SwePub - sökning: L773:0284 4788 OR L773:9789189...

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Ohlsson, Jonas, 1980, et al. (författare) Ekvilibrium 2016 Ingår i: Ohlsson, Jonas, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium.. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 11-44 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
2.	Arkhede, Sofia, 1990, et al. (författare) Svenskarnas bild av korruption 2016 Ingår i: Ekvilibrium. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 91-103 Bokkapitel (refereegranskat)abstract I det här kapitlet undersöker vi svenskarnas erfarenhet av korruption, genom att studera hur stor andel av svenskarna som har blivit tillfrågade om att betala en muta i Sverige, och hur de uppfattar graden av korruption i olika yrkesgrupper (politiker, offentliga tjänstemän, företagare, journalister och poliser). För att studera vad korruptionsperceptioner egentligen mäter, väljer vi att särskilt analysera vilka som har en uppfattning om korruptionen och i vilken grad dessa korruptionsuppfattningar samvarierar med en rad sociodemografiska faktorer såsom kön, utbildning, ålder, arbetsgivare och inkomst. Vi undersöker vidare om kontakt med och förtroende för en yrkesgrupp samvarierar med uppfattningar om korruptionen inom den yrkesgruppen. Vi konstaterar att förtroende samvarierar starkt korruptionsuppfattningar medan kontakt inte gör det. Avslutningsvis studerar vi mellanmänsklig tillit och konstaterar att uppfattningen om att korruptionen är utspridd i Sverige är starkt associerad med uppfattningen att människor i allmänhet går att lita på.
3.	Berg, Linda, 1973, et al. (författare) Identifikation med Europa och inställning till EU 2016 Ingår i: Ekvilibrium. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 227-238 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Hur står det till med sammanhållningen i Europa? Vem känner sig som en europé och hur hänger svenskarnas identifikation med Europa samman med deras attityder till EU? Kapitlet visar att svenskarnas identifikation med Europa är fortsatt klart svagare än identifikation med Sverige och lägre geografiska nivåer. De som identifierar sig med Europa är främst kvinnor, högutbildade, med hög inkomst och som själva eller vars föräldrar har växt upp i ett annat EU-land. I kapitlets andra del sätts attityder till EU i fokus och två klassiska förklaringskategorier testas: egennytta och identitet. Bägge visar sig spela roll. Yngre, de med högre utbildning och inkomst och de som står mer till höger politiskt är något mer positiva till EU, men även under kontroll för dessa faktorer kvarstår sambandet att personer som identifierar sig med Europa också är mer positivt inställda till EU.
4.	Hedberg, Per, 1955 (författare) Ett år av stiltje i vindkraftsopinionen 2016 Ingår i: Ohlsson J., Oscarsson H., Solevid M. (red). Ekvilibrium. - Göteborg : Göteborgs Universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 255-266 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
5.	Nilsson, Lennart, 1942 (författare) Medborgarna och politikerna tycker om regionfrågan 2016 Ingår i: Ohlsson, J, Oscarsson, H och Solevid, M (red) Ekvilibrium. - Göteborg : SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 105-120 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
6.	Vernersdotter, Frida, 1984 (författare) Den nationella SOM-undersökningen 2015 2016 Ingår i: Ekvilibrium. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 433-460 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Metodredovisning för den nationella SOM-undersökningen 2015
7.	Weibull, Lennart, 1946, et al. (författare) Makten i Rosenbad bestämmer förtroendet för regeringen 2016 Ingår i: Ohlsson, J., Oscarsson, H. & Solevid, M. (red.). Ekvilibrium. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 47-64 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
8.	Weibull, Lennart, 1946 (författare) Svenskarna och världsreligionerna 2016 Ingår i: Ohlsson, J, Oscarsson, H, Solevid, M (red) Ekvilibrium. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 121-142 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
9.	Andersson, Dennis, et al. (författare) Hur reagerar opinionen på ökad flyktingmottagning? 2015 Ingår i: Bergström A., Johansson B., Oscarsson H. & Oskarson M. (red.) Fragment. - Göteborg : Göteborgs Universitet. - 0284-4788. - 9789189673328 ; , s. 249-260 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract nr 63
10.	Andersson, Dennis, et al. (författare) Swexit, Nato och andra folkomröstningar 2017 Ingår i: Ohlsson J., Oscarsson H. & Oskarson M. (red). Larmar och gör sig till. - Göteborg : Göteborgs Universitet. - 0284-4788. - 9789189673397 ; , s. 345-358 Bokkapitel (refereegranskat)
11.	Andersson, Dennis, et al. (författare) Västlänken – en fråga om förtroende 2018 Ingår i: Hemma Väst. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 129-144 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
12.	Andersson, Felix, et al. (författare) Brott, men inga straff? Svenska folkets inställning till våldsbrott och hur de ska förhindras 2022 Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 119-134 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Svenskarnas oro för gängkriminalitet har nått rekordhöga nivåer. I takt med att skjutningarna har ökat, så har även diskussionen om hur våldsbrott ska förstås och vad man ska göra för att minska våldsbrott i samhället tagit fart. I det här kapitlet studerar vi hur svenska folket ser på våldsbrott utifrån två perspektiv. Mer specifikt undersöker vi vad de bakomliggande orsakerna till våldsbrott anses vara och vad befolkningen anser kan göras för att minska dem. Kapitlet visar att svenska folket anger psykisk ohälsa som den vanligaste förklaringen till att någon begår ett våldsbrott. Den minst troliga orsaken anses vara brist på fritidsaktiviteter. Gällande möjliga åtgärder för att minska våldsbrott är det mest populära förslaget att ta bort den så kallade straffrabatten för unga. Den åtgärd som flest är tveksamma till är införande av visitationszoner. Även om svenskarna generellt är bekymrade och oroade för våldsbrott i samhället finns det stora ideologiska och könsmässiga skillnader när det kommer till förslag om åtgärder och orsakerna till våldsbrott.
13.	Andersson, Felix, et al. (författare) Det finns en sjö och sedan aldrig mer – medborgares och politikers inställning till att tillåta aktiv dödshjälp 2022 Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 89-100 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ska en svårt sjuk människa ha rätt att få hjälp av sjukvården att avsluta sitt liv, det vill säga bli erbjuden dödshjälp? Länge har politikerna inte ens velat utreda frågan om dödshjälp. Men saker har börjat att röra på sig, både i Sverige och internationellt. I det här kapitlet ställer vi oss frågan om den internationella trenden med en mer öppen debatt om dödshjälp återspeglas i den svenska opinionen. Vi frågar även hur opinionen över tid har utvecklats och i vilken utsträckning politiker och medborgare är eniga i frågan om dödshjälp. Vi finner att den svenska opinionen är stabil över tid och positivt inställd till dödshjälp. Likaså politikerna är positivt inställda till dödshjälp, men i något lägre omfattning. Frågan om dödshjälp ser ut att komma allt närmare en statlig utredning.
14.	Andersson, Felix, 1992, et al. (författare) Ett svenskt vintermord får en upplösning? Medborgare och politiker om nedläggningen av Palmeutredningen och utpekandet av Skandiamannen 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 293-302 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ett nationellt trauma som pågått i 34 år, tre månader och tio dagar skulle få en upplösning den 10 juni 2020. Förundersökningsledaren Krister Petersson förklarade vid en presskonferens att det var dags att avsluta utredningen av mordet på statsminister Olof Palme. Samtidigt pekade Petersson ut en skäligen misstänkt gärningsman. I det här kapitlet studerar vi i vilken utsträckning som utpekandet av den så kallade Skandiamannen var trovärdigt enligt det svenska folket och hur stor uppslutningen är kring nedläggningsbeslutet av utredningen. Vi gör det genom att fråga både medborgare och politiker om vad de anser om beslutet och utpekandet. Resultaten visar att svenskarna är beredda att gå vidare. Det anses rätt att avsluta utredningen – även om det är få som tror att Skandiamannen faktiskt var gärningsmannen.
15.	Andersson, Felix, 1992, et al. (författare) Gottgörelse eller auktoritär tendens? Göteborgarnas inställning till att bygga mer i ”klassisk” stil 2021 Ingår i: Alltid måndag?. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673519 ; , s. 55-74 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under pandemiåret 2020 kom Göteborgspolitiken att kretsa kring en tidigare perifer fråga i den lokalpolitiska debatten: arkitektur. Flera politiker krävde ökad politisk kontroll över arkitekturen på stadens nybyggnation, framförallt genom krav på mer ”klassisk” arkitektur. I detta kapitel studerar vi om förslaget att bygga mer i ”klassisk” stil vid nyproduktion stöds av göteborgarna. Resultaten visar att det finns ett brett stöd för förslaget bland en majoritet av anhängarna till varje enskilt parti i Göteborgs kommunfullmäktige. Anhängare till Socialdemokraterna, som är det parti i offentligheten som tagit starkast ställning för mer ”klassisk” nyproduktion, stöder dock inte förslaget i högre utsträckning än andra partianhängare. Istället är det anhängare till Kristdemokraterna, Demokraterna samt Vänsterpartiet som är de mest positivt inställda till förslaget. Förslaget innehar även ett brett stöd längs med hela vänster-högerskalan, där de ”klart till höger” är mest positiva. Sammantaget finns ett brett stöd för förslaget i alla undersökta undergrupper.
16.	Andersson, Felix, et al. (författare) Kriminalpolitik - lika hett som man kan tro 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I början av 2000-talet var kriminalpolitik inte en särskilt viktig fråga i väljarnas ögon. Endast ett fåtal ansåg att samhällsproblem relaterade till lag och ordning var angelägna. Likaså angav få väljare att lag och ordning var av betydelse när de stod vid valurnan och skulle välja parti. Idag är det annorlunda. Lag och ordning har blivit ett centralt samhällsproblem och rekordmånga väljare oroar sig för gängbrottsligheten. I det här kapitlet studerar vi den kriminalpolitiska opinionen i Sverige. Resultaten visar att frågor som är kopplade till brott och straff har ett starkt samband med den politiska vänster-högerskalan. Människor som står till höger är avsevärt mer intresserade av och fokuserade på brott och straff än vad människor till vänster är. Vi kan också se att partierna till höger har större trovärdighet bland väljarna inom lag och ordning än vad som är fallet med de andra riksdagspartierna.
17.	Andersson, Felix, 1992, et al. (författare) ”Utan sociala medier hade vi aldrig någonsin kunnat växa så som vi har gjort” – En studie om Sverigedemokrater på nätet 2020 Ingår i: Digitala är vi allihopa?. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673489 ; , s. 45-58 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det brukar framhållas att en del av Sverigedemokraternas framgångar är kopplade till deras starka närvaro på Facebook och Twitter. I detta kapitel studerar vi om anhängarna till Sverigedemokraterna skiljer ut sig från andra partianhängare när det gäller användningen och erfarenheter av sociala medier. Det vi vill veta är hur stark kopplingen är mellan Sverigedemokraternas närvaro på nätet och hur deras anhängare agerar på sociala medier. Resultaten visar att anhängarna till Sverigedemokraterna inte är mer aktiva på sociala medier än andra anhängare. Inte heller skiljer de ut sig när det kommer till hur de använder sociala medier för att påverka politikens riktning. Sverigedemokraternas anhängare är utifrån våra resultat inte de mest politiskt aktiva på nätet. När vi ska tala om vilka som är aktiva på sociala medier är det snarare yngre välutbildade kvinnor som inte sällan är anhängare till Vänsterpartiet som träder fram.
18.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) DET PRASSLAR INTE LIKA MYCKET OM TIDNINGSLÄSNINGEN SOM FÖRR 2018 Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 213-231 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det fanns en tid när begreppet morgontidning var synonymt med en prasslig papperstidning som i gryningen levererades i brevlådan för att sedan ta plats på frukostbordet. Det var inte ovanligt att den hade ett sidformat av sådant mått att den, fullt utvecklad, täckte en ansenlig del av bordet. Det fanns också en tid när det ibland ringde på ytterdörren och någon frågade: ”vill du köpa kvällstidningen?” Det där händer förstås fortfarande. Men långt ifrån så ofta som förr. Bläddrandet har i många hem ersatts av skrollande och klickande. Tidningsformatet har krympt till några tums storlek. Samtidigt har denna den lilla tidningens innehåll blivit betydligt mer omfattande. Det är inte längre nödvändigt att hämta tidningen i brevlådan. Den går att läsa närsomhelst och varsomhelst. För den som vill. Och det vill ganska många. Andra föredrar den traditionella pappersvarianten. Det här kapitlet gör en genomlysning av hur läsningen av morgon- och kvällstidningar har förändrats under perioden 1986–2017.
19.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) Digitala prenumerationer ökar – men vägen dit har varit lång 2020 Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 131-144 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det som förr om åren var ett givet inslag i de flesta hushåll, den prenumererade morgontidningen, har under det senaste årtiondet blivit mer allt ovanligt i många hem. Stora delar av publiken har valt att istället rikta blicken mot olika nyhetssajter. Viljan att betala för den digitala nyhetsprodukten har dock inte varit särskilt stor. Under de senaste åren har dock kunnat skönjas en successiv ökning av antalet digi-tala morgontidningsprenumeranter. Det syns i morgontidningarnas egen statistik såväl som i resultaten från den nationella SOM-undersökningen. Ökningen gäller såväl bland yngre och äldre som bland boende på landsbygd och boende i storstad. Samtidigt visar analysen att det fortfarande är långt kvar innan digitala prenumera-tioner kommer att överstiga prenumerationen på papperstidningar. I det här kapitlet granskas förändringar i svenska folkets prenumerationsbenägenhet under perioden 2000–2019, med särskilt fokus på den digitala prenumerationsviljan. Därtill granskas också vilka huvudsakliga skäl som ligger bakom valet att avstå en digital morgontid-ningsprenumeration. Priset och tillgången till kostnadsfria nyheter i andra medier visar sig, inte helt förvånande, tillhöra de vanligaste svaren.
20.	Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare) En brokig gemenskap (inledningskapitel) 2017 Ingår i: En brokig gemenskap. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673403 ; , s. 9-28 Bokkapitel (refereegranskat)abstract I detta kapitel fokuseras graden av livstillfredställelse bland invånarna i Västra Götaland, vilka samhällsfrågor som upplevs vara mest oroande, hur regioninvånarna bedömer att de lagstiftande organen i regionen sköter sina arbeten mer generellt och arbetet inom några olika ansvarsområden mer specifikt samt vilket förtroende de har för sina folkvalda politiker. Kapitlet baseras på 2016 års västsvenska SOM-undersökning.
21.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) Godkänt för tandvården men inte för bostadstillgången - synen på offentlig service 2017 Ingår i: En brokig gemenskap. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673403 ; , s. 69-84 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det här kapitlet fokuserar på hur invånarna i Västra Götaland upplever att den offentliga servicen fungerar i regionen och i den kommun där de bor. De områden som inledningsvis omfrågas rör hälso- och sjukvård, tandvård, skola och omsorg, kollektivtrafik och tillgång till bostäder. I kapitlets senare del granskas hur medborgarna ställer sig till frågor som rör privatisering och finansiering av offentlig service.
22.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) Hur står sig svenska mediers förtroendekapital? 2020 Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 57-74 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det här kapitlet fokuserar på den svenska befolkningens förtroende för nyhets bärande medier. Förtroendets förändring över tid analyseras, liksom vilken betydelse graden av berördhet, upplevt värde av medier samt partisympati har för människors förtroendebedömning. Resultaten pekar mot fortsatt stabila förtroendenivåer. Hur ofta ett medium används spelar roll för i vilken utsträckning individen hyser stort eller litet förtroende för detsamma. Allra viktigast är dock huruvida medierna upplevs som värdefulla för samhället eller inte. För samtliga jämförda medier gäller att ju större samhällsvärde mediet har, desto större är dess förtroendekapital. Samhällsvärde som faktor tycks också stärka den partipolitiska spridningen i medieförtroendet, åtminstone för Sveriges Radio och Sveriges Television. Jämfört med övriga medier förefaller public servicemedierna uppfattas som en central samhällsinstitution, med stark förankring i det svenska samhället.
23.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) HÖGT FÖRTROENDE FÖR NYHETSMEDIER – MEN UNDER YTAN RÅDER STORMVARNING 2019 Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673441 ; , s. 65-71 Bokkapitel (refereegranskat)abstract De traditionella mediernas ställning i det svenska samhället har förändrats påtagligt under 2000-talet. Det har väckt frågor om hur själva förtroendet för medier har påverkats. Det här kapitlet fokuserar på den övergripande frågan om hur stort förtroende den svenska befolkningen har för medier i allmänhet och för nyhetsmedier i synnerhet. Resultaten pekar mot fortsatt stabila förtroendenivåer för medieinstitutioner, möjligen beskrivet som ett slags stiltje. Under ytan blåser det dock desto mer på sina håll. Det gäller framför allt de ökande förtroendeklyftor som kan kopplas till partisympati. De partipolitiska skillnaderna framträder även i förtroendet för nyhetsmedier. Bland de minst förtroendefulla återfinns högersympatisörer med en allmänt kritisk bild av svenska nyhetsmedier
24.	Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare) Ideologiska skiljelinjer i stödet för EU 2022 Ingår i: Du sköra nya värld, 355-369. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673526 ; , s. 355-369 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Efter ett drygt kvartssekels medlemskap i den Europeiska unionen har den svenska EU-opinionen blivit mer positiv och stabiliserats kring en majoritet som är för medlemskapet. Stora ideologiska skillnader syns dock i stödet, där de som står klart till höger inledde medlemskapet med ett starkt stöd, medan mätningar de senaste åren visar ett något minskande stöd i denna grupp. De till vänster har däremot blivit betydligt mer positiva till EU. Utvecklingen speglar en förändring som syns i flertalet EU-länder, där de partier som är på högerkanten nu i hög grad samlar de delar av befolkningen som är kritiska till EU. Det faktum att de två nya blocken i svensk politik nu inne- fattar de två partier som är mest kritiska till EU i Sverige (Vänsterpartiet respektive Sverigedemokraterna) väcker frågor om hur de potentiella regeringskonstellationerna ska fatta beslut kring EU-frågor. Troligt är att det även i framtiden krävs samarbeten över blockgränserna för att nå majoriteter inom detta område.
25.	Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare) Ingen anledning till oro (?) - inledningskapitel 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 11-29 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Pandemin är ännu inte över, men vi börjar att se ett slut. Därborta vid horisonten skönjer vi ett skimmer, en dimma som lättar och ger oss nytt ljus. Efter drygt ett år av stängda gränser, social distansering och för många förlusten av nära och kära, tycks vår vardag vara på väg tillbaka. Eller i alla fall någon form av ny vardag, en tid som alltjämt präglas av handtvätt, vaccinering och munskydd. Livet som vi minns det före covid-19, finns inte kvar. Mitt i detta livsomställande läge är det lätt att glömma att pandemier har inträffat förr. Covid-19 är vare sig unik eller särskilt dödlig jämfört med tidigare pandemier. Men här och nu är oron stor. Även om vacciner har börjat produceras och distribueras i stor skala, är det fortfarande oklart hur pandemiläget kommer att utvecklas ur ett globalt perspektiv. I spåren av pandemin står vi nu inför en mängd nya utmaningar; var och hur människor bor och arbetar, klimatfrågan, den politiska kartan som de senaste åren successivt ritats om. Men även kulturella värderingar som frågor om identitet, globalisering, kultur och gränsdragning av nationalstatens ansvarsområden har blivit än mer centrala. Prognoser för hur de politiska vindarna blåser låter sig inte lätteligen göras i vanliga fall, än mindre under en pandemi. Det är mot bakgrund av denna verklighet som årets forskarantologi från SOM-institutet har fått sitt namn: INGEN ANLEDNING TILL ORO (?). Titeln knyter direkt an till Sveriges inledande ställningstagande kring viruset där risken för en pandemi tonades ner. I slutet av januari 2020 konstaterade Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten (FHM), att det finns ingen anledning att oroa sig för att smittas av coronaviruset. Johan Carlson, generaldirektör för FHM, konstaterade flera gånger att det inte var frågan om en pandemi, utan risken för just detta bedömdes som mycket låg. En månad senare den 11 mars deklarerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 som en pandemi. En pandemi som stängde världen – såsom vi känner den.
26.	Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare) Larmar och gör sig till (inledningskapitel) 2017 Ingår i: Larmar och gör sig till. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673397 ; , s. 11-35 Bokkapitel (refereegranskat)
27.	Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare) Litar vi på medierna? 2017 Ingår i: Larmar och gör sig till. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 97-112 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det här kapitlet fokuserar frågan om människors förtroende för nyhetsmedier och deras innehåll. Forskning har visat att förtroendenivåerna har legat relativt stabilt under 2000-talet, både för medier som samhällsinstitution och för enskilda medieföretag. Trots det pågår en intensiv debatt om en förmodat pågående förtroendekris. Och kanske finns det visst fog för oron. Det tyder åtminstone några av resultaten i det här kapitlet på. För när förtroendet bryts ned på olika ämnesområden framträder betydande skillnader i förtroendenivåerna beroende på vad nyhetsrapporteringen handlar om. Graden av mellanmänsklig tillit och partisympati är två centrala förklaringsfaktorer till dessa skillnader. Men även synen på sanning spelar roll för hur stort eller litet förtroende människor känner för nyhetsrapporteringen. Analysen baseras på resultat från den nationella SOM-undersökningen och Medborgarpanelen, vilka båda drivs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet
28.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) Mediers samhällsvärde och oberoende spelar stor roll för förtroendet 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 57-73 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det här kapitlet fokuserar på vilket värde allmänheten bedömer att svenska medier har för samhället, hur oberoende samma medier upplevs vara samt vilken betydelse dessa bedömningar har för förtroendet för medierna. Tidigare studier har visat att det finns både en åldersdimension och en politisk dimension i förtroendet, framför allt för public service och morgontidningar. I samhällsdebatten har ofta hörts argument om att enskilda medier lutar åt vänster och att de är inte är opartiska i sin bevakning av samhället, en kritik som många gånger är kopplad till enskilda partier och deras sympatisörer. Resultaten i kapitlet visar att partisympati fortsatt spelar roll för hur stort eller litet förtroendet är, men också att mediets upplevda samhällsvärde respektive oberoende tenderar att minska spridningen i de partipolitiska bedömningarna för vissa medier.
29.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) Om arbete och välbefinnande i Västra Götaland 2017 Ingår i: En brokig gemenskap. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673403 ; , s. 97-108 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det här kapitlet fokuserar på hur de yrkesverksamma invånarna i Västra Götaland upplever sitt arbetsliv från olika perspektiv samt vilken roll arbetet har för människors välmående och känslor av tillhörighet. De frågor som kommer att granskas närmare är hur nöjda invånarna är med sitt arbete, hur de bedömer sin egen kompetens i förhållande de krav som ställs i arbetet, hur de bedömer tillgången till relevant arbete samt hur stor betydelse den egna arbetssituationen har för individens allmänna välmående.
30.	Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare) (Parti-)politiserat institutionsförtroende 2020 Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 41-56 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Vi vet från tidigare forskning att svenska folkets förtroende för medier gradvis har politiserats under 2010-talet. Förtroendet för medier – i synnerhet för de offentligt finansierade public service-medierna Sveriges Radio och Sveriges Television – uppvisar en allt tydligare samvariation med vänster-högerideologi och partisympatier. Vi frågar oss om denna utveckling är en del av ett större mönster av politiserat förtroende även för andra samhällsinstitutioner. I kapitlet genomför vi för första gången en samlad analys av graden av politisering i svenska folkets institutionsförtroende under perio-den 1986–2019. Kartläggningen visar att det finns en mycket tydlig politisering för den absoluta huvuddelen av de tjugotalet undersökta samhällsinstitutionerna under främst den senaste tioårsperioden. Även de mest grundläggande samhällsinstitutio-nerna såsom domstolar, polis, skola och sjukvård har blivit mer politiserade. Den ökade politiseringen av förtroende syns även för den institution som samlar folkets främsta företrädare: Riksdagen. Den är en förändring som det kan finnas anledning att känna oro för, inte minst då det riskerar att få effekter för demokratins välmående.
31.	Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare) Polariserat medieförtroende 2018 Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 71-92 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det här kapitlet fokuserar på den övergripande frågan hur stort förtroende människor har för medierna och hur förtroendet har förändrats över tid. Resultatet pekar mot fortsatt stabila förtroendenivåer med avseende på medier som institutioner och som organisationer, åtminstone på övergripande nivå. Störst är förtroendet för radio-tv, då specifikt för public servicemedierna. Lägst är förtroendet för kvällstidningarna. Under ytan kan dock skönjas en successiv polarisering i förtroendet för de traditionella medierna, framför allt för public service. Å ena sidan har det skett en åldersförskjutning, där förtroendet bland de yngre har minskat samtidigt som det har ökat något bland de äldre. Å andra sidan har de partipolitiska skillnaderna i synen på förtroendet ökat, där förtroendet bland dem som betraktar sig som ideologiskt till höger har minskat.
32.	Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare) Regntunga skyar – inledningskapitel 2020 Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 11-24 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det finns ett före och ett efter. Ett före, som var världen såsom vi kände den innan den stora stormens härjningar drog in över land. Ett efter, som vi ännu inte vet hur det kommer att te sig. Någonstans däremellan en skärseld av osäkerhet, oro och trevande försök att hitta nya förhållningssätt. Det var nog få som kunnat föreställa sig att det var så det nya årtiondet skulle börja; att förödel-sen av en viruspandemi så tvärt skulle stänga gränser och sätta stopp för den fria rörligheten, att så många verksamheter och arbetstillfällen skulle gå förlorade, att en av de viktigaste uppmaningarna skulle vara att hålla social distansering.Så här en bit in på 2020, kan det nästan vara svårt att föreställa sig vad det var som låg i fokus under 2010-talets sista år, vilka de politiska trätomålen var, vad vi pratade om och vad vi egentligen tyckte. En blick i det gångna årets nyhetsbevak-ning visar en dagordning med fokus på Europaparlamentsvalet, brexitförhandlingar, klimatförändringar, gängkriminalitet och skjutningar. Det är mot bakgrund av denna verklighet som årets forskarantologi från SOM-institutet har fått sitt namn:Regntunga skyar. Titeln knyter an till de nya orosmoln och konfliktlinjer som vi kunnat skönja i det svenska samhället vid 2010-talets slut. Det svenska partiland-skapet har befunnit sig i en omstruktureringens tidevarv, där den politiska kartan successivt ritas om. Vänster och höger är inte längre den givna blockindelningen, snarare kan skymtas konturer av ett nytt, konservativt block. Kulturella värderingar har fått en allt viktigare betydelse, där frågor om identitet, globalisering, kultur och gränsdragning av nationalstatens ansvarsområden är centrala. Prognoser för hur de politiska vindarna blåser låter sig inte lätteligen göras.
33.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) Skåningars konsumtion av lokala nyheter 2017 Ingår i: Andersson U. (red). Slutna rum och öppna landskap: Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673380 ; , s. 135-150 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Skåningarna är nyhetsintresserat folk. Nästan alla tar på ett eller annat sätt del av lokala nyheter, men valet av nyhetsmedier och plattformar varierar kraftigt mellan olika samhällsgrupper. Nyhetskonsumtion på nätet är starkt etablerat, inte minst bland unga. Men fortfarande lever såväl tablåtittandet som papperstidningen, även om den senare befinner sig i en utsatt situation. Detta är några av resultaten i detta kapitel om konsumtionen av lokala nyheter i Skåne. I kapitlet analyseras vilka faktorer som primärt förklarar människors val att ta del av lokalnyheter eller inte. I linje med tidigare forskning pekar resultaten mot att valet av nyhetsmedier liksom nyhetskonsumtionens intensitet är starkt knutet till faktorer som ålder, sysselsättning och samhällsengagemang.
34.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) Slutna rum och öppna landskap 2017 Ingår i: Andersson U. (red). Slutna rum och öppna landskap: Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673380 ; , s. 9-38 Bokkapitel (refereegranskat)abstract I detta inledande kapitel ges en beskrivning av vilka samhällsfrågor skåningarna tycker är viktigast idag, hur de uppfattar olika regionala och kommunala serviceområden samt vilken inställning de har till en rad aktuella politiska frågor och förslag. Kapitlet belyser också frågor som rör synen på hur det är att arbeta och leva i Skåne.
35.	Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare) Sprickor i fasaden (inledningskapitel) 2018 Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs iniversitet. - 0284-4788. ; , s. 11-40 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Det råder på sina håll en oro och ett mörker i debatten och föreställningarna om samhällets tillstånd. Bilder målas av en värld av kollapsande system och spruckna fasader, där de folkvalda fattar beslut som utarmar människors trygghet och livsvillkor. Det talas om det förljugna etablissemanget, om politisk korrekthet som ödelägger och förstör. Andra ser hur antidemokratiska krafter, likt början av förra seklet, växer sig större och tar allt mer plats på gator och torg. Somliga beskriver en demokrati i kris, om obönhörligt växande sprickbildningar i samhällsbygget. Och i spåren av dessa skeenden berättas hur otrygghetens och rädslans landskap breder ut sig. Världen som vi en gång kände den tycks långsamt glida ur våra händer. Den välputsade fasaden spricker. Samtidigt finns indikationer på att beskrivningen av samhällets förestående krackelering har chimäriska drag, en illusion framvuxen i en tid då det som tidigare varit etablerade normer och ideal på olika sätt utmanas och ifrågasätts. Kanhända är det så att samhällets palett skiftar i långt fler nyanser än mörkaste grått? Kanhända spirar det mitt ibland oss en värld fylld av möjligheter och förutsättningar för människor att leva, bo och utvecklas – tillsammans och sida vid sida? För i konstrast till bilden av samhällets rämnande grundvalar, kan skymtas skriftningar i den gemensamma värdegrunden i riktning mot ökad tolerans, öppenhet och jämlikhet. Kanske är dessa skiftningar tecken på att det förekommer en hel del sprickor också i föreställningen om den spruckna fasaden? Sprickor i fasaden är den sjuttioandra forskarantologin från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Titeln refererar till den sprickbildning i samhällsbygget som på olika håll har lyfts fram i den allmänna debatten. En del av de frågor som analyseras i boken påvisar också tydliga sprickor och polariseringstendenser – inte sällan i frågor som sträcker sig bortom den klassiska vänsterhögerdimensionen. Det är inte längre bara frågor som rör skatter, välfärdsstatens finansiering eller förhållandet mellan offentligt och privat som står för den största sprickbildningen. I många fall handlar det också om sociala och kulturella frågor som skapar skiljelinjer i befolkningen.
36.	Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare) Storm och stiltje (inledningskapitel) 2019 Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673441 ; , s. 11-34 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Årets forskarantologi från SOM-institutet har titeln Storm och stiltje. Titeln knyter an till hur situationen i omvärlden har sett ut under 2018. Stormar har setts komma och gå, vissa mer utdragna än andra. Det har stormat mellan nationer och inom nationer, mellan statschefer och mellan beslutsfattare och medborgare. Det har stormat kring stora multinationella företag såväl som inom anrika kulturinstitutioner. Och i skog och mark har eldstormar dragit fram. Men många starka vindar har också kommit att mojna och stundtals bli till stiltje. Mångåriga konflikter mellan grannländer har präglats av ökad öppenhet och försoning. För svensk del följdes en intensiv valrörelse av stiltje i rikspolitiken. Väljarna hade sagt sitt, men de låsta positionerna i partipolitiken tycktes närmast skapa mer osäkerhet än bringa klarhet i regeringsfrågan. När klockorna klämtade för att ringa ut året var regeringsfrågan fortfarande olöst. I vilken vindriktning blåste då den allmänna opinionen? På vilka områden såg vi vindomslag och förändringar i människors vanor och attityder 2018? I detta första kapitel inleder vi analyserna av den nationella SOM-undersökningen 2018 genom att granska några utvalda områden inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier som karaktäriserats av såväl stormar som av stiltje. Mer specifikt kommer vi att analysera bilden av vart det svenska samhället är på väg enligt medborgarna, vilka frågor som upplevs som oroande inför framtiden, hur medborgarna bedömer de svenska partiledarna samt det vardagsliv som föregår på internet. Samtliga områden är sådana som kan bidra med ökad förståelse för människors samhällssyn, politiska ställningstaganden och bemötande av medmänniskor. I sammanhanget är tid en viktig faktor för att förstå hur den svenska opinionen har påverkats av väder och vind genom åren. Innan vi påbörjar analyserna av samhällets strömningar, kommer vi dock först att göra en kort genomlysning av opinionsåret 2018 genom att studera vad svenska medier rapporterade om.
37.	Andersson, Ulrika, 1977 (författare) Stort samhällsengagemang spelar roll för nyhetsvanorna - särskilt bland unga 2019 Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673441 ; , s. 269-287 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det här kapitlet fokuserar på svenska folkets nyhetsvanor och hur användningsfrekvens och val av plattformar skiljer mellan olika samhällsgrupper. Analysen är särskilt inriktad på betydelsen av ålder och generellt samhällsintresse för huruvida människor tar del av nyheter eller inte. Inledningsvis görs en kort exposé över generella förändringar i nyhetsvanorna under 2000-talet. Därefter riktas blicken mot 2018 års nationella SOM-undersökning. Resultaten visar bland annat att sociala medier har vuxit sig starka som nyhetsdistributör i den svenska befolkningen, framför allt bland unga där nyheter i sociala medier dominerar starkt. Bland svenskar i medelåldern präglas nyhetsvanorna av en mer blandad användning av traditionella och digitala plattformar, och för de äldsta gäller fortfarande nyheter via papper och tablå. I analyserna framkommer också att graden av samhällsengagemang är särskilt betydelsefull bland yngre individer, då samhällsintresserade unga tar del av nyhetsmedier i betydligt högre utsträckning än de som skattar sitt samhällsintresse som lågt
38.	Appelgren, Ester, et al. (författare) Att dela eller inte dela : internetanvändarnas inställning till insamling av personliga data 2016 Ingår i: Ekvilibrium. - : SOM-institutet. - 9789189673359 ; , s. 403-418 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Att dela personlig information i digitala sammanhang kan ge fördelar, men det finns också risker. Trots att insamling av beteendedata sker på många av de sajter svenska folket använder idag, visar 2015 års SOM-undersökning att 60 procent av befolkningen är negativa till att dela personliga data med företag. Endast en liten andel av befolkningen accepterar fullt ut att insamling sker. Majoriteten av befolkningen säger att de försöker begränsa sin personliga information på internet, samtidigt är det bara 15 procent som noga läser igenom användarvillkor. Kanske beror svenskarnas övervägande negativa attityd till att dela data på en omedvetenhet kring när data samlas in och vilka fördelar det ger. Frågan är om ökad medvetenhet ger en mer accepterande attityd eller om det leder till det motsatta? Oavsett vilken riktning utvecklingen tar kommer företagen att behöva bli tydligare jämtemot användare med hur och när de samlar in beteendedata.
39.	Arkhede, Sofia, 1990, et al. (författare) Mellanmänsklig tillit i en segregerad stad 2017 Ingår i: Andersson U. & Bergström A. (red) En brokig gemenskap. - 0284-4788. - 9789189673403 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
40.	Arkhede, Sofia, 1990, et al. (författare) Utlandssvenskarnas institutionsförtroende 2016 Ingår i: Solevid, M. (red). Svenska utlandsröster. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673342 ; , s. 151-172 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
41.	Arkhede, Sofia, 1990, et al. (författare) Utlandssvenskars institutionsförtroende 2016 Ingår i: Svenska utlandsröster. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673342 ; , s. 151-172 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Syftet med kapitlet är att undersöka samhällsförtroende bland utlandssvenskar. Det är framför allt två – delvis olika, delvis sammanfallande – perspektiv som står i centrum för studien. Det första ställer frågan om vad som kännetecknar utlandssvenskarnas förtroende för svenska institutioner i jämförelse med dem som bor i Sverige. Genom att studera utlandssvenskarnas förtroende får vi möjlighet att bredda horisonten.
42.	Arkhede, Sofia, 1990 (författare) Vilka känner att de kan påverka? 2016 Ingår i: Hållbarhetens horisont. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673366 ; , s. 83-92 Bokkapitel (refereegranskat)abstract I en demokrati har alla medborgare rätt att göra sin röst hörd. I demokratiska samhällen är också allas röster lika mycket värda. Alla medborgare bör därför, oavsett tillhörighet och ställning, känna att de är lyssnade på och har en möjlighet att påverka de politiska beslut som fattas. För att förstå hur vi upprätthåller ett hållbart demokratiskt samhälle är det således viktigt att studera orsaker bakom och förändringar i medborgarnas känsla av och uppfattning om sina möjligheter att kunna påverka politiska beslut. Följande kapitel avser att studera en uppfattning som inte bara påverkar medborgarnas politiska engagemang och beteende, men även är sammankopplad till den representativa demokratins fungerande i sin helhet. På så sätt bidrar kapitlet till förståelsen av den västsvenska demokratin. Mer specifikt avser följande kapitel att undersöka i vilken grad medborgare i Västsverige, tillhörande olika samhällsgrupper och kategorier, känner att de kan påverka politiska beslut och vilka faktorer som påverkar denna uppfattning.
43.	Bendz, Anna, 1967, et al. (författare) Litar svenska folket på socialförsäkringarna? 2021 Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : SOM-institutet. - 0284-4788. ; , s. 133-152 Bokkapitel (refereegranskat)
44.	Berg, Linda, 1973, et al. (författare) Rekordhög röstdelning 2019 Ingår i: Andersson, U., Rönnerstrand, B., Öhberg, P. & Bergström, A (red) Storm och stiltje, SOM-rapport nr 74. - Göteborg : SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673441 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
45.	Berg, Linda, 1973, et al. (författare) Rekordhögt stöd för EU 2019 Ingår i: Andersson, U., Rönnerstrand, B., Öhberg, P. & Bergström, A (red) Storm och stiltje, SOM-rapport nr 74. - Göteborg : SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673441 ; , s. 361-372 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
46.	Berg, Linda, 1973, et al. (författare) Svenskarna mer positiva till EU igen 2015 Ingår i: Bergström A., Johansson B., Oscarsson H. & Oskarson M. (Red.) Fragment. - Göteborg : SOM-Institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673328 ; , s. 199-211 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
47.	Bergquist, Julia, et al. (författare) De okända 2023 Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673540 ; , s. 283-300 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I dagens media och populärkultur finns en uppsjö av TV-program, dokumentärer, tidningsspalter och poddar om det paranormala. I tidningar går det dagligen att läsa horoskop som förtäljer framtiden och i program som Det okända får vi följa personer som besöker hemsökta hus och samtalar med döda. Med resultat från 2022 års nationella SOM-undersökning visar detta kapitel att – för en betydande andel av den svenska befolkningen – ter sig paranormala föreställningar inte enbart vara underhållning. Var tredje av de tillfrågade svarade exempelvis att det finns personer som kan uppfatta saker med ett sjätte sinne medan cirka en av fem svarade att det finns de som kan samtala med döda, minnas tidigare liv eller förutspå framtiden med hjälp av exempelvis tarotkort. Omkring var sjätte person svarade att det finns människor som genom horoskop kan förutspå andras framtid eller som kan bota sjukdomar genom energier från sina händer
48.	Bergström, Annika, 1964 (författare) En digital palett 2018 Ingår i: Sprickor i fasaden. - GÖteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673427 ; , s. 265-277 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Tillgången till internet är god i svenska hushåll. Däremot skiljer sig användningen åt, vilket ger digitala klyftor i samhället där vissa är mer uppkopplade mot nätet än andra. Detta kan få implikationer på människors samhällsdeltagande och på tillgången till olika slags utbud, tjänster och service. De äldsta medborgarna står i stor utsträckning utan internet, och de äldre som är online har en långt mindre varierad och frekvent användning än yngre. Det är också betydligt vanligare att vara frekvent inom olika internetområden om man har ett socialt umgänge. Samtidigt kan inför valåret konstateras att partiers och politikers hemsidor röner måttligt intresse bland medborgarna och att det framför allt är de politiskt intresserade som använder dessa sidor.
49.	Bergström, Annika, 1964, et al. (författare) Hållbarhetens horisont 2016 Ingår i: Bergström, A. & Harring, N. (red.). Hållbarhetens horisont. Samhälle, Opinion och Medier i Västsverige. - Göteborg : SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673366 ; , s. 9-24 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
50.	Bergström, Annika, 1964 (författare) Internet – en kompanjon i vardagen 2020 Ingår i: Digitala är vi allihopa?. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673489 ; , s. 35-44 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Nästan alla använder internet men vi vet förhållandevis lite om hur de ser på nätet och på sin egen användning. Att vara digital kan ju vara en konsekvens av att man finner nytta och nöje i användningen, men det kan också finnas grupper av användare som i grunden ser problem och där användningen är en följd av försämrad service och tillgänglighet på analoga sätt. Uppfattningar om internet och användningen av digitala medier förknippas med såväl egna erfarenheter som traditionella sociodemografiska bakgrundsfaktorer. Den västsvenska SOM-undersökningen 2019 visar att användare överlag är positiva till internet och sin egen användning. Internet ses tveklöst som en bra källa till lärdom, medan uppfattningarna om hur tekniken tar plats i vardagslivet varierar. Mer frekventa användare har mer positiv inställning, men de yngsta, som är de mest frekventa användarna, står i störst utsträckning bakom funderingar kring om internet tar för mycket tid och om användningen skulle begränsas.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "L773:0284 4788 OR L773:9789189673359 "

Avgränsa träffmängd

År