↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "L4X0:1654 5427 "

Sökning: L4X0:1654 5427

Resultat 1-50 av 156

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Borg, Jennie, et al. (författare) Konsumenter om julblommor : en explorativ undersökning av 100 konsumenters preferenser och köp 2009 Ingår i: Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie. - 1654-5427. Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This study derives from an overall question regarding the growth and competitiveness of the Swedish ornamental industry, more specific to what extent imports gain market share at the expense of the domestic production. The present study deals with the issue of consumer preferences and purchases of Christmas flowers. We ask to what extent consumers are traditional or not in their choices of Christmas flowers. A convenient sample of 100 respondents was recruited outside a major shopping mall in Lund after Christmas. The respondents were asked to fill out a questionnaire consisting of questions regarding their preferences for and actual purchases of flowers for Christmas, as well as attitudinal questions related to Christmas and flowers. The result shows that Amaryllis is the favourite flower for Christmas, and that the two most important product attributes are that the flowers stay fresh and last for a long time and that they are easy to take care of. The result also shows that Christmas flowers have a given role in the Christmas tradition, and that they contribute to the festive spirit. A majority of the respondents are traditional in their choices of Christmas flowers; however, there is a segment (around 20 per cent) that prefers less traditional flowers for Christmas. In spite of its limitation and aggregated level, it is clear from the official statistics that the imports of pot plants and bedding plants are growing while the Swedish production is rather stable. If the number of consumers who prefer more trendy flowers for Christmas will increase in the future, the Swedish growers might face problems if they do not offer trendy alternatives. To conclude, the result indicates that there is a group of consumers who prefer and buy less traditional flowers for Christmas. However, we did not manage to characterise this group of consumers based on demographic variables. We believe there is a great need for more consumer research within the area, in order to better map out consumer preferences and choices of flowers. Moreover, background variables, such as lifestyle and values, would probably result in a better understanding of consumer preferences and choices than mere demographic variables
2.	Liss, Jan-Erik, et al. (författare) Knubbved istället för vanlig ved? : slutrapport från projekt Styckeved för småskalig eldning 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Chunkwood is a wood fuel with a fuel particle length between 50 and 150 mm, i.e. with a size between wood chips and conventional firewood. Chunkwood can be produced and handled as rational as wood chips and can dry during storage like conventional firewood. This is known since long. In project Smallwood for small scale heating we have investigated if chunkwood can be used in a small scale as a fuel for heating detached houses in conventional firewood boilers as well as automatically fed to a boiler in a similar way as wood chips. We have also compared complete systems for small scale production, distribution and heating with chunkwood, wood chips and conventional firewood. Storage of chunkwood produced for testing small scale boilers confirmed that chunkwood can dry during storage at least as good as conventional firewood. Tests in different boilers for detached homes showed that chunkwood can be used in conventional firewood boilers as well as in automatically fed wood chips boilers. Chunkwood can be delivered to the customer to the same or lower cost as wood chips and firewood, but need much less handling by the customer than conventional firewood. However, if chunkwood is used in a conventional firewood boiler, it needs some handling by shovel and wheelbarrow. Technical development of handling from the storage to the boiler is needed. In a somewhat larger scale, e.g. a boiler for apartment blocks or a small district heating system, chunkwood should be very interesting as a replacement of fuel pellets or fuel briquettes. It would be interesting with some projects, which in this scale demonstrates the whole system from the forest to heat.
3.	Albertsson, Johannes, et al. (författare) Subsoiling starch potato 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Soil compaction due to heavy machinery and intensive cultivation causing yield reduction in potato is an increasing problem worldwide today. In this experiment inter-row subsoiling at the depth of 55 cm has been tested as a strategy to loosen the soil after planting and thereby increase the yield in starch potato production. The effects of subsoiling were tested in three different irrigation regimes. The results show that subsoiling can increase the starch potato yield significantly in sandy soils where a compacted plough pan is present. This holds true for all years and all cultivars tested. The effect was greater in dry years and decreased with increasing irrigation intensity. However, the starch content of the tubers was not affected by subsoiling but the total starch yield from the field increased with 0.86 ton/ha to 1.37 ton/ha, depending on year, cultivar and irrigation strategy.
4.	Albertsson, Johannes, et al. (författare) Subsoiling starch potato : Higher yields of starch potatoes and improved water management 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Soil compaction due to heavy machinery and intensive cultivation causing yield reduction in potato is an increasing problem worldwide today. In this experiment inter-row subsoiling at the depth of 55 cm has been tested as a strategy to loosen the soil after planting and thereby increase the yield in starch potato production. The effects of subsoiling were tested in three different irrigation regimes. The results show that subsoiling can increase the starch potato yield significantly in sandy soils where a compacted plough pan is present. This holds true for all years and all cultivars tested. The effect was greater in dry years and decreased with increasing irrigation intensity. However, the starch content of the tubers was not affected by subsoiling but the total starch yield from the field increased with 0.86 ton/ha to 1.37 ton/ha, depending on year, cultivar and irrigation strategy
5.	Alsanius, Beatrix (författare) Bekämpningsalternativ och underhåll av utrustning för rening av näringslösning i slutna odlingssystem 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
6.	Alsanius, Beatrix, et al. (författare) FAQ : 25 vanliga frågor och kommentarer om slutna odlingssystem 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
7.	Alsanius, Beatrix, et al. (författare) Förundersökning rörande minskat näringsläckage från odlingar med frilandsgrönsaker i Skåne 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Kväve (N) och fosfor (P) är två väsentliga faktorer bakom övergödningsproblematiken. Merparten av de svenska områdena med högt utsläpp av dessa ämnen ligger i södra Östersjön. Områdena kring den skånska kusten har klassats som särskilt känsliga områden. Samtidigt finns det mycket goda förutsättningar i Skåne för odling av kulturer med intensiva produktionsinsatser såsom frilandsgrönsaker. Odling av dessa kulturer förutsätter god tillgänglighet av näringsämnen, särskilt N, samt av vatten. Situationen i dessa kulturer är särskilt känslig i och med att många frilandsgrönsaker skördas i utvecklingsstadier med full tillväxt och då näringsupptaget är som störst. Det finns ett antal redskap för minskning av näringsläckage. Beräkning av växtnäringsbehovet och anpassning av gödslingen är två av dem. För att ytterligare komma tillrätta med problemet finns odlingsåtgärder såsom kvävemur, kalkfilter, reglerad dränering, uppsamling av vatten i dammar samt anläggning av våtmarker. Föreliggande rapport bygger på fallstudier i fem IP-odlingar i Skåne. Vi har utgått ifrån fält i fem pilotföretag med intensiva grönsaksväxtföljder i Skåne. De valda pilotföretagen ligger i vattendistrikten Södra Östersjön och Västerhavet. Pilotytorna varierade i storlek mellan 1 och 25 ha. Vi har analyserat förutsättningar för begränsning av näringsläckaget på pilotytorna ur ett biologiskt-teknologiskt och ekonomiskt perspektiv. I odlarintervjuer sållades möjliga åtgärder fram för begränsning av näringsläckaget på de givna platserna. De av odlarna prioriterade åtgärderna bedömdes sedan också ur ekonomiskt perspektiv. Åtgärder på fältnivå som befanns relevanta att utreda vidare var kalkfilter, kvävemur, våtmark, reglerad dränering, biologisk alvluckring/mullhaltsförbättring samt restaurering av vattendrag med hästskovåtmark samt dammar med fosforavskiljning, rötning av stallgödsel, full Controlled Traffic Farming (CTF) samt bygga en bevattningsdamm. Åtgärder på kulturnivå var bättre behovsanpassning av N och P dels genom förändrade proportioner i NPK-mikro-gödselmedel och dels genom en lärandeprocess med experiment och uppföljning. För de tre företag som inte redan tillämpade radmyllning vid sådd/plantering, till de kulturer där det var möjligt, var detta en relevant åtgärd. Andra åtgärder var bortförsel av skörderester för rötning och In season-CTF, djupluckring efter sättning/plantering, djupluckring vid bäddläggning samt bevattningsramp med slang. Ett försök att skatta effekten av åtgärderna samt beräkna kostnaden per sparat kg näringsämne gjordes på respektive företag. För kvävereduktion fanns viss möjlighet tack vare ungefärliga utlakningsberäkningar gjorda med STANK. Växtnäringsläckaget varierar mycket från fält till fält, från årstid till årstid och från kultur till kultur. Åtgärder i enskilda företag borde bygga på mätningar och kunskap och förutsätter en individuell prövning. De vinster man gör är dels inbesparade gödselmedel, dels miljövinster i form av minskade utsläpp. Dessa besparingar ska sättas i relation till de ökade kostnader som uppkommer
8.	Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare) Barn och ungdomars säkra arbete (BUSA) : råd för medverkan i arbetet på häst-, gris- och mjölkgården 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Lantbruket är på många sätt unikt - inte minst då det inte bara är en arbetsplats utan även hem- och uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Barn och ungdomar på landsbygden börjar hjälpa till i lantbruksarbetet från tidig ålder. Föreliggande projekt avsåg att utarbeta råd och riktlinjer för barn och ungdomars medverkan i lantbruksarbete. Dessa råd skulle anpassas till gällande svensk arbetsmiljölagstiftning och baseras på lämpliga arbetsuppgifter i relation till barn och ungdomars ålder, fysiska och psykiska mognad osv. En referensgrupp inrättades och ett internationellt samarbete etablerades med the National Children’s Center for Rural and Agricultural Health and Safety i USA som utvecklat rekommendationer för barns medverkan i lantbruksarbete. Projektet inleddes med en enkätundersökning gällande barns medverkan i lantbruksarbete och eventuella olycksfallsrisker. Studien visade att av de familjer som hade barn i åldrarna 7–18 var det nära 87 % av dessa där barnen deltog i lantbruksarbetet. Resultaten från enkätstudien redovisades och diskuterades i referensgruppen och med enkäten som underlag togs beslut om att utarbeta rekommendationer för barn & ungdomar med tyngdpunkt på gårdar med djurproduktion. Barn och ungdomars säkra arbete (BUSA) är det gemensamma koncept som rekommendationerna följer och i denna skrift förmedlas råd till lantbrukarfamiljerna gällande barn och ungdomars medverkan i arbetet på hästgården, grisgården och mjölkgården. Materialet är avsett att vara till inspirerande underlag för diskussioner och beslut om, hur och när barn och ungdomar ska medverka i gårdens sysslor med djurskötsel
9.	Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare) Förebyggande av arbetsskador inom lantbruket : "Säkert Bondförnuft" ur ett lantbrukarperspektiv 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Arbetsolycksfall är en stor kostnad och medför stora problem för såväl samhälle, företag och individer. En av de mest utsatta branscherna är lantbruket i Sverige, såväl i många andra delar av världen där sektorn har likartade problem. Finansiering via EU:s landsbygdsprogram gav möjligheter att jobba förebyggande i en stor landsomfattande satsning ”Säkert Bondförnuft” som administreras av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och som genomförts i samarbete med Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) samt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) . På uppdrag av LRF har en utvärdering av satsningen Säkert Bondförnuft gjorts avseende det första verksamhetsåret 2010. I uppdraget ingick att särskilt utvärdera lantbrukarnas perspektiv vad gäller de två huvudaktiviteterna a) Kursen Tre träffar till Säkert Bondförnuft och b) Individuellt gårdsbesök. Utvärderingen genomfördes i form av telefonintervjuer med lantbrukare som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviter samt en kontrollgrupp som inte deltagit. Resultaten visade bl a att de tillfrågade lantbrukarna var i mycket hög omfattning nöjda med sitt deltagande i Säkert Bondförnufts aktiviteter. Resultaten indikerade att något fler kursdeltagarna var nöjda i relation till de som haft ett Individuellt gårdsbesök. Vidare framkom att lantbrukare som haft gårdsbesök i mycket hög grad (>90%) vidtagit åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på sin gård. även de som deltagit i kursen Tre träffartill Säkert Bondförnuft har genomfört många åtgärder. Kontrollgruppen rapporterade att knappt 20 % gjort arbetsmiljöförbättringar. Det framgick också av intervjusvaren att sex av tio lantbrukare upplevde att arbetsmiljö och säkerhet blev viktigare efter att man deltagit i Säkert Bondförnufts olika aktiviteter. En stor andel av lantbrukarna upplevde att man efter deltagandet i Säkert Bondförnufts aktiviteter fått tillräckliga kunskaper för att de själva eller tillsammans med andra på gården skulle kunna fortsätta bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och/eller andra arbetsmiljöförbättrande åtgärder. I de fall då man inte upplevde att man hade tillräckliga kunskaper efterlyste man mer rådgivning på gårdsnivå, ytterligare arbetsmiljöutbildning, bättre rådgivningsmaterial samt praktisk träning av färdigheter t ex gällande användning av motorsåg, fyrhjulingar, djurhantering samt stresshantering. Lantbrukarna som intervjuades fick även svara på korta frågor kring deras attityder till risker och säkerhetsfrågor i lantbruket. Kontrollgruppen fick samma frågor som de som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. De allra flesta är överens om att investeringar i säkerhet lönar sig – något mer övertygade var de som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. På frågan om det ingår i lantbrukaryrket att utsätta sig för risker fanns en stor spridning bland de olika grupperna. Att få säkerheten regelbundet kontrollerad på gården var kursdeltagarna mycket övertygade om, även de som haft gårdsbesök tyckte detta var viktigt. De som deltog i Landjas undersökning (före Säkert Bondförnufts uppstart) hade inte alls samma inställning till detta. Att man tummar på säkerheten ibland var en något vanligare uppfattning i kontrollgruppen och att man var mer medveten om riskerna för olycksfall jämfört med andra lantbrukare var en klart vanligare uppfattning bland dem som haft Individuellt gårdsbesök än de som deltagit i kursen. Slutligen var de som deltagit i kursen Tre träffar till Säkert Bondförnuft mer övertygade om vikten av att ha en krisplan jämfört med andra lantbrukares uppfattning. Detta var en ettårig uppföljning av satsningen Säkert Bondförnuft och det är viktigt att göra förnyade uppföljningar, dels av samma lantbrukare, för att se om det blir långsiktiga effekter av insatserna och dels följa upp nya grupper av lantbrukare som deltagare som tagit del av aktiviteter som genomförts 2011 och 2012. Detta är en unik satsning som det är synnerligen viktigt att fortsätta utvärdera. Resultaten tyder på att satsningen Säkert Bondförnuft är en viktig satsning som bör fortsätta efter utgång av nuvarande verksamhetsperiod 2013.
10.	Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare) Förebyggande av arbetsskador inom lantbruket : utbildning av handledare inom "Säkert Bondförnuft" 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract De många arbetsolycksfallen inom lantbruket är ett stort problem för sektorn, med svåra konsekvenser för drabbade individer och företag, men medför också stora kostnader för samhället. Regeringens satsning på att förebygga olycksfall inom lantbruket genom medel från EU:s landsbygdsprogram under en 5-årsperiod var en unik företeelse – aldrig förr har det funnits möjlighet att göra en så stor och samlad insats mot lantbrukets olycksfall. Uppdraget från Regeringen innebar att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fick huvudansvaret för utbildningen av handledare och att Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) fick i uppdrag att stödja utbildningen. Utbildningen skulle planeras och genomföras i samråd med Lantbrukarnas riksförbund (LRF). En projektgrupp för satsningen tillsattes med representanter från LRF, JTI och SLU för att planera och genomföra satsningen som fick namnet ”Säkert Bondförnuft” – för att betona att stor del av lösningen ligger i lantbrukarens eget huvud gällande attityder och kunskaper. En omfattande process genomfördes för att utveckla såväl konceptet för utbildningen av handledare och för att finna rätt upplägg av hur handledningen skulle genomföras i mötet med lantbrukarna, deras familjer och anställda. Det koncept som utarbetades för arbetsmiljöhandledning resulterade i tre former av aktiviteter: a) kursen ”Tre Träffar till Säkert Bondförnuft”, b) Individuellt gårdsbesök av handledare samt c) Gårdsvandringar (större allmän informationsaktivitet). Utbildningen av handledarna baserades på metoden och pedagogiken Framtidsverkstad, vilken identifierades som ett lämpligt sätt att utveckla deltagarens egna förmågor och kreativitet för att vidare skapa former för att förmedla kunskaper till lantbrukare. Närmare 150 handelare utbildades i den första fasen under fem kursomgångar som vardera bestod av tre kurstillfällen. Vid varje kurstillfälle fick deltagarna besvara enkla kursvärderingar, vars resultat användes för fortsatt kursutveckling. Deltagare med grundläggande behörighet för högskolestudier hade också möjlighet att med vissa kompletteringar bli godkända på en poänggivande SLU-kurs i arbetsmiljöhandledning inom jordbruket.
11.	Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare) Hur skapas attraktiva och hälsosamma arbetsplatser inom äggproduktionen? 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Föreliggande projekt har haft som övergripande målsättning att verksamma inom svensk äggproduktion, oavsett ålder, kön och kroppskonstitution skall klara sitt arbete med bibehållande av god hälsa och skall känna arbetet som utvecklande och positivt. Övergripande syfte har varit att visa vad som krävs av respektive produktionssystem gällande teknik, miljöfaktorer, arbetsledning och individuell medarbetare för att den övergripande målsättningen skall kunna uppnås. Efter samråd med företrädare för branschen och arbetsmarknadens parter inriktades projektet på en studie av samtliga verksamma på värphönsföretag med minst 5000 värphöns. Företagsstorleken valdes med målsättningen att få med en stor andel företag, där man hade både aktiva företagare och anställda. Med utgångspunkt från resultaten från enkätstudierna genomfördes kompletterande fältstudier för att stärka viktiga delar i studien. Undersökningen visar att variationen är stor gällande antalet anställda, där något företag hade 30 anställda medan flertalet företag endast hade ett fåtal eller inga anställda alls. Den åldersmässiga fördelningen visade att producenter och anställda var ungefär lika gamla (47 år), yngre än den genomsnittlige svenske lantbrukaren. Resultaten visade bl a att mindre än en tredjedel av äggproducenterna var anslutna till företagshälsovård. Närmre 20% av dem hade drabbats av arbetsrelaterade hälsobesvär eller olycksfall under det senaste året, motsvarande siffra bland de anställda var drygt 30%. Producentrelaterade problem var att man inte fick tillräckligt med sömn och vila (28%), att kraven i arbetet påverkade hem- och familjeliv på ett negativt sätt (38%) och att det var svårt att sätta gränser mellan arbete och privatliv (69%). Däremot rapporterades att man i hög grad upplevde att man hade stöd från erfarna kollegor eller någon annan person. Såväl producenter som anställda rapporterade besvär i skuldror/axlar och ryggens nedre del. Producenterna utförde också arbetsmoment som leder till ökade besvär, framförallt i knän. Besvär i rörelseorganen var framför allt påtagliga för dem som samlade in fellagda ägg i flervåningssystem, satte in höns, utförde daglig utgödsling i oinredda burar, utgödsling vid omgångsslut i ekologiskt och flervåningssystem. En hög andel upplevde besvär i samband med utslaktning. För en del innebar besvären att man inte kunnat utföra det dagliga arbetet. Ungefär 70% av producenterna tillämpade systematiskt miljöarbete i verksamheten. Det var äggproducenterna själva som i huvudsak ansvarade för att fel och brister åtgärdades i verk-samheten, följt av att både producent och anställd tillsammans delade på ansvaret. Knappt hälften angav att de hade ett skyddsombud i verksamheten. Handlingsplan för olika kris-situationer saknades hos de flesta producenter. Övervägande delen av producenterna samlade sin personal var 14 :e dag för att informera om verksamheten. Knappt 20 % rapporterade att de gjorde det varje vecka. Flertalet anställda upplevde att de var nöjda med den information som gavs på arbetsplatsen. Omkring två tredjedelar av de anställda rapporterade att de kände sig delaktiga och fick god inblick vid genomgång av verksamhetens produktionsresultat. Nästan samtliga anställda rapporterade att man hade möjligheter till kontakter med arbets-kamrater under arbetsdagen. Detsamma gällde även om att komma bra överens med arbets-kamrater och överordnad. Majoriteten upplevde också att man får gehör för sina idéer från sina arbetskamrater och att arbetskamraterna sätter värde på det egna arbetet. Något färre upplevde att de fick gehör för sina idéer från sin närmsta chef/överordnad. Endast ett fåtal menade att det fanns en utvecklingsplanering för arbetslaget. Värphönsproducenterna arbetade för arbetsrotation, lika så gällande pauser och raster vid fysiskt ansträngande arbete för personalen. Dock visade det sig att det endast i liten utsträckning förekom organiserad flextid. En satsning på flextid kan vara en framgångsrik faktor för att öka attraktionen för att arbeta i företag med värphönsproduktion. Rollen som företagare är ett de viktigaste problemen i värphönsproducenternas arbetssituation. Att ha strikta rutiner för avstämning av produktionsresultat, målsättning och handlingsplan för verksamheten och att göra dessa väl kända för de anställda är viktigt. Många producenter arbetar målmedvetet för detta. De flesta producenterna verkade överlag nöjda med sina medarbetare. Producenterna hade också behov av att kompetensutveckla sig själva, speciellt inom ledarskap och ekonomi. Flertalet producenter, oavsett system, ansåg att inhysningssystemet bidrar till att man har en bra översikt i stallet t ex då det gäller djurtillsyn, utfodring etc. Svaren varierade dock mer när det gällde tillgängligheten att nå allting i stallet. Här visade det sig att de producenter som arbetade i flervåningssystem var något mindre nöjda. De flesta producenter använde skydds-utrustning i det dagliga arbetet. Det mest förekommande hjälpmedlet för insamling av fellagda ägg i frigående system, var att nyttja en korg. De flesta som arbetade med höns i flervåningssystem använde en käpp som hjälpmedel för att t ex dra till sig ägg eller döda höns. Flertalet av de producenter som arbetade med frigående höns, upplevde att de var tvungna att böja sig när de samlade in ägg, vilket kunde leda till besvär i rörelseorganen. En del producenter uppgav att insättning av höns i stallet kunde upplevas som fysiskt/psykiskt ansträngande. De angav t ex att arbetsmomentet bidrog till tunga lyft och mycket bärande, ensidiga arbetsställningar med besvär i rygg och axlar. Arbetsmomentet innebar även stort arbetskraftbehov. Foderhantering skedde i huvudsak helt mekaniserat med undantag för ekologiskt system som i något större utsträckning delvis gjorde detta manuellt. En del producenter tyckte att påfyllning av sandbad var både fysiskt och psykiskt mödosamt. I frigående golvsystem var det relativt vanligt att den dagliga utgödslingen hanterades helt mekaniserat. I ekologiskt system gjorde man det ofta både mekaniserat och manuella moment. Några producenter med frigående system tyckte att arbetet med den dagliga utgödslingen var tungt, dammigt och tidskrävande. På frågan om hanteringen av utgödsling vid omgångsslut upplevdes som fysiskt/psykiskt ansträngande svarade majoriteten av de som arbetade i ekologiskt system och flervåningssytem att så var fallet. Något färre rapporterade detta från frigående golvssystem. Majoriteten producenter med frigående höns upplevde att uppsamling/utplockning av djur till slakt var besvärande, detta t ex gav irritation i luftvägarna och det var mycket klättrande på inredningen, stressigt och dammigt. I flervåningssystem upplevde man även att det är fysiskt/psykiskt påfrestande eftersom djuren jagas, skräms och blir rädda. I system med inredda burar upplevdes arbetet som monotomt, slitsamt för armar, händer och knä. Stress och damm var också mer påtagligt i detta system. Olika former av hjälpmedel användes för att underlätta sysslorna vid ägghantering i packrummet. Denna studie ger starkt stöd för att man bör tänka på arbetsmiljön redan i planeringsstadiet, t ex vid en ny- eller ombyggnation, inte minst för att underlätta arbetsställningar och arbetsrörelser och därmed minska risken för belastningsskador. Till exempel skall utrustning vara placerad på ett sådant sätt att den lätt går att kontrollera och hantera. Dagligt skötselarbete, rengöringsarbete och insättning respektive utslaktning av höns, skall inte behöva innebära arbetsställningar som leder till arbete över axelhöjd eller arbete som innebär att huka sig eller klättra på inredningen. Några system som t.ex. flervåningssystemet och inredda burar, svarade för många inrapporterade hälsobesvär. Insamling av ägg, utslaktning och rengöring är tunga arbeten och många duktiga äggproducenter och anställda riskerar att behöva sluta i förtid på grund av förslitningsskador. Ett nära utvecklingsarbete vore önskvärt där utvecklare av inhysningssystem vid företag, djurmiljö- och arbetsmiljöforskare tillsammans kunde utveckla system som vore optimala både ur djurmiljö-, arbetsmiljö- och ekonomisynpunkt. Systematiskt arbetsmiljöarbete, management och arbetsorganisation samt teknikutveckling är några åtgärder som värphönsproduktionen bör sätta under lupp. Undersökningen bör följas upp med praktisk information och utbildningsinsatser
12.	Alwall Svennefelt, Catharina (författare) Ledarskap och lärande : chefens lärande i småskaliga företag med livsmedelsförädling i Skåne 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
13.	Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare) Utvärdering av projektet “Regionala arbetsmiljöutvecklare 2007-09” 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med studien har varit att göra en oberoende utvärdering av projektet ”Regionala arbetsmiljöutvecklare” som bedrivits under perioden 2007 – 2009. Målet med projektet har varit att ge lantbruksföretag en kvalificerad rådgivning inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. Uppdragsgivare och finansiärer av studien har varit Lantbrukarnas riksförbund (LRF) samt Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA). Studien inleddes med en intervju av projektledarna från LRF och SLA. Detta följdes av en intervju med en av de rådgivare som arbetat i projektet. Baserat på dessa intervjuer utarbetades och testades två frågeformulär som dels sändes med post till samtliga arbetsmiljörådgivare och dels till ett urval av 111 lantbrukare som haft besök av rådgivarna. Lantbrukarna erhöll och besvarade ett webb-baserat frågeformulär. Resultaten baserades på svar från samtliga 7 rådgivare och 70 (63%) av de tillfrågade lantbrukarna. Undersökningen bland rådgivarna visade att de upplevde att det var svårt att motivera lantbrukarna; att boka upp rådgivningsbesök, såväl som att köpa extra tjänster utöver den 2-timmars gratis rådgivning som erbjöds. Lantbrukarna som haft besök av rådgivarna var överlag nöjda med besöket och den gratis två-timmars rådgivningen. Den viktigaste orsaken till att man bokat rådgivning var att man upplevt en arbetsskada på sin gård eller att man ville ha råd om barnsäkerhet. Nio av tio lantbrukare uppgav att man vidtagit olycksfallsförebyggande åtgärder efter besöket av rådgivaren. Endast 20% hade köpt några tilläggstjänster av rådgivaren, då man upplevde gratisrådgivningen som tillräcklig för att driva säkerhetsarbetet vidare på egen hand. Resultaten visar att gratis arbetsmiljörådgivning kan vara en effektiv metod för att aktivera säkerhetsarbetet inom lantbruket. Motivationsaspekten är fortfarande ett problem, men erfarenheten av olycksfall eller egna barn på gården tyder på större förståelse och motivation för att intressera sig för arbetsmiljörådgivning och förebyggande säkerhetsarbete
14.	Barrdahl, Maria, et al. (författare) Tågresenärens upplevelse av landskapet : en studie av järnvägssträckan Höör-Osby 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Vägar och järnvägar har en väsentlig betydelse för människors tillgänglighet och möjlighet att uppleva landskap. Dagligen färdas tusentals människor med tåg och upplever landskap på ett eller annat sätt när de färdas från en plats till en annan. Resenären blir en betraktare av det yttre landskapet och landskapet utanför blir en bild, en scen i rörelse. Beroende på hastighet är bilden tydligare, mer detaljrik eller ibland snabbt och flyktigt förbi. Med hjälp av digitala analyser i GIS (Geografiska informationssystem), identifieras natur- och kulturvärden längs med järnvägen. De digitala analyserna ger ett underlag för en diskussion kring den utvecklingspotential som finns för landskapet kring järnvägen och hur man med skötselåtgärder, kan skapa en mer tilltalande landskapsbild för tågresenären. Detta är en tänkbar arbetsmetod och ett undersökande för hur man kan arbeta med insatser kring skötselgatan för att medvetet lyfta fram värdefulla utblickar, byggnader, landskapsvyer, landmärken etc. för att ge tågresenären en vackrare och mer upplevelserik tågresa.
15.	Bengtsson, Jens (författare) Grevebanan - mellan stad och land : en förstudie av grevebanan som kulturmiljöstråk 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
16.	Björkholm, Anna-Mia, et al. (författare) BRC Globala standarden för livsmedelssäkerhet 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract BRC är en förkortning för British Retail Consortium, som är en branschorganisation för de största detaljhandelskedjorna i Storbritannien. BRC står bakom BRC Global Standard for Food Safety, den globala standarden för livsmedelssäkerhet. Man kan se standarden som en checklista över vad som är viktigt i en livsmedelsindustri. Standarden ger svar på vad man behöver tänka på, och vilka faktorer man måste styra korrekt för att kunna tillverka och leverera produkter som är säkra och uppfyller lagkrav. Det är även möjligt att certifiera sig mot standarden. EU:s livsmedelsförordning slår fast att alla som på något sätt hanterar livsmedel skall arbeta enligt produktsäkerhetssystemet HACCP. HACCP står för Hazard Analysis Critical Control Point (Faroanalys och kritiska styrpunkter) och syftar till att hitta kritiska ställen i produktionen, samt styra dessa på bästa sätt. Den globala standarden för livsmedelssäkerhet bygger på HACCP. Kraven i den globala standarden för livsmedelssäkerhet är uppdelade i sju avsnitt. Utöver dessa finns avsnitt som ger en bakgrund samt beskriver dess omfattning och uppbyggnad. Ledningssystem består av olika element – man måste inventera nuläget, ha visioner om målen, planera, genomföra och styra, följa upp och förbättra. Det är en ständigt pågående process som tar mycket tid och kraft att starta upp. Rapport är ett resultat av projektet ”Kvalitets- och livsmedelssäkerhet för att möta marknadens krav/utbildningsmoduler” som har utförts inom ramen för Tillväxt Trädgård.
17.	Björkholm, Anna-Mia, et al. (författare) IP SIGILL – standard för kvalitetssäkrad produktion av frukt och grönt 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
18.	Björkholm, Anna-Mia, et al. (författare) IP SIGILL : standard för kvalitetssäkrad produktion av frukt och grönt 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport beskriver IP SIGILL – den svenska standarden för kvalitetssäkrad produktion av frukt och grönt. IP SIGILL-standarder finns för flera produktionsområden och ägs och utvecklas av Sigill Kvalitetssystem AB som är ett dotterbolag till LRF. Man strävar efter att göra skillnad inom områdena miljöhänsyn, livsmedelssäkerhet och djuromsorg. Det är inom dessa områden standarden ställer krav. Standarderna inom IP SIGILL bygger på HACCP-principerna. Då det gäller certifiering av primärproduktion av frukt och grönt är det standarden ”IP SIGILL Frukt & grönt” som är aktuell. Standarden är öppen för alla, uppdateras vartannat år, kräver tredjepartscertifiering och finns med tillägg för klimatcertifiering. Sigill Kvalitetssystem AB tillhandahåller stödmaterial som är till stor hjälp i certifieringsarbetet. Önskar man de mervärden IP SIGILL innefattar samt även möjlighet till export är det aktuellt med certifiering enligt standarden ”IP SIGILL GAP Frukt och grönt inklusive tillägg Svenskt Sigill”. Rapporten är en del av projektet ”Kvalitets- och livsmedelssäkerhet för att möta marknadens krav/utbildningsmoduler” som har utförts inom ramen för Tillväxt Trädgård.
19.	Björkholm, Anna-Mia, et al. (författare) Livsmedelssäkerhet, ledningssystem, kvalitetssäkring och certifiering 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Livsmedelssäkerhet är ett begrepp som får allt större betydelse ju fler livsmedelsskandaler som skakar världen. Begreppet är centralt för alla som arbetar med primärproduktion och förädling av livsmedel. Det är en självklarhet att livsmedel ska produceras och hanteras på ett sätt som innebär att de är ofarliga för oss människor att äta. Begreppet kvalitet är viktigt och innefattar även aspekter som inte syns på produkterna t ex miljöbelastning och spårbarhet. Dessa typer av kvaliteter kan garanteras genom olika typer av certifiering. Det finns flera mervärden som uppnås då man certifierar sin produktion. Certifiering sker mot en standard, ett fastställt kravdokument, som då det gäller livsmedelssäkerhet oftast bygger på HACCP, det produktsäkerhetssystem som är norm inom EU. Det är godkända/ackrediterade certifieringsbolag som utför revisionerna mot standarden. Denna rapport är ett resultat av projektet ”Kvalitets- och livsmedelssäkerhet för att möta marknadens krav/utbildningsmoduler” som har utförts inom ramen för Tillväxt Trädgård.
20.	Borg, Jennie, et al. (författare) Växande växtmarknad : tillväxt och utveckling i produktion, handel och konsumtion av blommor och växter i Skåne 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Marknaden för blommor och växter uppvisade höga tillväxtsiffror under 2000-talets första år. I denna rapport beskrivs utvecklingen med fokus på odling och försäljning i Skåne. Övergripande frågeställning har varit hur denna bransch klarar sig i konkurrensen och målet att ge en bred beskrivning över utvecklingen i odlings-. detaljist- och konsumentledet. Värdet av den svenska produktionen av krukväxter och utplanteringsväxter uppgick 2006 till drygt 600 miljoner kronor, en siffra som varit relativt oförändrad sedan 1995. Samtidigt har värdet av importen ökat kraftigt. I Sverige produceras 40-50 miljoner krukväxter per år. Produktionen visar en svagt minskande trend i ett tioårsperspektiv med en liten ökning vid den senaste mätningen, 2008. Den skånska krukväxtproduktionen är mer framgångsrik än odlingen av utplanteringsväxter. Detaljistledets aktörer blir allt större och företagen visar på ökande omsättning. I ett urval av tio försäljningsställen genomfördes en butiksinventering där prisnivån mättes genom att priserna i en för årstiden representativ varukorg jämfördes. Dyrast krukväxter fanns hos marknadsledaren Plantagen, och de billigaste hos Bauhaus och Coop Forum. Undersökningen visade också att ursprungsmärkning och varumärken var sällsynta. Odlarna har svårt att nå ut med någon profilering till konsument. Data över konsumtionen är bristfälliga men värdet anges till 9-10 miljarder. Data från SCB visar en stadig värdeökning fram till 2006, med 25 procent under fyra år. Uppgifter från tidningen Market visar plus 18 procent 2002 till 2006 och fortsatt värdeökningen (+ 3 %) 2007 men denna bröts 2008, då konsumtionsvärdet minskade med en halv procent. Konsumtionsdata från GfK visar på variationer mellan dessa år men i stort sett oförändrade värden 2006 till 2009. Skillnaderna mellan de olika källorna för värdets utveckling beror troligtvis på att man mäter olika saker; i SCB och Market mäts inte bara snittblommor och krukväxter utan även till exempel plantskoleväxter, jord och liknande. Strukturomvandlingen, nyetableringarna och koncentrationen i detaljistledet riskerar medföra minskad förhandlingsstyrka för de skånska odlarna, men de stora aktörerna kan också stärka växtintresset från konsumenternas sida. Producenterna bör se upp så att man inte missar utvecklingen i gardencenterbranschen och detta ökade intresse. Risken finns att man blir fast i mitten; inte tillräckligt stora för att konkurrera med ökad import till låga priser och inte tillräckligt specialiserade på ett unikt sortiment. Abstract This report is the result of a project titled Growing plants market, financed by the foundation Sparbanksstiftelsen Skåne. The project has run parallel to the program for growth in Swedish horticulture (Tillväxt Trädgård http://www.tillvaxtprogram.slu.se ) which deals with all horticultural products. The focus here has been on pot plants and annual bedding plants produced in the southern region, Skåne, which is a horticultural cluster in Sweden. The descriptions and discussions are made within the strategic frameworks of Michael Porter. The annual domestic production consists of some 40 to 50 Million pot plants and the same amount of bedding plants, at a total value of around SEK 600 Millions (€ 60 millions). Imports are increasing and gaining markets shares. The producers in Skåne are more successful on the pot plant market than on the market for bedding plants. Bulbs in pots are increasing while cut flowers show decreasing figures, with the exception of tulips - a product for which the southern region holds no more than fifteen percent of total domestic production. The retail sector is going through fast structural changes with fewer and larger firms. The two largest garden centre companies Plantagen and Blomsterlandet, each with a turnover of more than SEK 1,000 Million in 2008, are expanding. Independent retailers are forming new coalitions. Observation of prices and assortments in ten retail units showed big differences in price of similar plants and showed that the market leader Plantagen had the highest price level, in spite of a marketing image of good low price products. The origin of the pot plants was not easily detected and the garden centres did not display origin or brands to any large extent. The local growers have thus not succeeded in profiling their products to the consumers. Consumption data are scarce and incoherent, but the total value of plants, cut flowers, pots and the like amounts to around SEK 9,000 to 10,000 Millions. The market increased by 18 to 25 per cent 2002 to 2006 (depending on the database used). The latest figures show a further rise 2007 and then a slight fall in 2008. Data from GfK on consumer level show no considerable changes between 2006 and 2009 in purchase of plants and flowers. Case studies of eight firms showed that the 2009 season was good in spite of the recession. The growth in sales from large firms may consist of other garden equipment. The gardens centres sell a full range of products and the smaller ones compete by means of special plants, inspiring shops and more services, while the supermarkets have a much narrower assortment. Structural changes and a higher degree of market concentration, with new actors, owners and capital, may lead to less bargaining power of the growers and their main sales organisation Mäster Grön, but the big outlets could also help enhance the interest of the consumers. This development must be taken advantage of by the local growers, who otherwise risk being stuck in the middle: not large enough to reap economies of scale and compete with imports and not specialised enough in a unique assortment of plants.
21.	Botermans, Jos, et al. (författare) Measures to reduce ammonia emissions in pig production – review 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract In this literature review, measures of reducing the ammonia (NH3) emissions from pig production are described, with focus on systems that can be used under Swedish conditions. The entire production chain with feed, housing, manure storage and application on the field is described and taken into consideration. However, in order to limit the study, the production of crops for feed is not included. As compared to many other countries, emissions of NH3 in Swedish pig production are already low, due to low protein levels in the feed, housing systems with a small excretory area, and storage of slurry outside the building. Lowering the crude protein level from 14.5 % to 12.5 % would reduce NH3 emission by 20 % from the pig house. Including fiber in the feed, leads to a shift from nitrogen in the urine towards more nitrogen in the faeces. In combination with removing the manure daily from the pig house, this might give opportunities for reducing NH3 emissions. A reduction in NH3 emission of up to 50 % might be possible. However, using fiber leads to higher methane (CH4) emissions (from animal and housing), and therefore this should be combined with biogas production. More research is needed in this field. Adding acids or salts to the feed could reduce NH3 emission by up to 40 %, while also improving feed conversion efficiency. Of course, good practice when preparing the feed must be followed. By applying multi-phase feeding and feeding according to the sex of the animals, NH3 emissions could be reduced by 5-15 %. By reducing feed spillage, offering a good environment for the pigs and maintaining good pig health, nitrogen losses could also be reduced with about 5 – 15 %. The importance of having clean pens is also discussed in this literature survey. Swedish housing systems, having a relatively high percentage of solid flooring (with some bedding) and a small excretory area in the pen, provides an opportunity for reducing NH3 emissions from the housing system. However, one prerequisite for this is that the pigs keep the pens clean, and therefore the room temperature should not be too high. This means that during hot periods, the air has to be conditioned before entering the pig house, e.g., by taking in the air via channels under the building. Removing manure daily by means of scrapers (reduction up to 40 %) and cooling the manure under the slats (reduction up to 50 %) are measures that are already implemented in Swedish pig production. The effect of air temperature, air flow and ventilation system are also discussed. Cleaning the exhaust air using bio-filters (up to 65 % reduction), bio-scrubbers (up to 70 % reduction) and chemical scrubbers (up to 96 % reduction) is also an option. By only purifying the exhaust air from the manure channels, the costs for this method can be reduced substantially. The emissions of CH4 and nitrous oxide (N2O) from the housing system are also discussed. Removal of the manure under the slats appears to reduce CH4 emission from the building. The use of deep-litter bedding may in many cases result in high N2O emissions. More research is needed in this field. Treating the manure with sulphuric acid, in combination with aeration and re-circulation in the pig house, can reduce NH3 emissions by up to 70 %. Pumping slurry between different compartments in a pig house is not allowed according to the Swedish Welfare Legislation. Therefore it is not certain that the acidification of slurry, inside the pig house, can be applied in Sweden. Anaerobic treatment of biogas production, as another treatment of manure, may not reduce NH3 emissions when storing and spreading the manure, but it results in increasing the nitrogen availability for the crops. In that way nitrogen losses can be reduced since less nitrogen has to be spread per hectare. Besides, biogas production reduces odour problems as well as emissions of green house gas (GHG) by the production of energy and lower CH4 emissions. Aerobic treatment of manure, can reduce the emissions of NH3 and GHG. However, poorly controlled aeration processes can have the opposite effect. Storage of slurry in a tank having a cover lid has been pointed out in many investigations, to be the easiest and most effective way of reducing NH3 and CH4 emissions. The straw used for fattening pigs is mainly consumed by the pigs, and it is rare that a naturally stable crust will be developed on the slurry. However, within piglet production a crust on the slurry tank is often found. This crust can cause problems when the slurry tank is covered. Technical solutions have to be developed to solve this problem. On pig farms, the main crops are cereals, and the slurry is mainly applied either in the spring during tillage work, or band spread in the early summer on growing cereals. Incorporation of the slurry, e.g., by harrowing in the spring, effectively reduces the NH3 losses if it takes place as soon as possible after spreading, preferably directly or at least within 4 hours after spreading. Another possibility is to band spread the slurry onto the growing cereals because the canopy provides a microclimate which reduces the NH3 losses, as compared to spreading on a bare field. Late application during the vegetation period or spreading before the autumn sowing, often results in lower nitrogen utilization by the plants, and thereby higher risks of nitrogen leakage. Due to interactions between different sources on a farm, reduction in NH3 emission from the individual sections of the livestock production system cannot be simply added to give the net reduction in emission from the total system. Thus a whole farm system approach is needed for devising control strategies for reducing NH3 emission. Four scenarios were evaluated in this report. Scenario 1 consists of: Reduction of the crude protein in the feed from 14.5 % to 12.5 %, relatively simple technique inside the pig house to reduce NH3 emission, covering the slurry tank and new technique when spreading manure. Scenario 2 consists of: Using biproducts from industry (16.5 % crude protein instead of 14.5 %) and cleaning of exhausting air, covering the slurry tank and new technique when spreading manure. Scenario 3 comprises conditions similar to those of Scenario 1, including high dietary feed fiber content in combination with biogas production. Scenario 4 comprises conditions similar to those of Scenario 2, including high dietary feed fiber content and in combination with biogas production. Preliminary calculations indicate that the scenarios may reduce emissions by 47-68 %. It should be pointed out that the calculations are still very uncertain. The calculations show that Scenario 3 appears to be the most effective way of reducing NH3 emissions. So the combination of using low protein feed with high fiber content together with the production of biogas appears to be a promising method for future development. Even Scenario 1, which used only simple techniques, has a significant result: lowering the protein content affects the entire chain from feed to the field. From the literature review, it can be concluded that one should consider whole farm systems when trying to reduce NH3 emissions. Having a roof on the manure storage, using band spreading together with incorporation, e.g. harrowing, within a few hours after spreading, are the most important and easiest ways of reducing NH3losses. When discussing the method of animal keeping, feeding and housing, a low protein level in the feed has a positive effect along the entire production chain, and appears to be the most effective means of reducing NH3 emissions. Using more fiber or acids/salts in the feed will reduce the NH3 emission even more. When biproducts from industry are used in the pig feed, cleaning the exhausting air from the manure channel may be an option. More research is needed before recommendations can be given
22.	Brånhult, Anna, et al. (författare) Kartanalys för Sydsveriges agrara landskap : metodstudie om den genetiska mångfalden och det genetiska kulturarvet i dagens landskap / rapport från projektet Genetisk variation som kulturarv i Sydsveriges agrara landskap (GRAAL) 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract ”Genetisk variation som kulturarv i Sydsveriges agrara landskap” (GRAAL) är ett projekt som nyligen initierats och bedrivs i samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Centrum för Biologisk Mångfald (CBM) och Nordiskt Genresurscenter (NordGen). Projektets syfte är att studera den genetiska mångfalden och föreslå bevarandeåtgärder kring det genetiska kulturarvet i träd och buskar i dagens landskap. Projektet avser således att identifiera och åldersbestämma samt att bedöma den genetiska variationen hos stubbskottsträd i det skånska kulturlandskapet. Projektet avser också att som ett led i detta arbete ta fram ett tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt arbetssätt där moderna genetiska analyser samspelar med nya arkeologiska och historiska metoder och landskapsanalys. Denna rapport presenterar en historisk kartstudie som går ut på att identifiera områden där gamla flerstammiga träd med sockel kan påträffas.
23.	Busse Nielsen, Anders (författare) Landscape laboratories 2008-10 : guided and supervised activities & publications 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This report on the landscape laboratories set out, for the first time, data about the type and frequency of activities and publications tied to these arenas for interdisciplinary education, demonstration and research on urban and periurban forests landscapes and their elements. While universities world wide have shut down or sold larger parts of their landscape trials during the last decades, SLU Alnarp has geared up and initiated new experimental trial areas conceptualised as “landscape laboratories”. In 1991, the first landscape laboratory was established right around the university campus at Alnarp as an arena for full scale experimental research on enrichment of urban–rural fringe landscapes by afforestation. This was followed up by establishment of a second landscape laboratory in Snogeholm, Sweden in 1994 focusing on afforestation and multiple‐use forestry practice. The third landscape laboratory was established between 2000‐04 as part of a new housing district in Holstebro, Denmark, and focuses on new types of neighbourhood forest landscapes and residents‐landscape interactions. The Landscape laboratories form full‐scale outdoor research and teaching environments that other universities lack and admire. This report provides and overview of groups of students, researchers, practitioners and voluntary organisations that have as visited the landscape laboratories as part of outdoor teaching activities, workshops, conferences and guided tours during 2008‐10. This is supplemented with an overview of recent and ongoing research activities and publications related to the landscape laboratories and their reference landscapes around the world. Key findings include: During 2008‐10 a total of 163 groups have visited the landscape laboratories. This equals one group per week all year round in all three years. As much as 5415 people participated in those activities with an average group size of 33 people. With 62 % off all visits (n = 101), the landscape laboratory at SLU Alnarp was by fare the most frequently used. This illustrates the added value of having a landscape laboratory as part of the students, teachers, and researchers’ every day campus landscape, where it becomes an ‘outdoor class room’ that replaces indoor lectures and provide possibilities for combining theory and practice in one and the same course moment. The landscape laboratories have attracted policy makers, stakeholders, practitioners, students and researchers. With 90 groups, students accounts for just above half of the guided group visits. Student groups from other universities than SLU ‐ many of which are international universities ‐ are just as frequent visitors as groups enrolled at SLU. This illustrates that the laboratories appeal to students of many different disciplines and nationalities. When the 49 groups of professional organisations, the 13 research groups and 11 stakeholder groups are added, external groups amounts to nearly two third of the group visits. This illustrates that the landscape laboratories have become one of the main outlets for SLU’s research, teaching and demonstration of approaches to the development of urban and peri‐urban forests and landscapes. The 193 groups visiting the landscape laboratories between 2008‐10 represent a vast diversity in terms disciplinary focus. Groups that primarily focus on peri‐urban landscapes and urban green space accounts for nearly 50 % of the groups being guided. Forestry students and organisations are also well represented with 30 %. In comparison students and organisation focusing on horticulture and dendrology respectively ecology and nature conservation has been less frequent visitors, as have groups with other disciplinary focus such as art, music, health care and stakeholder groups. Nevertheless, the vast diversity of disciplinary focuses show that the landscape laboratories have succeeded in becoming shared arenas for multiple disciplines and the teaching, research and demonstration activities ties to them, thus meeting society’s demand for interdisciplinary approaches to landscape and natural resource management. The landscape laboratories have generated 107 publications and scientific presentations, while a similar number of publications have been generated from the web of reference landscapes in Sweden and around the world. More than half of the publications and presentation are in English, while the remaining is – with falling numbers in Danish, Swedish, Norwegian, German, and Spanish. Publications focused on disseminating the landscape laboratory concept and findings to practitioners and conference participants dominate and reflect the joint efforts of SLU researchers in making the landscape laboratories known among practitioners and researchers. In conclusion, this report sets out a baseline for evaluating the landscape laboratories and for analysing future activities and trends in the landscape laboratories. The report is also intended to raise awareness about the landscape laboratories and how they can contribute to SLU’s ambitions of carrying out interdisciplinary education, demonstration and research.
24.	Caspersen, Siri (författare) Trädgårdsblåbär : växtnäringsbehov och gödsling 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Trädgårdsblåbär omfattar odlade arter och hybrider av blåbär. I Sverige odlas idag Vaccinium corymbosum och hybrider mellan V. corymbosum och V. angustifolium. Bären innehåller mycket antioxidanter och ökar i popularitet som dessertbär. Vaccinium-arter är anpassade för att växa på lätta jordar med mycket organiskt material, lågt pH och god tillgång på vatten. Vid kommersiell odling av blåbär kan odlingen emellertid ofta behöva etableras på mineraljordar med ett högre pH. I dessa fall är det viktigt att odlingssubstratet anpassas efter växtens behov eftersom en blåbärskultur är kostsam att etablera och bör kunna växa och ge skörd under lång tid vid rätt odlingsförhållanden. Om markens innehåll av organiskt material är lågt rekommenderas inblandning av organiskt material, till exempel sågspån eller torv i jorden. Marktäckning med sågspån, bark eller torv har oftast gett en positiv effekt på tillväxt och skörd. Det rekommenderade pH-området för trädgårdsblåbär ligger vanligen från pH 4,0 till pH 5,2–5,5. Vid ett högre pH finns risk för brist på mikronäringsämnen, särskilt järn. Vid ett för lågt pH kan höga halter av aluminium eller mangan skada rötterna samt hämma tillväxten. Känsligheten för både järnbrist och för toxicitet av aluminium och mangan varierar mellan olika sorter. Om markens pH behöver sänkas innan etablering av kulturen rekommenderas vanligen inblandning av elementärt svavel året innan. Inblandning av eller marktäckning med torv eller med sågpån eller bark av tall kan användas för att uppnå mindre pH-sänkningar och kan bidra till att öka växttillgängligheten av järn. De flesta Vaccinium-arter är anpassade för att växa vid en låg kvävetillgång och blåbär har generellt ett relativt lågt näringsbehov. Höga kvävegivor kan reducera tillväxten och unga plantor kan dö. För mycket kväve kan även ge ökad vinterskada. En kvävegiva på 50-60 kg per hektar till en odling som ger full skörd har gett bra tillväxt och skörd i många försök. Till yngre odlingar bör kvävegivan begränsas. Vid marktäckning med organiskt material måste kvävegivan ökas beroende på hur mycket kväve som kommer att bindas in i samband med nedbrytningen. Både ammonium och nitrat kan fungera som kvävekällor så länge kvävetillförseln är låg och pH inte blir för högt. Blåbär har emellertid en sämre förmåga att använda nitrat jämfört med många andra växtslag och flera försök har visat bättre tillväxt med ammonium eller med en blandning av ammonium och nitrat som kvävekällor. Kvävegödseln bör tillföras mellan blomning och skörd när upptaget är som störst. Att dela givan på två eller tre tillfällen har ofta gett bättre effekt än en giva. Tillförsel av mycket kväve kan inverka negativt på förekomsten av ericoid mykorrhiza i rötterna. Även kalium kan behöva tillföras och behovet ökar vid hög fruktsättning. Publicerade data indikerar att förhållandet mellan mängderna av kväve och kalium som behöver tas upp i blåbärsplantan varierar från 100:40 till 100:75 för unga respektive äldre plantor. Förhållandet mellan upptaget av kväve och fosfor ligger kring 100:10, och behovet av fosforgödsling är vanligen lågt. Blåbär tar effektivt upp kalcium och brist är mycket ovanligt, men tillförsel av kalcium har ibland haft positiv effekt på bärens fasthet. Kulturens näringsstatus bör följas upp med bladanalyser och näringsämnen tillföras vid eventuell brist. Blåbär är mycket känsliga för höga salthalter och för mycket natrium och klor bör undvikas.
25.	Delshammar, Tim, et al. (författare) Examensarbeten i forskningsprojekt. Genomförande och examination 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
26.	Delshammar, Tim (författare) Hållbar utformning och förvaltning av vägrummet 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The roadside environments are important for efficient and safe transports. These environments must not only be planned, but also managed. Sustainable planning must thus consider the maintenance phase. It is important to understand the connection between planning and management. This report investigates deficiencies in management of the roadside environment as well as the connection between planning and management of these environments
27.	Delshammar, Tim, et al. (författare) Rätt och fel på bostadsgården : en checklista för en översyn av vegetationsanvändning på planerade eller befintliga gårdar 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Residential yards are important as they are a part of the everyday landscape for most people living in urban areas. Vegetation is one important component of the yards. The aim of this report is to suggest a way of systemizing the way vegetation on residential yards is being planned, maintained and renewed. The most common perspectives on plant use are plant ecology or an aesthetic perspective, focusing on either habitat or on colours, textures and other architectural values. In this report we introduce a third concept: plant technology in which we emphasize sustainable plant design: design for fairly easy maintenance, and design that can last over time. With the concept of plant technology we have aimed to include aspects of plant use that are easy to understand by a layman. It contains aspects of plant use that are related to the context where the plant is used. It concerns basic, but never the less, important aspects, like: if the plant will grow larger than what is suited for the design; if it will cover the ground to reduce weeds; if leaves, thorns or root sprouts will cause inconveniencies; if the design will cause unnecessary maintenance problems. Obviously, using the concept of plant technology is not a strategy to reach a good design, but rather to avoid a bad design. In this report we suggest a guide to detect problems related to plant technology in residential yards in south Sweden. The guide can be extended and adapted to be useful in other types of areas, like parks, cemeteries and other types of technical infrastructure
28.	Delshammar, Tim, et al. (författare) Stadsodling – reflektioner och perspektiv från SLU Alnarp 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det är uppenbart att det mediala intresset för stadsodling har vuxit påtagligt de senaste åren. En sökning i databasen Retriever visar en ökande användning av begreppet ”urban odling” och en starkt ökande användning av ordet “stadsodling”. Olika medier påverkar så klart varandra. Radioprogrammet Odla med stadsgrönt började sändas våren 2009. Medier påverkar politiken som i sin tur påverkar medier. Den förste oktober 2009 lämnades motionen ”Stadsodling viktig i hållbara städer” in till riksdagen. Såväl media som politik påverkar och påverkas av praktiken. Våren 2009 började projektet Barn i stan odla i stadsdelen Seved i Malmö, ett projekt som uppmärksammats flitigt i media. Samma år började organisationen Stadsjord odla i stadsdelen Högsbo i Göteborg, även det flitigt uppmärksammat i media. Den statliga Delegationen för hållbara städer har beviljat bidrag till åtminstone fyra planeringsprojekt med inriktning mot stadsodling: SLU (sökt 2009), Plantagon (två projekt sökta 2010) samt Falun kommun (sökt 2012). Även investeringsprojekt har haft inslag av stadsodling, till exempel Malmö stads ansökan “Hållbar stadsomvandling Malmö, Fokus Rosengård” ( sökt 2010). Stadsodling finns med som ett inslag i flera aktuella stadsförnyelse- och stadsbyggnadsprojekt. Det har fått fungera som en symbol för kombinationen av ekologisk och social hållbarhet. En viktig fråga att reflektera över är därför hur hållbar stadsodling är. Vad kan vi ha för nytta av stadsodling? Hur kan odling ta plats i städerna? Hur kan vi stadsodla på ett hållbart sätt?
29.	Ekelund Axelson, Lena (författare) Kalkylera i växthusföretag : Analysera - jämföra - förbättra - lära 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Efficient decision-making must be based on solid data. An internet based method for systematic calculations on individual horticultural firms has been developed within the programme for growth in Swedish horticulture (Tillväxt Trädgård http://www.tillvaxtprogram.slu.se). The tool, named Kalkyllådan, is available for free (in Swedish) on the website of the consultancy firm Grön kompetens AB, which has also contributed to the project, www.gronkompetens.se This report contains a further description of methods for development of the basis of decision-making in glasshouse firms, both for individual calculations and for comparisons between firms, and by the firm manager alone or together with an advisor or consultant. Basic concepts are explained and hands-on advice on data collection and calculation methods is presented. Calculations on contribution margins are simple and suitable tools for estimation of profitability of individual glasshouse crops. The contribution margin states how much a single crop contributes to covering the firm’s common expenses and is defined as incremental revenues minus incremental costs. The latter consist of costs related to the actual crop, like plants, substrates, fertilizers, fuel, packaging and labour used in the crop. The common expenses, which have no effect on choice of crop, consist of administration, maintenance and capital costs. The aims of calculations differ but the main aim in the report is profitability analysis. Product calculations for pricing decisions comprise other more comprehensive methods. The relationship between data collection, calculation and analysis of the result is stressed throughout the report. It is crucial that the collection of data on yields and use of resources is based on own production, for the calculation to be acceptable to the manager and/or owner. Estimations are sometimes required to get started and it is advisable to start with a crop of particular interest to the manager. It is wise to consider rough figures for the most important items, which gives useful knowledge when planning the data collection. Calculation is a learning process and gradual improvements should be encouraged. Data collection must be simplified and timecards for labour use should be filled in on a daily basis. Accountancy data and own knowledge about production can be used for some items. The aim of the result analysis is to draw conclusions about the financial status of a crop and to make plans for the next one. Comparisons should be a regular part of the work; comparisons with earlier levels, with required contribution margin, and with other firms. Group meetings and discussions with colleagues, about yields, resource use and revenues, are highly recommended for the development of the individual firms. It is crucial that such discussions are carried out in an open and respectful way and that no information is spread outside the group. Group meetings with benchmarking between horticultural firms have been carried out within the TEU project, first at the Swedish University of Agricultural Sciences and later on a consultancy basis. This method would now be described as participatory research and learning. Whatever the type of production, or the work and analysis used, continuous calculation is highly recommended to glasshouse firms, for the manager to get to know his or her firm better
30.	Ekelund Axelson, Lena, et al. (författare) Klimatmärkt livsmedelsbutik : så kan handeln bidra till minskad klimatpåverkan genom att underlätta konsumentens val 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Klimathotet påkallar stora förändringar i konsumtionsmönster och kostvanor. Projektet Klimatmärkt livsmedelsbutik har haft som syfte att utreda hur handeln kan bidra till minskad klimatpåverkan genom att underlätta konsumentens val. Förutom klimatpåverkan orsakar livsmedelsproduktionen också annan miljöpåverkan, såsom övergödning, spridning av bekämpningsmedel och förlust av biologisk mångfald. Att bara fokusera på klimatet riskerar förbättring på ett ställe och försämring på ett annat. Därför beslutades tidigt att projektet även måste belysa dessa potentiella målkonflikter. Två delområden har ingått; miljökonsekvensanalyser samt konsumentbeteende och marknadskommunikation, vilket har krävt en tvärvetenskaplig ansats och olika forskningsmetoder. Projektet tog sin början i miljökonsekvensanalyser av olika livsmedels miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalys, vars resultat sedan utgjorde informationsunderlag, bl.a en Köttguide, för kommunikationen till konsument. Inom konsumentbeteende och marknadskommunikation har såväl kvalitativ som kvantitativ metod använts. För att få en bild över vad som kommuniceras i butik genomfördes intervjuer med butiksansvariga och en observationsstudie i 30 större europeiska butiker. Enkätundersökningar gjordes med 184 resp. 470 konsumenter. Köttguiden testades i fokusgruppintervjuer. Kvantitativa studier gjordes med 222 slumpvis utvalda personer för att utreda hur intentionen att ändra sin köttkonsumtion kan förutsägas och med drygt 600 konsumenter i ett butiksexperiment för att studera effekten av naturljud på konsumenters betalningsvilja för klimatvänliga respektive ekologiska grönsaker. Resultat från konsumentstudierna visade på viss förvirring kring märkning och på behovet av ett enklare signalsystem. De vanligaste svaren kring vilka klimatåtgärder som är viktigast var att köpa närproducerad mat, köpa frukt och grönt efter säsong och undvika att slänga mat, medan den viktiga frågan om köttet hamnade längre ner på listan. Livscykelanalyser, kompletterade med litteraturstudier, visar att säsongsmässig konsumtion av grönsaker visserligen kan minska utsläppen, men att den minskningen är liten i förhållande till den av minskad köttkonsumtionen. Den viktigaste åtgärden för att reducera matens klimatpåverkan är att minska konsumtionen av animaliska produkter och helst ersätta dessa med vegetabiliska alternativ. Butiksobservationerna och intervjuer med butiksansvariga visade att det i stort sett saknades vägledning i butikerna. Studierna underströk behovet av Köttguiden, en vägledning som rangordnar olika proteinkällor (även vegetabiliska) i förhållande till klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel samt djurskydd och bete, med hjälp av ett tydligt signalsystem (trafikljus). Matinköp och val av livsmedel styrs i stor utsträckning av preferenser och vanor, som kan vara svåra att förändra. För att övertyga konsumenter om att förändra sitt beteende måste man kommunicera budskap som bidrar till ökad motivation till förändring.. Med hjälp av Protection Motivation- teorin undersöktes vilka faktorer som förutsäger individers avsikter att ändra sitt beteende, efter att de blivit fakta kring klimathotet och matens klimatpåverkan har presenterats för dem. Studien visade att budskap i syfte att uppmuntra en mindre klimatbelastande livsmedelskonsumtion, måste vara sådana att konsumenterna känner att en sådan förändring är möjlig och att den får effekt. Resultaten tyder också på att människor bryr sig mer om klimatförändringarnas risker för andra - för personer i andra länder eller för djurlivet – än för dem själva eller deras närstående. En slutsats blir då att altruistiska snarare än egoistiska argument bör lyftas fram i marknadsföringen. I ett butiksexperiment användes skyltning och naturljud – fågelsång-, för att testa om detta gav en koppling till naturen och därmed ökade viljan att köpa produkter, i detta fall morötter, märkta ”klimatvänliga”. Fågelsången hade ingen inverkan på konsumenternas koppling till naturen. Men bland de konsumenter som uttryckte en hög samhörighet med naturen, fanns det en högre betalningsvilja för klimatmärkta produkter än för produkter utan märkning, jämfört med de konsumenter som uttryckte en låg samhörighet med naturen. När konsumenterna, i ett butiksexperiment med mjölk, erbjöds information om en varas lägre klimatpåverkan på ett enkelt sätt precis vid köptillfället ökade försäljningen av den varan, men samtidigt minskade försäljningen av andra miljömärkta varor. Klimatbudskapen är komplicerade och konsumenten har oklara uppfattningar om hur maten påverkar klimatet. Budskapen och valen i butik måste vara enkla: Att fokusera på det som konsumenten tror sig klara av och som de tror kan få effekt, är viktigt. Köttguiden har rönt stor uppmärksamhet och testats med positivt resultat som ett hjälpmedel för klimatsmarta matval. Rekommendationerna till handeln kan sammanfattas: Gör det enkelt att välja och laga vegetariskt, använd Köttguiden bland personalen, se över köttsortimentet, öka försäljningen av baljväxter, rotfrukter, frukt och grönsaker och använd ekologiskt, säsong och hälsa som indirekta klimatbudskap.
31.	Ekelund Axelson, Lena, et al. (författare) Konsumenter om jordgubbar : en undersökning av 400 konsumenters preferenser och köp 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Swedish strawberries, being essential in the celebration of Midsummer and the solstice, hold a strong market position. During the summer season the domestic products have a market share of seventy per cent and meet import competition mainly from Belgium and Germany. A study of some 400 consumers was carried out in 2009 in three different locations in southern Sweden, with the aim of finding out more about purchases, attitudes and views on quality criteria and the length of the season. Over 90 per cent of the respondents stated that they, or someone in their household, had bought strawberries by late June and more than 80 per cent claimed that they bought mostly Swedish berries. Attitudes towards Swedish and Belgian or German strawberries were explored through opinions on different statements about quality criteria, ranging from 1 to 5. The domestic products got high opinions and were considered sweet, fine, tasty and of high quality, and relatively long-lasting, and not sour or watery. The ranking was more favourable than for the imported strawberries, which got marks near the middle. About a fifth of the respondents had no opinion of Belgian or German strawberries. The consumers may, thus, be described as unaware of rather than negative towards imported strawberries. As for the development of the taste a greater number of respondents believed that taste had improved over the last five years than who believed it had declined: an opinion that was more pronounced for the domestic products. Some 80 per cent of these consumers stated that they bought mainly Swedish strawberries during the season, which was defined as starting in mid-June and ending some time between mid-July and late August; a time when there are few strawberries on the market. Two thirds were content with this season, while one third wished it was longer. Statistical analyses showed only slight differences in the results depending on background variables like age, gender and location
32.	Ekelund Axelson, Lena (författare) Svensk tomat 2013 : konsumentundersökning om sorter och ursprung 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport redovisas resultat av ett Tillväxt Trädgård- projekt med titeln Svensk tomat 2013. Syftet är att ge tomatodlarna ett beslutsunderlag för satsning på nya tomatvarianter utifrån konsumenttrender och användningsområden för tomat. Frågeställningarna formulerades: ”Vad efterfrågar konsumenten?” och ”Hur ser ett bra svenskt tomatsortiment ut år 2013?”. Dessa besvarades med hjälp av trianguleringsmetoden; fokusgruppsdiskussioner, conjointanalys baserad på val mellan olika alternativ och experiment med försäljning i butik. Inledningsvis utfördes fyra fokusgruppintervjuer med totalt 27 deltagare där tomaternas användningsområde, sort, smak, pris och förpackning diskuterades. Här testades 14 på förhand utvalda tomatsorter, vilka i nästa studie reducerades till åtta. För att skapa djupare förståelse för vad konsumenten efterfrågar och stärka trovärdigheten i resultat utfördes därefter en kvantitativ conjointanalys, för att undersöka vilka egenskaper eller attribut som är viktigare än andra i valet av tomat. Här deltog ca 200 respondenter som fick värdera 27 olika profiler med åtta tomatsorter; Svea Kvist, Conchita, Flavorino, Bärnsten, Mini Kumato, Röd pärl, Gul pärl och Röd rund. De attribut som undersöktes närmare var; tomatsort, pris, ursprung och förpackning. Slutligen testades sju sorter genom försäljning i butik under två veckors tid. Faktiska försäljningssiffror gav därmed en inblick i hur det framtagna sortimentet fungerar i butik samt hur väl faktisk försäljning överensstämde med de indikationer som kommit fram i konsumentundersökningarna. Några slutsatser från dessa undersökningar ger vid handen att tomatens utseende är avgörande då det är det attribut som når konsumenten först. Conjointanalysen visade att respondenterna rangordnade attributen hos tomat som följer; tomatsort, ursprung, pris och förpackning. Röda tomatsorter med kvist anses estetiskt tilltalande och väljs ofta framför andra färger och sorter. Svenska tomater föredras med stor marginal framför importerade, dock spelar även andra attribut som pris in. Pris framstod som viktigt men inte avgörande då exempelvis sort är av större betydelse. Hur mycket konsumenterna är villiga att betala beror mycket på användningsområde. Respondenterna föredrar överlag lösvikt framför ask och tråg men förpackningen var det attribut som ansågs minst viktigt. Försäljningssiffrorna från butikstestet visade att tre sorter dominerar försäljningen; röd körsbärstomat från Spanien (två 250g askar för 20 kronor), rund tomat från Sverige (24,95 kr/kg i lösvikt) och kvisttomat från Holland (19,95 kr/kg i lösvikt). Dessa tre utgjorde cirka 80 % av försäljningen av tomater i butiken. Även den holländska cocktailtomaten Romantica visade goda försäljningssiffror (24,95 kr/400g tråg). Övriga tomater som sålde bra under testet var Mini Kumato (99 kr/kg i lösvikt) och Svea Kvist (29,95 kr/400 g tråg). Lägre produktionskostnader i utlandet gör att de importerade körsbärs- och kvisttomaterna kan hålla ett pris som är svårt för svenska odlare att konkurrera med i butik. I stället är det mer rimligt att satsa på en smakrik, traditionell rund sort, som fortfarande är en av de bäst säljande tomaterna i grönsaksdisken. Om många odlare enas om en och samma sort kommer man upp i en tillräcklig volym för att tomaten ska kunna säljas i alla butiker. Med en god smak, ett tilltalande namn och en bra exponering och kommunikation kan den runda svenska tomaten vinna tillbaka marknadsandelar. I specialsortimentet sålde Romantica bäst. Denna röda lilla cocktailtomat på kvist påminner mycket om den större Svea Kvist, som har potential att bli en svensk Romantica. Det verkar också finnas utrymme för den mörka Mini Kumato. Inför säsongen 2013 rekommenderas utökat samarbete mellan aktörerna i tomatbranschen för ett konkurrenskraftigt svensk utbud med större volymer och en stabil lönsamhet för odlarna. Genom konsekvens i utbud och stödjande marknadsföring ökar man graden av igenkänning och underlättar konsumentens val.
33.	Ekelöf, Joakim, et al. (författare) Markfuktens betydelse för knölsättning, skörd och kvalitet i potatisproduktion 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Potatis är en gröda med relativt ytligt rotsystem, vilket gör att den lätt utsätts för torkstress med sänkt skörd och kvalité som följd. Att bibehålla optimal markfukt är många gånger svårt och kan kräva att mätutrustningar och andra redskap används. Denna studie syftar till att klargöra effekten av en exakt markfuktsstyrning i potatis med hjälp av markfuktsensorer och prognosmodeller, samt sätta resultatet i relation till kostnaden för styrutrustningen. Studien bekräftar att både skörd, kvalitet och storleksfördelning påverkas av markfukten men också att sortskillnader finns. Skörden från de olika bevattningsleden skiljde sig signifikant från varandra i sorten Kuras, med högst skörd i de ”optimalt bevattnade” ledet (10-30 kPa) och lägst skörd i det obevattnade. Skörden av sorten Seresta följde i princip samma mönster som Kuras, men skillnaderna var inte signifikanta. De olika nivåerna i bevattningsintensitet påverkade inte i något fall stärkelsehalten signifikant, detta gäller oavsett år och sort. Ur ett ekonomiskt perspektiv så rekommenderas inte något styrsystem för bevattning inom stärkelsepotatisproduktion, detta eftersom priset på produkten är för lågt och skördeökningarna är för små för att täcka investeringskostnaderna. I matpotatis där priset och kraven på kvalitet är mycket högre lönar sig som regel alltid att optimera bevattningen.
34.	Ekelöf, Joakim, et al. (författare) Markfuktens betydelse för knölsättning, skörd och kvalitet i potatisproduktion 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Potatis är en gröda med relativt ytligt rotsystem, vilket gör att den lätt utsätts för torkstress med sänkt skörd och kvalité som följd. Att bibehålla optimal markfukt är många gånger svårt och kan kräva att mätutrustningar och andra redskap används. Denna studie syftar till att klargöra effekten av en exakt markfuktsstyrning i potatis med hjälp av markfuktsensorer och prognosmodeller, samt sätta resultatet i relation till kostnaden för styrutrustningen. Studien bekräftar att både skörd, kvalitet och storleksfördelning påverkas av markfukten men också att sortskillnader finns. Skörden från de olika bevattningsleden skiljde sig signifikant från varandra i sorten Kuras, med högst skörd i de ”optimalt bevattnade” ledet (10-30 kPa) och lägst skörd i det obevattnade. Skörden av sorten Seresta följde i princip samma mönster som Kuras, men skillnaderna var inte signifikanta. De olika nivåerna i bevattningsintensitet påverkade inte i något fall stärkelsehalten signifikant, detta gäller oavsett år och sort. Ur ett ekonomiskt perspektiv så rekommenderas inte något styrsystem för bevattning inom stärkelsepotatisproduktion, detta eftersom priset på produkten är för lågt och skördeökningarna är för små för att täcka investeringskostnaderna. I matpotatis där priset och kraven på kvalitet är mycket högre lönar sig som regel alltid att optimera bevattningen.
35.	Ekelöf, Joakim, et al. (författare) Utvärdering av markfuktsensorer och prognosmodeller för styrning av bevattning i potatis 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Irrigation is often necessary to obtain a good economy on the farm. It can be hard to optimize irrigation even when the farmer has sufficient knowledge about the irrigation need and has the capacity to meet the need, due to uncertainty in weather forecasts and variability in selling prices for the crop. There are several technical tools to facilitate the decision-making regarding irrigation, such as forecasting models and soil moisture sensors. The evaluation assessed seven different models and sensors. The Danish irrigation forecasting model and the Watermark sensor showed the best result and are recommended for decision making in irrigation of quality potato in order to increase profitability. It is not profitable to use the soil moisture sensors in starch potato for facilitating decision making in irrigation due to low price and low demands on quality of the tubers
36.	Ekelöf, Joakim, et al. (författare) Utvärdering av markfuktsensorer och prognosmodeller för styrning av bevattning i potatis 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Bevattning är ofta ett måste för att en god odlingsekonomi skall uppnås. Även om odlaren vet bevattningsbehovet och har möjlighet att tillgodose detta kan det vara svårt att bevattna optimalt, på grund av osäkerheten som finns i väderprognoser och försäljningspriser för potatisen. Det finns flera tekniska hjälpmedel för att underlätta beslutsfattandet, så som prognosmodeller och markfuktssensorer. I denna studie utvärderades sju olika modeller och sensorer. Best i test blev den danska bevattningsprognosmodellen samt Watermarksensorn som båda är prisvärda och användarvänliga. I grödor med högt värde så som matpotatis är ett styrsystem med stor sannolikhet lönsam och har potential att spara vatten. I stärkelsepotatis är det dock inte ekonomiskt försvarbart att använda markfuktssensorer för styrning av bevattning på grund av lågt pris och låga kvalitetskrav på potatisen.
37.	Emanuelsson, Rosmari (författare) Hälsa och säkerhet inom landsbygdsturism 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sammanfattning Följande undersökning har för avsikt att kartlägga hälso- och säkerhetsfrågor för turister som besöker lantbruk. En webbaserad enkät skickades till samtliga medlemmar i föreningen Bo på Lantgård som har e-postadress (323) för att kartlägga verksamheten. Svarsfrekvensen uppgick till 57 procent. Resultatet av studien visar att olycksrisken för människor som besöker gårdarna är betydande. Flera incidenter rapporteras som skulle kunna ha lett till dödsfall eller svåra skador. Många gårdar är väl medvetna om den olycksdrabbade miljö de lever i och arbetar även aktivt med säkerhet, både för sig själva, familjen och för gäster. Dock saknar cirka hälften av gårdarna skriftlig information om säkerhet och regler. Sammanfattningsvis visar undersökningen att lantbruk är en högriskmiljö även för besökare. Arbetet med säkerhetsfrågor måste fortgå på bred front för att reducera risken för skador och dödsfall. Summary The purpose of the study was to establish the state of health and safety issues in regard to tourists visiting farms. A web-based survey was sent to all of the 323 members of the Swedish association Bed & Breakfast (Bo på Lantgård). The reply frequency was 57 percent. The results of the study show that the risk of accident is significant for tourists visiting farms. Several incidents were reported that could have lead to death or serous injury. Many farms are well aware of the precarious environment they live and work in, and are actively working with safety issues for them selves, family and guests. However, half of the farms lack written safety information and rules. To sum up the study shows that farms are a high risk environment even for visitors and that more should be done to reduce the risk of injury or death to visitors
38.	Emanuelsson, Rosmari (författare) Räddningsinsatser i lantbruksmiljö 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sammanfattning Följande undersökning har för avsikt att kartlägga hur förekommande olyckor är för räddningspersonal som gör insatser i lantbruksmiljö. Enkäten innehåller även frågor om förekomsten av insatser, vilken typ av insatsers om utförs i jordbruksmiljö samt behov av ökad kompetens inom detta område. En webbaserad enkät skickades till samtliga räddningstjänster i Sverige. Svarsfrekvensen uppgick till 56 procent. Resultatet av studien visar att olycksrisken för personal som utför räddningsinsatser i jordbruksmiljö är betydande. 20 procent av personalen har varit nära eller har skadats under räddningsinsatser. 63 procent uppger att det finns behov av ökad kompetens för insatser i lantbruksmiljö. Sammanfattningsvis visar undersökningen att lantbruk är en högriskmiljö även för personal i räddningstjänst. Arbetet med säkerhetsfrågor måste fortgå på bred front för att reducera risken för skador och dödsfall. Summary The purpose of the survey was to study the frequency of accidents among rescue workers operating in agricultural environments. To do this a web-based survey was sent to all rescue units in Sweden. The survey even contained questions regarding the frequency of rescue operations, types of operations carried out in agricultural environments, and the need for improving the competence of personnel for carrying out operations in this type of environment. The results of the study show that the accident risk for rescue workers operating in agricultural environments is high. Almost 20 percent of personnel have nearly been or been injured during such rescue operations. 63 percent state that there is a need for improving competence for operations in agricultural environments. Overall the survey indicates that farms are a high risk environment even for rescue services. Work with safety issues in agricultural environments needs to continue on a broad front to reduce the risk of injury or death for rescue workers
39.	Emanuelsson, Rosmari (författare) Stresshantering för lantbrukare : en informationsskrift 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En skrift om stress för människor som arbetar med lantbruk och deras anhöriga. Syftet är att ge några verktyg för att kunna hantera stressfyllda arbetssituationer och därmed minska risk för hälsoproblem och olycksfall. Livet på landet förknippas ofta med en frisk och hälsosam miljö, där man följer naturens och årstidernas växlingar. Det är emellertid en miljö som innehåller stora risker för olycksfall och ohälsa. Stress, ensamarbete och pressad ekonomi bidrar till de många olycksfallen bland lantbrukare. Stressen är extra hög under lantbrukets högsäsonger som vid vårbruk och skörd. Att skapa ökad kunskap om stress, dess negativa konsekvenser samt hur man känner igen stressymptom är viktigt. Ännu viktigare är att förebygga stress och att ha strategier för att hantera stressen när den dyker upp i lantbrukarens vardag. Denna skrift är tänkt att vara till hjälp för lantbrukaren själv, men också ett inspirationsmaterial till lantbrukarfamiljen och andra som möter lantbrukaren i sin vardag
40.	Fors, Hanna (författare) Gröna och blå strukturer för en hållbar stadsutveckling 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med föreliggande rapport är att inspirera till en helhetssyn på stadens friytor och deras roll för en hållbar stad. Rapporten beskriver hur planering, förvaltning och utveckling av stadens obebyggda ytor, vatten och vegetation kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Rapporten tar fasta på mark och vatten mellan byggnader, men även vegetation på och i anslutning till byggnader behandlas. Det är vegetation och vatten i tätorten som är i fokus, det vill säga tätortens gröna och blå strukturer
41.	Gunnarsson, Allan, et al. (författare) Vegetationsstyrning för ökad trygghet 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Otrygghet i parker och bostadsområden är ett stort samhällsproblem som begränsar människors möjligheter att röra sig i sin närmiljö och leva ett rikt och hälsosamt liv. Många av dagens så kallade naturlika planteringar har anlagts utan en tanke på trygghet och utebliven skötsel har skapat en tät och snårig karaktär. I den här rapporten föreslås hur vegetationsstyrande insatser kan ge ökad trygghet utan att stora skötselproblem skapas. Vinsterna med en bevarad vegetation är många, bland annat för lek och samvaro, rekreation, vindskydd, luftrening och biologisk mångfald. Ofta varierar upplevd otrygghet mellan individer samt mellan sociala grupper, åldrar och kön. Men forskning har lyft fram egenskaper hos vegetationen som många ser som trygghetsfrämjande. Det handlar om hur vegetationen är utformad i förhållande till utemiljön i stort, möjligheter att överblicka och kontrollera miljön, vegetationens täthet och genomsiktlighet samt karaktär och skötselnivå. Genom två studier genomförda i Lund 2009-2011 undersöktes boendes trygghetsupplevelser längs två gång- och cykelstråk före och efter trygghetsfrämjande vegetationsstyrning. Resultaten visade att insatserna var uppskattade. Avståndet till vegetationen, vad som fanns på olika sidor samt vegetationens samspel med belysning var viktigt för tryggheten, liksom att ha översikt, att se in i vegetationen och ett välskött intryck. Många av de önskade egenskaperna hos vegetationen uppnåddes genom röjningar av buskskiktet. Vid trygghetsfrämjande vegetationsstyrning bör man först välja ut ett lämpligt stråk eller plats, där resultatet har förutsättning att bli positivt för tryggheten och samtidigt hållbart ur ett skötselperspektiv. Därefter väljs en lämplig röjningsmodell där öppenhet nås samtidigt som uppslag av rot- och stubbskott samt fröplantor dämpas av sparad vegetation. I ett tredje steg väljs träd och buskar som ska sparas ut med tanke på långsiktighet, innan slutligen röjningen genomförs. Föreslagna röjningsmodeller handlar om att vidga trånga passager, glesa ut täta partier, underröjning på en eller två sidor i olika stor omfattning samt för att framhäva belysning. Grundprincipen för att få hållbara resultat utan alltför stora skötselbehov är att spara skuggande träd- och buskarter som bildar ett stabiliserande tak. Det är viktigt att ta hänsyn till vilka ljus- och skuggegenskaper olika arter har vid röjningen. I vissa fall kan det vara relevant att fräsa bort stubbar, särskilt från arter som skjuter mycket stubbskott. Uppslag av vegetation kan också hindras genom att etablera marktäckande växter.
42.	Haby, Lena, et al. (författare) Efterredskap till plog för jämnare uppkomst i sockerbetor 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Team 20/20 är en deltagardriven forskningsgrupp som tillämpat PLA- metodologi (Participatory Learning and Action) som forskningsredskap sedan 2003. I ett led att nå deras långsiktiga mål med en perfekt såbädd och etablering av sockerbetor med en tung bearbetning och en såbäddsharvning (benämnt 1+1-konceptet), önskade gruppen vidareutveckla samt prova efterredskap till plog. Lantbrukarna på försöksgårdarna, som alla är deltagare i Team 20/20, (12-28 % lerhalt, vilket täcker in minst 50 % av lerhalterna för landets betodling) bedömer att höstharvning, förutom att det ger en extra överfart, ger oönskade körspår. De vanliga tiltpackarna som finns på marknaden innebär en risk, på dessa jordar, att skapa en alltför tät jord bl.a. med försenad upptorkning som konsekvens. Det primära funktionskravet på efterredskapet är att jämna ut jorden på hösten så att det inte blir djupa hålor i jorden (hargömmor), vilka senare fylls igen med torr jord vid vårharvning och därmed leder till en senare uppkomst (resulterar i s.k. pellar). En väl utförd höstutjämning är avgörande för ett toppresultat vid såbäddsberedningen eftersom många harvningar på våren, på den aktuella jordtypen, inte helt kan rätta till om jorden är ojämn efter höstbruket. Idén var att skapa ett efterredskap till plogen med större flexibilitet och som skulle vara kraftfullare än de på marknaden befintliga och inte trycka till jorden såsom tiltpackare gör. En av försöksvärdarna vidareutvecklade därför inom projektet en prototyp, Albom I, som tagits fram i ett utvecklingsprojekt vid Alstedgaard (Nordic Beet Research). Syftet med vidareutveckling och provning av efterredskapet var (i) att utreda om de provade efterredskapen till plogen gav förbättrad etablering av plantbeståndet utan att försena upptorkningen på våren – utan (delförsök A) eller med (delförsök B) en minskning av antalet vårbruksharvningar från 2 till 1, (ii) att utreda åtgärdernas effekt på tidig tillväxt, (iii) att genom mätningar av markfaktorer finna förklaringar till uppmätta eller uteblivna effekter, (iv) att genom att försöken placeras på olika gårdar (olika jord och väder) undersöka om det fanns samspel mellan behandling och plats (inom år). Försöken låg på tre platser hos odlare från Team 20/20. Försöken hade tre led med 6 block och 2 varianter (delförsök A och B): Led 1. Gårdens egen strategi (GES) utan efterredskap Led 2. Albomharv, version 2 (efterredskap) Led 3. Wekeas Tilt-Skärare (efterredskap) I delförsök A utfördes lika många harvningar i alla led på våren. Delförsök B utgjorde ”1+1-konceptet” i led 2 (Albom) och 3 (Tilt-Skär), dvs. där fick bara en harvning göras, vid så optimal tidpunkt som möjligt. Odlarnas egen fingertoppskänsla fick styra antalet harvningar i led 1 (GES). Led 1 (GES) behandlades lika i delförsök A och B. På alla gårdar, både vid mätning höst och vår, gav Albom jämnast fält (minst skillnad mellan högsta och lägsta punkten på markytan), därefter Tilt-skäraren och störst variation var det i gårdens egen strategi (dvs. där det enbart var plöjt). Detta stämmer väl överens med vad som visuellt kunde iakttas i försöken. Resultat från alla gårdar sammanslaget visar att Albom gav en signifikant jämnare markyta både på hösten och våren, än enbart plöjning. Skillnaderna kunde dock inte återfinnas under växtsäsongen och på plantmaterialet. Detta är dock endast resultat från ett enda års försök, ett år med en extremt torr höst som gav inget eller mycket litet behov av att jämna tiltorna på hösten. För att verkligen kunna utvärdera effekterna av efterredskapen skulle fler års försök behövas. Projektgruppen ser fortfarande en potential i efterredskapet Albom under mer normala år än denna ovanligt torra försökshöst. Vi fick inte någon signifikant skillnad för varken plantantal, antalet pellar (senare uppkomna betor), andel pellar eller för plantvikt i delförsök B där vi harvat en gång mindre i led med efterredskap. Det skulle kunna tyda på att med hjälp av efterredskap som kopplas på plogen så kan lantbrukaren spara en överfart med harv under det stressiga vårbruket. Avsaknad av signifikanta skillnader mellan plantantal, antal och andel pellar samt plantvikt för led 1, 2 och 3 i delförsök A visar att det detta år, under en mycket torr höst, inte gav någon extra effekt att komplettera den ordinarie bearbetningen med ett efterredskap. Tre och ett halvt år efter att försöken avslutades är lantbrukaren som byggde Albom version 2 fortfarande mycket nöjd med redskapet och använder det alltid vid plöjning i sin växtodling, utom när det är för vått.
43.	Haby, Lena, et al. (författare) Slutrapport för projektet "Optimerad näringssammansättning och gödselplacering för ökad skörd och förbättrad kvalité hos maltkorn – fältförsök" 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I ett tidigare pilotprojekt i Biotronen, Alnarp, har forskare försökt hitta en optimerad näringssammansättning för maltkorn. Resultaten indikerade att icke optimerade näringslösningar, till skillnad från deras optimerade, fördröjde skottens tillväxtstart något. När grundgödslingen utfördes i form av en bredspridning med myllning samt där tillskott av en optimerad näringslösning tillfördes i såraden (sammyllad startgiva), blev antalet skott 29 % högre och torrsubstansen 24 % högre än för normalledet där grundgödslingen utfördes i form av ”kombisådd” utan extra näringstillskott i såfåran. Hypotesen är att skörden ökar vid användning av en optimerad näringssammansättning samt att en sammyllad startgiva vid sådd, speciellt vid tidig sådd på våren, leder till en snabbare tillväxt hos grödan, en tidigare och större skörd, ett minskat gödslingsbehov genom bättre växtnäringsutnyttjande och minskad utlakningsrisk, vilket resulterar i en förbättrad odlingsekonomi och en minskad miljöbelastning från odlingen. Syftet med projektet är att i fält fastställa om en liten mängd näringstillskott med en optimerad sammansättning i kärnans direkta närhet kan öka avkastningen samt kvaliteten hos maltkorn jämfört med att placera all näring skiljt från kärnan genom kombisådd eller bredspridning av konstgödseln. Även MAP som näringstillskott ingår i några led. Fältförsök utfördes på tre platser i södra Skåne med 6 led och 6 upprepningar under år 1 och på två platser i södra Skåne med 7 led och 6 upprepningar under år 2 och 3. De 7 leden var: 1 Sammyllad NPKmikro-startgiva kombinerat med en radmyllad NPK-huvudgiva 2 Ingen startgiva. Endast en radmyllad NPK-huvudgiva 3 Sammyllad NPKmikro-startgiva kombinerat med en bredspridd myllad NPK-huvudgiva 4 Ingen startgiva. Endast en bredspridd myllad NPK-huvudgiva 5 Sammyllad MAP-startgiva kombinerat med en bredspridd myllad NPK-huvudgiva 6 Sammyllad MAP-startgiva kombinerat med en radmyllad NPK-huvudgiva 7 Kontroll: Ingen startgiva. Endast en bredspridd myllad NS-huvudgiva (ingick inte år 1) Resultaten från projektet visade att såväl odlingsåret som odlingsplatsen spelade stor roll både för uppkomst, tillväxt, avkastning, kvalitet och proteinsammansättning hos maltkorn vid skörd och efter mältning. Behandlingen (i form av näringstillförsel beskriven ovan) påverkade dock samtliga dessa parametrar marginellt i fält när resultaten jämfördes över tre år och 4-7 odlingsplatser (eftersom inte motsvarande gårdar och fält användes under de olika år som försöket pågick behandlades varje odling som en odlingsplats). Mycket få signifikanta skillnader erhölls som kunde förklaras rakt av ifrån behandlingen. Vissa signifikanta skillnader kunde emellertid detekteras under specifika år och på specifika platser vilket indikerar att det finns samverkansfaktorer mellan odlingsår, odlingsplats och behandling. Detta innebär att det skulle kunna löna sig att behandla enligt någon av ovanstående typer av behandling (led) på en specifik plats och under ett specifikt år. Mycket mer kunskap behövs dock gällande interaktioner och när olika behandlingar lönar sig både ekonomiskt och ur miljösynpunkt. Ett försök gjordes inom detta projekt att korrelera jord- och klimatdata med avkastnings- och kvalitetsdata. Inga tydliga korrelationer erhölls dock vilket kan förklaras av det låga antalet av försöksplatser (totalt 7 st). Slutsatserna från detta projekt blir således att inga generella rekommendationer kan göras rakt av gällande förändrad näringstillförsel vid odling av maltkorn. Betydligt mer undersökningar måste göras om inverkan och interaktion av olika faktorer vid odling av maltkorn innan mer specifika rekommendationer kommer att kunna göras. Mer specifikt behövs mer kunskap om hur olika mark-, jord- och klimatfaktorer samverkar med näringstillförsel för att generera avkastning och kvalitet hos maltkorn
44.	Hansson, David, et al. (författare) Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk och integrerad fruktodling 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Projektets mål var att utvärdera om några nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk äppelodling, som kombineras till hela strategier, kan ge bibehållen ekonomisk lönsamhet jämfört med traditionell mekanisk ogräsbekämpning, där hela markytan under trädraden bearbetas. Projektet hade en tvärdisciplinär forskningsansats där olika typer av markbehandlingar i äppelodling, främst mekanisk bearbetning i kombination med gräsklippning (Sandwichsystem) samt kemisk bekämpning med den naturligt förekommande herbiciden ättiksyra, studerades hur de påverkade bl.a. äppelskörden och fruktträdens tillväxt. I försök under tre år studerades inverkan av några viktiga parametrar såsom ogräsets marktäckningsgrad, äppelskördens kvalitet och kvantitet, skördetidpunkt, lagringsduglighet och trädens tillväxt. I försöket studerades 6 olika ogräsbekämpningsstrategier. Fyra av strategierna är godkända för ekologisk odling; alltifrån helt öppen mark via mekanisk bearbetning till helt gräsbevuxen mark under träden. Det studerades även en strategi med den naturligt före¬kommande herbiciden ättiksyra, för att få erfarenheter hur den fungerar i ekologisk odling, om den även skulle bli godkänd här. även en jämförelse mellan de ekologiska strategiernas påverkan på fruktens kvalitet och lagringsegenskaper och en strategi med glyfosat, som är tillåten för ogräsbekämpning inom Integrerad Produktion (IP), genomfördes. Denna utökade studie genomfördes med finansiering från Partnerskap Alnarp och Tillväxt Trädgård vid SLU Alnarp. Hypotes i projektet: Det är möjligt att reducera kostnaderna för ogräsbekämpning i ekologisk äppelodling med Sandwichsystem jämfört med traditionell ogräsbekämpning med helt öppen jord under träden, samtidigt som avkastningsnivå, fruktkvalitet, trädtillväxt och totalekonomi bibehålls. En slutsats från projektet är att Sandwichsystemet, med en permanent kortklippt gräsremsa under träden i kombination med mekanisk bekämpning utanför trädraden, ger minst lika bra odlingsresultat som alternativet med helt öppen jord under träden via meka¬nisk bearbetning. Sandwichsystemet ger en hög skörd samtidigt som frukt¬kvaliteten och lagringsduglig¬heten förbättras, vilket även har resulterat i en förbättrad odlingsekonomi. Detta sandwichsystem gav den bästa effekten på fruktkvalitet och lagringsduglighet utan behov av någon tillväxtreglering via rotbeskärning. Det finns dock behov av ytterligare studier som utvecklar detta Sandwichsystem i praktisk odling och som då främst bör inriktas på optimering av gödsel- och vattentillförseln samt hur systemet fungerar i moderna odlingssystem för äpple via tätplantering. Helt öppen jord via mekanisk bekämpning, i och utanför trädraden, i ett ekologiskt odlingssystem förbättrade smaken jämfört med kemisk ogräsbekämpning med glyfosat i ett IP-system. Ogräsbekämpning med ättika i trädraden i kombination med mekanisk bekämpning utanför trädraden medförde att frukten mognade lite senare och hade högre motstånd mot svampangrepp under lagringen. Ett intressant resultat från projektet var att det fanns ett linjärt samband mellan avkastningsnivån och ogräsets marktäckningsgrad under odlingssäsongen, oavsett använd bekämpningsstrategi. Om ogräsets marktäckningsgrad under träden minskade med 10 %, så blev skörden ca 4 ton högre per ha
45.	Hansson, David, et al. (författare) Ogräsbekämpning i fruktodling med naturligt förekommande herbicider 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Försök med de naturligt förekommande herbiciderna ättiksyra, pelargonsyra och myrsyra har utförts under tre års tid i Kiviks Musteris fruktodling. I försöken visade det sig att det går effektivt att kontrollera ogräs i fruktodling med dessa naturligt förekommande herbicider. Den dos ättiksyra som rekommenderas vid ogräsbekämpning i fruktodling med en väletablerad ogräsflora uppgår till ca 2500 liter 12 % ättiksyra/ha (behandlad yta) och per bekämpningstillfälle, vilket motsvarar 0,25 L/m². För att uppnå samma effekt behövdes 1800 liter 12 % myrsyra/ha och 1200 liter 7 % pelargonsyra/ha. Angivna doser för de naturliga herbiciderna skulle kunna vara ett riktmärke för en framtida rekommendation med 4 till 5 ogräsbekämpningar per år. Resultaten från försöken visar att det går att uppnå en acceptabel ogräskontroll genom 4-5 bekämpningar per år i en smal remsa under träden, ca 0,35 m bred, med 250-400 liter 12 % ättiksyra per ha fruktodling och bekämpningstillfälle. Denna vätskemängd motsvarar 2500-4000 L/ha behandlad yta per bekämpningstillfälle. Ogräsbekämpningen utanför trädraden utförs med mekanisk ogräsbekämpning t.ex. en rotorharv (rotorfräs) ca 4 gånger per år. I en dos-responsstudie visade det sig att jämfört med ättiksyra, så var dosen aktiv substans för att få 90 % reduktion av ogräsets marktäckningsgrad (ED90) ca 75 % lägre för pelargonsyra och ca 33 % lägre för myrsyra. Det behövs troligtvis lika många behandlingar per år med pelargonsyra, myrsyra och ättiksyra för att nå samma bekämpningsresultat. I konventionell fruktodling behöver man normalt bekämpa 3 gånger per år med glyfosatpreparat, för att nå tillräckligt bra ogräsbekämpningsresultat. De naturliga herbiciderna är dock ej tillåtna i ekologisk fruktodling, medan ättiksyra och pelargonsyra är tillåtna i Integrerad Produktion. Myrsyra är överhuvudtaget inte tillåtet för ogräsbekämpning i praktiken inom EU, men har fått testas på dispens från KemI inom detta projekt. Ett praktiskt problem vid användandet av de naturliga herbiciderna är den stora vätskemängden som krävs. Mot bakgrund av den stora vätskemängden per hektar (1200-4000 L), så ser vi en mycket stor fördel att kombinera dessa naturliga herbicider i en smal remsa inne i trädraden, med effektiva mekaniska ogräsbekämpningsmetoder utanför trädraden. Hektardosen med naturliga herbicider kan då reduceras till ca 25 % genom att endast bekämpa ca 0,35 m bred remsa under träden jämfört med ca 1,4 m som normalt tillämpas för att ogräsen inte skall konkurrera med äppelträden om växtnäring och vatten. Idag används normal 10 till 12 procentiga lösningar vid bekämpning med ättiksyra. Ett sätt att ytterligare minska vätskemängden vid besprutningen skulle kunna vara att bekämpa med högre koncentrationer, t.ex. 24 %. I försök (inom detta projekt) har det visat sig att det går att få goda bekämpningseffekter även med 24 % ättiksyra och 24 % myrsyra. Problemen med ångor från syrorna blir dock större då högre koncentrationer av ättiksyra och myrsyra används. I försöken gick det åt ungefär halva vätskemängden om koncentrationen i sprutvätskan ökar från 12 % till 24 %, vilket var ett förväntat resultat, eftersom dosen aktiv substans per hektar blir lika stor i de båda fallen. Bekämpningseffektens varaktighet beror till stor del på hur snabb ogräsets återväxt är. Ogräsbekämpning med ättiksyra utfördes 2009 i början av juli under en period av gynnsamma tillväxtförhållanden. Dosen aktiv substans som behövdes för att reducera hela ogräsflorans marktäckningsgrad med 90 % (ED90) var ca 420 liter/ha vid avläsningen 8 dagar efter bekämpningen. Samma ED90-värde erhölls ca 22 dagar efter behandlingen 2008. Behandlingen 2008 utfördes i början av september under en period med sämre tillväxtbetingelser för ogräsen. Preparatkostnaderna för 4 bekämpningar med 12 % ättiksyra beräknas blir ca 5700 kr ha och år, vid ett pris på 5,0 kr/liter 12 % ättiksyra när en 0,4 m bred remsa bekämpas med 290 liter/ha (motsvarar 2500 L/ha behandlad yta). Preparatkostnaderna för 4 bekämpningar med 7 % pelargonsyra blir ca 26700 kr ha och år, vid ett pris på 48,7 kr/liter 7 % pelargonsyra när en 0,4 m bred remsa bekämpas med 140 liter/ha (motsvarar 1200 L/ha behandlad yta). Abstract in english Trials using the naturally occurring herbicides acetic acid, pelargonic acid and formic acid were carried out over three years in the orchards of Kiviks Musteri. The trials showed that it is possible to control weeds effectively in apple orchards using these natural herbicides. The results from the trials showed that it is possible to achieve acceptable weed control using repeat treatments with 12% acetic acid during the growing season. A dose-response study showed that the dose of active ingredient required to achieve a 90% reduction in the degree of weed cover was lowest for pelargonic acid, followed by formic acid and acetic acid. Similar numbers of treatments are probably needed per year with pelargonic acid, formic acid and acetic acid in order to achieve the same weed control effect. In conventional fruit growing, it is normally necessary to apply a glyphosate compound three times per year to achieve acceptable weed control. However, these three natural herbicides are not permitted in organic fruit growing in Sweden, although acetic acid and pelargonic acid are permitted in Integrated Production in Swedish orchards. Formic acid is in principle not approved for practical weed control within the EU, but was tested under dispensation from the Swedish Chemicals Inspectorate in this project. A practical problem with the use of natural herbicides is the large amount of liquid required. In view of the amount of liquid needed here to achieve good weed control (1200-4000 L/ha treated surface), we concluded that there are great advantages in combining natural herbicides with mechanical methods. The natural herbicides are used in a narrow strip within the tree rows, in combination with effective mechanical weed control methods outside the rows. The dose per hectare of natural herbicides can be decreased by approx. 75% through only treating an approx. 0.35 m wide strip under the trees compared with around 1.4 m. The cost of materials for four treatments with 12% acetic acid was estimated to be around SEK 4800/ha and year (SEK 4.2 per litre 12% acetic acid) when a 0.4 m wide strip under the trees was treated. The corresponding cost for four treatments of a 0.4 strip with 7% pelargonic acid was approx. SEK 24 700/ha and year (SEK 45 per litre 7% pelargonic acid).
46.	Hansson, Jonas, et al. (författare) Trafikklassning för markbeläggningsplattor av natursten 2009 Rapport (refereegranskat)abstract This report describes the combined results from a test program aiming to find the best results and requirements to a classification table for traffic classes in the use of slabs made of natural stone. One of the objectives of this report is to give contractors and engineers a better knowledge about the complexity of natural stone and from this find a better and easier way to dimension hard surfaces. Properties that were considered most important and investigated for this report are the following: Dimensions, test methods, flexural strength and wet or dry specimens. Of significant importance is also practical experience collected from contractors around Sweden. The conclusion is that there is a great complexity in the use of natural stone and that there is not always an easy way to determine what dimension is required for a specific traffic class. However, the results point in the same direction and the large number of tests being done with evaluations makes great assurance for the proposed classifica-tion table. Several suggestions for the road to future improvements of the testing and evaluation procedure, including the standard are also given.
47.	Holm, Lena, et al. (författare) Global Navigation Satellite Systems (GNSS) i fältförsök 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Huvudmålet med projektet var att finna metoder som effektiviserar fältförsöksutförandet. Projektdel 1 syftade till att undersöka om GNSS-baserad navigation kunde användas vid gränsning av försök, för att ersätta manuell gränsning. Målet var att få till stånd två i praktiken användbara system för GNSS-gränsning, samt att studera teknikens möjligheter och hinder. De två försökspatruller som testade gränsningsmetoden blev så nöjda att de nu investerar i egen utrustning. Med GNSS-gränsning halverades personalstyrkan, totalarbetstiden minskade med 75 %, arbetet var mindre tungt och herbicidexponeringen minskade. I rapporten beskrivs lämplig arbetsgång för GNSS-gränsning. Projektdel 2 syftade till att ge förslag på hur registreringar och åtgärder i försök kan dokumenteras och analyseras med hjälp av GNSS och GIS. Detta för att underlätta hantering av försöksdata, samt minska risken för fel. En arbetsmetodik för ogräsräkning med hjälp av bildanalys har utarbetats och beskrivs i rapporten.
48.	Huisman, Mark (författare) Bedömning av individers prestationer i grupparbeten : pedagogiskt projekt, 2010/11 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Grupparbete är en vanlig arbetsform vid högskolor. Grupparbete är också en bra form för lärande. Vid bedömning och betygsättning av grupparbeten i Alnarp har ofta endast gruppens skriftliga slutprodukt och muntliga presentation bedömts, och samma betyg har delats ut till samtliga gruppmedlemmar. Ett behov av att betygsätta enskilda individers prestationer i grupparbete kan finnas. Syftet med denna studie är att undersöka landskapsarkitekt- och landskapsingenjörsstudenters uppfattningar om betygsättning av individuella prestationer i grupparbeten. 87 studenter som arbetat i 19 grupper har i en enkät fått betygsätta varandras och sina egna insatser i ett tvåveckors grupparbete. De har också fått ta ställning till viktningen mellan lärares och studenters inflytande över betyget av en individs insats i ett grupparbete. Efter en mycket översiktlig litteraturgenomgång formulerades frågor kring deltagarfrekvens, bidrag till grupprocess, bidrag till skriftlig produkt samt bidrag till muntlig presentation. Resultatet kan sammanfattas i att en majoritet av studenterna var skeptiska till betygsättning av individers prestationer i grupparbete, men att det också fanns många idéer om hur det i så fall skulle göras. Slutsatserna, som naturligtvis får vägas mot projektets blygsamma omfattning och hanteras med stor ödmjukhet är - Försök med studentkollegial bedömning i grupparbeten bör uppmuntras, då själva bedömningen kan bidra till ökat lärande - Tydliga bedömningskriterier måste finnas vid studentkollegial bedömning i grupparbeten - Självvärdering bör undvikas då mycket talar för att den blir missvisande - Dagbok, loggbok, enskilda samtal med studenter är några av de kommunikationsformer som finns för att fånga upp studenters uppfattningar om varandra i grupparbeten - Vid viktning mellan lärares och studenters betygsättning av individer i grupparbeten bör läraren behålla merparten av inflytandet Kollegial bedömning av studenters bidrag till grupprocess är ett område som är intressant att fördjupa sig i.
49.	Huisman, Mark (författare) Miljömål och karantänsskadegörare : En studie syftande till utveckling av arbetsmodell för att minimeramålkonflikter mellan miljömål och fytosanitära åtgärder vid ettutbrott av karantänsskadegörare på träd i Sverige 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract SammanfattningKan konflikter mellan av Riksdagen beslutade miljömål och fytosanitära åtgärder föranledda avkarantänsskadegörare bli aktuellt i Sverige? Hur skulle i så fall dessa ännu hypotetiska konflikter tesig? Detta är kärnan i projektet miljömål och karantänsskadegörare, som genomförts på uppdrag avNaturvårdsverket. Projektet syftar till framtagande av en samarbetsmodell mellan Jordbruksverketoch intressenter som berörs vid planering, genomförande och uppföljning av fytosanitära åtgärderföranledda av utbrott av karantänsskadegörare. I projektet ingår också ett exempel på en beskrivningav konsekvenser av ett sådant utbrott samt belysning av de målkonflikter visavi Sveriges miljömålsom kan uppstå när beslut skall tas och insatser skall genomföras föranledda av utbrott ellermisstanke om utbrott.Centralt i projektet har två dagslånga workshops varit där intressenter mötts och i scenarierkonfronterats med olika frågeställningar knutna till problemen ovan. Intressenterna har kommit frånkommuner, kyrkogårdsförvaltningar, Länsstyrelser, Trafikverket, Skogsstyrelsen. Förutom utkomstenfrån scenarierna så har litteraturstudier och enstaka intervjuer bidragit till resultatet. Jordbruksverketstår genom sin expert för en del av innehållet.Som pilotskadegörare i syfte att åskådliggöra utbrott har två asiatiska långhorningar,Anoplophorachinensis(CLB) och Anoplophora glabripennis (ALB), använts genom hela projektet. Dessaskadegörare är klassificerade som karantänsskadegörare i EU och allvarliga utbrott har förekommit ibland annat Italien och Nederländerna. Långhorningar sprids via handel med växter eller införsel avträemballage.I projektdirektiven pekades miljömålen Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växtochdjurliv ut som aktuella med anknytning till karantänsskadegörare. Miljömålens formulering vidprojektstart och preciseringar i Regeringens proposition 2009/10:155 har varit vägledande genomhela arbetet.Längre erfarenhet av hur almsjuka bekämpats i Sydvästskåne, särskilt Malmö, senare också Gotland,har bidragit till studien. Lärdomar därifrån är att det är viktigt med regelbundna inventeringar, godaresurser för insatser, samordning av intressenter i syfte att konsekvent kunna sätta in åtgärder vidrätt tidpunkt samt att ge bra information till och samarbeta med allmänheten.Ändamålsenliga inventeringsmetoder, utbildade inventerare och stöd av tillängliga datorbaseradedokumentationssystem är viktiga förutsättningar för att lyckas med att upptäcka, dokumentera ochfölja upp utbrott av karantänsskadegörare.Jordbruksverket är den svenska myndighet som leder och samordnar bekämpningen avväxtskadegörare som är reglerade i föreskrift, det vill säga karantänsskadegörare. Jordbruksverket äri princip huvudansvarigt i alla faser från det att misstanke om utbrott av karantänsskadegörareanmälts fram till dess att smittat område förklarats smittfritt.I de två workshopen konfronterades deltagarna med några simulerade problem knutna tillkarantänsskadegöraranknutna i tätort och på landsbygd. Vid den första workshopen domineradessamtalen av åtgärdsanknutna aspekter, aktörsroller och konsekvenser av omfattandebekämpningsinsatser. Diskussionerna landade mycket i frågor som skadegörarens biologi,inventering, roller, ansvarsgrupper, information, samt växtskyddslagen kontra andra lagar. Vid denandra träffen hamnade miljömål och juridiska aspekter mer i fokus. Preciseringar av miljömålenbidrog till konkretisering och en bättre förståelse av eventuella målkonflikter hos deltagarna. Efterworkshop två vidtog transkribering, analys och tolkning av samtalen visavi projektets syfte.Ett försök till en sammanfattande uttolkning av de båda workshopen ger vid handen att deltagarnauppfattar att konflikterna mellan utbrotten av karantänsskadegörare och miljömål inte blir så stora,eller helt uteblir. Den samfällda bedömningen är att intressenterna i workshopen grundar dettaframförallt på förhoppningar om att kunna minimera skadorna vid utbrott genom effektiva åtgärder.Samtidigt finns det scenarion där målkonflikt är ett faktum – ett tydligt exempel är om det endaträdet i en biotop som hyser rödlistade lavar angrips av karantänsskadegörare och medkonsekvensen att trädet måste avverkas och destrueras.Den arbetsgång och ansvarsfördelning som Jordbruksverket tog fram vårvintern 2011 visar tydligt attJordbruksverket är problemägare och processledare vid utbrott av karantänsskadegörare från det attanmälan inkommit tills det smittade området förklarats friskt. Jordbruksverket fattar de viktigabesluten, men myndigheten är beroende av den kunskap och kompetens som finns hosintressenterna för att vi i Sverige ska kunna genomföra ett effektivt bekämpningsarbete, där målet ärutrotning av inkräktaren. Intressenter (kommun, verksamhetsutövare och andra) som bedriververksamhet på den plats som är aktuell för bekämpningsinsatser är mycket viktiga samarbetspartervid planering och genomförande av olika insatser.Ett förslag till en samarbetsmodell visar var i processen de olika intressenterna kan komma in ochpåverka. Kommunen ansågs ha en nyckelroll oberoende av var utbrottet sker. Länsstyrelsen har enviktig roll om utbrottet sker i områden med skyddade biotoper eller annat naturskydd.Information är en aspekt som har fått mycket utrymme i workshopdiskussionerna. När det gällerinformation till allmänheten och politiker i det drabbade området skulle Jordbruksverket vinna på attutnyttja kommunens eller andra verksamhetsutövares inarbetade kanaler, såväl till media sominternt. Jordbruksverket har vid ett utbrott en sammanhållande funktion och bör framföralltinformera om utbrottet, reglerna och varför utrotning är nödvändig. Kommunen ellerverksamhetsutövaren behöver från sin horisont informera om konsekvenserna av utrotningen ochhur det kommer att påverka allmänheten. Det är också viktigt att allmänheten får besked om hurområdet kommer att återställas..
50.	Håkansson, Bengt (författare) Förstudie för etablering av en must- och vinindustri på Bjärehalvön : förutsättningar för odling och produktion 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Målet med studien har varit att undersöka förutsättningarna för en utökning av frukt-, bär och vinproduktionen samt möjligheterna för etablering av en must- och vinindustri baserad på lokala råvaror från Bjärehalvön. Intervjuer, diskussioner och studiebesök hos odlare och andra verksamma inom odling och förädling av drycker, kombinerat med litteraturstudier och kontakter med leverantörer till must- och vinindustrin, ligger till grund för det resultat som presenteras i denna rapport. Äppelodlingen är på framväxt i Sverige efter en period av tillbakagång tack vare en ökad efterfrågan och därmed stigande priser. Med en anläggning för must- och vinproduktion ökar möjligheterna för odlarna på Bjärehalvön att sälja sina äpplen till mustning eller själv göra must av dem på anläggningen för att t.ex. sälja på den egna gården eller till andra butiker samt till restauranger och hotell i området. Med dagens priser är det intressant att odla äpplen både för färskkonsumtion och som råvara till mustning. Genom att själva producera dryckerna kan odlare även få del av det värde som skapas vid förädlingen. Sammanfattningsvis visar sammanställningen att det finns goda förutsättningar för både must- och vinproduktion på Bjärehalvön. Kalkyler för vinodling och vinifiering visar att produktionskostnaderna för vin blir höga. Vid en försäljning till Systembolaget kommer det att bli svårt att få ut sådana priser att vinproduktionen i sig blir lönsam. Vinodling och vinifiering öppnar däremot möjligheter att erbjuda besökare på restauranger lokalt producerade viner. Vingårdsbesök med provsmakning och på sikt en Bjäres vinväg till vingårdar i området skulle öka områdets attraktionskraft. Mervärde och därmed ökad lönsamhet kan skapas genom att erbjuda olika upplevelser i samband med försäljning och förtäring av produkterna, särskilt om gårdsförsäljning av vin blir tillåtet i Sverige. Som en del i detta projekt har Nerhammar Consulting anlitats för dimensionering av must- och vintillverkningslinjer. De anläggningsförslag som gjorts kan ligga till grund vid en eventuell etablering av anläggningar på Bjäre eller annorstädes.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 156

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: rapport (156)

Typ av innehåll: övrigt vetenskapligt/konstnärligt (154); populärvet., debatt m.m. (1); refereegranskat (1)

Författare/redaktör: Pinzke, Stefan (13); Lundqvist, Peter (12); Lunner Kolstrup, Chr ... (12); Svensson, Sven-Erik (10); Albertsson, Johannes (8); Skärbäck, Erik (8); visa fler...; Svensson, Sven Axel (7); Olsson, Marie (7); Alwall Svennefelt, C ... (7); Ekelund Axelson, Len ... (7); Ekelöf, Joakim (6); Råberg, Tora (6); Nilsson, Kerstin (6); Svensson, Birgitta (6); Jeppsson, Knut-Håkan (5); Tahir, Ibrahim (5); Tjärnemo, Helene (5); Nilsson, Christer (4); Björkholm, Anna-Mia (4); Nordgren, Boel (4); Hörndahl, Torsten (4); Botermans, Jos (4); Grahn, Patrik (3); Andersson, Mats (3); Alsanius, Beatrix (3); Hansson, David (3); Löfkvist, Klara (3); Håkansson, Bengt (3); Hunter, Erik (3); Svennefelt, Wiveca (3); Jansson, Märit (3); Huisman, Mark (3); Fors, Hanna (3); Olsson, Anne-Charlot ... (3); Prade, Thomas (2); Mickelåker, Johan (2); Gunnarsson, Anita (2); Asp, Håkan (2); von Essen, Elisabeth (2); Haby, Lena (2); Persson, Jesper (2); Isgren, Ellinor (2); Busse Nielsen, Ander ... (2); Jakobsson, Anna (2); Lundquist, Kjell Wil ... (2); Nimmermark, Sven (2); Kristoffersson, Ande ... (2); Nord, Jenny (2); Larsson Jönsson, Hel ... (2); Borg, Jennie (2); visa färre...

Lärosäte: Sveriges Lantbruksuniversitet (151); RISE (4); Högskolan Dalarna (2); Stockholms universitet (1); Naturvårdsverket (1)

Språk: Svenska (142); Engelska (14)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Lantbruksvetenskap (143); Samhällsvetenskap (37); Teknik (6); Naturvetenskap (4); Medicin och hälsovetenskap (4); Humaniora (3)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy