SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L773:0039 646X "

Sökning: L773:0039 646X

  • Resultat 1-50 av 209
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al. (författare)
  • Årtusenden av brukande födde Herröns mångfald
  • 2021
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 115:4, s. 236-245
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I denna artikel önskar vi förmedla något av det komplexa sambandet mellan natur och kultur uttryckt i småskaliga odlingslandskap och ge argument till varför dessa mat-landskap med rötter i förhistorien har ett mycket stort värde för en hållbar framtid. De tre syskonen Erik, Asta och Ragnar Andersson var de sista som bedrev traditionellt jordbruk på Herrön i Bohuslän. När det sista syskonet hade gått bort 1993 blev deras gård naturreservat. Författarna inventerade ön 1980. En återinventering 40 år senare visar att en hel del av den unika floran bevarats, medan andra arter har gått förlorade sedan syskonens regelbundna slåtter upphörde.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Backéus, Ingvar, 1945-, et al. (författare)
  • "Det har vi vetat hela tiden!" : akademikerna och lövängen för hundra år sedan
  • 2019
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 113:3/4, s. 219-231
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Mown meadows with scattered trees were a characteristic of the old Swedish landscape.  It has been an established truth that the botanists, particularly R. Sernander and H. Hesselman, did not understand that the meadows would turn into forests when abandoned, whereas the human geographer M. Sjöbeck in several publications from 1927 onwards made this clear. This view was supported by, i.a,. L.-G. Romell. We have scrutinized the literature and the minutes of the Plant Biology Seminar in Uppsala from 1892 to 1944, in order to understand Sernander’s views. Hesselman considered the matter uncertain. Sernander probably understood the dynamics also before 1927, but his standpoint was influenced by a wish to restore the postglacial broadleaved forests of which he saw the meadows as degraded relicts. This could be done by leaving meadows for free development. Gradually he saw the need also to maintain meadows and the cultural landscape as such. Several other botanists, e.g. G. Samuelsson and G. Einar Du Rietz, already early on understood the dependence of meadows on human management. 
  •  
6.
  •  
7.
  • Backéus, Ingvar (författare)
  • Dynamik och evolution på de östafrikanska bergen
  • 2017
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 111:5, s. 228-239
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A brief overview of the conspicuous alpine flora and vegetation of the East African mountains is presented. 
  •  
8.
  • Backéus, Ingvar (författare)
  • Ett etnobotaniskt livsverk
  • 2015
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 109:6, s. 346-347
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Vagn J. Brøndegaard skrev mer än 1600 artiklar om allt som hade med relationen mellan växter och människor att göra. Många av dessa har nu ställts samman i två vackra volymer.
  •  
9.
  • Backéus, Ingvar (författare)
  • Grönlands växtvärld
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 106:1, s. 11-23
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Flora, vegetation and land-use history of Greenland are briefly described. The species-poor flora is Arctic. Thirteen endemic taxa may have survived the glacial period on Greenland.The latitudinal vegetation zones extend from High Arctic deserts to Low Arctic heaths with erect shrubs. A small area in the SW is Subarctic with elfin forests and meadows. A corresponding altitudinal zonation is also described.Greenland was colonised 1000 years ago by both Inuits and Norse settlers. The latter practised animal husbandry in the Subarctic SW. Hay-making was extensive on fertilized and irrigated fields. Extensive deforestation and land degradation took place, until the Norse population disappeared in the 15th century. It is argued that the decreasing population on Iceland during late medieval times made it possible for the Greenlandic Norse to move there. Modern sheep holdings have again caused land degradation. Notes on small-scale forest plantation and on ethnobotany are given.
  •  
10.
  •  
11.
  •  
12.
  • Backéus, Ingvar (författare)
  • I västerled till Shetland
  • 1983
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 77, s. 26-
  • Recension (populärvet., debatt m.m.)
  •  
13.
  • Backéus, Ingvar (författare)
  • Kartläggningen av nationallandskapet
  • 2004
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 98:3-4, s. 207-212
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • The late 19th and early 20th century was a time of intensive geological surveys, carried out in an atmosphere of national romanticism. This period has been described in a recent book by science historian Christer Nordlund, which is here presented and commentd on. Of special interest in Sweden was the issue of posglacial land upheaval and its consequencies for the development of the Baltic Sea. Special emphasis in the book is put on the importance of the geological results for plant geography and archaeology. The two botanists Gunnar Andersson and Rutger Sernander were active in this borderland between botany and geology. As scientists they represented very different mentalities and they soon became enemies. Andersson remained sceptical of the postglacial climate scheme developed by Blytt and Sernander, which he considered founded on too few data. A major scientific schism developed which culminated at the International Geological Congress in Stockholm in 1910. Nordlund is probably right in his view that the interdisciplinary work in the late 19th century relating to historical plant geography and geological development had an impoartant impact on early ecology and its formation as a science.
  •  
14.
  • Backéus, Ingvar (författare)
  • Myrar i Örebro län
  • 1984
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 78, s. 21-44
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
  •  
15.
  • Backéus, Ingvar, 1945- (författare)
  • Om São Tomé, begonior och öar i havet
  • 2018
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 112:1, s. 32-40
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A brief overview of the vegetation of São Tomë and Príncipe is presented. The several endemic and large species of Begonia on the islands are discussed in more detail.
  •  
16.
  •  
17.
  •  
18.
  • Backéus, Ingvar, 1945-, et al. (författare)
  • Var Sellingaffären kulmen på en sekellång botanisk konflikt?
  • 2018
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 112:6, s. 380-393
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The 1950s saw a series of miscarriages of justice against public persons in Sweden. In one of these, the Royal Swedish Academy of Sciences tried to force Olof Selling from his professorship in paleobotany at the Swedish Museum of Natural History, on the basis of mental illness, but this failed after a long and public calamity. In his book Naturen inför rätta [Nature facing trial], Keith Wijkander (2017) claims that Selling was the victimof a century-long conflict between botanists in Uppsala and Stockholm,and places Selling in the Uppsala camp. We try to give a more balanced picture of the relationships between plant ecology in Uppsala and Stockholm during the early 20th century. R. Sernander, L.-G. Romell and G. E. Du Rietz are among the main actors. The fierce debates between the two camps make this an interesting period in Swedish botany.
  •  
19.
  • Beckman, Jenny (författare)
  • Amatörbotanikens 1900-tal
  • 2007
  • Ingår i: Svensk botanisk tidskrift. - 0039-646X. ; 101:1, s. 55-64
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
  •  
20.
  • Bergstedt, Johan, et al. (författare)
  • Förändringar i Eklandskapet 1927 till 2013: i den första riksskogstaxeringens fotspår
  • 2017
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 111:6, s. 331-343
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Transects covering 90 km inan area south of Linköping in the province of Östergötland, SE Sweden, were relocated and reinventoried in 2013 using the same methodology as in the first national forest inventory of 1927. Data for land-use, forest type and species-specific tree sizes were obtained and compared with values from 1927. The results show that arable fields and pastures have decreased, while forests and areas covered by roads etc. have increased considerably. Picea abies has increased more than Pinus sylvestris. The reasons for the changes are discussed.
  •  
21.
  •  
22.
  • Björn, Lars Olof (författare)
  • Brännässlor–inte bara ogräs
  • 2018
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 112:2, s. 111-115
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Stinging nettles are not always appreciated, but have been used for spinningyarn and weaving since the Bronze Age, and have also been much used in folk medicine. They are used as food for caterpillars of several of our most beloved butterflies, but area lso victims of an interesting parasitic plant, the dodder.And they can be used to make a delicate soup!
  •  
23.
  • Björn, Lars Olof, et al. (författare)
  • Dinoflagellater : Hopplock från livets smörgåsbord
  • 2005
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 99:1, s. 7-16
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The dinoflagellates constitute a group within the protistan supergroup Alveolata, and can be referred neither to the plant nor the animal kingdom. They swim about using two flagella and are able to orient using various stimuli. About half the living dinoflagellate species are capable of oxygenic photosynthesis, but most of them complement this with capture of prey. Some live ebtirely by capturing small organisms, others are parasites. Some species are able to emit light. The group has a long evolutionary history, and almost as many extinct species as extant ones have been described. Most remarkable is the way the photosynthetically potent dinoflagellates have aquiered their chloroplasts by endosymbiosis with photosynthetic organisms from many different groups. In some cases repeated endosymbiontic events have taken place.
  •  
24.
  • Björn, Lars Olof, et al. (författare)
  • Dinoflagellater – hopplock från livets smörgåsbord [Dinoflagellates – collections from the smorgasbord of the living world]
  • 2005
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 99, s. 7-16
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • The dinoflagellates constitute a group within the protistan supergroup Alveolata, and can be referred neither to the plant nor the animal kingdom. They swim about using two flagella and orient using various stimuli. About half of the species are capable of oxygenic photosynthesis, but most of them complement this with capture of prey. Some live entirely by capturing small organisms, others are parasites. Some species are able to emit light. The group has a long evolutionary history, and almost as many extinct species as extant ones have been described. Remarkable is the way the photosynthetically potent dinoflagellates have acquired their chloroplasts by endosymbiosis with photosynthetic organisms from many different groups. In some cases repeated endosymbiotic events have taken place.
  •  
25.
  • Björn, Lars Olof, et al. (författare)
  • Fotosyntesprocessens evolution
  • 2008
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 102:6, s. 297-305
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Fotosyntesen är växternas fantastiska och för oss livgivande metod att med hjälp av energin i solljuset omvandla luftens koldioxid till växtbiomassa och syre. Men många lägre organismer har en fotosyntes som inte producerar nŒgot syre, medan åter andra organismer kan binda koldioxid med hjälp av någon annan energikälla än solljuset. Lars Olof Björn och Jan Bergström reder ut begreppen.
  •  
26.
  • Björn, Lars Olof (författare)
  • Fräknar – en liten kvarleva av en fordom mäktig ätt
  • 2020
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 114:1, s. 16-21
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Det finns inte fler än ungefär femton fräkenväxter i hela världen. Men under karbon- och permtiden för ungefär 300 miljoner år sedan var de mycket vanliga, och mycket större.
  •  
27.
  •  
28.
  • Björn, Lars Olof (författare)
  • Ipomoea – sötpotatisens släkte
  • 2016
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 110:5, s. 316-320
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The genus Ipomoea (Convolvulaceae) is briefly presented. Well known representatives include sweet potato and morning glory.
  •  
29.
  • Björn, Lars Olof, et al. (författare)
  • Kiselalgernas egendomliga evolutionshistoria
  • 2010
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 104:1, s. 32-38
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Kiselalger finns över nästan hela jorden och står för en stor del av jordens samlade fotosyntes. Deras kloroplaster härstammar från rödalger, men resten av deras celler kommer från andra håll. Kiselalgerna har många gener vilkas närmaste släktingar återfinns hos djur, svampar, grönalger eller olika bakterier.
  •  
30.
  •  
31.
  • Björn, Lars Olof, et al. (författare)
  • Koraller och dinoflagellater — ett marint partnerskap
  • 2006
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 100:4, s. 263-270
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Most reef-building corals live in partnership with so-called zooxanthellae in a mutually dependent way. Zooxanthellae are unicellular algae (dinoflagellates) inside the coral polyps, and by their photosynthesis they contribute to the sustenance of the coral. Corals already existed during the Cambrian period, more than 500 million years ago, bu these were very different from today's reef-building species. The scleractinians or stony star corals, the main structural component in modern reefs, did not appear until after the great end-Permian extinction 261 million years ago. The dinoflagellate genus Symbiodinium, which forms the symbiosis with the corals, also stems from this time. The coral reefs of the world, the marine ecosystems with the highest biological diversity, are now endangered due to coastal "development", oil spills and other local pollution, acidification due to atmospheric carbon dioxide increase, and climate change.
  •  
32.
  • Björn, Lars-Olof, et al. (författare)
  • Koraller och zooxantheller : ett marint partnerskap
  • 2006
  • Ingår i: Svensk botanisk tidskrift. - 0039-646X. ; 100:4, s. 263-270
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • De flesta revbildande koraller lever i ett ömsesidigt beroende med så kallade zooxanteller, encelliga alger som lever inuti koralldjuret och som med hjälp av sin fotosyntes bidrar till försörjningen.
  •  
33.
  • Björn, Lars Olof (författare)
  • Prunus : Vackert, gott och giftigt för människor och djur
  • 2018
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 112:5, s. 318-328
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The large genus Prunus has many cultivated species. Many Prunus fruits are edible, but also wood and other plant parts are used for various purposes.
  •  
34.
  • Björn, Lars Olof (författare)
  • Sinnesorganet i växtrotens spets
  • 2018
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 112:1, s. 50-56
  • Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • A popular overview of recent research into the various sensory organs of the plant root is given.
  •  
35.
  • Björn, Lars Olof, et al. (författare)
  • Så spred sig tobaken över världen.
  • 2020
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 114:2, s. 78-82
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Tobaksrökning är som tur är på nedåtgående i de flesta länder. Ändå är tobaksodlingen fortfarande en stor industri och många hoppas på att hitta nya användningsområden för denna giftiga växt. Lars Olof Björn och Ingvar Kärnefelt berättar tobakens historia ur ett både botaniskt och mänskligt perspektiv.
  •  
36.
  • Björn, Lars Olof (författare)
  • Växternas förhållande till aluminium
  • 2021
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 115:2, s. 100-103
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Hur klarar växterna av världens vanligaste metalliska grundämne, nämligen aluminium? Mycket av världens samlade kunskap om hur aluminium påverkar våxter kommer fån tebusken, men både tomtskräppa och mattlummer samlarpå sig aluminiumjoner. Följ med på en biokemisk resa i växternas värld!
  •  
37.
  • Bolmgren, Kjell, et al. (författare)
  • Vårtecken i samhällets tjänst.
  • 2010
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. ; 104, s. 45-51
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
38.
  •  
39.
  •  
40.
  • Brunet, Jörg, et al. (författare)
  • Visst gör små lövskogar nytta!
  • 2020
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 114, s. 116-121
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Varför behöver vi biologisk mångfald? Jessica Lindgren och medförfattare använder ett naturvetenskapligt angreppssätt för att visa hur små lövskogar har förvånansvärt stor betydelse för människor och annat levande.
  •  
41.
  • Bååth, Erland, et al. (författare)
  • Micro fungi in Swedish coniferous forest soils
  • 1978
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 72:4, s. 343-349
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Microfungi represent an important part of the fungal flora in coniferous forest soils and they play a significant role in the decomposition processes. Common genera and species isolated at 3 sites in Sweden, 2 of which have well developed Fe podzol soil profiles are presented. Fungal isolations were made with a soil-washing technique from 5 soil horizons. Aureobasidium and Cladosporium were only isolated in the uppermost layers, Penicillium was most common in the organic layers, while Oidiodendron and Tolypocladium were most frequent in the mineral horizons. The most common genus, Mortierella, was evenly distributed between the horizons, but many of the species within the genus showed preferences for specific soil layers. Some factors which may influence the vertical distribution of the fungi are suggested: composition and concentration of the substrate, pH, temperature, moisture content and biological interactions.
  •  
42.
  •  
43.
  •  
44.
  • Cronberg, Nils (författare)
  • Okänt vatten – på spaning efter försummade grönalger
  • 2010
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 104:4, s. 274-282
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • An account is given of the general morphology, reproductive biology, ecology and historical exploration of the green alga order Oedogoniales. About 150 species belonging to the genera Oedogonium and Bulbochaete have been recorded from Sweden during the period 1864–1964. Notably, more than 80 taxa were described as new for science based on material from Swedish sites by the Scandinavian algologists. Almost one hundred sites for the original collection of these taxa have been possible to locate, most of which today are destroyed or strongly changed.
  •  
45.
  •  
46.
  •  
47.
  • Dahl, Åslög, 1955, et al. (författare)
  • Se klimatförändringarna med egna ögon – gör fenologiska observationer.
  • 2008
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 102:1, s. 19-26
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Med den förestående klimatförändringen finns ett ökat behov av att veta hur arter och växtsamhällen påverkas, Svensk naturvård har genom åren haft stor nytta av alla de botanister som på fritiden inventerat den svenska floran. Författarna vill här uppmana till en ny angelägen insats. I dag finns tekniken att rapportera fenologiska observationer som datum för lövsprickning, blomning eller fruktmognad på ett enkelt sätt.
  •  
48.
  •  
49.
  • Ekelund, Nils, 1956- (författare)
  • Ljusrörelser hos mikroorganismer
  • 1988
  • Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 82, s. 333-336
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
50.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 209
Typ av publikation
tidskriftsartikel (198)
forskningsöversikt (7)
recension (4)
Typ av innehåll
refereegranskat (86)
populärvet., debatt m.m. (63)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (60)
Författare/redaktör
Sundberg, Sebastian (21)
Björn, Lars Olof (15)
Tyler, Torbjörn (15)
Backéus, Ingvar (12)
Karlsson, Thomas (10)
Aronsson, Mora (9)
visa fler...
Kärnefelt, Ingvar (9)
Fröberg, Lars (7)
Milberg, Per (6)
Pleijel, Håkan, 1958 (6)
Thor, Göran (5)
Johansson, Victor (5)
Backéus, Ingvar, 194 ... (5)
Nilsson, Sven (4)
Lönnell, Niklas (4)
Hedenäs, Lars (4)
Rydin, Håkan (4)
Arup, Ulf (4)
Götmark, Frank, 1955 (3)
Brunet, Jörg (3)
Svensson, Roger (3)
Dahlberg, Anders (3)
Hallingbäck, Tomas (3)
Ryde, Ulf (3)
Wissman, Jörgen (3)
Swenson, Ulf, 1959- (3)
Edqvist, Margareta (3)
Cronberg, Nils (3)
Knutsson, Tommy (3)
Ekelund, Nils, 1956- (3)
Fritz, Örjan (3)
Gunnarsson, Urban (3)
Hytteborn, Håkan (2)
Hanson, K. (2)
Niklasson, Mats (2)
Milberg, Per, 1959- (2)
Ranius, Thomas (2)
Hultengren, Svante (2)
Lönn, Mikael (2)
Bergman, Karl-Olof (2)
Götmark, Elin, 1979 (2)
Andersson, Ulla-Brit ... (2)
Flodin, Per (2)
Snäll, Tord (2)
Thulin, Mats (2)
Ekelund, Nils (2)
Ståhlberg, David (2)
Ekman, Stefan (2)
Ekman, Stefan, 1965- (2)
Axelsson, Anna-Lena (2)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (69)
Uppsala universitet (46)
Sveriges Lantbruksuniversitet (40)
Naturhistoriska riksmuseet (16)
Linköpings universitet (12)
Göteborgs universitet (11)
visa fler...
Umeå universitet (6)
Mittuniversitetet (5)
Stockholms universitet (3)
Malmö universitet (3)
Högskolan Kristianstad (2)
Högskolan i Gävle (2)
Chalmers tekniska högskola (2)
Södertörns högskola (1)
Högskolan i Skövde (1)
visa färre...
Språk
Svenska (190)
Engelska (19)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (185)
Lantbruksvetenskap (14)
Humaniora (4)
Samhällsvetenskap (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy