| 1. |
|
|
| 2. |
- Pettersson, My
(författare)
-
Trovärdighetens dimensioner
- 2017
-
Ingår i: Tidsskrift for Rettsvitenskap. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 130:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Fromholz, Eva, 1963-, et al.
(författare)
-
Humanjuridik
- 2018
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 131:1, s. 104-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel diskuterar vi vad som avses med begreppet humanjuridik, dess innehåll och avgränsning och hur det i övrigt kan förstås. Syftet är att utveckla en teoretisk ram kring begreppet. Vår slutsats är att humanjuridiken inte betecknar något nytt rättsområde i traditionell mening, utan att det används som ett samlingsbegrepp för ett antal, inte enhetligt angivna, rättsområden som kännetecknas av en särskild problematik och som därför anses kräva annan kunskap än den strikt juridiska. Att jurister är i behov av annan kunskap än enbart juridisk sådan är en uppfattning som humanjuridiken delar med andra rättsfilosofiska strömningar. I den meningen representerar humanjuridiken inte heller någon ny kunskap. De perspektiv som dessa strömningar representerar kan ses som en reaktion på förändringar i samhället men väcker frågor om rättssäkerheten stärks eller försvagas genom dessa perspektiv, om vilken annan om vilken annan kompetens jurister behöver och om juristrollen i relation till andra professionsgrupper.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ramberg, Christina, 1962-
(författare)
-
Lojalitet i engelsk och svensk avtalsrätt
- 2013
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 126:4-5, s. 521-530
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Strand, Magnus, 1977-
(författare)
-
EU och civilrättens splittring : Exemplet preskription och ränta vid skadestånd
- 2017
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 130:4, s. 313-346
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Debatten om civilrättens splittring har accentuerats genom de nordiska ländernas inträde i EU respektive EES. I artikeln illustreras detta med de nya reglerna om preskription och ränta vid skadestånd på grund av en överträdelse av konkurrensrätten. Genom ett exempel visas hur den nya regleringen markant ökar det totala ersättningsbeloppet. Den nyligen införda särregleringen kritiseras eftersom den skapar en omotiverad olikabehandling av rättssystematiskt sett liknande situationer. Som alternativ föreslås en samlad egen reglering av preskription och ränta för fordringar om skadestånd, och en enhetlig behandling av de fall där den skadelidande svävar i okunskap om sin skada. Artikeln lämnar också vissa, om än allmänt hållna, förslag till hur vi i den nordiska rättsgemenskapen kan värna vår civilrätts konsekvens och systematik samtidigt som vi uppfyller våra EU-rättsliga eller EES-rättsliga skyldigheter.
|
|
| 7. |
- Stridbeck, Ulf, et al.
(författare)
-
Vurdering av filleristing av barn i straffesaker for norske domstoler
- 2020
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 133:4, s. 423-475
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dette er en flerfaglig gjennomgang av samtlige norske straffesaker funnet på Lovdata fra 2004 fram til 2015 om «filleristing». Hver sak er gjennomgått av forfatterne; to jurister og tre medisinske eksperter på hodeskader hos barn. Materialet har bestått av straffesaksdokumentene, inkludert sakkyndige rapporter og aktuelle pasientjournaler med billeddiagnostikk av de samme barna. Rettssakene presenteres ut fra dommene, og i de aktuelle sakene er rettens vurderinger i mange saker knyttet opp mot de rettssakkyndiges vurderinger. Parallelt har de medisinske forfatterne etterprøvd hvorvidt de sakkyndiges vurderinger står seg ut fra dagens kunnskap om slike skadebilder. Særlig vekt er lagt på muligheten for at skadebildet ikke er påført ved foreldres eller andres voldsbruk, men av medisinske tilstander hos barnet selv. Det kan synes som om det er få fellende straffedommer som utelukkende er basert på sakkyndighetsvurderinger vedrørende filleristing. I flere andre saker synes det å foreligge tvil når det gjelder skadeårsak og skadepåføring. I tillegg presenteres enkelte barnevernssaker med vekt på beviskravet ved filleristing sammenliknet med straffesakene, men her uten å ha foretatt nye medisinske vurderinger.
|
|
| 8. |
- Martinson, Claes, 1964
(författare)
-
ÄR DEN NORDISKA RÄTTSKULTURELLA TANKETRADITIONEN OFULLGÅNGEN? – En illustration utifrån exemplet civilrättsliga sanktioner mot nyttjande av annans egendom
- 2019
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 132:3-4, s. 209-268
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det hävdas att den nordiska rättskulturen har sina särskilda karaktärsdrag. Den nordiska rättskulturen bygger på en egen tanketradition. När det kommer till konkreta rättsfrågor kan det emellertid vara svårt att uppfatta att det nordiska jurister gör skulle vara något speciellt. Vad de faktiskt gör förefaller inte nödvändigtvis överensstämma med den generella idealiserade bilden av den nordiska rättskulturen. Samtidigt är den idealiserade bilden inte heller särskilt konkret. Den nordiska tanketraditionen kan därför framstå som ofullgången. För att illustrera detta handlar artikeln om ett konkret exempel. Exemplet rör en fråga om nyttjande av annans egendom. I den idealiserade bilden betraktas denna fråga som en fråga om huruvida civilrättsliga sanktioner skall vara aktuella. Det nordiska jurister faktiskt gör kan emellertid istället framstå som att de hanterar frågan genom en begreppsmässig klassificering och outtalade värdeomdömen. Det skulle i så fall inte skilja sig från att hantera frågan med det för nordisk rätt främmande konceptet obehörig vinst. Genom att peka på detta blir artikeln en kritisk betraktelse. Den övergripande ambitionen med artikeln är emellertid att framställa den nordiska tanketraditionen som något distinkt när det kommer till konkret problemlösning. Därutöver är ambitionen att framhäva den nordiska tanketraditionens potential. Summary The Nordic legal culture has its specific characteristics. It is said that it has its own tradition of thinking. However, when it comes to concrete legal issues, it can be difficult to perceive that what Nordic lawyers do really is something special. What they actually do does not necessarily seem to be consistent with the general idealized image of the Nordic legal culture. At the same time, the idealized image is not very concrete. The Nordic tradition of thought can therefore appear as imperfect. A tangible example is used to illustrate this. It concerns the use of another's property. In the idealized picture, Nordic lawyers consider this issue as a matter of whether private law sanctions should be applicable. What the lawyers actually do, however, may seem like the issue will be handled through a conceptual classification and with unexpressed value-based discretion. In that case, this could be seen to be no different from managing the issue with the concept of unjustified enrichment, even though Nordic lawyers claim that it is a concept foreign to Nordic law. By pointing this out, the article becomes a critical consideration. The overall ambition with the article is, however, to describe the Nordic tradition of thought as something distinct when it comes to concrete problem solving. In addition, the ambition is to emphasize the potential of the Nordic tradition. Keywords: Nordic thought tradition, method, private law, sanction, unjustified enrichment
|
|
| 9. |
- Naarttijärvi, Markus, 1981-
(författare)
-
Kvalitativ legalitet : ett demokratiskt perspektiv
- 2018
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 131:2–3, s. 206-234
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Legalitet är ett grundläggande rättsligt värde. Inom vissa kontexter har dess uttryck i form av legalitetsprincipen ansetts innefatta vissa kvalitetsmått i fråga om exempelvis tillgänglighet, klarhet, förutsebarhet och begränsat godtycke. Det har traditionellt argumenterats för att denna kvalitativa legalitet fyller en funktion främst ur perspektivet individens rättssäkerhet, inomrättsliga kvalitetsmått eller rättslig rationalitet. Utifrån exempel på den kvalitativa legalitetens uttolkning i Europadomstolens praxis, analyseras i denna artikel den roll kvalitativ legalitet spelar i att underbygga rättens demokratiska legitimitet utifrån en teoretisk bakgrund av demokratiskt samtycke och delägarskap. Artikeln artikulerar sambanden mellan rättslig och demokratisk legitimitet och visar hur den kvalitativa legaliteten fyller en viktig funktion i att upprätthålla en rimlig koppling mellan den demokratiska processen och rättens effekter samt en begränsad och förutsebar överlåtelse av makt mellan den lagstiftande och exekutiva makten. Dessa funktioner understryker betydelsen av att i möjligaste mån upprätthålla kvalitativ legalitet bortom den rättighetsbegränsande kontexten.
|
|
| 10. |
- Vahlne Westerhäll, Lotta, 1944
(författare)
-
Ingunn Ikdahl och Vibeke Blaker Strand (red.): Rettigheter i velferdsstaten. Begreper, trender, teorier
- 2017
-
Ingår i: Tidskrift for Rettsvitenskap. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 130:02-03, s. 293-300
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rettigheter i velferdsstaten – Begreper, trender, teorier är en nyutkommen antologi med Ingunn Ikdahl och Vibeke Blaker Strand som redaktörer. Antologins syfte är att analysera dels hur välfärdsrättigheter är konstruerade, dels vilka värden som ingår i dem. Som kommer att framgå av det följande är vissa av värdena själva konstruerade som rättigheter, medan andra värden är kopplade till rättigheterna som dessas mål och medel. Överordnade principiella problemställningar lyfts fram med hjälp av konkreta exempel från en rad olika områden, såsom mänskliga rättigheter, statsrätt, jämställdhets‑ och diskrimineringsrätt, socialrätt, barnrätt, utbildningsrätt och rättslig reglering av kriscentra och prostitution. Boken består av tio artiklar inom nämnda områden författade av totalt elva författare, alla verksamma som forskare vid juridiska fakulteten vid Oslo universitet.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Bergling, Per, 1967-
(författare)
-
Legal reforms in Vietnam and Laos
- 1996
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - : Scandinavian University Press. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 109:4, s. 662-702
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Hjertstedt, Mattias, 1974-
(författare)
-
Kroppsrannsakningar och principen om det lindrigaste ingreppet : en rättsvetenskaplig undersökning av graden av integritetsintrång vid främst kroppsvisitationer och kroppsbesiktningar
- 2018
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 131:2-3, s. 235-271
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln analyseras vilken närmare innebörd som principen om det lindrigaste ingreppet – det vill säga att beslutsfattare skall välja det tvångsmedel som är lindrigast för den enskilde – har vid polisens användning av kroppsrannsakningar, till exempel undersökning av någons medhavda väska eller olika slags provtagningar från människokroppen. Framställningens fokus ligger på vad som är gällande rätt, vilket undersöks genom att tolka innehållet i framför allt förarbeten. Även det sätt på vilket gällande rätt förhåller sig till yrkesverksamma polisers uppfattning i frågan problematiseras genom att resultaten av en enkätundersökning analyseras. Slutligen diskuteras kortfattat vilka problem som finns med den nuvarande ordningen och hur dessa problem skulle kunna lösas.
|
|
| 19. |
- Jänterä-Jareborg, Maarit, 1954-
(författare)
-
En harmoniserad familjerätt för Europa? : Internationellt privaträttsliga och rättsjämförande perspektiv
- 2009
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 122:3, s. 323-353
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln innehåller en grundlig analys av en pågående utveckling där de olika europeiska ländernas familjerättsregleringar blir allt mer lika varandra. Vilka faktorer styr en sådan här utveckling? Argument både till stöd för och emot familjerättens europeisering analyseras.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Lindholm, Johan, Professor of Law, 1977-, et al.
(författare)
-
The Ideal Justice: Who Are Selected to Serve and What Does It Say about Swedish High Courts?
- 2022
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - : Universitetsforlaget. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 135:4, s. 397-431
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish Supreme Court (‘Högsta domstolen’) has existed since 1789 and in 1909 it was joined by the Supreme Administrative Court (‘Högsta förvaltningsdomstolen’). The function and role of the high courts in Swedish society have indisputably varied over time, but the nature and extent of those shifts are underexplored. The paper seeks to describe the high courts’ role over time by studying the professional back- ground of appointed Justices. We argue that the background of those who are selected to serve reflect the prevailing understanding of the proper functioning of the high courts. To achieve this, we cluster all 453 Swedish Justices (1789–2021) based on professional background into six types and study their distribution over time, as well as measure pro- fessional diversity. We conclude that the high courts have become more diverse over time: the general mix of backgrounds on the courts have increased and all Justices tend to have a greater range of experiences. Furthermore, the changes in professional background of the Justices indicate greater importance being placed on high-level, technical legal reasoning rather than practical experience of deciding cases. Finally, and perhaps somewhat counterintuitively, the changes in background also indicate a more deferential attitude to the political institutions.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Moberg, Andreas, 1975
(författare)
-
Scenario Analysis in Law
- 2023
-
Ingår i: Tidskrift for Rettsvitenskap. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 136:2-3, s. 200-233
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, “scenario analysis in law” (SAIL) is presented as a new method aimed at improving a legal research method based on case analysis. The article argues that legal research methods focused on case analysis should draw on experience and methods for scenario analysis developed in other social sciences in order to avoid reproducing researcher bias and better secure two fundamental values in research: transparency and the strife for objectivity. Based on a comprehensive study of scenario methodology, a grafting of legal method and scenario method is presented as a new way to study law. The method is of particularly good use for researchers interested in how legal systems function during exceptional circumstances.
|
|
| 24. |
- Mossberg, Oskar, Jur dr, 1987-
(författare)
-
Den konstruktiva riktningen och ”begreppsjurisprudensen”
- 2022
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - : Universitetsforlaget. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 135:2-3, s. 289-355
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ”Begreppsjurisprudensensen” är sedan länge avpolleterad. Som historiskt fenomen framställs den ofta som identisk med ”den konstruktiva riktningen” i nordisk rättsvetenskap och som just historia: något vi lagt bakom oss. Den tänks då ha varit en formalistisk resonemangsstil, där man deducerade slutsatser direkt ur abstrakt tillskapade begrepp utan positiv förankring, och där man inte fäste vikt vid praktiska konsekvenser. Än i dag kan man se uttrycket användas för att avfärda något, såsom en hypotetisk position eller en meningsmotståndare. Uttrycket används då som ett pejorativ vilket fyller funktionen av ett argument – ett argument som vinner kraft ur den vedertagna historieskrivningen. Densamma är dock allt annat än oproblematisk. Den går tillbaka på konstruktionsjuristernas meningsmotståndare, vars polemik ofta kommit att tas för historisk sanning, trots att den ingalunda utgör någon rättvisande beskrivning av den metodik som kritiserades. Den här artikeln undersöker begreppsjurisprudensens historia och tematiserar den kritik som brukar anföras mot begreppsjurisprudensen. Här ges också en presentation av hur bekännande konstruktionsjurister själva beskrivit sin metod. Att återvända till deras egna beskrivningar tycks kunna rehabilitera delar av konstruktionstänkandet. Avslutningsvis följer några spaningar i anslutning till sentida utvecklingar i doktrinen vilka indikerar att den antiformalistiska traditionen inte längre övertygar i samma utsträckning – något som kan förebåda spännande vidare utvecklingar vad gäller rättens och inte minst rättsvetenskapens framtida former.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Singer, Anna, 1957-
(författare)
-
John Asland: Uskifte. Gyldendal, Oslo 2008. 578 s.
- 2010
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 123:2, s. 377-411
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
- Spaak, Torben
(författare)
-
Relativism i juridiken
- 2007
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - Oslo : Universitetsforlaget AS. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; 3, s. 361-387
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 28. |
- Stendahl, Sara, 1963
(författare)
-
Social otrygghet som värde - Den nya incitamentsbaserade sjukförsäkringen
- 2015
-
Ingår i: Tidsskrift for Rettsvitenskap. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; :03-04, s. 296-332
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Allmänhetens förtroende för Försäkringskassan rasar och frågan är varför?För empiriska belägg som synliggör Försäkringskassans förtroendekris, se Hensing (et al.) 2010 och Förtroendet för Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2015:8, kommande. Studien bygger på tesen att om det går att iaktta en rörelse i utformningen av socialförsäkringens principiella utgångspunkter, så kan detta vara en möjlig förklaring till förtroendekrisen. Viktiga teoretiska och metodologiska utgångspunkter finns i Kaarlo Tuoris teori om kritisk rättspositivism och Anna Christensens arbete om normativa grundmönster. Inom den bredare välfärdsstatliga forskningen har man försökt förklara en utveckling i välfärdspolitiken som fört med sig starka inslag av ekonomisering, risktransformering och individualisering. En ambition i detta arbete är att undersöka om en studie av rättsregler kan identifiera motsvarande rörelser i det som Tuori kallar för rättskultur eller rättens djupstruktur eller skiften i det rättsliga fält som Christensen benämnde den sociala dimensionen. I studien analyseras styrkan i inkomstbortfallsprincipen och skyddet av etablerad position genom en undersökning av förändringar i den svenska sjukförsäkringen mellan åren 2002 och 2012. En slutsats är att den normativa grunden för sjukförsäkringen har förskjutits bort från skyddet av etablerad position i riktning mot en marknadsfunktionell logik med starka inslag av styrning genom ekonomiska incitament. Kan detta skifte förklara förtroenderaset? Något sådant går inte att föra i bevis. Det finns dock oklarheter i sjukförsäkringens normativa fundament som skulle kunna motivera en misstro mot socialförsäkringssystemet.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Sund, Lars-Göran
(författare)
-
Familjestabilitet : och värderingar
- 1999
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - 0040-7143 .- 1504-3096. ; :4, s. 782-813
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Dotevall, Rolf, 1953
(författare)
-
Anmälan av Svernlöv, Ansvarsfrihet
- 2010
-
Ingår i: Tidskrift for Rettsvidenskap. - 0040-7143. ; 123
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Gustafsson, Håkan, 1961, et al.
(författare)
-
Från stigbundenhet till lagbundenhet? Kritiska vägval vid upphörande av tvångsvård enligt LVU
- 2023
-
Ingår i: Tidsskrift for rettsvitenskap. - 0040-7143. ; 136:5, s. 586-619
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inom ett pågående forskningsprojekt tillämpas teorin om stigbundenhet (eng. path dependency) på LVU-processen i syfte att problematisera varför upphörande av tvångsvård av barn möter vissa svårigheter. Teorin om stigbundenhet innebär, som förklaringsmodell för mänskligt och institutionellt beteende, att beslutsfattande tenderar att följa en redan inslagen väg, det vill säga tidiga vägval får betydelse. Allteftersom samma stig återkommande beträds av olika aktörer blir den allt mer inarbetad. Sannolikheten ökar för att samma väg beträds av nästa aktör, vilket så småningom resulterar i självförstärkande cykler. Artikeln beskriver tre sammanhang där stigbundenhetstesen metodologiskt operationaliseras till en (process)rättslig, en institutionell respektive en normativ kontext. Våra empiriska resultat (kvantitativa och kvalitativa) illustrerar i dessa sammanhang stigbundenhetsproblematiken och uppkomsten av vissa vägvalssituationer, så kallade critical junctions. I artikeln redogörs självreflektivt för metodens hermeneutiska återkoppling till de teoretiska ingångsvärdena. Studien påvisar teoribildningens relevans för studiet av relevant rättsområde, dess reella rättstillämpning och även bakomliggande lagstiftningsprocess. I Sverige innebär den senaste tidens snabba lagstiftningsåtgärder att stigbundenheter riskerar att befästas som lagbundenheter.
|
|
| 46. |
- Gustafsson, Håkan, 1961, et al.
(författare)
-
Rättens rörelser och rörelsernas rätt
- 2010
-
Ingår i: Tidsskrift for Rettsvitenskap. - 0040-7143. ; 4/5, s. 637-693
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
