SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "L773:0039 6591 "

Sökning: L773:0039 6591

  • Resultat 1-50 av 502
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Aagaard, Marianne, 1985- (författare)
  • Tredjemans svikliga förledande - Kan en godkänd betalningstransaktion vara obehörig?
  • 2024
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4, s. 323-342
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Att ett stort antal bankkunder blir av med sina pengar genom bedrägerier är ett samhällsproblem. Specialregleringen i betaltjänstlagen erbjuder i vissa fall ett skydd för kunden, men bara när transaktionen som genomförts är obehörig. Gränsdragningen mellan behöriga och obehöriga transaktioner har därför mycket stor praktisk betydelse för den enskildes möjlighet att få sitt konto återställt efter ett bedrägeri. Men hur förhåller sig den betaltjänsträttsliga specialregleringen till våra sedan länge gällande avtalsrättsliga ogiltighetsregler, och kan en i och för sig godkänd transaktion ändå bedömas vara obehörig, därför att kunden har blivit svikligen förledd att godkänna transaktionen?
  •  
2.
  • Adestam, Johan, 1982-, et al. (författare)
  • Avtalsbrott och skadestånd : skuldprincipen i svensk avtalsrätt
  • 2021
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 48-60
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Sedan länge är skuldprincipen den rådande huvudregeln i svensk rätt i fråga om skadestånd till följd av avtalsbrott. Detta innebär att svensk avtalsrätt bygger på ett oaktsamhetskrav. Det skriver författarna i denna replik till Christina Ramberg (SvJT 2020 s. 589).
  •  
3.
  • Adestam, Johan, 1982-, et al. (författare)
  • Avtalsrättsligt medhjälparansvar
  • 2022
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2022:1, s. 98-123
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det inomobligatoriska medhjälparansvaret har länge ansetts bygga på oskrivna tillräknanderegler. Anta att B anlitar C för att utföra något som uppfyller B:s avtalsförpliktelse mot A och att C orsakar A skada genom handlingen eller underlåtelsen H. Frågan om B:s skadeståndsansvar mot A ska enligt dessa regler avgöras på samma sätt som om B själv hade företagit H. De centrala frågorna blir då om H strider mot någon avtalsförpliktelse som B har mot A och om C har företagit H på ett sådant sätt att den i relationen mellan A och B tillämpliga ansvarsgrunden (t.ex. oaktsamhet) är uppfylld. Den traditionella bilden har emellertid utmanats i litteraturen och även i prejudikatet NJA 2018 s. 301. Artikeln argumenterar för att de konkurrerande beskrivningarna är omotiverade och att gällande rätt alltjämt svarar mot den traditionella bilden.
  •  
4.
  • Agius, Maria, 1981- (författare)
  • Åberopande av nödläge inom folkrätten
  • 2008
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm : Svensk juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 133-145
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Den moderna folkrätten har ett utstuderat system för ansvarsutkrävande när en stat svikit de plikter man åtagit sig i förhållande till andra stater. Inom statsansvarsrätten finns dock ett antal ansvarsfrihetsgrunder. En av de mer kontroversiella är den s.k. nödlägesinvändningen. Nödläge har kommit upp i ett antal intressanta internationella rättsfall under de senaste decennierna, bl.a. rörande åtgärder för att skydda miljön, humanitära interventioner och internationell terroristbekämpning. Trots att det fortfarande är ett kontroversiellt institut är det tydligt att stater under vissa omständigheter undgår ansvar för folkrättsbrott om de handlat av nöd. Frågan som diskuteras här är huruvida möjligheten att avvika från internationella åtaganden med hänvisning till ett nödläge kan vara skadlig för den internationella rättens utveckling. Staters tillit till internationella rättsregimer kan skadas och deras benägenhet att reglera sina mellanhavanden i traktatsform minska. Nödlägesinstitutet är dock starkt kringskuret i internationell praxis. Vidare medför det inte att beteendet är att anse som i sig lagligt. Nödläge kan därför i vissa avseenden utan större fara för den internationella rättsordningen utgöra en nödvändig säkerhetsventil.
  •  
5.
  • Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964- (författare)
  • Kunskap och politik - mellan nonchalans och teknokrati
  • 2011
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :8, s. 764-771
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Förhållandet mellan kunskap och politik är inte okomplicerat. Kun­skapsstyrning kan nämligen utgöra minst två helt olika hot mot cen­trala demokratiska värden. Utredningar kan bli till tomma ritualer som motverkar sitt eget syfte och ger utrymme för kunskapsnonchalans. Men de kan också leda till att öppna diskussioner baserade på poli­tiska värderingar överges för vad som kan beskrivas som ett expert­välde. Kommittéväsendet har historiskt sett placerat sig i en delibe­rativ mittenposition där politiker och experter utifrån sina olika ut­gångspunkter försökt resonera sig fram till en ”bästa lösning”. Frå­gan är dock om de förändrade förutsättningarna för utredningarna riskerar att verksamheten antingen nonchaleras eller att den överlåts åt experter.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Alexius-Borgström, Katarina, 1967- (författare)
  • Argument för och emot inrättande av en Djurombudsman
  • 1999
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 84:10, s. 968-986
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under 1980- och 1990-talen har i Sverige inrättats ett flertal s. k. intresserepresentativa ombudsmän. Mot bakgrund av bl. a. den etiska och rättspolitiska debatt som numera pågår om djurens ställning i olika sammanhang diskuteras i denna artikel frågan om det nu inte är dags att de allt talrikare svenska ombudsmännen får sällskap av en  Djurombudsman, dvs. en ombudsman som tillvaratar djurens intressen.  Diskussionen förs utifrån analyser av ombudsmännens demokratiska och rättsstatliga legitimitet, fri- och rättighetsbegreppet samt djurplågeribrottets utformning.
  •  
9.
  • Algotsson, Karl-Göran, 1940- (författare)
  • Lagrådets politiska betydelse
  • 2009
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; :2, s. 165-
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
10.
  • Algård, Andrea, et al. (författare)
  • Skadeståndsansvar för juridisk rådgivning
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591.
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Professionell juridisk rådgivning kräver att rådgivaren gör prognoser om vilka beslut som domstolar eller andra myndigheter kommer att fatta, om klienten väljer att agera på olika sätt. Rådgivaren har både ett fackmässig­hetsansvar och ett upplysningsansvar. Artikeln uppmärksammar ett nytt prejudikat ("Skatterådgivarens ansvarsbegränsning") som bl.a. illustrerar att upplysningsansvaret är långt­gående. Överträder rådgivaren sina skyldig­heter är det fråga om ett potentiellt skadeståndsgrundande fel i tjänst. För att minska sin risk kan rådgivaren avstå från uppdraget om inte parterna kommer överens om en ansvars­begränsning, men för att en sådan ska ges full effekt krävs att den inte ger upphov till ett oskäligt resultat. Avgörande för skäligheten är bl.a. om ansvarsbegränsningen återspeglar en rimlig risk­fördelning i ljuset av rådgivarens övergripande lojalitetsplikt liksom arten och graden av råd­givarens oaktsamhet.
  •  
11.
  • Allard, Christina, 1971-, et al. (författare)
  • Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen
  • 2020
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 429-452
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I januari 2020 avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.
  •  
12.
  •  
13.
  •  
14.
  • Almkvist, Gustaf, et al. (författare)
  • Orsakande, tillräknande och luftstrupstransplantationer
  • 2018
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 225-239
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • De uppmärksammade transplantationerna av syntetiska luftstrupar på tre allvarligt sjuka patienter på Karolinska universitetssjukhuset ställer många frågor om straffrättsliga ansvarsbedömningar på sin spets. Orsakade transplantationerna patienternas död, trots att patienterna var dödssjuka? Spelar det någon roll att andra behandlingsmetoder sannolikt inte skulle ha hjälpt patienterna att bli bättre? I artikeln problematiseras resonemangen i beslutet att lägga ned förundersökningen mot den ansvarige kirurgen. Två olika modeller i svensk straffrättslig doktrin för att göra bedömningar av ansvar för okontrollerade följder diskuteras. Det hävdas dels att orsaksfrågan endast är en del av en större bedömning av om patienternas död är en följd som bör tillräknas handlingen att transplantera luftstruparna, dels att det får stor betydelse hur de frågor som ingår i bedömningen närmare formuleras.
  •  
15.
  • Almkvist, Gustaf, 1985- (författare)
  • Prejudikatbildning i straffvärdefrågor
  • 2022
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 464-473
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker. 
  •  
16.
  • Almkvist, Gustaf, et al. (författare)
  • Rättegångskostnader i förenklade tvistemål
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 150-168
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.
  •  
17.
  • Almlöf, Hanna, Lektor, 1981-, et al. (författare)
  • Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden
  • 2020
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala, Sweden : Föreningen för Utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas.
  •  
18.
  • Almlöf, Hanna (författare)
  • När dispositiva lagregler blir tvingande : om behov av kreativitet i det aktiebolagsrättsliga lagstiftningsarbetet
  • 2017
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Svensk juristtidning. - 0039-6591. ; :1, s. 9-22
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Genom dispositiv lagstiftning erbjuds en flexibilitet för parter som finner att lagens utgångspunkt inte passar deras kontrakt. Forskning visar dock att dispositiviteten många gånger inte utnyttjas. I denna artikel diskuteras ekonomiska och psykologiska skäl till varför aktieägare avstår från att avtala bort bolagsrättsliga regler, trots att andra lösningar hade passat deras företag bättre. Det sagda får till följd att dispositiva aktiebolagsrättsliga lagregler likväl blir tvingande och sättet för lagstiftaren att bemöta detta är genom att överväga en annan regleringsteknik.
  •  
19.
  • Almlöf, Hanna, Lektor, 1981-, et al. (författare)
  • Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten : Särskilt om minoritetsmissbruk
  • 2024
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I denna artikelserie om två delar undersöks om det i svensk rätt finns en princip om rättsmissbruk, vad den närmare innebär, särskilt utifrån ett aktie­bolagsrättsligt perspektiv, och vilka rättsföljder den kan aktualisera. Vidare analyseras förhållandet till lojalitetsplikten. Syftet är ytterst att utreda om det i svensk aktiebolagsrätt finns en allmän rättsprincip inne­bärande ett förbud mot majoritets- respektive minoritetsmissbruk. I denna Del II av artikelserien fokuserar vi på minoritetsmissbruk.
  •  
20.
  • Anderberg, Andreas, 1981- (författare)
  • Bevistalan : några ytterligare synpunkter
  • 2018
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :10, s. 876-880
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
21.
  •  
22.
  • Andersson, Håkan, 1959- (författare)
  • Diskrimineringsjuridikens ersättningsrättsliga diskurs – en argumentativ inventering
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; 98:8, s. 779-806
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Förekomsten och bekämpandet av diskriminering har fått allt större aktualitet, varvid detta samhällsproblem visar sig ha många såväl strukturella som individuella komponenter. När ett område på så sätt erhållit en stark politisk potential, skapas en diskursiv agenda som ofta – åtminstone initialt – premierar en svartvit problemformulering inriktad på enkla åtgärder för att direkt uppnå ”goda” lösningar. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är därvidlag en samhällsinstitution som (till skillnad från de flesta andra myndigheter) har att initiera den rättspolitiska diskussionen för att öka medvetenheten och påverka medborgarnas beteenden (och tänkande). Och det är gott så. Problem kan emellertid uppkomma om den politiska och rättspolitiska diskursen alltför ensidigt och odifferentierat överförs till den rättsliga (i enskilda tillämpningsfall). För att motverka en dylik utveckling – och för att påvisa den mångfacetterade juridiska resonemangsstrukturen – presenteras i denna artikel en enkel modell för hantering av diskrimineringsersättningen.
  •  
23.
  •  
24.
  •  
25.
  •  
26.
  •  
27.
  •  
28.
  •  
29.
  •  
30.
  •  
31.
  • Andersson, Torbjörn (författare)
  • En gemensam högsta domstol?
  • 2008
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :4, s. 349-356
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
32.
  •  
33.
  • Andreasson, Jens, 1978 (författare)
  • En funktionell syn på rättigheter och juridisk argumentation - utifrån exemplet upphovsrättshavarens ställning i konkurs
  • 2006
  • Ingår i: SvJT. - 0039-6591. ; 2006:5-6, s. 438-449
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I denna uppsats diskuteras två olika modeller - en substantiell, rättighetsformalistisk kontra en funktionell, realistisk - för att hantera rättigheter i konkurssammanhang. Utgångspunkt tas i NJA 2005 s. 510 där HD behandlade frågan om upphovsrättsinnehavarens ställning i konkurs för det fall det finns licenstillverkade lagerexemplar kvar i konkursboet. I uppsatsen hävdar författaren att HD har valt att följa en substantiell, rättighetsformalistisk, argumentationslinje och att det finns anledning att belysa och ifrågasätta detta val. Inte minst i förhållande till den funktionella svenska sakrättsliga traditionen. Skulle den här typen av substantiella resonemang komma att utvecklas till norm för hur immateriella rättigheter och andra liknande intellektuella konstruktioner behandlas i konkurs, kan konsekvensen bli att juridiken alltmer kommer att framstå som ett hinder för utvecklingen av nya verksamheter, produkter, tjänster och marknader baserade på immateriella resurser.
  •  
34.
  • Andreasson, Jens, 1978 (författare)
  • Inlösen, äganderättsövergång och "legal transplants
  • 2005
  • Ingår i: SvJT. - 0039-6591. ; 2005:5, s. 523-533
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Äganderättens övergång är, inom svensk sakrätt, ett för länge sedan utmönstrat begrepp. Istället är äganderätten uppbruten i sina funktionella element och varje konflikttyp behandlas därmed för sig. När så konceptet äganderättens övergång nyligen plötsligt dök upp i en modern lagstiftningsprodukt, för att sedan nästan lika plötsligt försvinna, uppkom ett antal olika frågor. Var det här fråga om ett s.k. "legal transplant", dvs. en regelmassa med utländsk förebild? Hur skulle ett sådant främmande koncept komma att tolkas? Vilka konsekvenser skulle det kunna få? Kommer vi att få se fler "legal transplants" av det här slaget? Den övergripande slutsatsen är att risken är stor att transplantat av denna typ har en negativ effekt. I synnerhet om de införs utan motivering och utan angiven reflektion över de rättskulturella implikationerna.
  •  
35.
  •  
36.
  • Andreasson, Jens, 1978, et al. (författare)
  • Prioritet för köpare - en fråga om tradition eller princip?
  • 2015
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 709-748
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Lösöreköpskommittén har i SOU 2015:18 föreslagit bl.a. att traditionsprincipen bör avskaffas. I denna artikel presenteras några resultat av en enkel argumentationsanalys avseende kommitténs argumentation. Analysen indikerar att kommittén haft en normativ ambition snarare än en utredande. Resultaten är därför relevanta för dem som är intresserade av den reella frågan om prioritet för köpare. Möjligen är artikeln också relevant som ett generellt exempel på en kritisk analys av argumentationen i en offentlig utredning.
  •  
37.
  •  
38.
  •  
39.
  •  
40.
  • Arvidsson, Niklas (författare)
  • Privat reglering av revisorsval i aktiebolag : En analys av ogiltighet enligt 9 kap. 16 a § ABL
  • 2017
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 2017:2, s. 124-141
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Till följd av EU:s revisionspaket har det införts regler i aktiebolagslagen om ogiltighet av vissa avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser. Reglerna lämnar många viktiga frågor rörande tillämpningsomfång och rättsverkningar obesvarade. I syfte att klargöra rättsläget analyserar artikeln dessa frågor. Analysen utvisar att lagändringen medför större konsekvenser än vad ordalydelsen vid första påseende antyder och därför kan framstå som överraskande.
  •  
41.
  • Asp, Petter, 1970- (författare)
  • Enighet om tumregeln
  • 2015
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 292-296
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
42.
  •  
43.
  •  
44.
  • ASP, PETTER, 1970- (författare)
  • Svensk rättspraxis-straffrätt 2001-2009
  • 2010
  • Ingår i: Svensk juristtidning. - Uppsala : Iustus. - 0039-6591. ; , s. 902-999
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
45.
  • ASP, PETTER, 1970-, et al. (författare)
  • The Pirate Bay : En kommentar
  • 2011
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Stockholm : Karnov group. - 0039-6591. ; , s. 103-119
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I artikeln kommenterar författarna Svea hovrätts dom i det s.k. Pirate Baymålet. Bland de frågor som kommenteras märks bl.a. tillämpligheten av svensk lag, omfattningen av det straffrättsliga ansvaret för medhjälp till (medhjälp till) upphovsrättsintrång samt frågan om skadestånd.
  •  
46.
  • Azad, Azade, et al. (författare)
  • Barn och ungdomar minns och berättar detaljerat efter att ha bevittnat dödligt våld
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 97, s. 746-759
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • De flesta barn som kommer i kontakt med rättsväsendet har utsatts för stressfyllda eller traumatiska händelser. Följaktligen är effekten av starka negativa känslor på minnet och berättandet, av både juridiska och kliniska skäl, av stor vikt att undersöka. I ett pågående forskningsprojekt har vi kartlagt de mönster som präglar barns minnen och berättande när de bevittnat dödligt våld, samt olika bakgrundsfaktorer som kan tänkas påverka barnens vittnesmål. Totalt har vi analyserat polisförhör med över 100 barn och ungdomar i åldrarna 3–17 år. Huvudresultaten visar att barn berättar detaljerat om dessa upplevelser i polisförhör, oavsett ålder och relation till gärningsmannen och/eller offret. Därtill visar resultaten att upprepade förhör leder till ett än mer detaljerat berättande. Det finns således skäl till att reflektera över etablerade uppfattningar angående i vilken utsträckning barn är lojala mot sina föräldrar och av den anledningen tiger om det våld de upplevt i hemmet. Barnets vittnesmål är av stor vikt för att få ett bättre underlag i en brottsutredning och för att försäkra barnets rätt till brottsskadeersättning samt för att domstolarna vid straffvärdesbedömningen ska kunna beakta att ett barn bevittnat brottet.
  •  
47.
  •  
48.
  •  
49.
  • Bellander, Henrik, 1978-, et al. (författare)
  • Om tillämpning av rättegångsbalkens kostnadsregler i skiljeförfaranden
  • 2020
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 747-769
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • I samband med att skiljeförfaranden avslutas uppkommer vanligtvis frågor beträffande i vilken utsträckning en part ska kunna få ersättning för sina kostnader från motparten. Trots att det är en vanligt förekommande fråga som inte sällan rör betydande belopp ges ingen närmare vägledning i lag, förarbeten eller praxis. I litteraturen återfinns ett antal generella uttalanden om att samma principer som gäller för rättegång i tillämpliga delar kan gälla även i skiljeförfarande. I vilken utsträckning 18 kap. rättegångsbalken ska eller bör tillämpas i skiljeförfaranden, och vilka skäl som motiverar en sådan ordning, råder det dock oklarhet kring. I artikeln behandlas dessa frågor närmare med utgångspunkt i två exempelsituationer – när käromålet endast bifalls till viss del respektive när en parts processföring har varit vårdslös eller orsakat kostnader som inte varit skäligen påkallade.
  •  
50.
  • Bengtsson, Bertil (författare)
  • Avtal om naturvård
  • 2014
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; 99:3, s. 256-266
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Artikeln diskuterar olika problem som uppkommer vid avtal med en fastighetsägare om skydd för naturmiljön på fastigheten. Vissa lagbestämmelser finns när avtalet sluts med staten eller kommun (se 7 kap. 3 § 2 st. jordabalken), men i övrigt saknas lagreglering, något som kan hindra att avtalet gäller mot nya ägare av fastigheten. Andra särdrag är att avtalet till stor del avser ideella värden, vilket påverkar påföljderna vid kontraktsbrott, och vidare förhållandet till det alternativa sättet att skydda miljön genom förordnande om naturreservat eller annat områdesskydd enligt miljöbalken (MB).
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 502
Typ av publikation
tidskriftsartikel (434)
recension (62)
annan publikation (2)
forskningsöversikt (2)
konferensbidrag (1)
bokkapitel (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (314)
refereegranskat (178)
populärvet., debatt m.m. (10)
Författare/redaktör
Bogdan, Michael (27)
Bengtsson, Bertil (23)
Ramberg, Christina, ... (11)
Heuman, Lars, 1941- (11)
Österdahl, Inger, 19 ... (8)
Arvidsson, Niklas (7)
visa fler...
Andersson, Jan (7)
Sunnqvist, Martin (6)
Martinson, Claes, 19 ... (6)
Asp, Petter, 1970- (6)
Johansson, Svante O. ... (6)
Selberg, Niklas (6)
Ryrstedt, Eva (6)
Lidgard, Hans Henrik (5)
Samuelsson, Per (5)
Ulväng, Magnus, 1970 ... (5)
Svensson, Erik, 1983 ... (5)
Andreasson, Jens, 19 ... (5)
Fridström Montoya, T ... (5)
Bylander, Eric, 1973 ... (5)
Sinander, Erik, 1986 ... (4)
Malmberg, Jonas, 196 ... (4)
Stattin, Daniel (4)
Cameron, Iain, 1959- (4)
Samuelsson, Joel, 19 ... (4)
Träskman, Per Ole (4)
Persson, Annina H., ... (4)
Jonsson Cornell, Ann ... (4)
Mahmoudi, Said, 1948 ... (4)
Stattin, Daniel, 197 ... (4)
Sjödin, Erik (4)
Lerwall, Lotta, 1968 ... (4)
Flodin, Jonny, 1966- (4)
Modéer, Kjell Å (3)
Gorton, Lars (3)
Svensson, Ola (3)
Almkvist, Gustaf (3)
Sjödin, Erik, 1978- (3)
Wegerstad, Linnea (3)
Hardenberger, Alexan ... (3)
Wong, Christoffer (3)
Calleman, Catharina (3)
Dahlman, Christian (3)
Bindreiter, Uta (3)
Jänterä-Jareborg, Ma ... (3)
Jänterä-Jareborg, Ma ... (3)
Sayed, Mosa, 1975- (3)
Schultz, Mårten (3)
Derlén, Mattias, 197 ... (3)
Utterström, Marcus (3)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (152)
Lunds universitet (108)
Stockholms universitet (78)
Göteborgs universitet (54)
Umeå universitet (31)
Luleå tekniska universitet (26)
visa fler...
Örebro universitet (16)
Jönköping University (12)
Mittuniversitetet (10)
Kungliga Tekniska Högskolan (8)
Linköpings universitet (8)
Linnéuniversitetet (4)
Högskolan Dalarna (4)
Försvarshögskolan (3)
Marie Cederschiöld högskola (3)
Södertörns högskola (2)
Karlstads universitet (2)
Högskolan i Gävle (1)
Malmö universitet (1)
visa färre...
Språk
Svenska (494)
Engelska (8)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (465)
Humaniora (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy