| 1. |
- Nilsson, Daniel, 1985-, et al.
(författare)
-
Mätning av grotflis
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Handeln av grotflis, flis från grenar och toppar vid slutavverkning, har ökatkraftigt under de senaste åren. Inmätningen sker vanligtvis vidmottagningsplatsen och betalningen sker vanligen utifrån energiinnehåll meduppgift om fukthalt.Syftet med denna studie har varit att jämföra olika mätmetoder för grotflissom bygger på volym, vikt och olika sätt att uppskatta fukthalten. Den metodsom antas som facit bygger på 10 prover per container vilket innebär 30prover per leverans. Detta ”facit” har jämförts med sex alternativa sätt attberäkna lassens energivärde. En av metoderna är den som tillämpas av VMFSyd och en annan är en metod som bygger på en finsk modell att uppskattafukthalten. Studien är avgränsad till 44 leveranser grotflis, i huvudask frånbarrträd, under vinter och sommarförhållanden och transporten har skett iekipage om tre fliscontainrar.Medelfukthalten för de vinterkörda leveranserna bestämdes via 10 prov percontainer, LNU/SLU, till 39,3 % medan VMF Syd uppmätte enmedelfukthalt på 38,7 %, via den finska metoden uppskattades fukthalten förde vinterkörda leveranserna till 45,5 %. Medelfukthalten för desommarkörda leveranserna bestämdes av LNU/SLU till 27,9 %, av VMFSyd till 27,0 % meden uppskattningen via den finska metoden gav enmedelfukthalt på 30 %.De vinterkörda ekipagen hade enligt det antagna facit, LNU/SLU, ettenergiinnehåll i medeltal på 104,2 MWh medan energiinnehållet enligtfukthalten från VMF blev energiinnehållet i medeltal 105,7 MWh och dåfukthalten bestämdes med den finska metoden blev energiinnehållet imedeltal 90,8 MWh. För de sommarkörda leveranserna blev energiinnehålleti medeltal 110,8 MWh enligt LNU/SLU, 112,5 MWh enligt VMF Syd och105,7 MWh enligt den finska metoden.När det gäller de olika mätmetoderna visade det sig att M6, energivärde direkt ifrån mätsedel, var den bästa med en kvotspridning på 6,4 % ijämförelse med antaget facitvärde beräknat enligt LNU/SLU. Anledningentill detta är att denna mätning baseras på av fukthalten och beräknat effektivtvärmevärde för varje enskild leverans medan de andra bygger på ett beräknat”erfarenhetstal” för energiinnehåll per ton respektive per m3s förleveranserna i studien. Om mätningen istället baseras på erfarenhetstalistället för fukthaltsmätning visar resultaten att volymmätning ger en mindrekvotspridning, runt 10 %, jämfört med viktbaserad mätning där kvotspridningen hamnar på ca 17 % jämfört med facit. Fukthaltsmätningenligt den finska metoden ger en kvotspridning på ca 15 %.Volymminskningen under transport för alla leveranser i studien uppmättes imedeltal till strax över 2 % och resultaten visar också att den störstavolymminskningen, ca 70 %, sker redan under de första kilometrarna.Skillnaden mellan VMFs volymmätning och den mer noggrannavolymmätningen utförda av LNU/SLU visade sig vara endast 0,5 %. Men dålassen krattats för att möjliggöra denna mätning har även VMFs inmätningförenklats.
|
|
| 2. |
- Blicharska, Malgorzata
(författare)
-
Planning processes for transport and ecological infrastructures in Poland – actors’ attitudes and conflict
- 2009
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biodiversity conservation is an important contemporary issue on global, EU and national policy agendas. However, in the face of human economic development, the important question is how to protect, maintain and restore biodiversity, without compromising economic and social dimensions of sustainability. Two sectors that can to a large extent influence biodiversity are forestry and road infrastructure development. Forestry is a sector very important for biodiversity conservation, since a large amount of protected and threatened species resides in forest ecosystems and many natural processes crucial for biodiversity occur in the forest. In addition, forests and woodlands form a network of habitats for many area-demanding species. Due to intensive forest management and fragmentation of forest and woodlands many elements of biodiversity are threatened, including species, habitats and processes. Road infrastructure development is another process that can negatively influence biodiversity. A growing network of transport infrastructure without doubt affects the functionality of the forest habitat networks. Negative effects include traffic mortality due to road collisions and barrier effect for individuals caused by high traffic volume, noise, wide roads and fencing. Cumulative effects of the infrastructure development can also lead to a loss of different elements of biodiversity at the landscape scale. Poland, with a legacy of less intensive forest management and still without a well-developed road infrastructure, is fortunate in terms of biodiversity maintenance. Due to economic underdevelopment of some regions of the country, Poland is rich in natural values including specialized species, functional habitat networks and ecological processes. However, after entering the European Union, Poland has started a process of rapid economic development, mainly with the help of EU funding. Enhancing road infrastructure is presently a key issue of economic development in this country. Dramatic growth in the amount of new roads can have large scale consequences for the biodiversity of the country, and can even influence biodiversity at the European scale. Policies aiming at biodiversity maintenance underline the need for implementing sustainability ideas in the planning and management for biodiversity. Traditionally, economic, environmental and social pillars of sustainability are identified. To be able to balance these three dimensions in the efforts for biodiversity conservation, there is a need to incorporate social dimensions in the nature science research concerning biodiversity. Especially, consideration of local attitudes is necessary in planning for biodiversity conservation. The aim of this thesis is to examine actors’ attitudes and underlying values in two situations of conflict related to biodiversity conservation in Poland. One case concerns forest management in a biodiversity hot-spot, Białowieża forest and the other is about a development of a controversial road project of Augustów bypass. The results show that differences in attitudes may have various sources. The knowledge possessed by actors, their values, as well as scale at which they perceived biodiversity issues were identified as the main reasons for different attitudes. It was observed that in general, the actors whose attitudes were more “ecologically oriented” had to a large extent a cognitive view, that is their attitudes were mainly based on cognition (ecological knowledge) while “socially” or “economically oriented” actors’ attitudes were more connected to emotions. In addition to differing attitudes, lack of trust was recognized in both cases as a factor escalating the conflict. The results showed also that legal issues are crucial to consider when biodiversity conservation is at stake. The results may have implications for the practical biodiversity conservation, since they show that both learning and legal incentives would be beneficial for the biodiversity conservation in controversial planning cases. This calls for the need for neutral forum for efficient public participation, communication and trust building between the actors and learning about important issues
|
|
| 3. |
- Bohlin, Folke
(författare)
-
Markägares attityder till plantering av poppel, hybridasp och Salix som energigrödor – en enkätundersökning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Poppel och hybridasp är två trädslag med stor potential för energiproduktion på såväl skogsmark som nedlagd jordbruksmark. Trots att erfarenheter av trädslagen i Sverige daterar sig tillbaks till 1930- och 1940-talet planteras de ännu i mycket begränsad skala. Bland annat oljekommissionen har pekat på de stora outnyttjade arealer som skulle kunna bli föremål för energiskogsodling. För att odling av grödorna ska få ett genomslag krävs acceptans från markägarna. I denna studie har vi undersökt markägarnas attityder till trädslagen, och även jämfört dem med plantering av gran, björk och Salix på nedlagd jordbruksmark. Syftet var att ge en bild av de hinder och möjligheter som markägare ser med trädslagen. Studien innefattar en litteraturgenomgång och en enkät riktad till markägare i två områden (län och f.d. län) där odling kan bli aktuell. Litteraturgenomgången pekade ut några viktiga faktorer som kan påverka attityderna: 1/ Ekonomin, där höga anläggningskostnader och högre risk kopplad till långa omloppstider kan utgöra hinder, men där bidrag och hög tillväxt kan öka incitamenten för plantering. 2/ Arrendeförhållanden, där intresset för att arrendera ut mark för grödor med långa omloppstider kan vara lägre än för grödor med kort rotationstid. 3/ Marknaden, där en osäker avsättning på såg- och massavedsprodukter kan minska intresset men där energisektorn troligen kan vara en säkrare marknad. 4/ Landskapsbild, där det kan finnas ett motstånd mot igenplantering av öppna landskap, men också ett intresse för att ersätta gran med lövträdslag. 5/ Skötsel, där det finns negativa erfarenheter eller bristande kunskap kring etablering. 6/ Bidrag och byråkrati, där det finns både okunskap och olust inför krånglig administration och tvära kast i bidragssystemen. Med litteraturstudien som grund ställdes en enkät samman till markägare med jordbruks- och skogsmark i f.d. Skaraborgs län och Västmanlands län. Den postala enkäten skickades ut 27 april 2010 till 594 markägare. Efter påminnelse erhölls 267 svar (45 %). Svaren representerade totalt knappt 12 000 hektar i vartdera området, vilket motsvarade 5,6 % av den sammanlagda skogsmarken, 2,3 % av åkermarken och 2,8 % av betesmarken. Av de svarande var det bara 11 som hade odlat poppel, hybridasp eller Salix under de senaste 20 åren. De totalt planterade arealerna var 2,6 ha poppel, 2 ha hybridasp och 95 ha Salix. Fler svarade dock att de funderar på plantering av grödorna inom den närmaste 5-årsperioden (21 för poppel, 27 för hybridasp och 12 för Salix). Den sammanlagt planerade arealen var 200 hektar på jordbruksmark och 35 ha på skogsmark. Översatt till all jordbruksmark inom områdena skulle den sammanlagt planerade arealen uppgå till 1 900 hektar vardera för hybridasp och poppel, och 4 000 hektar för Salix. De viktigaste motiven FÖR plantering av energiskogsgrödorna på jordbruksmark uppgavs vara ”snabb tillväxt”, ”bidrar till Sveriges energiförsörjning” och ”positivt för viltet”. För gran var de viktigaste motiven ”god ekonomisk avkastning”, ”råvaran har säker avsättning” och ”grödan är lättodlad”. Björk skiljde ut sig framför allt genom att den ansågs ”positiv för landskapsbilden” och ”positiv för biologisk mångfald”. De viktigaste motiven MOT plantering av energiskogsgrödorna var ”negativt för landskapsbilden”, ”saknar tillräckliga kunskaper om skötsel och anläggning”, ”osäker ekonomi” och (för hybridasp och poppel) ”dyr etablering”. Det främsta argumentet mot gran var också landskapsbilden, och att det var ”negativt för biologisk mångfald”. Få hade svarat att trädslagen skulle vara negativa för viltet eller att de skulle vara svåra att odla. På en fråga om vilka faktorer som skulle kunna öka intresset för odling av poppel, hybridasp och Salix kom ”mera och bättre rådgivning” i topp. ”Högre bidrag” och ”lägre kostnad för etablering” framhölls särskilt för hybridasp. En hypotes i enkäten var att kunskap om bidragens utformning kan påverka intresset. Idag finns möjlighet att få anläggningsstöd och samtidigt erhålla gårdsstöd, förutsatt att grödorna avverkas som energiskog inom 20 år. Hälften av enkäterna fick därför denna information. Den halva som fått informationen hade i högre grad angivit ”goda möjligheter att få bidrag” som motiv för plantering, jämfört med den halva som inte fått informationen. Däremot var det ingen skillnad i hur många som hade övervägt plantering den närmaste 5-årsperioden. Bland fritextkommentarerna återkom många synpunkter som kan grupperas i kategorin ”åker ska användas för mat” och att landskapet ska hållas öppet. Många kommentarer pekade också på kunskapsbrist, där de svarande inte hade övervägt energialternativen då de saknade kunskap eller erfarenheter. Många efterlyste också mer och bättre information. Tveksamheter kring praktiska aspekter var också vanliga, bl.a. att rotsystemen förstör täckdikningssystemen och att det är svårt att bli av med hybridasp när den väl är etablerad. Enkäten visar att intresset idag för plantering av hybridasp och poppel är svagt, men att det ändå pekar mot en ökad plantering jämfört med tidigare. Motiven är framför allt tveksamheter att plantera igen åkermark (landskapsbild och en ovilja att ta jordbruksmark ur livsmedelsprodukt), att ekonomin är tveksam och att markägarna saknar kunskap om trädslagen. Framför allt den sista aspekten kan ha spelat roll för enkätens resultat. Troligen har många markägare aldrig övervägt alternativen energi-skogsodling med hybridasp och poppel då de inte har kunskap själva, och inte har upplevt exempel från andra odlare. Enkätresultaten pekar på behovet av förbättrad information och rådgivning kring trädslagen, där även de ekonomiska konsekvenserna är viktiga. De pekar också på behov av att sänka anläggningskostnaden (eller öka bidragen) och att trygga råvarans avsättning. Bättre kunskaper om hur odlingarna påverkar landskapsbilden krävs också. Troligen behöver odlingarna i ett område nå över en viss ”tröskel”, och att erfarenheterna från de första planteringarna blir positiva, för att intresset ska öka i större skala
|
|
| 4. |
- Eriksson, Lennart, et al.
(författare)
-
Skog på jordbruksmark – erfarenheter från de senaste decennierna
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare delen av 1900-talet har stora arealer jordbruksmark tagits ur drift. En första större nedläggning, delvis följd av granplantering skedde under senare delen av 1960-talet. Under en andra period i decennieskiftet mellan 1980- och 90-talen utgick bidrag för att mark togs ur jordbruksdrift kombinerat med bidrag för plantering av lövträd. Den gran från 1960-talet som överlevt etableringen blev högproducerande och har gallrats och delvis slutavverkats. Historiskt såväl som för framtiden sker stora förändringar i Europas jordbrukspolitik. Nu är det möjligt att få gårdsstöd också för odling av energigrödor, till vilka räknas Salix, hybridasp och poppel förutsatt att avverkning sker inom 20 år. Gårdsstödet uppgår till 1 200-2 800 SEK/ha och år beroende på läge i landet. Stängsling kan också stödjas till en kostnad av 12 000 SEK/ha. Jordbruksstödet, vilket år 2007 utgjorde 50 % av EU:s budget, förväntas hamna på 40 % år 2013 och kanske ännu lägre i nya planen för 2014-2020. Det här redovisade projektet har som övergripande syfte att samla kunskap från redan genomförd skogsodling på svensk jordbruksmark och förmedla den till dem som avser att beskoga den bästa skogsodlingsmarken, den som blir över när jordbruket minskar sin areal. Den samlade arealen som blir tillgänglig för beskogning under en 30-årsperiod har av Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och SLU gemensamt uppskattats till 400 000 ha. Arealerna är ofta fragmenterade vilket påkallar småskaliga lösningar. Kapitel 2 ”Åtgärder vid anläggning och skötsel” syftar till att beskriva åtgärder för bestånd på jordbruksmark, såsom de presenterats i inhemsk och övrig europeisk litteratur. Här behandlas åtgärderna var för sig, medan åtgärder sammankopplade till skötselsystem för omloppstider, tas upp i kapitel 8, ”Analyser av alternativ för beskogning av jordbruksmark”. Litteraturuppgifterna ställs mot utvärderingar av planteringar från Omställning-90, samt mot iakttagelser från exkursioner till bestånd från samma tid. Trädslagens ståndortskrav har uppmärksammats, speciellt där man i praktiken inte tillräckligt beaktat dessa krav. Andra exempel på brister vid Omställning-90 är försummad markbehandlig, ogräsbekämpning samt skydd mot vilt. Brist på litteratur som direkt berör beskogning av jordbruksmark har kompenserats med material omfattande hög bonitet på vanlig skogsmark. För flera av de exotiska trädslagen saknas det ofta inhemska erfarenheter och produktionssiffror. I kapitel 3, ”Plantmaterial, överlevnad och produktion i studerade planteringar” redovisas resultat från planteringar på 131 lokaler belägna framför allt i södra och mellersta Sverige. Dessa har inventerats under åren 2006-2009. Arter som studerats är: glasbjörk (Betula pubescens Ehrh.), vårtbjörk (Betula pendula Roth), gråal (Alnus incana (L.) Moench.), klibbal (Alnus glutinosa (L.) Gaertner), fågelbär (Prunus avium L.), hybridasp (Populus tremuloides Michx. x Populus tremula L.), hybridpoppel (Populus sp.), hybridlärk (Larix x eurolepis A. Henry) och gran (Picea abies (L.) Karst.). Även ett fåtal planteringar med lind (Tilia sp.) och tall (Pinus sylvestris L.) har inventerats. Resultat, från tidigare inventeringar av 157 granplanteringar, har tillförts studien. Spontan inväxt av lövträd (asp, björk och sälg) på nedlagd jordbruksmark har studerats i 7 bestånd. Många planteringar har uppvisat hög tillväxt samt är oskadade och välslutna. Överlevnaden har efter fem år varit mellan 70 och 90 % för björk- och alarterna samt granen. Hänsyn har dock inte kunnat tas till planteringar som helt gått ut och som därmed inte kommit med i studien. Hybridlärken har låg överlevnad, 20 %, huvudsakligen beroende på viltbetning. Volymtillväxten varierar starkt mellan olika arter. De mest högproducerande är hybridasp och poppel, 13-19 m3sk per år och ha samt gran, 13 m3sk per år och ha, medan övriga arter producerar mellan 3 och 7 m3sk per år och ha. Plantering av gran på jordbruksmark är idag en väl fungerande metod där det finns lämpliga provenienser samt utarbetade markbehandlings- och planteringsmetoder. Kapitel 4 ”Virkeskvalitet i studerade planteringar” tar upp ämnet kvalitets-påverkande faktorer. Sådana faktorer har utvärderats hos provträd i planteringar anlagda på tidigare jordbruksmark. Studien omfattar 10 trädslag (poppel, hybridasp, vårt- och glasbjörk, klibbal, lind, fågelbär, hybridlärk, gran och tall). Totalt ingår 141 planteringar i detta material. En majoritet av planteringarna är 20 år eller yngre. Brösthöjdsdiametern hos inmätta provträd varierar från 3 till knappt 50 cm beroende på trädslag, ålder och lokal. Objektens nuvarande status med avseende på stamskador (stambrott, flerstammighet och viltskador) och övriga virkeskvalitetsfel (stam- och rotkrok, sprötkvist, klyka och grengrovlek) har registrerats. Den totala andelen provträd med någon typ av stamskada och/eller kvalitetsfel var högre än 50 % för alla trädslag utom gran. Högst andel provträd med stamskador hade lind, följt av hybridasp, klibbal och poppel. Bland övriga trädslag hade mindre än 15 % av provträden någon typ av stamskada. Flerstammighet var den dominerande stamskadan hos lind och klibbal. Viltskador i form av älgbetning och fejning registrerades för alla trädslag utom fågelbär, gran och tall. Hybridaspen hade högst frekvens provträd med viltskador. Lind hade även högst andel kvalitetsfel. Bland alla trädslag utom hybridasp och gran hade mer än hälften av provträden ett eller flera kvalitetsfel. Slängkrok var den vanligaste typen av kvalitetsfel hos glasbjörk, klibbal, tall, fågelbär, hybridlärk och gran. Sprötkvist förekom i högst andel hos lind följt av glasbjörk. Klykor förekom endast hos en liten andel av provträden hos alla trädslag utom glasbjörk. Bland dessa registrerades klyka hos knappt vart tredje provträd. Variationen mellan planteringar med samma trädslag är dock stor, både vad gäller förekomst av olika typer av stamskador och kvalitetsfel. De varierande resultaten, både inom och mellan trädslag, pekar på att det finns potential att skapa god virkeskvalitet för flera olika trädslag på bördig mark i Sverige. Kunskap och engagemang, rätt plantmaterial, anpassad skötsel och inte minst väl underhållet viltskydd möjliggör produktion av olika sortiment. De inventerade planteringarna är idag dock relativt unga och uppföljande studier av skadebild och virkesegenskaper bör därför göras när stammarna nått gagnvirkesdimension. Kapitel 5 har titeln ”Teknik och ekonomi vid beskogning av jordbruksmark”. Tekniskt sett erbjuder tidigare jordbruksmark, som vanligen ligger på plana sediment, speciella möjligheter för avancerade system som inte alltid är tillämpbara på exempelvis normal sandig-moig morän. Planteringsplogen sänker anläggningskostnaden påtagligt, kostnaden för stängsling blir likaså lägre på jordbruksmark. Biomassaskörd av såväl hela stående träd som avverkningsrester och stubbar kan ofta drivas med god marknadsavsättning, med begränsade negativa tillväxteffekter samt mer rationellt jämfört med normal skogsmark. Drivarens ekonomiska fördelar ser ut att ofta komma till sin rätt på beskogad jordbruksmark. I framtiden kan man väl tänka sig att en mer utvecklad teknik och metodik för exempelvis stamkvistning samt produktionsoptimering och automation kommer att tillämpas långt tidigare än på den kuperade och mindre homogena normala skogsmarken. Ekonomin är viktig vid beskogning av jordbruksmark, inte minst på grund av de höga anläggningskostnaderna. Skogsbrukets speciella betingelser som beskattningen (reglerna för skogsdrift avviker i vissa avseenden starkt från annan beskattning), den långa tidshorisonten och produkternas mångsidiga användning måste beaktas vid analys av ekonomin när ny skog anläggs. Skogsägarens egen finansiella situation är avgörande för det kapital-avkastningskrav, som bör ställas på en investering i beståndsanläggning. Markvärde och årlig markersättning (vid jämförelse med jordbruksgröda) som beslutskriterier ger möjlighet att ställa utfallet från en specifik anläggning mot andra placeringsalternativ. Möjligheten till bioenergiuttag har förbättrat lönsamheten generellt och bidrar till att finansiera den intensiva skötseln av till exempel ädellövskog. Det vanligaste alternativet på lämnad jordbruksmark, att inget göra, ger både utmaningar inför en kostsam nyanläggning och möjligheter genom att befintlig naturlig föryngring både kan utgöra produktionsalternativ och skydd åt ett nytt underbestånd. ”Markägarnas attityder till beskogning av jordbruksmark”, som beskrivs i kapitel 6, har undersökts via litteraturstudier, intervjuer och diskussioner med forskare och handläggare samt 15 djupintervjuer med markägare. Planteringarna i samband med Omställning-90 blev ofta eftersatta, inte sällan beroende på att de initierades av finansiellt stöd snarare än av företagarintresse. Vid EU-inträdet 1995 återinfördes ett jordbruksstöd och mycket av den omställda marken återgick till jordbruksproduktion. Ägare av större fastigheter, aktiva lantbrukare i åldern 40-65 år och innehavare av stor andel egen mark (få arrenden) är de som främst tagit jordbruksmark ur produktion genom att plantera Salix. Regelverket kring utarrendering av jordbruksmark utgör genom sin konstruktion ett hinder för beskogning, vilket blir kännbart eftersom ca 45 % av jordbruksmarken är utarrenderad. Markägarna har löst sitt rådgivningsbehov dels via olika organisationer och företag dels via Internet, som uppgavs fungera bra enligt ca hälften av respondenterna. Argument för plantering som nämnts vid intervjuerna är: önskan att skapa bättre arrondering ge
|
|
| 5. |
- Hesselman, Jonas, et al.
(författare)
-
Jämförelser mellan metoder för fastvolymbestämning av stockar
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2008 a new method for automatic measurement of solid volume under bark (m3sub) of sawlogs was introduced in southern Sweden. In this method the diameters at 10 cm intervals are used, thus producing a section-wise volume (m3sub-sw). The scanners used are programmed to leave out bumps and indents when diameters are calculated. The objective of the study was to compare this method with two other methods used on the Swedish wood market; a) volume based on top and butt end diameters (m3sub-tb) and b) volume based on top end diameters and conversion factors to solid volume (m3sub-cf). The conversion factors are arranged as a matrix based on diameter and length of the logs. Volume m3sub-tb is the most widely used method for measuring m3sub in Sweden. M3sub-cf is partly used for payment but more widely for planning purposes, for example when the logs are priced as a cylinder volume based on top end diameter. The study was performed on spruce (Picea abies). The three different volume estimates as well as the diameters obtained from the log scanners were evaluated on 435 manually measured control logs from five different mills. For an additional 180 000 automatically measured logs from four of the sawmills the m3sub-sw and m3sub-cf volume estimates were compared. The results showed only minor differences between the methods. The volume m3sub-sw was, for the 180 000 logs, 0.6 % greater than the volume m3sub-cf. The analysis of the matrix for conversion factors showed that, if the matrix was to be revised, this should be done as slightly increased factors for small diameter logs and for big diameter logs. However, it was concluded that it would mean less implications for the wood market if the section-wise volume could be reduced to make this volume equal to m3sub-tb and m3sub-cf. This to achieve that all three methods, given a sufficient number of representative logs, would give the same volume
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lönnstedt, Lars
(författare)
-
The Republik of South Africa´s forest sector
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The South African consumption of paper and paperboard in 2006 was about 2.5 million tons. The total production was 2.9 million tons. (Sweden’s was 12 million tons.) Production of “Other paper and paperboard” was domi-nating (1.8 million tons), other than “Printing and writing paper” and “Newsprint”. The total export of paper and paperboard was almost 1 million tons. (Export of paper and paperboard from Sweden was 10.8 million tons.) The South African consumption of sawn wood was about 2.5 million m3. The total production was about 2.1 million m3. (Sweden’s was about 17.8 million m3.) Total export was almost 1 million m3. (The Swedish’ was 13.2 million m3.) The forest resources consist of three main types: Plantations, indigenous/natural forests and woodlands/savannas. Plantations cover almost 1.3 million ha of South Africa and are one of the largest planted forests in the world. Indigenous forests cover approximately 0.5 million ha. Savannas contribute the bulk of the wooded land area. Depending on how woodlands are classified the area ranges between 29 and 46 million ha. The round wood production was about 30 million m3 solid volume excl. bark, compared with Sweden’s 62 million m3. About one third of this volume is coming from plantations. The industrial use is about 60% (18 million m3) for South Africa and 90% (56 million m3) for Sweden. The rest is used as fuel wood and charcoal. The conifer share of the industrial wood is for South Africa 30% and for Sweden 95%. One advantage for the forest products industry is the well-managed plantations with quickly maturing trees. However, there is a limit for how much land that is suitable for plantations. Another restriction regarding plantation is water supply. The land restitution causes uncertainty about the short term availability of round wood. Thus, supply of wood raw material put an upper limit for the industry’s possibility to expand. Another restriction is electricity supply. Further more, there is a shortage of skilled workers. The sawmilling industry does not show the success story of the pulp and paper industry. Of course the development of the country itself is most important for the development of the forest sector
|
|
| 8. |
- Nylinder, Mats, et al.
(författare)
-
Mätning av delkvistad energived : vid Stora Ensos virkesterminal i Stockared i samarbete med Stora Enso Bioenergi, Sydved och VMF Syd
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Delkvistad energived är ett sortiment som ökat i omfattning under senare år. Detta sortiment kan eventuellt inte mätas efter samma mall som massaved, d.v.s. travmätning med bedömning av vedvolymandel. Syftet med denna studie var därför att jämföra olika mätmetoder. Fältarbetet har utförts vid Stora Ensos virkesterminal i Stockaryd och genomförts i samarbete med Stora Enso Bioenergi, Sydved och VMF Syd. För att belysa eventuella årstidvariationer delades studien upp i tre försöksperioder, vinter, vår/sommar och höst. Vinterstudierna utfördes i januari-februari, vår/sommar i juni-juli och höststudierna under september-oktober. Vid varje tillfälle har 10 slumpvist valda travar, totalt 30, inmätts. Försökstravarna samansättning varierade stort. Medellängden inom travarna varierade mellan 3,6 till 4,1 meter och var i genomsnitt omkring 3,8 meter. Antal stockar per trave varierade mellan 400 upp till 900 och i genomsnitt var andel löv 50 %. Torr-rådensitet uppmättes i genomsnitt till 444 kg/m3 med en variation mellan travarna på 405 till 532 kg/m3. Virkets rådensitet inklusive bark uppmättes till i genomsnitt 799 kg/m3 med en variation inom travar på i genomsnitt 84 kg. I den modell Stora Enso tagit fram varierar omräknings-talet, vikten inklusive bark i förhållande till volymen under bark, från ett minimivärde på 978 till ett maxvärde på 1098 kg per m3f. Fukthalten mättes på tre olika sätt: • Genom uttag av spån med motorsåg, 4 prov per trave • Genom bestämning för 20 trissor per trave • Genom bestämning av fukthalten i 10 flisprov per trave Följande fukthalt (%) uppmättes Medelvärde Std Std inom trave mellan travar Spånprov 39,9 3,2 6,2 Trissor 44,4 6,8 7,7 Flis 43,5 1,4 6,6 En jämförelse av bedömningen av andel löv på inkommande travar till mätstationen och andel löv uppmätt i VMFs stockmätning gav för ett linjärt samband en korrelationskoefficient på, r2 = 0,73. Detta bör betraktas som relativt bra med tanke på travarnas utseende, dimension och antal bitar. Om framtiden innebär att detta sortiment måste transporteras med täckta sidor eller i containrar torde en trädslagsbedömning vid en mätbrygga blir mer eller mindre omöjlig. Andel bark, grenar och toppar uppmättes till i genomsnitt för alla travar till 25,7 %. Andelen varierade mellan 10 till 40 % och standardavvikelsen mellan travar uppmätte still 7,0 % -enheter. Relativt stor osäkerhet råder i dessa beräkningar för en enskild trave då spridningen i rådensitet mellan trissor inom en trave är stor. För hela materialet 25,7 % bör dock uppskattningen vara tämligen väl underbyggd. Flisens fastvolym beräknades till i genomsnitt 42,6 % med mycket stora variationer mellan travarna, 34-50 %. Stora Ensos modell för skattning av volym ger i stort samma volym som VMFs beräkning av volymen stamved under bark. Den extra vikt som toppar under 1 cm diameter och vikten av grenar ”fångas” inte upp av Stora Ensos modell. Detta beror sannolikt på att Stora Ensos modell bygger på virke som varit fuktigare än virket i denna studie. Virket i denna studie hade en fuktighet på cirka 44 % medan klen massaved normalt har en fuktighet på över 50 %. I jämförelse med den totala volymen per trave ger Stora Ensos modell en underskattning av volymen med cirka 25 %. Kvotspridningen för Stora Ensos modell blir cirka 10 % vilket kan jämföras med dagens mätning av massaved som har en kvotspridning på mellan 3-5 %. Energivärdet per trave är i genomsnitt 22,5 MWh. Av studierna framgår att sambandet, korrelationen, mellan volym m3s och energivärde per trave är bättre än volymen enligt Stora Ensos modell. Stora Ensos modell ger en bättre skattning av energivärdet än en råvägning. En beräkning av mängden torrsubstans och virkets torrhalt baserat på flisen fukthalt ger den klart bästa skattningen av travarnas energivärde. Detta talar för att en kostnadseffektiv metod för att bestämma fukthalt skulle vara att föredra.
|
|
| 9. |
- Nylund, Jan-Erik
(författare)
-
Forestry legislation in Sweden
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The paper is a review of Swedish forest policy and legislation over four centuries, using mainly Swedish language literature, including Government and Forest Authority print. - Government policies during the 17th and 18th centuries favoured mining and Navy interests, restricting the rural population’s use of the forest commons. The commons and the Crown lands were largely privatised around 1800, and the ensuing philosophy of economic liberalism was against any restrictions on ownership right. Thus, modern legislation was introduced as late as in 1903, in spite of the ambitions of several generations of foresters inspired by the emerging forestry thinking on the Continent, aiming at sustainable timber production. From that year, legislation and institutions were developed gradually striving to utilise the full timber producing potential of Sweden’s forestland. From 1979, this policy reached a climax, with far-going state control of forest management while retaining formal ownership rights. The forests were restocked the forests but environment had been steamrolled – at least, a growing opinion saw it like that. After 1990, the policy was reoriented towards more broadly understood sustainability and multifunctionality. This most notably was achieved through the 1993 Forestry Act, but also through new environmental legislation, taxation and property legislation and institutional change, in parallel with similar developments in a majority of European countries. The change can be seen as a transition from state-formulated policy to forest governance where several actors compete for influence. - Policy development over the four centuries is seen as a result of political and economic forces. During the 17th century, Sweden was in many respects a military state where the Crown and the Nobility shared economic interests, while the Estate of Peasants (the peasants never lost their political freedom in Sweden) struggled to defend its land rights. During the last decades of the 18th century, the Crown aligned itself with the Peasants, curbing the former elite, preparing for the Napoleonic era (~1800). This was marked by a transition towards political and economic liberalism, privatisation of commons as well as of public land, and an ascendancy of both peasants and urban entrepreneurs. Towards the end of the 19th century, forest industry became an important actor, while the state wanted to ensure social stability by safeguarding farmer interests. After 1950, industry and the trade union interests dictated the policy, while traditional farming-with-forestry was transformed, losing political leverage. At the end of the 20th century, increasingly urban middle-class values came to dominate the ideational landscape, paving the way for present policies
|
|
| 10. |
- Nylund, Jan-Erik
(författare)
-
Swedish forest policy since 1990 : reforms and consequences
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Similar to many other countries, particularly in Europe, Sweden has revised much of its legislation relating to forestry and environment since 1990. Of immediate relevance to the forest sector are the 1993 Forestry Act and consequent ordnances and regulations, and to forest property acquisition, forest income taxation, and the function of the Swedish Forest Agency. New environmental legislation has consequences for forest policy making, and voluntary certification was introduced The effects of these changes have been examined and analysed, the latest in a Government forest policy proposition to the Parliament in 2008. The present paper reviews the revised legislation and its consequences
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Sjöstedt, Viveca
(författare)
-
The role of forests in Swedish media responses to climate change : frame analysis of media 1992-2010
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forest policy making depends on the perceptions of forests in the media. Media affects different parts of the policy process, e.g. the formulation and the implementation of policies. Departing from Habermas' description of media as mobilising and grouping relevant issues (2006) the thesis explores the perceptions of forests at the case of climate change in mass media and sectoral media. Climate change is one of the global challenges that are expected to affect forest use, as forests are connected to both mitigation and adaptation. To capture the perceptions of forests in the media, frame analysis is used in this thesis. Two analyses are carried out; first a quantitative analysis focusing on the mobilisation of the forest-climate nexus in mass media and second a qualitative analysis focusing on the cognitive integration of bioenergy policy in the agricultural, energy and forest sectors. The three sectors were chosen for their connections to the production of bioenergy. The policy on bioenergy is analysed as it is considered part of Swedish climate policy. The results show that forests in relation to climate change are perceived differently in the two analyses. The quantitative frame analysis of mass media inspired by Benford & Snow (2000) shows that forests are framed as a victim of climate change. This can be compared to the qualitative frame analysis á la Schön & Rein (1994) applied to the debate on bioenergy from forest products in sectoral media where bioenergy is framed primarily as an economic opportunity. The difference in how forests are framed can result from the media format or the issue as such (bioenergy or forest-climate change nexus). The support of climate policies and the strength of the different roles of forests in the analysis are difficult to compare as the results are obtained through different analyses. However, the results show that forests are perceived as an economic opportunity and as a part of nature. The diverging perceptions of forests in climate change require policy making processes that are able to handle these frame conflicts.
|
|
| 13. |
- Woxblom, Ann-Charlotte
(författare)
-
Konkurrenskraftig kundanpassad affärsutveckling för lövträ : metodik för samordnad affärs- och teknikutveckling inom leverantörskedjan för björkämnen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogssektorns värdeskapande har en grund i flera former av betalningsvilja. Till en del bygger värdeskapandet på teknisk utveckling och affärsutveckling för att förbättra det materiella utbytet. Det finns också marknadspotential i att profilera känslan av trä som ett varmt och hemtrevligt natur¬material. Det är dessutom angeläget att samspela med intressena för hållbart skogsbruk, förnybar resurs¬¬produktion och det sociala ansvarstagandets betydelse för den lokala samhällsutvecklingen. För att få bra betalt är det vikigt att synliggöra sin medverkan och visa upp det totala värdet av de resultat man frambringar. Det är angeläget att förbättra medvetenheten om de lövträ¬baserade verksamheternas kopplingar till flera olika former av skogsrelaterade samhällsvärden. Projektets syfte är att förbättra förståelsen kring hur svenska aktörer kan skapa mer lönsamma och samtidigt långsiktigt hållbara lövträbaserade affärsverksamheter. Ambitionen är att bygga en tydligare gemensam kunskapsgrund inom näringen. Ett problem för profileringen av svenskt trä som förnyelsebart material är att det finns en upplevd intressekonflikt mellan naturskyddsintressen och de skogsbaserade produktionsintressena. Publiciteten kring de negativa argumenten riskerar att ge intryck av att det inte är hållbart att använda trä. Det är önskvärt att skapa en bredare svensk kraft¬samling kring att profilera trä från hållbart skogsbruk som ett miljöanpassat material och satsa på en mer värdeskapande användning av trä. Under projektet har det vuxit fram två olika former av affärs- och utvecklingssamarbete. Södra satsar på att bygga upp en komplett leverantörs¬kedja från skogen fram till slutkund. Vanhälls såg satsar i högre grad på teknisk utveckling och informell samverkan med projektets övriga aktörer. Företagens ekonomiska omsättning växer nu snabbare än virkesvolymen, vilket indikerar att det är angeläget att satsa på vidareutveckling av de pågående utvecklingsprocesserna. Det samtidiga arbetet med affärs- och kompetens¬utveckling har tydliggjort betydelsen av visuell kommunikation. Investeringarna i bild-behandlingsteknik har möjliggjort effektivisering av ämnesproduktionen och användningen av illustrerade apteringsinstruktioner har förbättrat virkesanskaffningen och logistiken. Projektets avslutande SWOT-analys visar att de stora aktörerna betraktar miljö¬intresset som ett problem och att de mindre aktörerna inte ser någon fördel med att profilera svenskt lövträ som en miljöanpassad förnybar resurs. Mötena och kontakterna under projekttiden har fungerat som en arena för att bygga gemensam förståelse och för samarbetsinriktade samtal. Dialogen inkluderar en bred uppsättning personer med intresse för lövträbaserad affärsutveckling. Det har varit väsentligt för processen att projektet förarbetades genom en öppen dialog, som tog sin utgångspunkt i företagens problem och utvecklings¬intressen. Projektet har resulterat i en bättre medvetenhet om betydelsen av profilering för att göra svenskt lövträ attraktivt för en bredare krets av intressenter. Medvetenheten om den globala marknadens möjligheter och intresset för att attrahera och behålla kompetent personal gör att det nu finns framtidsinriktat intresse för samverkan, investeringar och fortsatt kompetensutveckling. De som lyckas få ihop de kort- och långsiktiga intressena har skapat en hållbar affärslösning
|
|
