| 1. |
- Maceviciute, Elena, et al.
(författare)
-
A Delphi study of research needs for Swedish libraries
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Delphi technique has been used to systematically map the opinions on research needs of Swedish librarians. The study shows that what is considered relevant research is dependent on what kind of library operation the respondent works in. The highest priority is accorded to factors affecting strategic development, followed by the changing roles of libraries in their communities and the impact of library programmes on learning and transferable skills, but the results vary greatly between groups. The study is now an important foundation for the formulation of research questions and enhanced cooperation. The report plays an important role in those areas, but is also methodologically interesting as it gives a good description of how the Delphi technique can be used and of its constituent stages.
|
|
| 2. |
- Brante, Thomas, et al.
(författare)
-
Profession och vetenskap : idéer och strategier för ett professionslärosäte
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord av Björn Brorström, Prorektor Högskolan i Borås Ett professionslärosäte bedriver utbildning och forskning på vetenskaplig grund. Vetenskapliga metoder tillämpas och framkomna resultat prövas för att säkra tillförlitlighet och relevans. Förmågan att problematisera, formulera frågor och välja lämpliga metoder för att besvara frågor är egenskaper för god forskning och utmärkande för en stark utbildnings- och forskningsmiljö. Vid ett professionslärosäte finns samtidigt en stark strävan efter att i utbildning och forskning ta till vara den kunskap och de erfarenheter som professioner besitter och därigenom säkra en hög grad av praktisk relevans. Växelverkan mellan teori och praktik och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker är ständigt pågående. Det finns ingen avslutning på processen utan den pågår utan avbrott. En nödvändig förutsättning för ett fruktbart samarbete är en ömsesidig respekt och vilja att stödja och ifrågasätta varandra. Forskaren måste vara beredd på kritik för bristen på praktisk relevans och professionsföreträdaren måste vara beredd på att förtrogenhetskunskapens lämplighet ifrågasätts. Det är en fråga om med- och mothåll från båda håll i syfte att långsiktigt utveckla teori och praktik. Det är en utmaning att utveckla, etablera och därefter kontinuerligt försvara och förbättra professionslärosätet. Ett led i utvecklingen är att inom ramen för Högskolan i Borås föra en debatt om innebörden av ett professionslärosäte och vad vi behöver göra för att förbättra verksamheten. På uppdrag av rektor Lena Nordholm har medarbetare vid Bibliotekshögskolan utvecklat och ansvarat för en seminarieserie benämnd Profession och vetenskap. Seminarierna spände över ett brett fält. En av många viktiga frågor som diskuterades flitigt var huruvida vi ska forska om professioner, i för eller med, eller kanske alltihop samtidigt. Bidragen publiceras nu i denna antologi som ges ut inom ramen för Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession. Rapporten Profession och vetenskap – idéer och strategier för ett professionslärosäte, som redigerats av universitetsadjunkt Maria Lindh, kommer att få stor betydelse inom lärosätet och i vårt samarbete med företrädare för näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Jag ser det som en intressant fortsättning att anordna ett antal seminarier med inbjudna representanter för professioner där artiklarna i denna rapport kan ligga till grund för erfarenhetsutbyte och diskussioner.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bartley, Kristina, et al.
(författare)
-
Samverkan för hållbar stadsutveckling och tvärsektoriell samsyn
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan vi komma tillrätta med oroligheter i form av skadegörelse och anlagda bränder? Följande forskningsrapport – som är den tjugosjunde i serien Vetenskap för profession – söker svar på denna fråga genom att undersöka samverkan i en kommun. Bakgrunden till rapporten är att företrädare för Södra Älvsborgs Räddningstjänst (SÄRF) tog kontakt med Högskolan i Borås för att utvärdera och bidra till arbetet med sociala risker inom Borås stad. SÄRF hade, i likhet med andra räddningstjänster, uppmärksammat att antalet anlagda bränder ökat och att förövarna ofta var ungdomar. Man såg också samband mellan orolig skolmiljö, mobbning, skadegörelse och anlagda bränder. Ny kunskap samt en hög grad av samverkan med andra aktörer i kommunen efterfrågades. Rapportens problemställning är riktad mot möjligheten till samsyn mellan olika samverkande parter och utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver praktiker inom olika verksamheter problemen? Vilka metoder finns för att förebygga, hantera och förhindra dessa? Vilka utvecklings- och forskningsbehov finns? Samverkan har studerats mellan räddningstjänst, polis, individ och familjeomsorg, barn- och ungdomspsykiatrin, ungdomssamordnare, brottsförebyggande råd, specialpedagogiskt centrum, folkhälsa, stadsplanering samt åklagare.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Från Högskolan i Borås till Humboldt, volym 2
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bildningsbegreppet har åter blivit föremål för livlig debatt. I denna rapport finns fem föreläsningar om ett bildningbegrepp för vår tid dokumenterade. Janken Myrdal skriver om de två kulturerna – humanvetenskap och naturvetenskap; Lars Calmfors diskuterar bildningsbegreppets plats i den nationalekonomiska disciplinen; Hans Ruin analyserar förhållandet mellan Wilhelm von Humboldts förståelse av översättandets problem och dennes bildningssyn; Jörgen Tholin redogör för hur Högskolan på Gotland ska bli Sveriges främsta lärosäte för modern bildning och avslutningsvis reflekterar Jan Nolin över vilka följder som övergången från tryckt till digital publicering kan få för vetenskapssamhället.
|
|
| 8. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Från tyst vår till het sommar : att implementera hållbar utveckling vid ett akademiskt lärosäte
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Agenda 2030 formulerar målen för en hållbar utveckling och en hållbar värld. Det är snart 2030 och mycket behöver göras för att nå målen och skapa ekonomisk stabilitet, samhällelig rättvisa och begränsa klimatförändringarna. Vi lägger bakom oss en onormalt het och torr sommar och en stark bekräftelse på att någonting inte står rätt till. Alla har ansvar för att bidra till att vända utvecklingen, inte minst universitet och högskolor som institutioner har en synnerligen viktig uppgift att i utbildning, forskning, samverkan och på campus fokusera på hållbar utveckling. För tio år sedan skedde en satsning vid Högskolan i Borås med målsättningen att bli bäst på hållbar utveckling och ett föredöme för andra, men framför allt att bidra, på det sätt en högskola måste, till en hållbar utveckling. I rapporten beskrivs utgångspunkter för utvecklingsarbetet, hur högskolan har gått tillväga, vilka resultat som uppnåtts, förklaringar till framgångar och motgångar och vad som är nästa steg för att bli det hållbara lärosätet. Ett fortsatt oförtrutet arbete behöver bedrivas, nya ambitiösa mål och strategier formuleras och alltfler studenter och medarbetare engageras. Rapporten är författad av Björn Brorström och Birgitta Påhlsson, som både varit aktiva i det förändringsarbete som har bedrivits.
|
|
| 9. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Hållbar framtid : en seminarieserie om hållbart företagande
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2012 och 2013 genomfördes fyra seminarier under huvudrubriken Hållbartföretagande som ett samarrangemang mellan Borås Tidning och Högskolani Borås. Uppmärksammade och inflytelserika företagsledare och samhällsaktöreri regionen föreläste om sina erfarenheter av verksamhetsutveckling och uppfattningaroch tolkningar av innebörden av begreppet hållbar utveckling. Föreläsningarnaföljdes av paneldiskussioner och frågor och kommentarer från seminariedeltagarna.Seminarierna dokumenterades och följdes upp med personliga intervjuer iform av sju porträtt med fokus på uppfattningar om hållbar utveckling och vilkautmaningarna är för samhälle och företag. De sju beskrivningarna och porträttenhar sedan tillsammans med intryck och observationer vid seminarierna legattill grund för fyra kapitel författade av gruppen bakom seminarieserien. MikaelLöfström, universitetslektor i företagsekonomi, skriver om gränser för hållbartföretagande, Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, om innebördenoch betydelsen av möten, Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, omden digitala människan och Björn Brorström, professor i företagsekonomi, omden egentliga innebörden av hållbar utveckling. Därefter ombads författaren ochjournalisten Göran Greider att skriva ett slutord baserat på samtliga texter ochutifrån egna perspektiv på hållbar utveckling.Alla dessa delar är samlade i rapporten Hållbar framtid. Den publiceras i Högskolani Borås rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte dels är att spridakunskap om resultat av pågående och avslutad forskning vid högskolan, dels medverkatill debatt om förhållningssätt till utbildning och forskning och högskolorsoch universitets roll och ansvar för en gynnsam samhällsutveckling.Denna rapport kommer förhoppningsvis att ligga till grund för diskussionerkring innebörden och nödvändigheten av hållbar utveckling i en bred bemärkelse.
|
|
| 10. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Knalleandan : drivkraft och begränsning
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En utgångspunkt för föreliggande rapport är frågan varför går det så bra för företagen i Sjuhäradsbygden? I rapporten sker en belysning av innebörden och effekterna av de särskilda värden som antas finnas i Sjuhäradsbygden och som går under benämningen knalleandan. I vilken utsträckning utgör knalleandan en drivkraft för utveckling och i vilken utsträckning kan den vara begränsande och hämma gynnsam tillväxt. Rapporten baseras på ett stort antal personliga intervjuer med företagsledare och företrädare för olika typer av samhällsorganisationer i Sjuhäradsbygden.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Byström, Katriina, et al.
(författare)
-
Risker och säkerhet i professionell vardag : tekniska, organisatoriska och etiska perspektiv
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid Högskolan i Borås bedrivs ett utredningsarbete med syfte att klargöra förutsättningarna för att inrätta ett centrum för studier av risk, profession och säkerhet. Parallellt med resonemang rörande lämpliga styr- och organisationsformer behandlas hur utbildningen inom området bör utformas. I skrivande stund är inriktningen att utveckla och erbjuda ett magisterprogram inom området management där en inriktning är mot risk och säkerhet. En satsning på utbildning fordrar forskningsanknytning och förekomsten av forskning inom området risk och säkerhet utgör därför en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Vid högskolan finns idag forskning som belyser risk och säkerhetsfrågor inom skilda verksamhetsområden och med olika teoretiska utgångspunkter. Området spänner från hur risker hanteras i det vardagliga arbetet för olika professioner till hur risker kan elimineras och osäkerhet reduceras i samband med extra ordinära händelser. Högskolan i Borås ska vara ett komplett professionslärosäte och bedriva nydanande och samhällsrelevant utbildning och forskning. Ett flervetenskapligt ideal präglar utbildning och forskning, där problemet som ska belysas är i centrum och inte den akademiska disciplinen. Att bedriva utbildning och forskning inom risk och säkerhet är i enlighet med lärosätets ideal och inriktning. Genom att anlägga ett risk- och säkerhetsperspektiv på olika typer av samhälleliga fenomen i utbildning och forskning uppmärksammas dels nya frågor, dels beforskas områden och fenomen utifrån ett i förhållande till traditionell disciplinär forskning alternativt perspektiv, och därigenom kan ny kunskap erhållas. Ett led i utvecklingen av forskningsverksamheten vid högskolan är sammanställningen och publiceringen av föreliggande antologi. Två av de ledande forskarna inom området, Bertil Rolandsson och Håkan Torstensson, har tagit initiativ till antologin och fungerat som redaktörer. Fem bidrag publiceras i rapporten som tillsammans visar vad forskning kring risk och säkerhet kan vara och vilken inriktning forskningen har vid Högskolan i Borås. Tre bidrag har fokus på transportbranschen, ett på polisiär verksamhet och ett på vårdverksamhet. Det finns således en spridning över praktiska fält och även spridning vad gäller teoretiska utgångspunkter. Rapporten är nummer tretton i högskolans rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte är att redovisa resultat från pågående och avslutade forskningsprojekt. Rapporten är också ett underlag för fortsatta resonemang inom högskolan om satsningen på utbildning och forskning inom området risk och säkerhet och kring frågan om vilken inriktning forskningen ska ha.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Dellve, Lotta, et al.
(författare)
-
Ledarskap i vården : att möta media och undvika personfokuserade drev
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågor om kvalitet, tillgänglighet och effektivitet i vården engagerar många och debatteras ofta i media. Att möta media är idag vanligt för chefer i vården och en viktig del av chefsarbetet. I media kan dock ett komplext problem komma att förenklas till att tillskrivas den ansvarige chefen snarare än t.ex. politiska, ekonomiska och organisatoriska förhållanden och överväganden. Mediebevakningen och debatten kan innehålla mer av en personfokusering än saklig debatt om viktiga frågor. Studier om orsak, förlopp och konsekvenser för en sådan personfokusering har varit få. Under 2011–2013 genomfördes en rad studier som syftade till att få djupare kunskap om hur chefer påverkas av att bli personligt fokuserade i media, vad som kan göras för att förebygga att negativa situationer uppstår och vilket stöd som krävs för att möta intensivt och kritiskt mediafokus. Projektet finansierades av afa försäkring och ett syfte var också att ta fram ett kunskapsunderlag för beredskap och stöd inför, under och efter möte med media. Rapporten har författats av professor Lotta Dellve vid Högskolan i Borås och kth (projektledare), leg. psykolog och doktorand Maria Wramsten Wilmar vid Högskolan Borås, leg. psykolog Christian Jacobsson vid Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet och Gunnar Ahlborg jr, leg. överläkare och docent i arbetsmedicin samt chef för Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen.
|
|
| 16. |
- Dellve, Lotta, 1965-, et al.
(författare)
-
Ledarskap i vården : Att möta media och undvika personfokuserade drev
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mote med media ar alltmer vanligt for chefer i varden och en viktig del av arbetet. Motet med media har idag ocksa fatt betydelse for chefens psykosociala arbetsmiljo och hallbarhet da personfokuserat, negativt och kritiskt fokus i media kan vara utmanande och fa vidare konsekvenser. Medvetenhet om mojligheter och risker vid mediakommunikation samt proaktiva forberedelser hos individen och organisationen kan ha avgorande betydelse for att understodja mer saklig och korrekt beskrivning i media samt for att undvika personfokuserade drev. Genom en utvecklad forstaelse och handlingsberedskap samt stod i ledningsgrupper till den som moter media kan negativa konsekvenser minska.
|
|
| 17. |
- Dessne, Petter, et al.
(författare)
-
OTEC matters 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For mankind as a whole, and in many respects, the world is becoming a better place each year. In both rich and poor countries the standard of living has improved steadily for a very long time. This progress has a serious drawback, the negative effects on Earth’s climate. It is clear that the only way we can live sustainably is by consuming much less. However, this is not enough: there is an undeniable need for new energy sources. As the world’s population grows, many countries will also face more severe shortages of food and of fresh, disease-free water. Most developing countries are situated in tropical regions and are therefore hit hard by increasing tropical storms and similar weather-based disasters, adding to these problems. Ocean Thermal Energy Conversion (OTEC) technology has been proven to be an ideal candidate for addressing and resolving all of these problems for small island developing states (SIDS), and a few months ago, the EU set aside€72 million euros for constructing OTEC plants outside Martinique. Built on a much larger scale, OTEC can, as the only technology known to man, supply the world with its total energy and fresh water needs, increase seafood production many times over, and cooling off parts of the sea surface when they become too hot – all this without any atmospheric emissions. Thus, it is with great excitement that this very first issue of the only journal dedicated to OTEC is being published. The publication covers many facets of OTEC and related matters, such as OTEC technology, sustainability including gender and other social studies, renewable energy, marine biology, metallurgy, and research on developing countries. The publication is aimed at two different audiences, scientists directly or indirectly involved with OTEC technology, and a more diverse group of people consisting of scientists from non-technical fields, industry people, politicians, investors, educators, and more. This volume is published as part of the publication series of the University of Borås, a progressive Swedish university with a high interest in and knowledge about sustainability.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Edström, Anders, et al.
(författare)
-
Knalleandan i gungning?
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten består av tre kapitel omgärdade av en inledning och en avslutning. Kapitel ett är en jämförelse mellan företagsledares beskrivningar av knalleandans innebörd och betydelse och ekonomi- och personalchefernas uppfattningar. Kapitlet är författat av Torbjörn Ljungkvist under viss medverkan av Björn Brorström. Kapitel två jämför två företag med avseende på vilka strategier som används och hur knalleandan påverkar strategival och utveckling. Det ena företaget är benämnt ”Värdeökning” och det andra ”Tillväxt”. Kapitlet är författat av Margareta Oudhuis. Det tredje kapitlet är författat av Anders Edström och behandlar textil- och modebranschens utveckling i Sjuhäradsbygden. Den fråga som ställs är huruvida ett textilt kluster håller på att utvecklas eller om det enbart handlar om en förtätning av företag.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Ekström, Karin M., et al.
(författare)
-
Fenomenet Ullared : en förstudie
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fem områden har behandlats och avrapporteras i den rapport som nu föreligger. Den inleds med hur Gekås upprätthåller och utvecklar kundrelationer. Därefter följer ett kapitel om varför så många familjer väljer att åka till Ullared. Vad är det som förklarar att många väljer att förlägga helger och semesterdagar till Ullared? Det tredje kapitlet behandlar samspelet mellan produkter, människor och faciliteter i butiken. Den fråga som besvaras är varför det förefaller ”flyta” så väl. Digitaliseringens betydelse på Gekås och den digitala teknikens relation till den logik som gäller för verksamheten är nästa frågeställning. Rapporten avslutas med en beskrivning av problematiska servicemöten och hur frontpersonalen uppfattar och hanterar dessa. De fem kapitlen är var för sig intressanta läsningar. De ger tillsammans en spännande bild av vad Ullared och Gekås är och varför. Rapporten ger insikter, väcker frågor och är en utmärkt utgångspunkt för fortsatta studier av marknadsplatsers funktionssätt och vad som skapar kvalitet och utveckling.
|
|
| 23. |
- Ekström, Karin M., et al.
(författare)
-
Mot en mer hållbar konsumtion : en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under ledning av professor Karin M. Ekström genomför en forskargrupp vid högskolan studier i syfte att utveckla kunskap och lösningar för att minska det textila avfallet. I rapporten ”Mot en mer hållbar konsumtion” redovisas resultatet av tre studier av konsumenters inställning till köp, återanvändning och återvinning av kläder. En enkätstudie har genomförts om hur och varför konsumenter slänger kläder, en fördjupning har skett genom fokusgruppsintervjuer och ytterligare ett perspektiv har erhållits genom samtal och observationer i samband med en klädbytardag. Tillsammans ger de genomförda studierna en välgrundad beskrivning av konsumentuppfattningar. I analysen fokuseras olika konsumentgruppers motiv för att köpa nytt eller återanvända egna eller andras kläder. Beskrivning och analys av uppfattningar och beteenden är en grund för att utveckla modeller som främjar miljöengagemang och hållbar utveckling.
|
|
| 24. |
- Ekström, Karin M., et al.
(författare)
-
Nätverk, trådar och spindlar : samverkan för ökad återanvändning och återvinning av kläder och textil
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är resultatet av den andra delstudien av tre i ett större forskningsprojekt, Återanvändning och återvinning av kläder. Projektet ska i sin helhet utveckla kunskap och lösningar för att minska det textila klädavfallet. Delstudie ett, som är avslutad (Ekström et al. 2012), syftar till att öka kunskapen och förståelsen för hur konsumenter resonerar och agerar när de köper kläder och hur de gör sig av med kläder. Delstudie tre syftar till att studera processen och effekterna av en försöksverksamhet (Textilreturen) av återanvändning och återvinning av kläder och textil som utvecklats av Gekås Ullared i samarbete med Human Bridge. De tre delprojekten bygger på antagandet att konsumenter har olika förutsättningar och vilja att agera miljöanpassat. För att minska det textila avfallet krävs därför en förståelse för konsumenters situation i vardagen och att lösningar utarbetas som gör det lättare för konsumenter att agera miljövänligt.
|
|
| 25. |
- Ekström, Karin M., et al.
(författare)
-
Veljekset Keskinen : Finlands mest besökta shoppingdestination
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Veljekset Keskinen bildades 1969 och är idag Finlands näst största varuhus beläget i Tuuri, en ort med 500 invånare i Österbotten i Finland. Företaget var från början en ”bybutik” eller vad vi skulle kalla lanthandel, men har över tid utvecklats till ett varuhus, hotell, livsmedelsbutik, trädgårdsbutik, restauranger, bensinstation och camping som attraherar kunder från hela Finland, men även internationella besökare. I denna rapport presenteras resultatet av finska och svenska forskares tvådagars besök på Veljekset Keskinen. Rapporten består av sex kapitel med olika perspektiv, teorier, metoder och reflektioner från besöket. Kapitel ett handlar om att attrahera shoppingturister genom upplevelser. Veljekset Keskinen är inte enbart ett varuhus som säljer fysiska produkter utan en turistdestination som erbjuder en kombination av olika upplevelser. Kapitel två handlar om bybutiken som gåva för bygden och turistattraktion. Besökarna möter idag både den traditionella bybutiken och det moderna varuhuset. Kapitel tre handlar om hur detaljhandelsföretaget Veljekset Keskinen är fullt av kontrastmarknadsföring i tre dimensioner: tradition och nytt, skala och storlek samt House of brands kontra Branded house. Kapitel fyra handlar om olika aspekter av tid och rytm på Veljekset Keskinen: synkronisering av tid och rum, tidslinjer, varornas tidsindelning, säsonger och framtiden. Kapitel fem handlar om negativa kundbeteenden på Veljekset Keskinen och beskriver hur kunder bär sig illa åt, möjliga orsaker till varför kunder bär sig illa åt och hur personalen hanterar situationer där kunder bär sig illa åt. Kapitel sex handlar om att attrahera shoppingturister med hjälp av sociala medier och belyser hur Veljekset Keskinen använder webb och sociala medier för att bygga sitt varumärke.
|
|
| 26. |
- Elzinga, Aant
(författare)
-
Vad är vetenskap?
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport författad av Aant Elzinga behandlas en rad av de centrala frågeställningar som förhållningssättet som benämns integrerad design tangerar. Rapporten försöker besvara frågan vad vetenskap är och uppmärksammar i resonemangen viktiga avvägningar och utmaningar. Som en utgångspunkt för resonemangen definierar Elzinga forskning respektive vetenskap. Forskning är en förening mellan nytta, nöje och kritik medan vetenskap handlar om resultat, systematik och artikulering. Distinktionen är grundläggande och relevant i högsta grad för ett professionslärosäte. Forskning kan vi bedriva med olika utgångspunkter. Betoningen av graden av nytta och graden av nöje kan variera. Med nöje avses då i vilken utsträckning forskningen tar sin utgångspunkt i forskarens egen nyfikenhet och behov av att stilla nyfikenheten. Forskningens inriktning kan också variera med avseende på i vilken utsträckning det finns inslag av kritiskt tänkande. Oberoende av vilken betoningen är i forskningsansatsen, rimligtvis är nyttoaspekten central vid Högskolan i Borås, så ställs samma stränga krav på att tillämpa vetenskapliga metoder. Ett systematiskt och transparent arbetssätt är en självklarhet. Emellertid gäller, framhåller Elzinga, att i nyare forskning kan finnas oklarheter rörande hur utfall ska tolkas. Elzinga resonerar om förekomsten av tolkningsflexibilitet när oklarheter föreligger. Tolkningsflexibilitet är ett intressant begrepp och omständighet som gör att sättet att tolka noga måste beskrivas för att forskarens slutsatser inte ska uppfattas som ytliga och eller mystiska. Elzinga uppmärksammar att forskare precis som alla andra professionella över tid tillskansar sig förtrogenhetskunskap. En fråga som kan ställas är om tolkningarna blir bättre i takt med ökad erfarenhet och förtrogenhetskunskap eller om utrymmet för att upptäcka nya saker och perspektiv över tid blir allt mer begränsat. Förtrogenhetskunskap hämmar kreativiteten. Ett annat centralt resonemang som återkommer på flera ställen i den föreliggande rapporten behandlar vikten av falsifieringsförsök och kritiskt tänkande. Falsifieringsförsök bevisar det kritiska tänkandet som är vetenskapens adelsmärke framhåller Elzinga. I utvecklingen av nya kunskaper kring nya praktiker och professioner fordras ett kritiskt tänkande och reflektion kring framkomna resultat. Den kritiska reflektionen menar Elzinga ska dels vara inom den egna professionen och dess praktik, dels handla om hur framkomna resultat påverkas av det omgivande samhället och påverkar det omgivande samhället. Ett ytterligare särskilt viktigt resonemang för vår del behandlar frågan om vad som är forskningsbart. Alla praktiska problem är inte forskningsbara framhåller Elzinga med rätta. De måste översättas och en sådan översättning är inte alltid möjlig eller kan misslyckas och då blir det ingen bra forskning. Forskare måste äga frågan om huruvida praktiska problem är forskningsbara och på vilket sätt. Borås090610 Björn Brorström
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Erikson, Martin G, et al.
(författare)
-
Från Högskolan i Borås till Humboldt, volym 3
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är den tredje i ordningen som har sin upprinnelse i Humboldtuniversitetets 200-årsjubileum och i ambitionen att föra en kvalificerad diskussion om vilka roller som högskolor och universitet spelar idag. Rapporten ägnar särskild uppmärksamhet åt fenomenet tvärvetenskap och de utmaningar som en sådan ansats innebär, men den för också upp grundläggande principfrågor om akademiska friheter och värden till diskussion.
|
|
| 30. |
- Erikson, Martin G, et al.
(författare)
-
Från Högskolan i Borås till Humboldt, volym 4
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport består av åtta kapitel baserade på en seminarieserie om akademiskt ansvar, som arrangerades av Högskolan i Borås under 2015 och 2016. Seminarierna utgjorde den fjärde omgången av de så kallade Humboldtseminarierna, som högskolan arrangerat i olika omgångar sedan 2010. Vid Humboldtseminarierna har aktuella frågor kring akademins möjligheter och utmaningar belysts utifrån olika teman, inte minst kopplat till samhällets förväntningar på forskning och högre utbildning. I det perspektivet blev akademiskt ansvar ett naturligt tema för den fjärde och avslutande omgången av Humboldtseminarierna. Just kopplingen till samhällsnytta är också en röd tråd igenom rapporten. Författarna skriver utifrån skilda erfarenheter som forskare, lärare och akademiska ledare – inte minst är rektorsperspektivet väl företrätt. Ett annat återkommande ämne är kopplingen mellan akademiskt ansvar och akademisk frihet, där ansvaret inte minst bidrar till att legitimera friheten. Kollegialitet är en viktig fråga för flera av författarna, både som princip för kvalitetsstyrning och som beslutsform. Sammantaget visar de olika bidragen att akademiskt ansvar berör många frågor av stor relevans för forskare, lärare, ledare och studenter, men också för intressenter utanför akademin. Där har författarnas bidrag goda möjligheter att ge nya insikter och inspirera till fortsatta diskussioner inom många olika områden.
|
|
| 31. |
- Frenander, Anders, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Hanson, Elizabeth, et al.
(författare)
-
Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På 1980-talet blev ”brukare” ett modeord i offentlig förvaltning och förvaltningsforskning. Termen betecknar den som använder sig av välfärdsservice (jfr. engelskans service user), eller ”slutmottagare” av offentlig nyttighet eller åtgärd. Brukare av välfärdstjänster vet hur hjälp och service fungerar i praktiken och kan därför ge synnerligen viktig återkoppling enligt devisen: ”Den som har skorna på fötterna vet var de skaver”. Välfärdsorganisationer har all anledning att involvera brukare i planering och policyarbete i syfte att utveckla förmågan att göra rätt saker. Det finns inte mycket dokumentation och forskning kring brukarmedverkan i utvecklingsarbete och forskning på välfärdsområdet. I synnerhet saknas kunskap om hur välfärdstjänster tas emot och realiseras i brukarens livssammanhang. En ambition i doktorandkursen ”brukarmedverkan i forskning och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård, socialt arbete och omsorg” var att samla och presentera kunskaper på området. Kursen genomfördes våren 2009 i ett unikt samarbete mellan Karlstads Universitet, Sheffield University i England, Högskolan i Hedmark i Norge, Hälsohögskolan i Jönköping och Högskolan i Borås/FoU Sjuhärad Välfärd. Texterna i denna bok härrör från kursens föreläsningar och paperarbeten. De ger många exempel på hur brukare kan involveras i forskning och utvecklingsarbete, och presenterar en rad praktiska metoder för brukarsamverkan. Boken rekommenderas till välfärdens politiker och yrkespersoner, till studenter som förbereder sig för välfärdens yrken liksom till forskare och utvecklingsarbetare som vill utveckla samarbete med brukare och brukarorganisationer. Den vänder sig givetvis även till brukare och brukarorganisationer som vill engagera sig i forskning och utvecklingsarbete.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Hjelm, Fredrik, et al.
(författare)
-
Inkluderande medborgarskap : Perspektiv på social hållbar samhällsutveckling: exemplet Norrby
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en tid av polarisering och globalisering blir frågor om gemensamhet och samhörighet, och vad som håller ett samhälle samman, allt viktigare. Syftet med denna skrift är att synliggöra innebörd och utmaningar som rör social hållbar samhällsutveckling. Med utgångspunkt från en specifik stadsdel, Norrby i Borås, exemplifieras och diskuteras den frågan utifrån några skilda perspektiv: hur kultur och delaktighet i samhällsplanering kan främja social hållbar utveckling, äldres livssituation och upplevelse av socialt medborgarskap samt inkluderingsprocesser i utbildning av barn och unga.Innehållet har sin grund i projektet ”Innovationsplattform Norrby”, ett samarbetsprojekt mellan Högskolan i Borås, Borås Stad (inkluderat Borås Energi och Miljö) samt SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) som genomförts under perioden 2013-2015. En del av det arbetet har utgjorts av frågor om ”Inkluderande medborgarskap”, vilket gett underlaget för denna rapport. Ett mål i det arbetet har varit att beskriva och analysera hinder och möjligheter för att främja social hållbar stadsutveckling.Inkluderande medborgarskap innebär en upplevelse av samhörighet och reella, likvärdiga förutsättningar att uppnå basala livsmål. Utgångpunkten är ett relationellt perspektiv som sätter fokus på social tillhörighet och samhörighet och som inrymmer kulturella och sociala dimensioner samt tillgång och tillgänglighet till samhälleliga resurser. Grunden för detta är respekten för alla människors lika värde och solidaritet mellan människor. Sammantaget speglar innehållet i rapporten frågor om möjligheter och utmaningar för att skapa ett socialt hållbart samhälle baserat på välfärd och rättvisa, där människor inte enbart har ett formellt medborgarskap utan även upplevelsen av ett socialt medborgarskap.
|
|
| 36. |
- Hjelmgren, Daniel, et al.
(författare)
-
Kan detaljhandeln bidra till att minska det textila avfallet? : Textilreturen i Ullared – ett experiment om återvinning
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare år och klädberget bara växer. Denna utveckling har bland annat aktualiserat frågan om hur vi kan finna nya system för insamling av de kläder som människor inte längre vill ha. Föreliggande rapport beskriver framväxten av en försöksverksamhet om insamling av kläder - belägen i nära anslutning till en stor shoppingdestination. På insamlingsplatsen - döpt till Textilreturen – kan både hela och trasiga kläder tas emot i stor skala. Genom att beskriva de olika överväganden och beslut som lett fram till Textilreturens slutliga utformning ges kunskap och insikt i projektets komplexitet. Denna kunskap är värdefull för andra företag och organisationer som planerar liknande anläggningar. Rapporten belyser svårigheterna att utveckla lösningar som kan bidra till att förändra människors beteende avseende klädinsamling.
|
|
| 37. |
- Hultgren, Frances
(författare)
-
Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn : delaktighetsprocesser på Malmö Stadsbibliotek
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I september 2013 inleddes arbetet med att skapa en ny barnbiblioteksavdelning på Malmö stadsbibliotek. Projektet gavs namnet Lilla Slottet och utgångspunkten var att skapa en miljö som bygger på barns delaktighet, både under processens gång och i det färdiga biblioteket. Den 2 september 2016 invigdes det nya barnbiblioteket med namnet Kanini. Den här rapporten, som är ett resultat av följeforskning, handlar om de processer som ledde från Lilla Slottet till Kanini, om hur barn kan vara delaktiga i sådana processer och hur delaktighet kan förstås i ett teoretiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv. I ett större sammanhang representerar Kanini utvecklingen av barnbiblioteken i Sverige som är inne i ett dynamiskt utvecklingsskede. En del av drivkraften i den pågående utvecklingen kommer från ambitionen att införliva barnrättskonventionens tankesätt i barnbibliotekets verksamheter, särskilt idén om barns delaktighet. I det forskningsprojekt som beskrivs i denna bok har utgångspunkten varit att undersöka vad delaktighet betyder i relation till barnen och hur delaktighet kan komma till uttryck i barnbibliotekets gestaltning och verksamheter. Rikliga empiriska exempel från Kanini illustrerar barnbibliotekets särart och utmaningar samt barnbibliotekarieidentitetens professionella utveckling. Denna bok visar att barnbiblioteken kan inkludera och involvera även de allra yngsta barnen i delaktighetsprocesser på konkreta och praktiska sätt och att barnbiblioteket kan fungera som en plats där barn kan utöva medborgarskap.
|
|
| 38. |
- Hultgren, Frances, et al.
(författare)
-
Rum för de yngsta : Barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Runtom i Sverige pågår regelbundet aktiviteter där barn och föräldrar bjuds in för att ta del av berättelser, sång, musik, dans, rim och ramsor och annat som omfattas av begreppet ”kultur”. Ett återkommande utgångspunkt i verksamheterna är att besökarna ska vara ”delaktiga”. Men vad är denna delaktighet egentligen och hur uppnår vi den? Boken är resultatet av ett forskningsprojekt, som började med följeforskning av projektet Barnens kulturrum i Borås, och som sedan fortsatte till andra platser i och utanför staden där barn, rum, kultur och delaktighet på olika sätt aktualiserades. Syftet med studien var att undersöka hur ett kulturrum för barn, byggt på barns och föräldrars delaktighet, kan förverkligas. Frågor som diskuteras är t.ex.: Hur kan delaktighet förstås från olika perspektiv och vilka praktiska konsekvenser får olika synsätt på delaktighet.Rikliga empiriska exempel från bibliotek, förskolor och museer illustrerar mångfalden av kulturaktiviteter. Barns lek i institutionsmiljö studeras också och vi ser hur leken kan skapa ”mellanrum” och ”flyktlinjer” för barnen, de vuxna, rummet och tingen. Delaktighetsbegreppet problematiseras genomgående i relation till nationell och internationell forskning och en modell för delaktighet presenteras. Modellen beskriver hur ett kulturrum för barn kan verka för inkludering, ge inspiration och involvera och utmana besökarna. I förlängningen anas ett kulturrum för barn som fungerar som ett forum för aktivt medborgarskap i samhället.
|
|
| 39. |
- Höglund, Lars, et al.
(författare)
-
Från Högskolan i Borås till Humboldt, volym 1
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under våren 2010 genomfördes en serie om fyra seminarier med namnet ”Från Högskolan i Borås till Humboldt: Perspektiv på universitetsidén under 200 år”. Det primära syftet var att diskutera den svenska högskolans roller i en tid präglad av stora förväntningar och motsägelsefulla krav på akademin. Denna rapport utgör en dokumentation av seminarieseriens innehåll. Professor Sven-Eric Liedman skriver med samtidskritisk udd om universitetens historia; professor Mats Benner beskriver och analyserar fyra historiska idealtyper av universitet samt belyser det förändringstryck som högskolesektorn verkar under; professor Kerstin Sahlin riktar intresset mot hur universitet skiljer sig från andra organisationer och ger sin bild av hur detta faktum bör återspegla sig i besluts- och ledningsstrukturer. Seminarieserien och rapporten är ett led i Högskolan i Borås kontinuerligt pågående självreflektion och arbete med frågor som rör professionslärosätets identitet och profil. I rapportens senare del presenteras sex korta reflektioner om och/eller seminarieseriens teman utifrån Högskolan i Borås horisont. Reflektionerna är skrivna av professorer från alla högskolans sex institutioner.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
-
Ledarskap för livskraftiga organisationer
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har sedan lång tid tillbaka varit världsledande när det gäller ett inkluderande ledarskap med en medarbetarorienterad styrning. Utvecklingen sedan 1990-talet har dock medfört att nya ägarformer och en mångfald skilda lednings- och styrningsprinciper har tillkommit som ställer nya krav på ledarskapet, vilket inneburit en rad utmaningar för chefer som utövar ett inkluderande ledarskap.Rapporten grundar sig i en forskningscirkel som rör frågan om svenskt management med ett inkluderande ledarskap fortsatt är relevant i dagens globala värld. I forskningscirkeln har ingått två arbetslivsforskare och fem chefer och ledare i ideell och privat sektor. Gemensamt för alla deltagare är en tro på ett inkluderande ledarskap som ett sätt att leda för att bibehålla och utveckla livskraft i organisationer.Resultatet visar att ett inkluderande ledarskap fortsatt är relevant och har framtiden för sig. Närhet och tillit mellan chef och medarbetare visar sig vara nödvändigt för att kunna utveckla och upprätthålla organisatorisk resiliens eller långsiktig livskraft.
|
|
| 42. |
- Nelhans, Gustaf, et al.
(författare)
-
Resursfördelningsmodeller på bibliometrisk grund vid ett urval svenska lärosäten
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta arbete har sin bakgrund i ett långtgående intresse för kvalitetsvärdering och bibliometriska indikatorers roll i forskningens praktiker samt mer generellt hur forskningens styrformer och genomförande samproduceras i den senmoderna perioden som karakteriserar vår tid. Dessutom hämtar det näring i intresset för bibliotekets och i synnerhet bibliotekariens roll i denna process. Inriktningen på denna studie initierades på uppdrag från rektor vid Högskolan i Borås som ett led i en omvärldsanalys och som underlag för internt utredningsarbete, men kom under arbetets gång att utvecklas till ett fördjupat arbete att mer generellt beskriva hur bibliometriska fördelningsmodeller används vid svenska lärosäten. Arbetet har också bidragit till vidare forskning i vilken fördelningsmodeller vid samtliga svenska lärosäten som innehar forskarutbildningsrättigheter studeras.
|
|
| 43. |
- Nolin, Jan, et al.
(författare)
-
The University of Borås as a sustainable university
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The current text is intended as reflection on the introduction of sustainability into the University of Borås. Furthermore, the aim is to create a resource for discussion, promotion of community values as well as tools for understanding, clarifying and extending sustainability practices within the institution of the University. Following the managerial model of the sustainable university, the aim is to formulate a specific vision and accompanying mission of sustainable university. The vision is articulated in chapter 3 and 4 in terms of three models (managerial, community and research centric) and three concepts (sustainability research, sustainability issues and Sustainable Development Goals (SDGs)). In chapter 5, the mission statement of the University of Borås is elaborated given the vision of the sustainable university. Chapter 6 introduces a specific problem called the integration paradox: that sophisticated integration of sustainable development into all practices often leads to less clarity, visibility and accountability. This also appears as a problem regarding the mission statement and this is further developed in chapter 7. Three strategies are developed in order to deal with the paradox. First, SDGs and what we call the “meta-question of sustainability research” are discussed in chapter 8. The third strategy, sustainability issues, is focused in chapter 9 and 10. Here, sustainability issues are utilized in order to connect university-based expertise with local and global needs, the latter expressed as SDGs. In chapter 11, three strategies currently in use for integrating sustainability into education are presented and discussed: use of SDGs, community oriented activities aimed at raising appreciation/awareness and certification of courses. Chapter 12 deals with ongoing work related to the information management system ISO 14001. Chapter 13 discusses a particular example of an outreach program and positions this in the context of transdisciplinary research. Chapter 14 supplies a closing discussion and also the argument that the sustainable university as an evolving institution is to a considerable extent counteracted through the current system of external funding. Today, researchers have been schooled into loyalty to international disciplinary networks rather than to the local employer. It could be argued that the local University aiming to develop its own strategy for sustainability as well as developing local outreach programs, need more resources for coordinating internal resources.
|
|
| 44. |
- Norrström, Anna, et al.
(författare)
-
Specialpedagogers samverkansuppdrag : en undersökning av en habiliterings samverkan med vårdnadshavare, skolor och förskolor
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dagens samhälle är samverkan en viktig beståndsdel i många yrkesgruppers arbetsuppdrag. Samverkan ses oftast som något eftersträvansvärt och framställs i huvudsak som något posi- tivt. Förhoppningen är att samverkan ska innebära konstruktiva möten och utbyten på en gemensam arena och att en samlad kompetens kan skapa möjligheter för ökad förståelse för gemensamma frågor. Samverkansaktörer handlar dock alltid inom vissa strukturella ramar, och organisatoriska förutsättningar och riktlinjer kan skapa både möjligheter och hinder för reell samverkan.I denna rapport presenteras en kartläggning och analys av en habiliterings specialpedago- gers samverkansmöten med vårdnadshavare och personal på förskolor och skolor. Syftet med rapporten är att studera den specialpedagogiska yrkesgruppens samverkansarbete samt att synliggöra specialpedagogens uppdrag vid habiliteringen. Aspekter som behandlas är bland annat det professionella uppdraget, språkbruk, organisation och struktur.Rapporten vänder sig till dig som organiserar och/eller arbetar med samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, studerar specialpedagogik på högskolenivå eller i övrigt har ett intresse av att fördjupa dig i samverkansfrågor. Sammantaget speglar innehållet i rapporten frågor om möjligheter och hinder för att skapa reella samverkansprocesser. Rapporten kan ge upphov till reflektion och problematiserande kring tvärprofessionella möten och organisation och genomförande av samverkan.
|
|
| 45. |
- Nyström, Maria
(författare)
-
I begynnelsen var ordet : ett vårdvetenskapligt perspektiv på språk och afasi
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett introducerande avsnitt presenteras vårdvetenskap, det ämne som forskningen vilar på. Därpå följer en kortfattad filosofisk och psykologisk betraktelse av människans så unika språkliga förmåga. Efter en kort översikt av hjärnskador som kan leda till afasi följer ett kapitel där rapportens hermeneutiska forskningsansats beskrivs. Därefter ägnas resten av utrymmet åt de verkliga experterna, de afasidrabbade och deras familjer. Resultaten av två intervjustudier presenteras i tre kapitel med fokus på afasins existentiella innebörd, att bistå vid afasi, samt att vara närstående. Personliga berättelser tolkas i ett försök att hitta både individuella variationer och gemensamma mönster i en tillvaro där vardagen präglas av ett allvarligt funktionshinder med varierande behov av hälso- och sjukvård eller kommunala stödinsatser.
|
|
| 46. |
- Persson, Bengt
(författare)
-
Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det svenska utbildningsväsendet genomgår när detta skrivs våren 2011 de mest omfattande förändringarna på decennier. Detta gäller inte bara den högre utbildningen utan kanske i än högre grad grundskolan och gymnasieskolan. Få konsekvensanalyser förefaller emellertid ha gjorts av dessa långtgående reformer, genomförda under så kort tid att varje enskild reforms effekter blir i det närmaste omöjliga att urskilja. Samtidigt finns en ”förändringströtthet” på skolans område liksom inom lärarutbildningen. Kanske var det detta som låg bakom uttalandet av 2008 års lärarutbildningsutredare som vid presskonferensen i samband med överlämnandet av betänkandet En hållbar lärarutbildning till regeringen, hoppades att den nya lärarutbildningen skulle hålla i minst trettio år. Syftet med den här artikeln är att sätta in den svenska lärarutbildningen i ett vidare utbildningspolitiskt sammanhang och relatera 2011 års reform till samtidiga förändringar i främst grundskolan. Det innebär att lärarutbildningens roll och funktion i skärningspunkten mellan å ena sidan demokratiskt fattade beslut om en sammanhållen, inkluderande skola och å andra sidan allt starkare krav på ökad kunskap för konkurrens på en global marknad, kommer att analyseras och diskuteras. Särskilt kommer intresset att riktas mot den tilltagande marginaliseringen av barn och ungdomar som av olika skäl har svårt att klara skolans krav och det ansvar lärarutbildningen har i det sammanhanget.
|
|
| 47. |
- Persson, Nils-Krister, et al.
(författare)
-
Re: en ny samhällssektor spirar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resurser och hållbarhet är nära förknippade. Hållbarhet innebär att hushålla med resurser - materiella, miljömässiga och mänskliga. Och hushållning är per definition kärnan i ekonomi. Man börjar alltmer se framväxten av en hel arsenal av verktyg och förhållnings- och angreppssätt för att bygga hållbarhet. Detta förenas av ett synsätt att det som hitintills setts om avfall och värdelöst, och rent utav besvärligt att ta hand om, nu blir en värdefull resurs. Det glömda och gömda kommer åter. Faktum är att många ord och begrepp kring detta börjar på just åter- eller re- . Internationellt talar man om Redesign, Recycling, Remake, Recycle, Recraft, Reuse, Recreate, Reclaim, Reduce, Repair, Refashion.Vad är då allt detta? Ja, vill man dra det långt, är det inte mindre än framväxten av ett nyvunnet sätt att tänka, ja av en ny samhällssektor, en bransch och en industri, sammanbundet av filosofin att återanvändningen, spillminskningen, vidarebruket, efterlivet anses som viktiga faktorer för ett miljömedvetet samhälle. Re: blir paraplytermen för detta. I denna antologi av forskare från skilda discipliner vid Högskolan i Borås lyfts ett antal av dessa begrepp inom Re: fram.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Salomonson, Nicklas
(författare)
-
Problematiska servicemöten och hur frontpersonal hanterar dem
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Alla servicemöten mellan frontpersonal och kunder är inte harmoniska. Kunder agerar ibland avvikande och uppvisar negativa beteenden som skapar problem för företaget, anställda och andra kunder. Studien som baseras på intervjuer med frontpersonal som arbetar i kassa och varubyte på Gekås Ullared syftar till bidra med kunskap om vilka typer av beteenden som kunder uppvisar när de bär sig illa åt, möjliga orsaker till det och hur personal hanterar dessa situationer. Studien visar för det första hur kunder bär sig illa åt. Verbala påhopp i form av svordomar och höjd röst (skriker) verkar dominera men att det ibland även förekommer nedvärderande uttryck i form av förolämpningar och skällsord. För det andra visar studien att personal lyfter fram stress, trötthet och trängsel men även blodsockerfall bland kunder som möjliga orsaker till varför kunder bär sig illa åt. En gemensam nämnare för flera av de uppkomna situationerna är att kunden reagerar på någon policy som företaget har. För det tredje visar studien hur frontpersonal agerar för att hantera kunder som bär sig illa åt. Före händelsen handlar det mycket om att föreslå lösningar till ledningen som förebygger det. Det kan även vara att personal (i kassan) förvarar varandra om kunder som tidigare burit sig illa åt. Under händelsen lyfter personal fram vikten av att lugna kunden genom att resonera, föreslå lösningar och själv agera lugnt i situationen. Att låta kunden prata och inte säga emot. Efter händelsen handlar det mycket om att prata ut och ventilera situationen med kollegor men även att gå undan (kunders och kollegors) blickar för att avreagera sig.
|
|
| 50. |
- Sandman, Lars
(författare)
-
Tvärvetenskap, vårdvetenskap och etik
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna text baseras på ett kortare seminarieinlägg på temat tvärvetenskap och ska ses som en uppsättning personliga reflektioner kring detta tema (med viss teoretisk förankring) utifrån min erfarenhet av att ha verkat i två mycket olika akademiska miljöer – den vårdvetenskapliga som jag verkar i nu och den filosofisk-etiska där jag har min utbildningsbakgrund. Två miljöer där man förefaller förhålla sig olika till frågan om tvärvetenskap när det gäller det egna ämnesområdet. Samtidigt har jag som vårdetiker nästan genomgående i min akademiska karriär verkat inom ramen för tvärvetenskapliga projekt och oftast varit tvungen att i min egen forskning förhålla mig till andra ämnesområden – framför allt vårdvetenskap och medicin.
|
|
