| 1. |
- Andersson, Björn, et al.
(författare)
-
Företagsformens betydelse för nyföretagande : En jämförande studie mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att undersöka nyföretagares motivgrund för val av företagsform avseende formerna ekonomisk förening och aktiebolag. Syftet är också att söka belysa några av de skillnader i bemötande som finns gentemot företagare vilka bedriver sina verksamheter i formerna ekonomisk förening respektive aktiebolag. Bakgrunden till studien är en rådande uppfattning om att ekonomiska föreningar ibland inte bemöts och behandlas på samma sätt som andra företagsformer vid kontakt med intressenter. Många ekonomiska föreningar är verksamma inom den s.k. sociala ekonomin och då den sociala ekonomin i Sverige är en växande sektor, både vad gäller antal sysselsatta och omsättning, där den sistnämnda uppgår till ca 350 miljarder om året, är ämnet intressant att undersöka. I studien genomfördes djupintervjuer med företagsrepresentanter från åtta ekonomiska föreningar samt sju aktiebolag samt ett företag med erfarenhet från bådadera. Respondenterna fick bl.a. besvara frågor med avseende på vilka motiv de haft för valet av företagsform, hur de upplevt bemötande från intressenter samt vilka för- och nackdelar de upplever sig ha fått av sitt val. Från svaren framkommer att flera av de som driver ekonomiska föreningar gör detta för att de känner att det är bra alternativ om man vill driva företag tillsammans samt om man vill ha en, vad de uppfattar, mer demokratisk form för sitt företagande. Formen sågs också som ett hjälpmedel för att skapa delaktighet och ett bättre samarbete. Med formen ekonomisk förening kom även nackdelar som inte upplevdes hos aktiebolagens företrädare. De främsta nackdelar som framkom var att vissa intressenter, t.ex. banker och kreditinstitut bemöter ekonomiska föreningar med skepsis; det finns en osäkerhet kring vad formen medför och innebär. Det framkom även att viktiga intressenter och aktörer har en okunskap om ekonomiska föreningar vilket kan påverka bemötandet negativt. I vissa fall lämnar inte affärssystem och rutiner något utrymme för att hantera ekonomiska föreningar.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
Branschråd inom Focus InnoWents profilområden : Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö, samt IT & Media
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har skrivits på uppdrag av Focus InnoWent och är baserad på samtal med representanter för profilområdena Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö samt IT & Media vid Högskolan Dalarna. Syftena är att kartlägga aktuella branschrådskontakter inom respektive profilområde och att fånga upp respektive profilområdes önskade behov av nya projekt med inriktning mot området Attraktivt Arbete. Andra nätverk och näringslivskontakter har också dokumenterats. Undersökningen har genomfört i form av samtal utgående från en samtalsmall. Följande områden har berörts – branschråd, andra nätverk, alumni och Attraktivt Arbete. Arbetet har sammanfattats i några rekommendationer inom samma områden.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
OR-processen : En arbetsmetod för bättre arbetsmiljö genom Ordning & Reda
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2005 och 2006 har Tema Arbetsliv inom Högskolan Dalarna genomfört ett tillämpat forskningsprojekt inom ramen för projektet ”Attraktivt Arbete”. Projektet har haft arbetsnamnet OR - 2005 och har genomförts med syfte att pröva hur en arbetsmetod för ”ordning och reda”, en metod som utvecklats för verkstadsindustrin, kan anpassas för annan verksamhet. Tio företag/organisationer har medverkat i projektet. Processarbetet hos dessa har genomförts under perioden april till november 2005. Sammanlagt har ca 65 personer aktivt medverkat i projektet. Det totala antalet personer som berörts, direkt och indirekt av processarbetet uppgår till drygt 300 personer. Resultaten visar att metoden och arbetssättet är generellt och kan användas inom många olikartade verksamheter. Den skillnad som finns, och som metodens arbetssätt stöder, är de områden och faktorer som berörs av processen inom olika branscher. Samtliga medverkande företag/organisationer har kunnat använda metoden och även uppnått en bättre ordning & reda i sitt arbetssätt och/eller sin fysiska arbetsmiljö (lokaler och verktyg). Flera av företagen/organisationerna har även beskrivit att OR-processen förbättrar det dagliga arbetet som nu löper mer effektivt efter att processen genomförts. En viktig framgångsfaktor i OR-processen ligger i det att beslutade rutiner utgår från vad man på arbetsplatsen kan vara överens om. En annan viktig framgångsfaktor bygger på det engagemang som växer ur mätningen av framåtskridandet. Detta är även en av metodens styrkor – att resultatet av processen är kopplats till engagemanget hos chef och medarbetare. OR-processen kan i sig inte beskrivas som en metod för att specifikt hantera arbetsmiljöfrågor men det visar sig att många av de rutiner som tagits upp och som man på arbetsplatserna kommit överens om ligger inom arbetsmiljöområdet. OR-processen är lätt att använda, ger tydliga och snabba resultat som uppskattas av såväl ledning som medarbetare. Nyttan uppväger väl den insats som behövs i form av tid och engagemang.
|
|
| 4. |
- Andersson, Ing-Marie, et al.
(författare)
-
Ökad förståelse bland företagsledare för nyttan av utvecklingsinsatser inom arbetsmiljöområdet
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Föreliggande rapport avser en delstudie inom projektet Attraktiv Konkurrenskraft (AKK) Syftet med detta arbete är att utvärdera fem metoder som kan ”väcka insikt” om nyttan av att starta utvecklingsaktiviteter för att bättre ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet. Baserat på detta ska en metod väljas för fördjupade studier. Drivkrafterna för att skapa bra arbetsmiljöer är många. Den primära kan sägas vara den humanitära drivkraften. Förutom de överväganden som ligger till grund för arbetsmiljölagstiftning och avtal mellan arbetsmarknadens parter finns alltså goda skäl för företagare att prioritera arbetsmiljöarbete. Den fråga som berörs i detta arbete är i vad mån det är möjligt att genom enkla insatser påverka en arbetsmiljöansvarig chefs benägenhet att gå till beslut om att genomföra insatser för att utveckla förutsättningarna för att bättre nyttja de mänskliga resurserna i organisationen. Målet är att chefen bestämmer sig för att påbörja en beslutsprocess om utvecklingsaktiviteter för att ta tillvara de mänskliga resurserna i arbetet vilket ökar förutsättningarna att rekrytera, behålla och engagera kompetent personal. Som resultat av förstudien har fem olika insiktsmetoder utvecklats och anpassats. Dessa metoder har kallats GAP-analys, Fokusgrupper Attraktivt Arbete, Visit, Riskanalys och Scenario. De tio företagen som deltog hade mellan 11 och 39 anställda, och deras verksamheter var inom områdena tillverkning, reparation och underhåll. Resultat från användning av metoderna visar att alla metoderna uppfyller kriterierna att vara enkla att förstå och snabba att genomföra. Fokusgrupper, Visit och Riskanalys ger konkret vägledning för fortsatt utvecklingsarbete. Fokusgrupper ger ett brett underlag för en fortsättning som bygger på dialog, en djupare analys på individnivå samt har psykiska och sociala dimensioner. Därmed sågs Fokusgrupper som den mest intressanta metoden att gå vidare med. Denna studie indikerar att det finns möjlighet att påverka ledare att ta beslut om aktiviteter för att utveckla den mänskliga resursen. Det finns därmed anledning att ytterligare studera ett antal företag där en och samma metod används. Valet har fallit på Fokusgrupper, även om andra metoder skulle vara tänkbara. Abstract This report concerns a sub-study of the project attractive competitiveness (AKK). The aim of the work is to evaluate five methods that are supposed to” raise awereness” about the advantages of initiating activities to better utilize human resources at work. Based on that shall one method be elected for depend studies. The driving forces for creation of good work environments are many. The primary can be said to be the humanitarian driving force. Except for the considerations that are behind the work environment legislations and agreements between social partners is therefore good reasons for entrepreneurs to give priority to work environment work. The focus of this study is to which extent it is possible by a limited input influence the liability of a manager with responsibilities for the work environment to take decisions to start a process aimed at improving the use of the human resources in the company. The goal is that the manager decides to start such a process which also is supposed to recruit, retain and engage competent staff. In the sub-study have five insight methods been developed or adapted. Those methods have been named gap-analysis, focus groups attractive work, visit, risk analysis, and scenario. The ten participating companies employed between eleven and thirty-nine persons. The companies represented different branches as production, repair work and maintenance. The results from the test of the methods shows that they all meet the criteria’s to be simple to understand and quick to carry through. Focus groups attractive work, visit, and risk analysis gives substantial guidance for further development work. Focus groups attractive work gives a broad base for a continuation built on a dialogue, a deeper analyses of individual level as well as mental and social dimensions. Of that reason chosen for deepened studies. This study indicates that there are possibilities to influence managers to decide about activities aimed at better use of human resources. There are therefore reasons to make further studies in a number of companies where the elected method is used.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Aronsson, Mattias
(författare)
-
Ensamhet - gemenskap : Ett spänningsfält i Vilhelm Ekelunds författarskap
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For the Swedish poet, essayist and aphorist Vilhelm Ekelund, ensamhet (solitude) and gemenskap (intellectual and spiritual community) were highly complex notions, with various and often contradictory meanings. In this article, I argue that both concepts have positive as well as negative connotations in Ekelund’s texts. Solitude can be sweet and delightful and the poet/writer may long for it, but it can also appear to him as a sordid and painful state. In the same way, life with other people may be just as difficult and complicated. I show that Ekelund as a young poet both embraced solitude as a positive notion and suffered from depressing isolation. The theme of solitude also appeared in his early prose as a heroic stance fitting for an extraordinary person. According to Ekelund, the fate of the truly gifted artist is loneliness, and he will find great difficulties connecting with people around him. In fact, he will find intellectual and spiritual community only when communicating with the great precursors – in Ekelund’s case that meant the prominent figures of Greek and Roman cultural heritage. “Modern” artists interested him only in so much as they openly venerated this classicist tradition. Ekelund may have despaired at the idea of an intellectual or spiritual community with his contemporaries; he was, nevertheless, optimistic regarding the ability of later generations to understand him. He was convinced that he did not write for people in his own time but, indeed, for posterity.
|
|
| 7. |
- Aronsson, Mattias, 1971-
(författare)
-
Vilhelm Ekelund och det litterära fältet 1897-1949
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilhelm Ekelunds och det litterära fältet 1897-1949[Vilhelm Ekelund and the literary field 1897-1949]The theoretical background of this study is Pierre Bourdieu’s sociological approach to literature. I use his theory concerning the importance of cultural (and other forms of symbolic) capital for the individual artist – and his description of the literary field as a place characterized by continuous conflict between different categories of participants. In the article, I argue that as a young poet, Ekelund held a position in the field that was with the intellectual group as opposed to the group of commercial authors – and among the young avant-garde as opposed to among the consecrated and well-established writers. However, this position changed somewhat during the years Ekelund spent in exile (1908-1921), and it continued to change after his return to Sweden. His reputation as a thoroughly intellectual writer was accentuated and, as time passed, he himself became a consecrated artist with certain privileges – e.g. grants and awards – to defend.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Deldén, Maria, 1963-, et al.
(författare)
-
Utbildning för hållbar utveckling i kurser i lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna : Ett uppdrag inom pedagogiskt arbete
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report documents the results of an assignment commissioned by the School of Teacher Education at Dalarna University. The assignment includes investigation of how education for sustainability (EfS) has been integrated into the contents and teaching methods of courses in Educational Work, and what can be improved. The report also provides some suggestions on how EfS can be integrated in various courses in teacher education programs. Four university teachers, who have knowledge and experiences in teaching sustainability in different courses, were interviewed to explore how they integrated EfS in their courses and what challenges, if any, they have encountered. In addition to this, a literature review was also undertaken. The results indicate that in some natural science courses, sustainability has explicitly been addressed in the content, literature, and activities, whereas in some courses in other programs, it seems that sustainability has been integrated without having a clear link between teaching contents, learning goals, and activities. It is also found that the level of EfS integration in different courses depends on individual university teachers’ initiative, knowledge, and competencies. Although Dalarna University’s policy emphasizes the integration of sustainability throughout its activities, the implementation level of EfS in education programs at Educational Work is slow. To equip future teachers with knowledge, skills, and competences needed to work with sustainability, the School of Teacher Education needs to provide sustainability courses for students focusing on EfS and Agenda 2030, from basic to advanced levels. There is also a need for professional development training for university teachers to improve their knowledge and competences in EfS.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Enberg, Anton
(författare)
-
Leksands IF:s samhällsekonomiska betydelse
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultaten av det arbete som är genomfört inom ramen för ett KTP-projekt som syftade till att undersöka Leksands IF betydelse för kommun och omgivande samhälle. Arbetet har genomförts i fem delstudier vilka undersökt olika delar av Leksands IF:s verksamhet. En medborgarundersökning för att ta reda på vilken påverkan som Leksands IF har på invånarna i kommunen. En analys av koncernen Leksands IF:s bidrag till skatt samt lokala och regionala handeln. En studie av den turistekonomiska effekten från Leksands IF:s hemmamatcher och Leksands hockeyskola. En studie av den ekonomiska effekten från hockeygymnasiet vilket inkluderade ekonomisk ersättning och konsumtionen kopplat till gymnasiets elever samt kostnaden för driften av Leksands hockeygymnasium.Resultat från medborgarundersökningen visar att Leksands IF:s närvaro i kommunen värderas olika utifrån vilket engagemang som invånarna har till Leksands IF, vilken tätort i Leksands kommun de tillhör och om de har barn som är eller varit kopplade till föreningen. De värden som främst förknippas positivt med Leksands IF är att föreningen skapar en identitet, tillhörighet och stolthet för invånarna samtidigt som de anser att företagsverksamheten påverkas positivt i kommunen. Generellt upplever invånarna att Leksands IF har en liten negativ påverkan men där utvecklingsområden finns när det kommer till ekonomisk transparens, trafiksituationen under matchdagar, machokulturen inom ishockeyn och att kultur och andra föreningar tenderar att hamna i skymundan av Leksands IF.Den ekonomiska sammanställningen av koncernen Leksands IF visar att för räkenskapsåret 2022–2023 hade koncernen en total skattekontribution på 57,45 miljoner kronor. Under en treårsperiod har koncernen betalat totalt 132,16 miljoner kronor till underleverantörer i Dalarna, varav 69,89 miljoner kronor till företag i Leksands kommun. Av handeln med underleverantörer under de senaste tre åren har 57 % gått till företag i Dalarna, varav 30,5 % till företag i Leksands kommun. Sammanställningen visar också att Leksands kommun betalar en grundhyra till Leksands IF för att kunna nyttja och hyra ut istider. Grundhyran uppgår till 4,46 miljoner kronor och är justerat efter index till ca 6 miljoner kronor för 2023. Leksands IF tar också emot 50 000 kronor i form av sponsring genom kommunala bolag, i övrigt betalas inga kommunala stöd eller bidrag.De turistekonomiska effekterna från herrlagets hemmamatcher i SHL inklusive slutspelet uppskattas vara 17,36 miljoner kronor i Leksands kommun och generera 11,36 årsverken i kommunen. Den ekonomiska effekten i övriga Dalarna uppskattas till 3,90 miljoner kronor. Damernas matcher i SDHL uppskattas generera en turistekonomisk effekt på 145 663 kronor i Leksands kommun och 29 567 kronor i övriga Dalarna. Den turistekonomiska effekten från hockeyskolan uppskattas till 5,36 miljoner kronor och skapa 3,27 årsverken i Leksands kommun. Den uppskattade turistekonomiska effekten i övriga Dalarna uppskattas till 603 738 kronor.Den ekonomiska effekten från hockeygymnasiets elever och besökare uppskattas till 5,05 miljoner kronor i Leksands kommun och skapa 1,89 årsverken. Den totala ekonomiska effekten från de samverkansavtal som skrivs mellan elevernas hemkommuner, ersättningar till elevernas hemkommuner och kostnaden för driften av hockeygymnasiet uppskattas till ett plusresultat på 4,13 miljoner kronor till Leksands kommun. Den totala ekonomiska effekten från Leksands hockeygymnasium uppskattas till 9,18 miljoner kronor.Summeringen av den totala ekonomiska effekten från de ekonomiska analyserna av herrlagets hemmamatcher, Leksands hockeyskola och Leksands hockeygymnasium inklusive slutspelet i SHL uppskattas till 31,90 miljoner kronor i Leksands kommun, vilket i sin tur uppskattas generera 17,96 årsverken i kommunen. Den ekonomiska effekten i övriga Dalarna uppskattas till 4,64 miljoner kronor. Då det finns en osäkerhet i hur många av besökarna från damlagets hemmamatcher i SDHL som inkluderas i analysen från herrlagets matcher i SHL presenteras den ekonomiska effekten från damlagets hemmamatcher separat. Den ekonomiska effekten från damlagets matcher i SDHL uppskattas till ca 145 000 kronor i Leksands kommun och 30 000 kronor i övriga Dalarna.
|
|
| 16. |
- Fjellfeldt, Maria
(författare)
-
Implementering av samverkan inom området barn och ungas psykiska hälsa : En forskningsrapport om regionala och lokala aktörers respons på nationell styrning
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: psykisk ohälsa beskrivs som en växande samhällsutmaning. År 2016 initierades något som kan tolkas som ett perspektivskifte i svensk policy inom området.Syfte: i denna rapport utforskas regionala och lokala aktörers respons på nationell styrning inom området psykisk hälsa. Ett särskilt fokus läggs på samverkansinsatser som rör främjande av barn och ungas psykiska hälsa.Metod: en fallstudie genomfördes. En policyanalys av 127 nationella och regionala policydokument kombinerades med en intervjustudie där tre exempel på samverkansinsatser strategiskt valdes ut och nitton nyckelpersoner intervjuades.Resultat: i länsgemensamma handlingsplaner för psykisk hälsa identifierades insatser med ett starkt fokus på individuella faktorer. Beträffande lokala samverkansinsatser för barn och ungas psykiska hälsa visade det sig att den insats som hade stark koppling till den nya policyn hade svag förankring i den egna organisationen. Den insats som var mest integrerad saknade helt koppling till den nya policyn.Slutsatser: (i) psykisk ohälsa beskrivs som ett problem som ska hanteras genom att påverka individuella faktorer. Detta trots att aktuell forskning visar att även familjerelaterade, samhällsrelaterade och strukturella bestämmelsefaktorer behöver adresseras för att uppnå psykisk hälsa. Fokuset på individuella faktorer kan innebära en risk att människor förstår psykisk ohälsa som ett individuellt problem och ansvar, och (ii) det tar tid att implementera samverkan mellan olika aktörer som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa och ohälsa. Långsiktiga styrstrategier behövs.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Hansen, Fredrik
(författare)
-
Åkeriägaren, hastigheten och den ekonomiska beslutssituationen
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vägverkets hastighetsmätningar visar att lastbilstrafiken kör för fort. I denna rapport analyseras denna problematik med fokus på åkeriägaren och dennes ekonomiska beslutssituation. I den teoretiska ansatsen inhämtas resultat från beteendeekonomin, en ny inriktning inom nationalekonomi som rönt stor popularitet. Den empiriska delen rapporterar från intervjuer med åtta åkeriägare. Även lämpliga frågor för en eventuellt kommande enkät redovisas.Till att börja med rapporterar vi från de hastighetsmätningar som Vägverket och NTF gjort den senaste tiden. Vi tittar även på de informationskampanjer som nyligen varit. Även den svenska åkerinäringen presenteras kort eftersom åkeriägaren är långt ifrån en homogen grupp. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta åkeriägare verksamma i olika branscher och i olika delar av Sverige. Deltagarna fick svara på frågor kring hur de såg på dagens marknad, Vägverkets information om ekonomiska förtjänster att hålla hastigheten, varför det körs för fort, hur man fattade ekonomiska beslut samt kontraktets funktion.Resultaten från intervjuerna är att deltagarna är medvetna och håller med om det ekonomiska motivet att hålla 80 km/h. Dock verkar det finns en toleransnivå bland de flesta och detta ända upp till 85 km/h. Detta tillsammans med vilka tidsmarginaler åkeriägare har i sin planering bör undersökas närmare. Nästan alla deltagare hade fordonsdatorer eller funderade på att skaffa och såg inga problem att kontrollera sina chaufförer. Dock kan man enbart kontrollera överhastigheter över 80 km/h. Bränslepriset sågs inte som ett nämnvärt problem eftersom ett högt bränslepris drabbade konsumenten till sist.Rapporten föreslår även att vidare studier bör utföras kring både hur den digitala färdskrivaren och marknadsstrukturen som svenska åkerier möter kan påverka trafiksäkerheten. Dessutom föreslås att Vägverkets hastighetsmätningar blir mer specifik, liknande de som NTF gjort, för att göra det möjligt med mer riktade informationskampanjer i framtiden Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Vägverkets Skyltfond.
|
|
| 19. |
- Hedlund, Ann, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi : En redovisning av fallstudier
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uttaget av skogsbränsle har ökat kraftigt i Sverige under senare år och tillkomsten av nya entreprenörer i denna nisch inom skogsbranschen ökar. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergiområdet avseende arbetsmiljö, ergonomi och arbetens attraktivitet. Detta har gjorts genom litteraturstudier, fallstudier och djupintervjuer. Litteraturstudien visar att kunskapen om risker i skogsenerginischen specifikt är begränsad. Det gäller såväl yrkeshygieniska, ergonomiska, psykosociala risker såväl som olycksfallsrisker. Specifikt har damm av olika typer, vibrationer, buller och exponering för kemikalier uppmärksammats. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processer kopplade till de olika sortimenten GROT(grenar och toppar), stubbar och klenskog innehållanden arbetsmoment för skördning, transport, sönderdelning och kvalitetskontroll. Många av arbetsmiljöproblemen som finns i skogsbranschen, t ex monotona arbetsställningar, vibrationer, stötar/slag, hand/armrörelser, finns också vid uttag av flis. Många arbetar ensamma, saknar rutiner för regelbundna kontakter och rastkoja. Ensamarbete sker delvis också i mörker och med långa avstånd till bebyggelse. Det finns ett antal specifika risker i arbetsmiljön vid hantering av flis, t ex flygande föremål och damm. Stubbrytning och sönderdelning, liksom längre tids lagring av råvaran är nya moment. Denna studie har t ex visat på trånga hytter med avsaknad av vibrationsdämpning, dålig ljudisolering och bristande hyttklimat. Kartläggning av arbetets attraktivitet visar att merparten av de intervjuade i denna studie tycker att arbetet är attraktivt. Det som främst bidrar till detta är friheten att styra sitt arbete under eget ansvar, att vara i skog och natur, få arbeta med maskiner samt upplevelsen av att ha en bra arbetsgivare som arbetar för att både verksamhet och de anställda ska få utvecklas. De fallstudier som genomförts är slumpmässigt utvalda inom ett begränsat geografiskt område. Denna studie ska ses som en översiktlig kartläggning av arbetsmiljöförhållanden inom skogsenerginischen där de framkomna resultaten ger indikationer på områden för fördjupade studier. Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras: • Det finns brister avseende arbetsmiljön, varav några är generella för skogsbranschen och andra unika för skogsenerginischen. • Speciellt allvarliga risker är olycksfallsrisker; helkroppsvibrationer, stötar och slag; buller; ensamarbete; samt monotont och ensidigt arbete. • Det finns brister i kommunikationen mellan utförare av olika delprocesser. • Genom att införa fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan säkerhetskulturen förbättras. • Det finns lokal kunskap om bra tekniska och organisatoriska lösningar, men den är inte spridd. • Merparten av de intervjuade i nischen tycker att arbetet är attraktivt, det som främst bidrar är friheten att styra sitt eget arbete och att vara utomhus, eget ansvar samt nuvarande arbetsgivare. • Hälften av intervjupersonerna, både de med VD-roll och anställda, uttrycker en oro kring att i framtiden kunna rekrytera kompetent personal. Förslag på fortsatt utvecklingsarbete är bland annat att studera arbetsmiljöförhållanden under andra årstider än hösten, fördjupade studier av vibrationer, slag och stötar samt hyttklimat. Det är också angeläget att utveckla ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och hitta former för skogsenerginischens speciella förutsättningar. En vidgad studie kring arbetenas attraktivitet bland presumtiv arbetskraft är ett annat angeläget område.
|
|
| 20. |
- Hedlund, Ann, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen : Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.
|
|
| 21. |
- Hedlund, Ann
(författare)
-
Fysisk arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning : En kartläggning vid Högskolan Dalarna
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en redovisning av ett arbete kring fysisk arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning. Brister avseende den fysiska arbetsmiljön är identifierade fördelat på de tre områdena kontor, föreläsningssal och inspelningsmiljö. Även andra arbetsmiljöfaktorer som identifierats under arbetets gång är noterade. Önskemålet är att läraren i största möjliga mån ska slippa behöva tänka på tekniska förutsättningar. Förslag på lösningar ges för såväl föreläsningssal, inspelningsmiljö och kontorsrum. Utvecklingsmöjligheterna är många och genom att åtgärda bristerna i enlighet med föreslagna åtgärder samt att sprida framgångsfaktorer kan en förbättrad arbetsmiljö för lärare vid nätbaserad undervisning erhållas. Ett behov av en övergripande strategi för hur Högskolan Dalarna ska arbeta för att förbättra arbetsmiljön för lärare som arbetar med nätbaserad undervisning har identifierats, liksom att en samordnande person med ansvar för såväl fysisk, som psykisk och social arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning utses.
|
|
| 22. |
- Hedlund, Ann, et al.
(författare)
-
Uppföljning av ”Ny kunskap ger Nya affärer” 2007
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tema Arbetsliv vid Högskolan Dalarna har tillsammans med företag och arbetsplatser utvecklat konkreta metoder och processer för attraktivare arbeten. Vår vilja är att dessa metoder sprids till många små och medelstora företag. Att stödja och utbilda ”stödjande tjänsteföretag”, såsom företagshälsovård, organisationskonsulter, m.fl., så att de kan kommersialisera de utvecklade metoderna ses som en bra strategi. ”Stödjande tjänsteföretag” i Dalarna bjöds in till 3-timmars informationsseminarier och halvdagarskurser för sex olika metoder. Totalt deltog 37 personer i planeringen och/eller i aktiviteterna. En uppföljning gjordes efter ett och ett halvt år genom intervjuer med 25 av dessa avseende det praktiska utförandet av aktiviteterna, metodernas design, den praktiska användningen av metoderna, kommersiell användning av metoderna och framtida samverkan. Följande slutsatser kan dras från uppföljningen av genomförda aktiviteter: • Informationsseminarierna och kursdagarna genomfördes på ett bra sätt. • Kursdagarna hade resulterat i ”nya affärer” för 9 av de 20 intervjuade kursdeltagarna och flera av dem sökte aktivt kunder. Metodernas ansats, möjligheten att engagera och motivera de anställda och de konkreta resultaten uppskattades av kunderna. • Ett mer långsiktigt stöd till de som ska genomföra metoderna kommersiellt kan behövas. • Strukturen och innehållet i metoderna fungerade bra i kommersiell användning. De kunde enkelt kombineras med andra metoder. • Metoderna upplevdes som imponerande, konkreta och användbara, men de behöver utvecklas så att det skapade engagemanget kan behållas på en hög nivå. De behöver också utvärderas i ekonomiska termer och mätbara förbättringar. • Alla intervjuade ville lära sig fler metoder och näringslivsrepresentanterna bistår gärna med kontakter och träffar. Flera av de ”stödjande tjänsteföretagen” och alla näringslivsrepresentanterna ville fortsätta med ytterligare samverkan med Tema Arbetsliv, Högskolan Dalarna.
|
|
| 23. |
- Heldt Cassel, Susanna, et al.
(författare)
-
En väg till utveckling? : Betydelsen av väginvesteringar för regional utveckling - exemplet Falun-Borlänge
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport behandlar förutsättningar för regionala utvecklingseffekter av en väginvestering. Projektet är en inledande studie kring effekterna av vägen mellan Falun och Borlänge som öppnades för trafik 2005. Projektet är finansierat av Vägverket. Projektet avser att besvara två huvudsakliga frågeställningar: Vilka samhälleliga effekter får en ny väg mellan två städer som ligger inom samma lokala arbetsmarknad? Kan betydelsen för en region av en väginvestering påverkas genom medvetet arbete från regionens aktörer för att utnyttja dess potential? I vår studie går vi bortom själva tidsvinsten och fördjupar oss i hur utbytet mellan de två kommunerna ser ut och förändras. Vi vill också komma åt orsakerna till dessa förändringar. Det är intressant för oss hur aktörernas perspektiv och förväntningar omvandlas till beslut kring resande, byggande, kollektivtrafiksatsningar osv. Betydelsen av den nya vägen avgörs till stor del av hur regionens aktörer ser på den och agerar för att ta vara på dess potential. Studien kan ses som en förstudie. Avsikten har varit att studera utbytet mellan orterna innan vägens färdigställande och att kartlägga synen på regionens potential, vägens betydelse hos företrädare för näringslivsorganisationer, större arbetsgivare, politiker, m fl. Frågorna måste besvaras genom flera olika delstudier med skilda perspektiv. Vi har arbetat med intervjuer med beslutsfattare i den berörda regionen, vi har studerat pendlingsrörelser, analyserat kollektivtrafikens utveckling och vi har försökt att sätta in vägen i ett regionalpolitiskt utvecklingsperspektiv. Fokus i studien ligger på institutionella förhållanden och begrepp och processer i regional utveckling.
|
|
| 24. |
- Heldt Cassel, Susanna, et al.
(författare)
-
Förutsättningar för pendling i sårbara arbetsmarknadsregioner
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regionförstoring är ett begrepp som under senare tid blivit allt mer populärt inom såväl forskning som politik och planering. Regionförstoring genom ökad rörlighet på arbetsmarknaden har identifierats som ett medel för att åstadkomma regional tillväxt inom den regionala utvecklingspolitiken. Då förutsättningarna för regionförstoring avgörs i individers möjlighet att pendla undersöker vi i denna rapport förutsättningar för pendling bland anställda vid två företag i en arbetsmarknadsregion som betecknas som en sårbar industriregion. Denna typ av region kan ha särskilt mycket att vinna på en ökad pendling då utbudet på arbetsmarknaden är begränsat. Samtidigt är det viktigt att förstå de individuella förutsättningarna i varje lokal kontext för att få kunskap om de faktiska möjligheterna till pendling och arbetsresor. Rapporten syftar till att undersöka hur förutsättningarna för pendling skiljer sig åt för individer i en sårbar region. De aspekter som vi särskilt fokuserar på är betydelsen av utbildningsnivå och kön för benägenheten att pendla. Det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten är dels en enkätundersökning och dels intervjuer, både enskilda och i fokusgrupper, med anställda på företagen Spendrups bryggeri AB och ABB Power Systems.
|
|
| 25. |
- Heldt, Tobias, et al.
(författare)
-
Nätverkssamarbete och destinationsutveckling : En jämförelse av ett storskaligt och ett småskaligt turismutvecklingsprojekt
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hållbar destinationsutveckling kräver samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Den övergripande forskningsfrågan som genomsyrat arbetet med denna rapport handlar om hur samhällets resurser bäst kan användas för att utveckla turistdestinationer. Projekten Nordic Snowmobile Center och Projekt Entreprenörsutbildning Småland/Kronoberg, vilka har finansierats med olika mycket offentliga medel, utvärderas i denna rapport. Resultaten från utvärderingen utgör sedan grund för diskussion och analys av destinationsutveckling. Rapporten redogör också för följeforskning genomförd på Projekt Nordic Snowmobile Center (NSC) mellan åren 2004-2007. Vi konstaterar att båda projekten uppfyller sina huvudsyften. Projekt NSC kan däremot inte anses ha uppfyllt alla sina delmål. Förklaringarna till detta står att finna i faktorer som förankringen av projektets mål och delmål i projektområdet; en asymmetri i budgeterade investeringskostnader mellan projektets delområden; institutionella faktorer såsom projektadministration samt redovisningsprinciper hos EU-sekretariat och de andra offentliga finansiärerna. Följeforskningen av Projekt NSC identifierade dessutom ett antal faktorer som kan bidra till ökad förståelse för hur ett projekt av denna storlek bör organiseras och ledas samt vilka stöd som ett projekt av den här typen kräver för att åstadkomma destinationsutveckling.
|
|
| 26. |
- Heldt, Tobias, et al.
(författare)
-
Peace & Love 2010 : Värderade och icke-värderade ekonomiska effekter
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport syftar till at kartlägga samt värderat och presenterat ekonomiska effekter koppladetill Peace & Love festivalen 2010. Utgångspunkten är en definition av festivalens intressenter.Uppskattningen av de ekonomiska effekter som presenterats är baserade på enkätsvar från 519festivalbesökare. Resultaten från studien pekar på att festivalbesökare definierade som turister igenomsnitt spenderar drygt 2000 kr i samband med sitt besök exklusive utgifter för resa ochfestivalbiljett. Den totala festivalkopplade konsumtionen beräknas till 154 Mkr genom attmultiplicera siffrorna för genomsnittlig festivalkonsumtion för en besökare med det totala antaletbetalande besökare. Studien visar också att det finns ett betydande läckage ur den regionalaekonomin till följd av att försäljare inom festivalområdet kommer från andra delar i Sverige.Peace & Love-festivalens bidrag till den lokala ekonomin inklusive biljettintäkter beräknas istudien till 89 Mkr. Slutligen pekar studien på att fördjupade studier innehållande en mernoggrann uppskattning över besökargruppernas andelar respektive konsumtion krävs vid nästaårs festival för att säkerställa de resultat denna studie redovisar.
|
|
| 27. |
- Heldt, Tobias, et al.
(författare)
-
Peace & Love 2011 : Uppskattning av festivalens ekonomiska betydelse via segmenteringsansatsen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att kartlägga samt värdera och presentera ekonomiska effekterkopplade till Peace & Love festivalen 2011 genom att tillämpa segmenteringsansatsen.Utgångspunkten är en uppdelning av festivalbesökarna i olika kategorier (segment) som därefteranvänds för att skatta den direkta ekonomiska effekten av festivalen. Uppskattningen av deekonomiska effekter som presenteras är baserade på enkätsvar från 1036 festivalbesökare samt1540 intervjuer vid entréerna.Resultatet från studien pekar på att den traditionella metoden med uppskattning av effekter via enuppdelning av konsumtion mellan turister och icke turister överskattar den totala effekten jämförtmed uppskattning via boendesegmentering med ca 10 procent. Den totala effekten viaboendesegmentering uppskattas till dryga 185 Mkr. Besökarnas konsumtion i samband medPeace & Love festivalen kan omräknas till 61,85 helårsverken. Peace & Love festivalen beräknasskapa drygt 22 helårsverken inom restaurang och handel i Borlängeregionen utöver de 23helårsverken som festivalorganisationen skapar.
|
|
| 28. |
- Heldt, Tobias, et al.
(författare)
-
Skoterturismen och utvecklingen i Funäsdalsfjällen : En uppföljning av projektet "Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen"
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdalsfjällen” pågick under 1999-2001 och har både nationellt och internationellt omskrivits som ett lyckosamt och banbrytande projekt med målsättning att utveckla skoterturism i den svenska fjällvärlden utan att konflikter och störningar uppstår som kan försämra förutsättningarna för andra turismgrenar i området. Syftet med denna rapport är att redovisa resultaten från en uppföljningsstudie av projektet ”Hållbar utveckling i Funäsdals¬fjällen”. Projektets olika delmål har följts upp dels via en enkätstudie riktad till ett urval av skoter- och turskidåkare som besökt Funäsdalsfjällen, dels via ett antal djupintervjuer med företrädare för de olika lokala intressegrupperna. Dessutom har skoterturismens effekter på den lokala ekonomin specialstuderas inom ramen för ett examensarbete. Vi bedömer att projektet har varit lyckat och uppfyllt de målsättningar som satts upp för projektets verksamhet på kort sikt. En viktig förklaring till detta har varit projektets utgångspunkt i konsensusbeslut. Från intervjustudien blir det tydligt att de olika grupperna av aktörer och intressenter har olika syn på hur utvecklingen i Funäsdalsfjällen ska se ut på lång sikt. Vissa vill exempelvis fortsätta att utveckla skoterturismen medan andra anser att gränsen för skoteråkningens påverkan i området är nådd. För fortsatt hållbar utveckling i området är det sannolikt mycket viktigt att alla intressegrupper fortsätter att delta i arbetet med att utveckla Funäsdalfjällen.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Hellqvist, Magnus, 1964-, et al.
(författare)
-
"Falun ovan från Falun under", ny kunskap om Falu gruva. Projektrapport 2. : Jordartskartering och sedimentborrningar runt Falu gruva
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is the second presentation of the project ‘Falun above from Falun under’ and comprises one report on ongoing work within the project. The main aims of this particular project are to reconstruct the landscape surrounding Falu Copper mine before mining activity started and to determine how increasing activity in the area affected the environment, and whether this could be measured as an indicator of increasing human impact in the area. This report presents the mapping and investigation of quaternary deposits and landscape analysis, the results from cores taken at two lake sites, Önsbacksdammen and Stora Vällan, 14C dating on selected seeds, and planning of continued research within the project.
|
|
| 31. |
- Hellqvist, Magnus, 1964-, et al.
(författare)
-
Field report from sediment coring in peat for landscape analysis in Hjaltadalur, Skagafjörður, north Iceland 2010 : Sediment drilling in Hólar, Vidvik and Kolkuós, Hjaltadalur
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This field report presents fieldwork undertaken in Hjaltadalur, Skagafjördur, northern Iceland during summer 2010. The main aim was to initiate coring in selected mires in order to determine the composition of organic material and sediments in the mires, sub-sample for sedimentological and palaeoecological analyses, and initiate advanced landscape analysis of Hjaltadalur. Three mires were selected for sediments coring in Hjaltadalur: Ástunga close to Kolkóus, Hólakot at Viðvik, and Hólar. All three represented a landscape transect in NW to SE direction, from close to the coast to valley interior, i.e. close to the old settlement at Hólar.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Jess, Kari, 1956-, et al.
(författare)
-
Interventionen Jag & min familj : Ett familjeorienterat öppenvårdsprogram
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jag och min familj är ett kunskaps- och motivationsbaserat program som omfattar åtta träffar och som ges inom socialtjänstens öppenvård för familjer där någon vuxen har problem med missbruk av alkohol eller droger. Syftet med studien var dels att utvärdera programmets resultat i termer av barns och föräldrars välbefinnande, familjeklimat och föräldrarnas alkohol- och droganvändning, men också att fånga deltagarnas, barn och föräldrars, upplevelser av att delta i programmet.Utfallsstudien omfattade 59 barn i åldrarna 5–20 år och 67 föräldrar, av vilka cirka två tredjedelar fullföljde programmet. Utfallet redovisar självrapporterade data före intervention, efter avslutad intervention och tre månader efteravslutad intervention. Utfallen för både barnen och de vuxna visade en signifikant ökning av närhet i familjen och en signifikant minskning av familjekaos från före intervention till efter interventionen, vilket kvarstod tre månader efter interventionen. Barnen rapporterade också en minskning av beteendeproblem, medan föräldrar rapporterade en liknande minskning av symtom på ångest och depression. Föräldrar rapporterade också mindre alkohol- och drogkonsumtion efter interventionen i förhållande till utgångsvärdena. Dessa resultat bekräftas av intervjuresultaten där både barn och vuxna berättar om hur kommunikationen ökat i familjen, att familjen lärt känna varandra bättre, och att tabut kring att prata om missbruket avlastat barnen från känslor av skuld och skam. Därmed har också föräldrarnas ångest och oro minskat. Resultaten tyder på att programmet Jag och min familj stöder barnen och familjernas välbefinnande och potentiellt skulle kunna skydda barn från senare skadliga effekter.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Karim, Hawzheen, et al.
(författare)
-
Vägbarriärens inverkan på snöplogning
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna arbetsrapport presenterar en studie som utfördes i syfte att undersöka hur vägbarriärer påverkar utförandet av plogningen och till detta relaterade kostnader. Målet var att kunna identifiera och beräkna de eventuella ökningar i snöplogningskostnaderna som tillkommer på grund av vägbarriärer. Studien utfördes med hjälp av en metod som heter ”Case Study Reasearch Strategy”. Fältstudier av snöplogningen utfördes på 6 vägsträckor. Fältstudierna täckte fyra vägtyper: motorväg, mötesfria vägar, 4-fältiga vägar och målade 2+1-vägar. De barriärtyper som studerades var betongbarriär, stållineräcke, rörräcke och w-profilräcke. Plogningskvalité, arbetsmiljö, trafiksäkerhet och framkomlighet studerades med hjälp av direkta observationer av plogningsaktiviteter på fält. Genom at mäta tiden för att ploga en viss sträcka bestämdes plogningshastigheten. Resultatet visade att vägbarriärtypen påverkar varken snöplogningshastigheten eller plogningstiden nämnvärt. Vidare visade resultatet att vägbarriärtypen inte påverkar snöplogningskvaliteten längs med mittremsan. Däremot, försämras plogningskvalitén längs vägrenar med betongbarriärar eller w-profilräcken som sidobarriärer. Det är dock svårt att beräkna de kostnader som tillkommer på grund av försämrad plogningskvalité. Trots att både trafiksäkerheten och framkomligheten försämrades drastiskt under plogningen, kunde man konstatera att dessa två aspekter inte påverkades av vägbarriärtypen.
|
|
| 36. |
- Karim, Hawzheen, et al.
(författare)
-
Vägprojektering för minskade drift- och underhållskostnader : Brister och möjligheter
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att kunna bygga en ny väg måste den först planeras och projekteras. Vägplanering innebär att man undersöker förutsättningarna för att bygga vägen t.ex. konsekvenser för miljö, samhälle, trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet samt tekniska och ekonomiska förutsättningar. Vägprojektering innebär att man bestämmer vägens utformning på detaljnivå t.ex. vägsträckning, bredd, profil, vägutrustning, etc. Planering och projektering av vägar är en komplicerad process med tanke på alla komponenter som en väg består av samt alla aspekter som man måste ta hänsyn till under vägens livstid. Planerings- och projekteringsprocessen utgör en avvägning av många aspekter för att hitta den optimala lösningen. Drift- och underhållsåtgärder på vägnätet föranleds ofta av att problem uppstått på ett fåtal ställen. Kostnaden för att åtgärda dessa ställen kan uppgå till stora belopp under vägens livslängd. Med en lämpligare utformning av vägen hade dessa problem i en del fall sannolikt kunnat undvikas. Bland de aktörer, som är inblandade i planerings- och projekteringsprocessen, finns det olika åsikter om orsaken till att man inte tar tillräcklig hänsyn till drift- och underhållaspekten under planerings- och projekteringsskedet. Vissa aktörer tycker att det är projektörens kunskapsbrister som leder till att vägen får olämplig utformning avseende drift och underhåll. Andra tycker att det är en kombination av olika brister hos väghållaren. Dessa brister kan då finnas i såväl planerings- och projekteringsprocessen som i drift- och underhållsprocessen. Denna rapport presenterar resultatet för en förstudie som har utförts inom doktorandprojektet ”Vägprojektering för minskade drift- och underhållskostnader”. Syftet med förstudien var att identifiera brister och problem på övergripande nivå som leder till att man inte tar tillräcklig hänsyn till drift- och underhållsaspekten vid planerings- och projekteringsprocessen. Ett annat syfte med förstudien var att föreslå förändringsbehov inom planerings- och projekteringsprocessen genom att analysera de identifierade problemen, analysera verksamheten vid planering och projektering, analysera verksamhetens mål, formulera nya mål för verksamheten och fastställa de nödvändiga förändringsbehoven.
|
|
| 37. |
- Kullberg, Christian, Professor, 1957-, et al.
(författare)
-
Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser : Socialarbetares arbete med män som våldsoffer
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report outlines the background to, and presents the results from the Crime Victim Compensation and Support Authority funded project "Social Workers' understanding of men as victims of crime". The project aimed at describing and analyzing how social workers understand and work with male victims of violence. More precisely, the research has focused on how social workers describe men's vulnerability and how they understand men's needs for assistance, what assistance that is provided and the way the constellations of perpetrators and victims of different gender and contexts in which the violence occurs in affect the understanding of male victims of violence. The study has also been devoted to the question of whether the Support Centers for young crime victims in Sweden provide different types of and different amount of help to young men and women afflicted of violence. The project was conducted in three substudies.The results from substudy 1 show that more young men than women seek support from the Support centers studied. Men predominate in number of cases and in the different categories of crime. The results also show that young men on average receive less assistance over a shorter average duration than young women. This applies irrespective of the category of offense that the vulnerability applies to. Furthermore, the young men, compared to the women, proportionally receive fewer interventions characterized as support and a greater proportion of interventions in the form of information. The results also show that the young men are referred on for further action to a lesser extent than is the case for women.The results from substudy 2 show that social workers tend to focus on whether, and to what extent, young men who are victims of violence themselves have behaved provocatively before the violence incident and if they have put themselves in a social situation that could be interpreted as having contributed to an escalation of the violence they have been subjected to. The results from substudy 2 also show that social workers talk about the men as active in the violent situations they have been involved in and dwell on the extent to which the young men's own actions have contributed to the violence. The results also show that young men who are victims of violence are described as "reluctant" victims who are trying to cope with their situation on their own without the involvement of professional or other helper. The young men are also described as reluctant to talk about their feelings.The results of substudy 3 show that social workers believe that young men, when they become victims of violence, risks losing their sense of autonomy, initiative and decisiveness, that is, attributes that are often linked to the dominating cultural image of masculinity. Furthermore, the results show that social workers estimate that men's practicing of their masculinity, but also the response that men who are traumatized get from society, creates difficulties for them to get help. The results from substudy 3 also shows that attributes and actions that can be connected to the masculinity of young men's, as well as a lack of such attributes and actions are considered to be adequate explanations for the violence the men has suffered. When it comes to violence in public places it is the masculinity that explains the violence and its escalation. When it comes to domestic violence it is the lack of expected male attributes and actions that are used as explanations for the violence that have occurred.The discussion is devoted to the question of how the results should be understood based on the concepts of self-performance, interpretation, negotiation and categorizations, and the consequences the results obtained should have for gender sensitive social work given to abused men.
|
|
| 38. |
- Liedgren, Pernilla, 1968-, et al.
(författare)
-
Evidensbaserad praktik i svenskt socialt arbete : En forskningsöversikt och ett förslag till fortsatt forskning
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar en översikt av forskning om evidensbaserad praktik (EBP) i svenskt socialt arbete inom den kommunala socialtjänsten och andra verksamheter inom den svenska socialvården. Syftet är att beskriva forskningsläget om EBP i socialt arbete samt ge förslag till fortsatt forskning på området. I rapporten redovisas forskning om stöd, attityder och förhållningssätt till det evidensbaserade arbetet med fokus på organisation, chefer och första linjens socialarbetare. Resultaten visar att genomförandet av EBP i socialt arbete till stora delar styrts centralt av Socialstyrelsen. Den EBP-version som på detta sätt prioriterats och spridits skulle kunna kallas en guideline-modell. Forskning visar också att svenska socialarbetares anpassning till ett EBP-koncept enligt guideline-modell är relativt svagt. Trots det är socialarbetare liksom sina chefer överlag allmänt positiva till EBP, men det finns också en relativt stark oro för att den version av EBP som sprids av Socialstyrelsen är för rigorös för att passa praktiskt socialt arbete. Mot bakgrund av det fokus som forskningen haft och de kunskapsluckor som finns om socialarbetares förhållande till en reflekterande praktiker-modell avslutas rapporten med att ge ett förslag på framtida möjliga forskningsfrågor utifrån detta perspektiv.
|
|
| 39. |
- Liedgren, Pernilla, Docent, 1968-
(författare)
-
Översyn magisterprogram i socialt arbete med inriktning evidensbaserat arbete med barn och unga
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har som syfte att göra en översyn av magisterprogramet i evidensbaserat socialt arbetes första år. Intervjuer har genomförts med studenter, lärare samt representanter för arbetslivet (kommuner). I rapporten presenteras följande förlag; 1) Att avsluta fri-fart, fri-start upplägget och istället införa fast fart (25% alt. 50%) takt för studierna. Kurserna kan fortfarande bestå av inspelade föreläsningar och ha en stor flexibilitet, inom terminsgränserna. 2) Att begränsa examinationerna till fem. 3) Att ha kvar distans/nätundervisningen och att uppmuntra kursansvariga att lägga in diskussionstrådar, chat, connectmöten och bjuda in studenter som bor nära studieorten att närvara vid streamade föreläsningar. 4) Att ge möjligheter till ett program. Att erbjuda magisterkurserna som fristående kurser som sedan vägs samman i en magisterexamen. 5) Att inrätta ett programråd där återkommande diskussioner förs kring socialarbetarnas utbildning, policyns implementering och vidarutveckling.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Lundgren, Mats, et al.
(författare)
-
När byn förlorade sin skola : - En fallstudie av avvecklingen av Backa skola
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport är avvecklingen av en mindre landsbygdsskola belägen i södra delen av Hedemora kommun i fokus. Frågan om avveckling av skolor är i många fall kopplad till en lands- och glesbygdsproblematik. Det viktigaste motivet är vanligen att när elevunderlaget är för litet blir det även för dyrt att driva skolan vidare. I det lilla samhället spelar skolan en viktig roll då den kan kopplas till hur t.ex. barnfamiljer väljer bostadsort, som i sin tur påverkar köpunderlaget i byns mataffär o.s.v. och får därmed även en symbolisk betydelse. I fallet Backa skola kom diskussionen om denna skulle avvecklas eller inte att bli en långdragen process som, med varierande intensitet, pågick under en följd av år. När det började stå klart för föräldrarna att det lutade åt ett beslut om en avveckling väcktes reaktioner och en delvis konfliktfylld process uppstod mellan föräldrar, politiker och förvaltningstjänstemän. Att konfliktfyllda processer uppstår vid avveckling av skolor inte är ovanligt vittnar bl.a. rapporten Skolan mitt i byn (Glesbygdsverket, 2009) om. Syftet är att studera avvecklingen av Backa skola. Följande frågeställningar formuleras: - Vilka uppfattningar kommer till uttryck om varför skolan avvecklades och hur hanterades avvecklingen enligt kommunpolitiker, förvaltnings-tjänstemän, lärare, elever och föräldrar? - Vilka effekter beskrivs att avvecklingen har gett upphov till och hade avvecklingen kunnat genomföras på andra sätt? Resultatet av den här studien bidrar till ökade kunskaper som kan nyttiggöras i andra liknande situationer. Studien är en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen genomfördes under våren och försommaren 2010. Kommunens huvudargument för avvecklingen av Backa skola var att ekonomiska besparingar var nödvändiga. Detta vann föga gehör hos berörda föräldrar. En klar majoritet av föräldrarna (70 %) uppgav att det enligt deras uppfattning inte fanns några goda skäl till att skolan skulle avvecklas. Ett av föräldrarnas argument var att det var en landsbygdsskola och att det fanns ett egenvärde i att behålla sådana skolor. Föräldrarna var genomgående också mycket negativa till den information de hade fått inför avvecklingen. Nästan 80 procent uppgav att de ansåg att den information de fick var mycket dålig (63 %) eller dålig (15 %). Framför allt gällde det på vilket sätt som informationen gavs, att innehållet var bristfälligt, eller att ingen lyssnade på deras synpunkter. Kontakten mellan förvaltningstjänstemän och politiker som möter föräldrarna kan ses som att det kollektivt rationella möter det individuellt rationella, d.v.s. vad som är rationellt för kollektivet behöver inte vara detta för den enskilda individen. I praktiken kom striden att stå mellan en grupp mycket aktiva föräldrar och några av de ledande politikerna i utbildningsnämnden. Avvecklingen av en skola är inte bara en fråga för de elever och föräldrar som berörs, den berör också den personal som måste byta arbetsplats, eller i värsta fall riskerar att bli arbetslös. Personalen kunde inte på samma sätt som föräldrarna agera. De fick istället vänta och se vad som skulle komma att ske med deras framtida arbete. Det går att ha olika uppfattningar om hur det sätt som avvecklingen av Backa skola gick till och vad denna resulterade i för eleverna kan tolkas. De involverade aktörerna verkar emellertid vara eniga om att avvecklingsprocessen hade kunnat genomföras på ett bättre sätt, men många är ändå förvånansvärt nöjda med hur det hela till slut utföll för elevernas del, även om inte allt är frid och fröjd. Många av föräldrarna uppgav att de uppfattade att deras barns skolsituation, trots alla farhå-gor, i många fall har blivit lika bra och i en del fall t.o.m. bättre än tidigare. Av föräldrarna uppger 90 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina nya lärare. Samtalen med eleverna gav de en likartad bild. Trefjärdedelar av föräldrarna svarar att deras barn trivs bra eller mycket bra med sina kamrater, vilket också i det här fallet överensstämmer väl med den bild som samtalen med eleverna gav. Av föräldrarna uppger 70 procent att deras barn trivs bra eller mycket bra i sin nya skola. Vad som emellertid uppfattas ha blivit sämre är skolvägen där bara drygt 25 procent av föräldrarna framförde att det inte hade någon betydelse alls att skolvägen hade blivit längre. Det verkar ändå i det stora hela som att de berörda eleverna klarat sitt skolbyte bra. En av de erfarenheter som kan dras avseende vad som är viktigt att ta hänsyn till vid avvecklingen av en skola är att det är betydelsefullt att de berörda informeras och inte minst att praktiska frågor så långt som möjligt kan besvaras för att lugna oroliga föräldrar och elever. Överhuvudtaget att argumenten för avvecklingen är klara och tydliga och att de är möjliga att sakligt försvara samt att det finns långsiktiga planer. Även en kommuns geografiska struktur har betydelse för hur skolan kan organiseras. I en, som i det här fallet, kommun med en dominerande centralort, flera mindre samhällen och ett antal byar kan skolans verksamhetslokaler inte bara förläggas till de större befolkningsanhopningarna. Frågan är emellertid när resurserna inte räcker till, vilka det är som ska bli utan skola på det ställe de bor? Detta var egentligen vad frågan om avvecklingen av Backa skola ytterst handlade om, en politisk prioriteringsfråga. Politiska prioriteringsfrågor kan, i ett samhälle med representativ demokrati, i ett sociologiskt perspektiv förstås från vad som sker i ett enskilt fall genom att detta relateras till ett vidare sammanhang. Därmed kan kunskaperna från ett enskilt fall även användas för att bättre förstå andra liknande fall och ge vägledning om vad som kan tänkas vara fruktbara strategier för politikers och förvaltningstjänstemäns agerande.
|
|
| 43. |
- Lundgren, Mats, 1949-, et al.
(författare)
-
Näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv : En följeforskningsstudie av projektet InnoWent, Teknikdalen. Slutrapport
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Innowent - en regional arena för samverkan och hållbar tillväxt är ett exempel på ett försök att utveckla samverkan mellan företag och offentliga organisationer i syfte att stärka den regionala ekonomiska utvecklingen. Projektet genomfördes av Stiftelsen Teknikdalen och Högskolan Dalarna. Den här rapporten avgränsas till ”Teknikdalsdelen”. I rapporten fokuseras följande frågeställningar: - Hur beskriver de involverade aktörerna att projektet genomförts och vad det resulterade i? - Vilka erfarenheter kan dras från att i projektform arbeta med att utveckla förutsättningar för att tillväxtföretag kan etableras och om detta skapar regional ekonomisk utveckling i sin förlängning, t.ex. i for av om det underlättar att branschkluster kan etableras? Kluster, d.v.s. ansamlingar av företag som samverkar inom en bransch i en region, anses kunna spela en viktig roll och därför beskrivs några grundläggande tankar om detta fenomen. Eftersom utvecklingen av en inkubator spelat en central roll i projektet, och att dess verksamhet kan i förlängningen antas understödja att kluster bildas, beskrivs vilken funktion en inkubator kan ha för att utveckla nya företag. Då coacher spelar en viktig roll i en inkubator beskrivs några olika infallsvinklar på hur denna roll kan spelas. Avslutningsvis behandla några bakomliggande tankar för att skapa vad som benämns som hållbar affärsutveckling (Corporate Social Responsibility (CSR)) och som kan ses som det fundament som delprojektet Hållbar affärsutveckling vilat på. Resultatet av projektet InnoWent (Teknikdalsdelen) kan sammanfattas som att det har bidragit till att utveckla en befintlig inkubator genom att bygga upp en fungerande organisation med ett nätverk av aktörer i form av en utvidgad och bättre organiserad idéjakt. Det inledande steget i inkubatorn har gjorts om till Business Start och antalet antagningstillfällen tredubblats. Projektet har utvecklat en verksamhet runt konceptet hållbar affärsutveckling, bl.a. genom att detta inkluderats i inkubatorn och genom att nya projekt inom detta område håller på att initieras. Det har skett en framgångsrik satsning på att nå ut med information om verksamheten genom att använda sociala medier som Facebook och Twitter, liksom att bygga internationella nätverk. Däremot kvarstår problem att hantera hur företagen, framför allt i det avslutande skedet av inkubatorn, lättare kan få tillgång till riskvilligt kapital. Projektet InnoWent framstår i flera avseenden som framgångsrikt, även om svårigheter inte saknats.
|
|
| 44. |
- Lundgren, Mats, 1949-, et al.
(författare)
-
Om ett försök att etablera ett regionalt populärmusikkluster : Följeforskningsrapport av projektet BoomTown - en innovativ miljö för näringslivsutveckling inom musikbranschen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Upplevelseindustrin växer och får allt större ekonomisk betydelse. I den här rapporten riktas intresset mot projektet BoomTown som är en regional näringslivspolitisk satsning med syfte att skapa ett kluster inom populärmusikbranschen. Det existerar emellertid olika uppfattningar mellan de som hävdar att det är möjligt att med näringslivspolitiska insatser bygga upp ett branschkluster och de som hävdar att ett sådant växer fram organiskt omöjligt att implementera genom planerade insatser. De som menar att det är möjligt att implementera ett branschkluster företräds främst av aktörer som på olika nivåer i politiska och administrativa organ arbetar med näringslivspolitiska insatser. De som hyser tvivel är framför allt forskare inom detta område. De anför att ett kluster i stället är resultatet av historiska händelser och oförutsedda faktorer, där slumpässiga händelser spelar en viktig roll. Syftet är från dessa utgångspunkter att beskriva och diskutera möjligheten att på en näringslivspolitisk grund skapa ett regionalt populärmusikkluster. Rapporten bygger på ett följeforskningsuppdrag, genomfört som en kvalitativ fallstudie. Resultatet visar att BoomTown har lagt en grund till något som skulle kunna utvecklas till ett regionalt musikkluster inom populärmusik. Strategin har varit att dels skapa en organisation som här benämns som ”BoomTown-familjen”. Regionala näringslivspolitiska insatser spelar i det här sammanhanget en viktig roll eftersom det i många fall inte finns någon annan än offentliga organ som är villiga att gå in och finansiera långsiktiga utvecklingsprojekt med ett osäkert utfall. Näringslivspolitik är emellertid inte heller en oproblematisk aktivitet och den innehåller per se en rad möjliga komplikationer, till exempel i form av komplexa och delvis motsägelsefulla regelsystem som skapar svårforcerade hinder. Försöken att bygga ett regionalt populärmusikkluster har nu pågått under de tre projekt som tillsammans utgör varumärket BoomTown under snart 10 års tid, men trots detta återstår fortfarande flera nödvändiga insatser. Arbetet går dock vidare och det är fortfarande ett oskrivet blad vad slutresultatet kommer att bli.
|
|
| 45. |
- Lundgren, Mats
(författare)
-
Projektet Hållbar affärsutveckling : en följeforskningsbaserad delstudie av ett delprojekt inom InnoWent
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett ökat miljömedvetande hos konsumenterna gör att de har blivit allt mera medvetna om sitt eget agerande och att de därför i allt högre utsträckning väljer att köpa produkter och tjänster som har producerats på ett miljömedvetet sätt. Detta påverkar företagens sätt att planera, producera och distribuera sina produkter och tjänster. Miljömedvetna företag kan skaffa sig fördelar jämfört med de konkurrenter som inte agerar miljömedvetenhet. För att kunna hänga med i konkurrensen på marknaden måste företagsledare utveckla genomtänkta strategier för hur deras produkter och tjänster ska kunna införlivas i en hållbar affärsutveckling. Detta skapar ett behov av att förse entreprenörer, företagsledare, innovatörer m.fl. med kunskap, metoder och verktyg så att de i tidiga utvecklingsskeenden kan se möjligheterna med att utforma sin affärsidé, produkt eller tjänst i ett hållbarhetsperspektiv. Hållbar affärsutveckling är ett pilotprojekt med målet att stödja inkubatorföretag så att de kan utveckla en s.k. hållbar affärsutveckling.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Lundgren, Mats, 1949-, et al.
(författare)
-
W7 Dalarna : Ett projekt om entreprenörskap, likabehandling, jämställdhet och integration
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är resultatet av ett följeforskningsuppdrag av projektet W7 Dalarna – entreprenörskap, likabehandling, jämställdhet och integration och syftar till att beskriva och tolka erfarenheter och resultat i relation till uppsatta mål och hur detta arbete förlöpte samt vad det resulterade i. Projektet har bundit samman affärsrådgivare i sju kommuner med uppgift att stödja kvinnor och invandrare och på så sätt har ett redan etablerat nätverk utvecklats och stärkts. Kommuner har generellt begränsade resurser och arbetet med näringslivsutveckling. Små kommuner i glesbygd är ändå kanske extra utsatta i det avseendet och på så sätt framstår nätverkssamverkan som ett värdefullt sätt att arbeta på. Resultatet visar att det krävs tämligen stora insatser i form av rådgivning för att en företagsetablering verkligen ska komma till stånd. En annan erfarenhet är att en företagarskola kan attrahera nya grupper av potentiella företagare som ges en möjlighet att prova om deras idéer kan ha kommersiell bärighet. Däremot visade det sig att det är svårt att få gehör för jämställdhetsfrågor i små företag, liksom att det för utlandsfödda individer finns många hinder att passera om man inte behärskar det svenska språket tillräckligt väl och känner till hur det svenska samhället fungerar.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
