Stigande undvikandekostnader på marginalen i historiskt framgångsrika sektorer: Stagnationen i sektorer med hög, men avtagande procentuell minskning har sannolikt påverkats av att de billigaste minskningarna redan skett. Därmed stiger kostnaden för ytterligare reduktioner. Historiska erfarenheter är att spridningen av teknologi sker efter ett S-format mönster. Gäller det även klimatvänlig teknologi leder det till att utsläppen minskar efter en kurva som ser ut som ett spegelvänt S. · Institutionella struktureffekter: Minskningarna i sektorer som avfall beror delvis på att utsläppen flyttas till den handlande sektorn. Detta är att betrakta som en politisk drivkraft. Exakt hur stor effekten är har inte kunnat fastslås.· Det är svårt att avgöra om det politiska omvandlingstrycket ökat eller minskat eller om marginalkostnaderna stigit. Det är också svårt att avgöra hur starkt omvandlingstrycket varit mellan olika sektorer. Styrmedel har tveklöst haft stor betydelse i till exempel transportsektorn men små effekter i jordbruket. · Om omvandlingstrycket är konstant i en sektor och utsläppen minskar, allt annat lika, kan man anta att utsläppsminskningen drivs av teknisk utveckling. Ser vi till historiska erfarenheter av ekonomisk tillväxt är tillväxten i regel långsammare i länder med höga inkomstnivåer. Det beror på att det är dyrare att utveckla ny teknik än vad det är att börja använda befintlig teknik. I den mån Sverige är teknikledande på klimatområdet är det hypotetiskt möjligt att minskningstakten är lägre än i andra länder. Att så kan vara fallet visas av studier av koldioxidkonvergens (att CO2/BNP i olika länder närmar sig varandra över tid).Del II. På vilket sätt kan extrema och populistiska rörelser påverka klimatutsläppen? Vad finns de för historiska lärdomar?Den andra delen av rapporten bygger på en översikt av befintlig forskning. Forskningen är tämligen omfattande om fokus riktas mot sambandet mellan högerkonservatism och klimatförnekelse, framförallt vad gäller utvecklingen i USA där stödet för och attityder till den etablerade klimatforskningen och klimatpolitiken blivit alltmer partipolitiskt polariserad sedan början av 1990-talet. I fråga om ett tidsperspektiv som sträcker sig längre tillbaka än de senaste 40 åren, finns en begränsning i att klimatfrågan som politikområdet är ett nytt fenomen, dvs att det utvecklades som ett aktivt politikfält först under 1990-talet. I korthet drar vi följande slutsatser · Vad gäller frågan om hur högerpopulistiska och nationalistiska strömningar och värderingar påverkat klimatutsläppen historiskt, är det svårt att dra några slutsatser för perioden innan 1990-talet. 1930-talets fascistiska regimer i Europa hade exempelvis inte större klimatutsläpp än demokratier som hade en rik tillgång till fossil energi och med ekonomier på samma teknologiska nivå. Ur historisk synvinkel är det inte en självklarhet att dagens högerpopulistiska rörelser (far-right) skulle motsätta sig klimatpolitiska åtgärder eller klimatvetenskapen. · Det hot som de högerpopulistiska och nationalistiska rörelserna kan utgöra för svensk klimatpolitik blir beroende av i vilken utsträckning dessa partier anammar den nya vågen av högerpopulism i USA. Den högerpopulistiska och nationalistiska ideologi som idag har stort inflytande i USA under president Donald Trump, omfattar klimatförnekelse, ifrågasättande av IPCC:s trovärdighet, traditionella medier med mera. · Klimatförnekelsen i USA karaktäriseras enligt en omfattande forskningslitteratur som ideologiskt förankrad och har sedan 1990-talet ett säte i det Republikanska partiet. Som ideologi har den enligt tillgänglig forskning förhindrat genomförandet av en federal klimatpolitik i USA och har försvagat Kyotoprotokollet och Parisavtalet. · I en svensk kontext är den rörelse som motsvarar den amerikanska mycket liten och marginaliserad, men försöker att påverka opinionen främst via hemsidor, bloggar och sociala medier. Klimatförnekelsen har inte anammats av de traditionella etablerade svenska partierna. · Den trend som tycks finnas bland de europeiska högerpopulistiska och nationalistiska partierna är att klimatpolitiken, om den erkänns, inte ska påverka den “vanliga” människan. Priset på bensin och diesel blir den direkta frågan som dessa partier söker röster med, vilket också är tydligt i Sverige.
|
|
| 5. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
R&D collaboration and environmental adaptation: A pilot study of the Swedish pulp- and paper industry 1900-1990
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper deals with the importance of inter-firm and state-firm cooperation for environmental adaptation in the Swedish pulp and paper industry during the period 1900-1990. By sharing similar pollution problems, the industry pooled resources to collective R&D activities and could thereby share cost and the economic risks related to environmental adaptation. We conclude that the environmental issue has been a strong driver for industrial renewing in the Swedish pulp and paper industry since the 1960s. The long tradition of collective environmental R&D activities, which stared already at the beginning of the 20th century, facilitated the development and adaptation of cleaner technologies in the sector from the 1960s and onwards. Our findings suggest that environmental policies that support collaborative R&D activities might facilitate innovation processes of cleaner technologies and the speed of their diffusion.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brodin, Helene, 1973-
(författare)
-
Avregleringar och arbetskraftens rörlighet. En forskningsöversikt med exempel från avregleringarna på marknaderna för el, transporter och kommunikationer
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper broadly surveys research on the relationship between deregulations and mobility on the labour market. In the light of the theoretical debates and empirical examples discussed in earlier research, the paper points out three central problems to follow up in future research on deregulations and mobility on the Swedish labour market. First of all, what are the empirical evidences for the presupposed positive connections between, on one hand, deregulations and, on the other, increased mobility on the labour market? Research on deregulations and mobility is generally characterized by theoretical assumptions rather than empirical studies, why more empirical studies are needed to highlight the relationship between deregulations and mobility. Second, how do deregulations on the product market interact with regulations on the labour market? How are, for example, terms of employment, job security and wages affected by a deregulation of a certain trade? Third and last, how do European policies affect Swedish labour market policies and regulations? The soft regulation method used in EU social policies is many times described as weak and ineffective. Though this may be true in the short run, the soft regulation method contributes to the development of a common political language use and policy discourse which, in the long run, may lead to a fundamental change of how problems and conditions on the Swedish labour market are defined and understood.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Martin, 1975-
(författare)
-
Between Two Regimes : Continuity and Change in the Swedish Transport Utilities, 1939-2010
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper studies the liberalization of the Swedish transport utilities during the last decades from a regime change perspective. Here, focus lies on how regime coordination mechanisms such as the regulation of markets, the administrative and bureaucratic organization of utilities and the State-interest group relations has changed as a market-oriented regime has replaced a State-oriented regime after 1990. It is demonstrated that these changes do not follow the general patterns of policy change identified within previous research. Rather than as an institutional continuity through reproductive adaptation or abrupt disruptive change caused by exogenous pressures, regime change in the examined cases has a different character which combines these elements. Even if it the process of change was triggered by the economic crisis in the 1990s as an exogenous force, it is demonstrated that the previous regime has been transformed through a slow, yet distinctively disruptive change over the last decades.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Martin, 1975-
(författare)
-
Framväxten av ett nationellt infrasystem för civilflyget : staten, kommunerna och de svenska trafikflygplatserna 1921-1967
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper examines the relation between the government and the municipalities during the construction of the main airports in Sweden in the period 1921-1967. It is shown that after the initial phase, when the municipalities were assigned the responsibility for financing and constructing airports, a substantial government intervention occurred between 1935 and 1950. The introduction of a market-oriented transport policy in the 1950s, however, limited the government funds for investments in airports during the post-war period, forcing the municipalities to share the financial responsibilities for such infrastructure. In turn, this meant that the mode of regulating the infrastructure for civil aviation diverged from the common national regulatory pattern of infrastructure in Sweden.
|
|
| 10. |
- Gustavsson-Bergquist, Ann-Kristin, 1972-
(författare)
-
The green challenge: Perspectives on technical and organisational challenges in Swedish industry in a changing institutional environment during the 1970’s
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper broadly surveys the institutional framework comprising Swedish environmental protection during the 1970s. Some preliminary conclusions are drawn concerning how this framework shaped the technical adjustment process with respect to environmental concerns at the firm level. Based on a case study of a Swedish industrial firm, the paper highlights how the Environmental Protection Act (EPA) worked in practice and illuminates some critical problems related to the process of adjusting to the legal framework at the firm level. Institutional theory and the work of Nathan Rosenberg on technological development are used in order to study the influence of the legal framework on the efforts of the company to adjust to environmental demands. The paper suggests that the Swedish system of environmental protection – based on the individual testing system in a co-operative framework – might have promoted long-term innovative and effective technical solutions, because it was consent to decentralised experimental activity. However, before firm conclusions can be drawn, comparative studies within the Swedish system and, perhaps most fruitful, between various national systems of environmental protection are needed.
|
|
| 11. |
- Krantz, Olle, 1939-
(författare)
-
Small European Countries in Economic Internationalisation: An Economic Historical Perspective
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper addresses small state theories and characteristics. In economic theories foreign trade is of great interest since small states are more dependent than large ones on this trade. A special approach, formulated by Katzenstein, is shown to be time-bound. In the period from the 1930s to the 1980s small states’ adaptation to the outside world to a great extent took the shape that Katzenstein discussed which among other things meant democratic corporatism. This conclusion is arrived at when a long-time perspective is applied. Small state characteristics are mostly of interest from the 19th century. Up to World War I inter-nationalisation was growing but after that it did not increase until the 1970s when a new internationalisation wave came. Especially in the second wave, which could also be called the globalisation wave, thoroughgoing adaptations of the small states were conspicuous and international organisations became essential.
|
|
| 12. |
- Levin, Mikael, 1981-
(författare)
-
Dataserier för avhandlingen “Att elda för kråkorna? Hushållens energianvändning inom bostadssektorn i Sverige 1913-2008
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna text innefattar de dataserier som ligger till grund för avhandlingen ”Att elda för kråkorna? – Hushållens energianvändning inom bostadssektorn 1913-2008”. Texten innehåller en kort beskrivning av källäget samt presenterar de två huvudserier som avhandlingen bygger på. Resultatet av serierna redovisas i fem diagram. En mer detaljerad analys av serierna finns i kapitel tre, fem, sex, sju och åtta i avhandlingen. Källorna presenteras mer utförligt i kapitel två där källornas innehåll och principer för datafångst, definitioner och urval redovisas och diskuteras.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Lindmark, Magnus, 1967-
(författare)
-
Relativprisförändringar och förändrad koldioxidproduktivitet i svensk tillverkningsindustri 1914 till 1995
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The following report investigates relationships between labour and carbon dioxide productivity in the Swedish manufacturing industry 1914-1995. Furthermore, relationships between changing energy relative prices and carbon dioxide emissions are studied. Main conclusions are that improved labour and carbon dioxide productivity was evident during the post 1973 period, while the results are more ambiguous during the 1950 to 1973 period. During the period 1913 to 1950 the relationship was probably negative.For the whole investigated period there are evidence that carbon dioxide emissions are negatively correlated with oil prices. The relationship was however not stable over each sub-period. An overall interpretation of the results is that carbon dioxide emissions and carbon dioxide productivity historically have been affected by other factors apart from relative price changes. Climate policy, which tends to be working towards long-term goals, should therefore pay attention to policy tools that may complement economic tools such as taxes.
|
|
| 15. |
- Lindmark, Magnus, 1967-
(författare)
-
Strukturomvandling och förändrad koldioxidproduktivitet i svensk industri 1936-1979
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report provides an investigation of changes in carbon dioxide emission productivity in the Swedish manufacturing industry. Productivity changes are measured for approximately 100 sectors within manufacturing industry. Furthermore, aggregated productivity change is decomposed into technical and structural effects. Analytically the relationship between carbon dioxide productivity and labour productivity is investigated. A main conclusion is that sectors with a large contribution to the aggregated labour productivity tend to large contributors also to carbon dioxide productivity.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Näsman, Mattias, 1989-
(författare)
-
"Utan bilen stannar Sverige" : Svensk bilindustri under oljekrisen och den gröna omställningens dynamik
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna uppsats undersöker bilen och bilsamhällets relation till människan och miljön genom att närmare studera den svenska bilindustrins politiska aktiviteter i samband med 1970-talets oljekriser och den sammankopplade strukturkrisen. Särskilt söker uppsatsen att förklara bilindustrins motstånd mot svenska myndigheters försök att snabbt minska luftföroreningar från bilavgaser, där jag fokuserar på den svenska industrins argument kring ett harmoniserat regelsystem i Europa. Uppsatsen visar att industrin motstånd mot strikta utsläppsregler varken huvudsakligen var en respons på miljörörelsens bilkritik eller en kall företagsekonomisk kalkyl, utan sprunget ur problem relaterande till ett komplext och internationellt integrerat handelssystem för bilar. Utifrån dessa resultat drar uppsatsen lärdomar kring den gröna omställningen av fordonsflottan, dels vad gäller relationer mellan enskilda stater och det internationella ekonomiska och politiska systemet, dels kring industrins makt att styra utvecklingen och dels kring framtiden för bilsamhället
|
|
| 20. |
- Olsson, Fredrik, 1978-
(författare)
-
Industrial Regions, Agglomerations and Industrialisation: The Iron and Steel Industry in Central Sweden 1805-1910
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper focuses on regional and sectoral aspects of the Swedish industrialisation process. The aim is to discern geographical patterns of industrial agglomerations in the iron industry in Central Sweden during the period 1805-1910. Geographical patterns for the benchmark years 1805, 1855 and 1910 are based on employment statistics, which is analysed with the statistical Cluster Analysis. All parishes’ employment structure are compared at each benchmark year. The results are visualized in maps that show parishes that are relatively more or relatively less dominated by manufacturing industry and, especially, the branches of iron industry. This brings forth agglomerations of industrial activity and their changes during a period that comprises the Swedish industrialisation. The results show that industrial concentrations and agglomerations of iron industry underwent significant changes in the period 1805-1910. In the two first benchmark years, the iron industry was rather scattered in small agglomerations. In 1910 a different pattern is traced. The industry was concentrated to two dominating clusters situated in middle and east Central Sweden respectively.
|
|
| 21. |
- Sandqvist, Ulf, 1976-
(författare)
-
9 av 100 : om könssegregationen inom den digitala spelindustrin
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this article is to describe the gender segregation and the existing barriers preventing a more equal gender representation within the Swedish game development industry. There has always been a strong belief in computer technology and new information technology and its potential to create a more equal and democratic society. These hopes have rarely materialized. Instead the same problems remain. Digital games are currently one of the most important popular cultural commodities and affect many people both young and old. This study shows that although the industry has expanded rapidly, the gender segregation is still comprehensive. There seems to be three kinds of obstacles to a greater integration. The first kind are structural problems surrounding how companies are established and how they expand. The second kind are internal factors like workload, negative jargon and the kind of games that are games created. Finally there are problems related to external conditions such as education and the game culture as a whole. These barriers seem to reproduce gender imbalance and create a complex system where multiple changes are required to achieve a positive development and gender balance within the industry.
|
|
| 22. |
- Söderholm, Kristina, et al.
(författare)
-
Miljöforskning i statens och industrins tjänst : Institutet för Vatten och Luftvårdsfrågor (IVL) 1960-tal till 1980-tal
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 1963, two industrialists visited the government office for a meeting with the minister of finance. Their purpose was to present an outline of a new research institute focusing on industrial air- and water pollution problems. Their proposal was based on a joint financed institute, were the government and industry contributed to equal shares. Additionally, they proposed a formation of a business company closely tied to the institute and with the purpose to provide services to industry on environmental issues. Thus, in 1966, the Institute of Water and Air Protection (IVL) was established and became the first institute in Sweden focusing on industrial environmental problems. At the same time the business company, IVL AB, was formed. Due to the collaborative form of organisation – including representation of all core industries and the environmental authorities – the IVL organisation came to be unique also from an international perspective. In this paper we explore the driving forces behind the formation of IVL and IVLAB and their contribution to/function in the environmental adaptation of the Swedish industry from the 1960s to the 80s. We specifically focus on the direction of research activities since this should be particularly informative in terms of contribution and function. Moreover, we believe it reflects what the government and industry jointly defined as priority areas of concern. We find that IVL came to constitute an important basis for knowledge generation and diffusion within the Swedish environmental system, foremost during the 1960s and the 1970s. IVL contributed to the environmental adaptation of the Swedish industry essentially through applied research on the environmental effects of emissions. However, also technical measures to combat pollution problems became important. The assignments of the business company, IVLAB, were mostly focused on mapping the emissions from industrial plants, i.e. identifying discharges and their effects in the recipients. Here, the development works of IVL on the standardisation of methods of analysis and measurement instruments constituted important prerequisites. The knowledge mobilized within IVL and IVLAB on industrial air- and water pollution matters also became important to the environmental authorities in their decision making process. Generated information concerning levels and effects of discharges formed in turn an important basis in the formulating of individual emission permits for single plants. The procedure of individual permits was in turn regulated by the Environmental Protection Act, implemented in 1969). An adequate knowledge basis can in this regard be seen as a guarantee for the prioritizing of intervention-efforts where needs were greatest. Besides knowledge on the pollution problems related to the manufacturing industry, IVL obtained a role as national, and to a certain degree, international expert organisation with general competence in the environmental field. IVL competence on effects of oil spill and mercury was for example wanted outside the country. IVL services were further demanded by international organisations, such as WHO and UNESCO in the 1970s. The role and the form of IVL and IVLAB, however, came to change in the beginning of the 1980s. Now IVLAB was sold to the competing company ÅF and the research institute IVL was converted from a foundation into a company. We believe that the organizational changes reflected changing needs of industry (and of society at large) what concerns the functions of IVL and IVLAB. Much of the rough mapping- and clean-up work had been done at this time and the previous services of IVL and IVLAB had become routine work, increasingly handled by the companies themselves. And had the general "social climate" changed so that it was no longer as natural to cooperate on environmental issues?
|
|
| 23. |
- Vikström, Peter, 1967-
(författare)
-
Energy efficiency and Energy Demand: A Historical CGE Investigation on the Rebound Effect in the Swedish Economy 1957
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The improvement in energy efficiency is one major strategy for fulfilling the goal concern-ing reduction in the emissions of greenhouse gases. However, the efficiency improvements at the micro or plant level are seldom fully realised on the macro level, which means that the use of energy and, subsequently, the reduction of greenhouse gases are not reduced in the same proportion on the aggregate level. The effect where energy efficiency improve-ments on the micro level are not realised to the full extent on the aggregate level is denoted the rebound effect in the literature and can under certain conditions be of significant mag-nitude.The aim of this paper is to examine the rebound effect in historical perspective as a mecha-nism that can explain the appearance of the Swedish Environmental Kuznets Curve (EKC). From the basis of a simple EKC model incorporating technological change and preference change, it is argued that the rebound effect is an integrated part of the time path between chosen consumption bundles of good and bad outputs. It is also argued that the rebound effect and its impact on the EKC performance can be analysed using a CGE approach. This is exemplified in the paper by the implementation of a CGE model for the Swedish economy in 1957.
|
|
| 24. |
- Wiechel, Anna Helena
(författare)
-
Den omskolade hemsamariten: en studie om den kommunala hemtjänstens förändring från 1960 till 2006
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna uppsats har visat att det finns tydliga kopplingar mellan ekonomiskt tänkande kring omsorgsarbete och den kommunala hemtjänstens reella utformning och innehåll. Hemtjänstens expansion sammanfaller med en god kommunal ekonomi och ett samhälleligt stöd för en utvidgad offentlig sektor. Allt fler får tillgång till hemtjänst och de erbjudna tjänsterna är under denna period frikostigt utformade. Personalfrågor diskuteras på statlig nivå och statliga bidrag för utbildning och fortbildning av personalen ges till kommunerna. När den offentliga sektorns storlek ifrågasätts sker också omorganiseringar i hemtjänstverksamheten. Arbetsuppgifterna blir mer tydligt avgränsade, statsbidragen blir mer generellt utformade och arbetsbelastningen för personalen ökar.Outsourcing av kommunal verksamhet ingår i ett större idémässigt sammanhang som innehåller en tydlig inriktning mot att organisera kommunal service utefter företagsprinciper. Hemtjänsten har utifrån detta tankesätt förändrats på många sätt. Vårdtagarna betraktas såsom kunder på en omsorgsmarknad. Konkurrens i hemtjänstverksamhet införs med förhoppningen om mer effektiv omsorgsproduktion även inom den kommunala hemtjänstverksamheten. Outsourcing av delar av arbetsuppgifter inom kommunal hemtjänst har bidragit till att hemtjänsten inriktats mer mot omsorg/vård än tidigare.Hemtjänstarbetet har genomgått stora förändringar sedan det från 1960-talet fogades in i den kommunala servicen. Innehållsmässigt har verksamheten gått ifrån ett inte närmare definierat eller strukturerat uppdrag att utföra de hushållsuppgifter som vanligtvis utfördes i de flesta hem, till att bli tydligt avgränsad och innebära en högre grad av vård/omsorg och aktivering. Arbetets yttre ramar har också utvecklats över tid. Från att ha varit ett utpräglat ensamarbete med en framträdande relation mellan vårdtagare och vårdbiträde, har de anställda och hemtjänstarbetet organiserats gruppvis på en arbetsplats skild från vårdtagarens hem med tydlig arbetsledning och månadslön. Även kompetenskravet har skiftat under den kommunala hemtjänstens historia. Det arbete som tidigare efterfrågade kunnande i begynnande demens, hushållskunskaper, empati, medicingivning och såromläggning kräver nu att vårdbiträdet klarar av att hantera risk för våld, missbrukare, ge svårt sjuka rätt sorts vård, sköta utvecklingsstörda och stimulera psykiskt sjuka människor. Hemtjänstarbetet har blivit ett definierat yrke med anknytning till yrkesutbildning. Trots det har andelen med utbildning inte ökat i takt med behovet av utbildad personal ökat.Det är mycket i hemtjänsten som inte märkbart har förändrats sedan 1960-talet. Fortfarande saknar en stor andel av hemtjänstens personal utbildning. Vårdbiträdets livserfarenhet är fort-farande premierande i anställningssammanhang. Det kan tolkas som att arbetsgivaren outtalat utgår från en äldre föreställning om vad arbetet innehåller. Den höga personalomsättningen har präglat yrket i över 30 år och är fortfarande ett problem. Kvinnodominansen i branschen är ihållande, trots en medveten kampanj från 1990-talet och framåt för att rekrytera män. Ar-betets status har inte heller förändrats påtagligt sedan 1960-talet. Under 1980-talet fördes en statlig kampanj för att locka folk till hemtjänsten som gav tillfälligt resultat i form av höjd sta-tus, vilket bland annat märktes genom att personalens medelålder sjönk. Därefter har hem-tjänsten inte med framgång kopplats till någon statushöjande strategi, och den uppmärksamhet som yrket fått har främst handlat om missförhållanden. Hemtjänstpersonalen har under hela undersökningsperioden varit bland de lägst betalda på arbetsmarknaden, trots att arbetsbelastningen och kompetenskraven (informellt) har ökat.
|
|
