| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Alström, Per
(författare)
-
Ordning i klassen! Taxonomi & systematik - exempel från fåglarnas värld (del 1)
- 2014
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 109, s. 28-41
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vad är en art? Varför betraktar somliga nordlig och sydlig gulärla som olika arter, medan andraklassificerar dem som samma art? Varför skiljer sig artantalet så mycket mellan olika listor övervärldens fågelarter, och vilken lista är rätt? Varför byter vissa arter släkte, och hur kommer detsig att vissa släkten omfattar många arter medan andra bara består av en enda art? Är falkarverkligen närmare släkt med tättingar än med hökar? Kan DNA-analyser besvara alla frågor?
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Malte, 1941, et al.
(författare)
-
Biologisk mångfald föröds av jordens folkökning – nonchaleras av miljörörelser och media
- 2023
-
Ingår i: Fauna och flora : populär tidskrift för biologi. - 0014-8903. ; 118:3, s. 28-36
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Världens ohållbara folkökning leder till miljöförstörelse och minskande biologisk mångfald. Vi har utplånat det mesta av jordens tidigare rika fauna av stora däggdjur. Idag är vår och tamdjurens biomassa 50 gånger större än för alla andra landdäggdjur tillsammans! Ändå har stora delar av miljö- rörelsen märkligt nog tystnat om världens snabba folkökning, som behöver hejdas snarast möjligt med de humanitära medel som står till buds.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Nya Artportalen
- 2013
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 108, s. 2-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Bartsch, Hans, et al.
(författare)
-
Dyster svävfluga åter i farten i Dalarna
- 2007
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 102:3, s. 50-54
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Villa occulata was found in a bog in the province of Dalarna, Sweden in 2005 and 2006. Extended search for the species in 2007 showed it to be regularly present in similar mires in the same area. This indicates that the species is resident in Sweden and opens the possibility for further studies of its poorly known distribution and biology. The species seems to be confined to bogs which may explain why it has gone largely unnoticed. The paper summarizes the present state of knowledge.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Benktson, Lars G.
(författare)
-
Seychellernas heliga dalgång
- 1996
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; :5/6, s. 33-38
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 18. |
- Berggren, Matz, 1950
(författare)
-
Invasiva, asiatiska krabbor längs Västkusten
- 2017
-
Ingår i: Fauna och Flora. - 0014-8903. ; 112:4, s. 22-26
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler fynd av blåskrabba och penselkrabba görs i svenska vatten – arterna är invasiva och utgör ett hot mot vår inhemska strandkrabba. De flesta blåskrabbor har fångats av krabbfiskande barn!
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Berggren, Matz S., 1950, et al.
(författare)
-
Kräftgång för Ullhandskrabban
- 2010
-
Ingår i: Fauna & Flora. - 0014-8903. ; 105:3, s. 12-17
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 21. |
- Berggren, Matz S., 1950
(författare)
-
Nya fynd av kräftdjur vid den svenska västkusten
- 2013
-
Ingår i: Fauna & Flora. - 0014-8903. ; 108:3, s. 42-44
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Två mycket intressanta fynd av kräftdjur har rapporteras in till mig nu under augusti månad 2013. Det rör sig om den sällsynta brackvattensräkan och en för landet ny krabba som är en s.k. invasiv art.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Berggren, Matz S., 1950
(författare)
-
Ännu en blåskrabba påträffad i Göteborgs skärgård
- 2015
-
Ingår i: Fauna och Flora. - 0014-8903. ; 110:3, s. 36-38
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En asiatisk blåskrabba har fångats vid Lappösand badplats på Hönö i Göteborgs skärgård. Det är den tredje blåskrabban som fångats på tre år och dessutom den andra på samma plats. Arten är invasiv och utgör en risk för ekosystemet på grunt vatten
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Boström Andersson, Rut, 1949-
(författare)
-
Bräkbock och mosspytta : fantasieggande fågelnamn
- 1996
-
Ingår i: Fauna och flora. - Stockholm : Naturhistoriska riksmuseet. - 0014-8903. ; 91:5/6, s. 25-32
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bräkbock and mosspytta - bird-names that trigger our fantasy
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Boström, Sven
(författare)
-
Antarktis okända små djur
- 2021
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 116:3, s. 40-48
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Almost 370 samples were collected from three typesof habitats, viz. fellfield soils, mosses and ornithogenicsoils, on 14 mountain outcrops penetrating the ice sheet(nunataks) and one oasis in Dronning Maud Land, EastAntarctica. The samples were analyzed for metazoan microfauna(nematodes, rotifers and tardigrades). Studiesreveal that the populations of microfauna are patchilydistributed. Fauna composition of the microscopic animalswas found to vary greatly also among samples fromsimilar types of habitats. The presence of seemingly similarhabitable sites lacking microfauna and sites withdifferent combinations of animal taxa indicates that randomcolonization processes as well as local environmentaland historical factors might influence fauna compositionin specific habitable patches.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Boström, Sven, et al.
(författare)
-
Havsbottens mikroskopiska hajar
- 2022
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 117:1, s. 44-48
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 32. |
- Boström, Sven
(författare)
-
Kvalster - våra minsta husdjur
- 2022
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 117:1, s. 32-37
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 33. |
- Boström, Sven
(författare)
-
Ny biografi om Axel Ohlin
- 2017
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 112:3, s. 39-40
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Boström, Sven, et al.
(författare)
-
Variationsrika rundmaskar
- 2020
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 115:4, s. 48-53
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Carlberg, Tomas
(författare)
-
Galápagos – från urtid till nutid
- 2013
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 108, s. 32-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 38. |
- Carlberg, Tomas
(författare)
-
Massor av mossor i Fiby urskog
- 2013
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 108, s. 8-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Carlberg, Tomas
(författare)
-
Trekking i Tibet
- 2013
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 108, s. 26-33
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 42. |
- Casini, Michele
(författare)
-
Östersjöns torskar illa ute
- 2019
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 114, s. 2-9
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Torsken i Östersjön är illa ute och håller på att försvinna. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre, samtidigt som andelen stora fiskar blir allt lägre. Orsakerna är många: högt fisketryck, sämre syresituation, förändrad födotillgång, ett ökat antal sälar samt en ökad mängd parasiter. Frågans komplexitet innebär att det inte finns en enda enkel förklaring – och inte heller en enda enkel lösning. Det akuta läget kräver att torsk-fångsten stoppas, men det räcker inte om vi ska rädda torsken på lång sikt. För det krävs ett helhetsgrepp. Vi måste lyfta blicken och se torskproblematiken ur ett ekosystemperspektiv.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- de Jong, Johnny
(författare)
-
Gåta vart fladdermössen tar vägen på vintern
- 2021
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 116, s. 30-37
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Sverige går fladdermöss i vinterdvala från september till april, men övervintringens längd varierar en hel del beroende på temperaturen under höst och vår. Det finns flera miljoner individer av fladdermöss i Sverige. En viss andel migrerar ner till kontinenten på hösten, men de allra flesta stannar förmodligen under vintern. Vi har några välkända övervintringsplatser som till exempel Sala silvergruva, Karlsborgs fästning, Tabergs gruva, Kleva gruva och ett antal militära fort i Stockholms skärgård. Men sammanlagt hittar vi bara några hundra fladdermusindivider. Var finns resten av alla fladdermöss? Vi presenterar här helt nya data baserat på 35 års inventeringar i Stockholms skärgård. Resultatet påvisar en minskning av vår nyligen rödlistade nordfladdermus. Men vilka slutsatser kan vi egentligen dra från övervintringsdata?
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- de Jong, Johnny, et al.
(författare)
-
Nya svenska namn på Europas fladdermöss
- 2015
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 110, s. 36-42
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den taxonomiska forskningen har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Den har ibland medfört sammanslagningar av olika arter, men oftare resulterat i att arter har splittrats genom att olika underarter upphöjts till arter. Forskningen har också medfört upptäckt av kryptiska arter, dvs. arter som morfologiskt varit svåra eller omöjliga att skilja från en närbesläktad art men för övrigt uppfyllt kraven för en god art. För fladdermössen har denna taxonomiska revolution fått stora konsekvenser, och antalet arter har ökat avsevärt. Detta har också medfört behov av svenska namn på ett antal nya arter.
|
|
| 48. |
- de Jong, Johnny
(författare)
-
Vitnossjuka – nytt hot mot fladdermöss
- 2012
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 107, s. 34-39
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Benämningen vitnossjuka kommer från det engelska ”White nose syndrome (WNS)”, en nyligen upptäckt svamporsakad sjukdom som drabbar fladdermöss. Vitnossjuka utgör ett allvarligt hot främst för fladdermöss i Nordamerika, där utbrott av sjukdomen har orsakat upp till hundraprocentig dödlighet bland övervintrande fladdermöss inom vissa grottsystem. Sedan sjukdomen upptäcktes 2006 har uppskattningsvis flera miljoner fladdermöss dött. Fortsätter sjukdomen att sprida sig kan det leda till utrotning av hotade fladdermusarter, och kraftig decimering av arter som är vanliga idag.
|
|
| 49. |
- De Wit, Pierre, 1978
(författare)
-
Grania maricola
- 2006
-
Ingår i: Fauna & Flora. - 0014-8903. ; 101:2
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 50. |
- Dunér, David
(författare)
-
Entomologins grunder
- 2024
-
Ingår i: Fauna och Flora: populär tidskrift för biologi. - 0014-8903. ; 119:1, s. 47-48
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
