| 1. |
- Hedlund, Ann, et al.
(författare)
-
Införande av systematisk arbetsmiljöarbete på träföretag : utvärdeling av en metod, dess resultat och påverkan på arbetets attraktivitet
- 2006
-
Ingår i: Arbete och hälsa. - Stockholm : Arbetslivsinstitutet. - 0346-7821. ; :15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Träföretag i Dalarna förväntade sig att ett förbättrat och systematiskt arbetsmiljöarbete(SAM) leder till attraktivare och bättre arbete, vilket i sin tur leder till förbättradrekrytering av personal. Fem träföretag valde att delta i ett projekt därSAM infördes med en utvecklad metod kallad TräSAM. Projektet innehöll tredelar – genomförande av SAM, konsultstöd och revision. TräSAM-metodenbestod av ett utbildningsprogram som involverade alla anställda på företaget.Det övergripande syftet var att praktiskt prova och utvärdera TräSAM-metoden,samt att undersöka hur arbetets attraktivitet förändrats.I projektet ingick företag som tillverkade dörrar (25 anställda), hus (22), kökssnickerier(16) och träkomponenter (22) samt ett sågverk (90). Enkäter, deltagandeoch intervjuer i kombination med litteraturstudier användes för att utvärderaTräSAM. Samtliga anställda på företagen deltog i utvärderingen. Utvärderingengjordes med avseende på process (metodens styrkor och svagheter),resultat och effekt, med utgångspunkt i företagens och deras personals behov.TräSAM-metoden innehåller till stor del de framgångsfaktorer som tidigareforskning identifierat för fungerande SAM i småföretag. Därtill har metodenmotivations- och engagemangsskapande egenskaper.Metodens förtjänster är främst att företagen själva stegvis inför SAM, som ettlagarbete, med stöd av arbetsmiljöintermediärer.TräSAM-metoden har visat sig kunna genomföras på små företag som ärberedda att avsätta de resurser som krävs för metodens genomförande.Arbetena blev attraktivare enligt de anställda på alla företag som deltog iTräSAM. Många kvaliteter i ett Attraktivt Arbete ökade signifikant, enligtpersonalen på fyra av de fem företagen. Såväl arbetsförhållanden, arbetsinnehållsom arbetstillfredsställelse ökade.Ett attraktivt arbete bidrar till att behålla, engagera och attrahera personal. Utvärderingenvisar att genomförandet av TräSAM har bidragit till att öka arbetetsattraktivitet. Ett företags önskan att erbjuda attraktiva arbeten kan alltså varamotiverande till att införa SAM. En väl genomförd implementering och ettfungerande SAM kan därmed också förbättra rekryteringen av personal.
|
|
| 2. |
- Tengelin, Ellinor, et al.
(författare)
-
Chefskap i sjukhusmiljö : Avgränsning och kommunikation av egen stress
- 2011
-
Ingår i: Arbete och Hälsa. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0346-7821. ; 45:1
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- In the development of health promoting hospital organizations, 1st line managers hold a key position through their closeness to practice and integrated response-bility for practice, economy and staff. The purpose of this report is to contribute to the development of sustainable supportive structures that can strengthen managers’ own working conditions and their opportunities to balance their commitment and stress at work. The two studies describes managers’ (a) approaches to demarcations in manager practice, (b) perceived opportunities to communicate stress and problems in their organization, and (c) suggestions regarding how managers’ stress can be handled and how early signs of stress can be guarded in health care organizations. Each study started with qualitative interviews (n=10, n=6). Thereafter, the results were discussed with 1st line managers (n=71) in 13 focus groups, regarding interventions and changes.Study 1. Strategies for demarcations between work tasks and life spheres were more or less flexible, firm, or permeable. They were characterized by different level of controlling and adapting to the present situation, others’ needs or one’s own needs. These strategies were seldom outspoken. Further, they were resulting mainly from personal experience, which made the managers ask for increased external support in boundary-setting regarding working conditions that were constantly changing and difficult to demarcate.Study 2. Communication of stress within the organization was hindered be-cause the system was perceived to oppress problem descriptions. Fear was expressed that the higher levels in the organization considered lower level managers’ communication about their stress a failure. That could risk losing one’s reputation and career possibilities. One’s nearest manager was seen as the most important channel for meeting and managing stress. Surveys and other stress measuring methods require an open climate to handle the information received, and that actions are taken to address potential problems.Focus groups. Supportive structures that can improve managers’ own working conditions and their opportunities to balance commitment and stress at work concern:Possibilities for communicating stress and problem descriptions through elaborated “manager to manager”-dialogues; rewarding communication of problem descriptions in the line organization; dialogue-based development projects to influence values and culture; and an overview over the recruiting process in practiceEfforts to increase one’s self-awareness and handling strategies through supervision; room for recurrent dialogues with manager colleagues; and health status dialogues with occupational health service that address individual sustainability in the manager workClarity regarding responsibility, resources and guidelines for manager responsibility in the organization; increased direct support by resource functions; and a recruitment process permeated by a health promoting perspectiveResults from this report can be used as knowledge base when formulating policies and plans for actions in order to prevent, discover, and adjust stress and exhaust-tion among managers in public health care organizations.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ek, Åsa
(författare)
-
Säkerhetskultur på arbetsplatsen
- 2017
-
Ingår i: Arbete och hälsa. - 0346-7821. ; 51:2, s. 58-65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Olyckor på grund av strömgenomgång är en ständig arbetsmiljörisk för elektriker. Ökad kunskap om hur elektriker uppfattar säkerhetskulturen på sin arbetsplats kan leda till en bättre förståelse för de drivkrafter och hinder som finns för effektiv säkerhetshantering och lärande för säkerhet. Detta kan bidra till utveckling av välfungerande proaktiv (förebyggande) risk- och säkerhetshantering inom branschen och ett minskat antal elolyckor och tillbud bland elektriker. I en enkätstudie bland 523 elektriker som råkat ut för strömgenomgång samt fördjupande intervjuer med 23 av dem framkom ett generellt behov av ökad säkerhetsmedvetenhet och motivation till säkert arbetsutförande på olika organisatoriska nivåer, ett behov av ökad synlighet hos ledarskapet på arbetsplatser, ökat engagemang för säkerhet, och förbättrad kommunikation med medarbetare, och ett behov av ökad rapportering av olyckor och tillbud för att få ökad erfarenhetsåterföring och kunna åstadkomma ett effektivare lärande för säkerhet.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Hedlund, Ann, et al.
(författare)
-
En studie av ungdomars och anställdas syn på arbete i två kommuner i Dalarna
- 2003
-
Ingår i: Arbete och hälsa. - 0346-7821. ; 2, s. 52-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A study of youths and employees opinions on work in two municipalities in Dalarna During the second half of the 1980:s attention was drawn to the difficulties for the industry to recruite youths. The difficulties to recruite had been made worse partly as a result of the decreasing batch of youths, partly of youths negative attitudes towards industrial work. When the state of the market turned to increased prosperity during the second half of the 1990:s, the difficulties in recruiting returned to... mer the agenda. The primary purpose of the study provides a data foundation for discussions in a development project aimed at increasing the attractiveness of manufacturing industry as a workplace. Other purposes concerns youths and employees opinions on ideal work and on industrial work. The study was turned towards youths in the ninth grade and to employees in small engineering workshops and in loghouse firms. The study was delimited to the municipalities Avesta and Rättvik in Dalarna, Sweden. The youths had higher estimates than the employees in both ideal and industrial work. The working environment, including physical, social and working organisational aspects, is the one aspect that the youths has put forward as most important for the firms to improve. Improvement in the working environment may be a suitable strategy to increase the interest for manufacturing and industrial work. A result of the study is that the environment and the treatment that youths experience in the contact with industry firms, e.g. by practical occupational experience, educational visits etc., has great importance for the youths opinion on work within the manufacturing industry.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Håkansson, Kristina, 1959, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljöarbete och långsiktigt hållbara arbetsorganisationer. Ett delprojekt inom Arbetslivsinstitutets tema Strategier, metoder och arbetssätt för fungerande arbetsmiljöarbete, SMARTA
- 2006
-
Ingår i: Arbete och hälsa. - 0346-7821. ; :16, s. 1-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Under de senaste decennierna har det pågått en mängd förändringsarbete på svenska arbetsplatser, många av dessa förändringsprojekt har strävat mot att uppnå ”det goda arbetet”, det vill säga att de anställda har ansvar, inflytande och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Men vad händer efter det att projekten avslutats? Kvarstår det goda arbetet? Det övergripande syftet med föreliggande studie är att öka förståelsen för hur ”goda arbetsorganisationer” blir långsiktigt hållbara. Med god arbetsorganisation avser vi en arbetsorganisation som kännetecknas av ansvar, inflytande och utvecklingsmöjligheter för personalen. Studien är explorativ till sin karaktär, vår avsikt har varit att finna indikationer på förhållanden som bidrar till detta. För att få kunskap om vad som är långsiktigt hållbart har vi sökt upp arbetsställen som för tio år sedan genomförde ett förändringsprojekt som innebar att man införde en arbetsorganisation som karaktäriserades av ansvar, inflytande och utvecklingsmöjligheter för de anställda, samt minskad sjukfrånvaro. Slutsatserna bygger framförallt på relativt omfattande fallstudier av fem arbetsställen inom verkstadsindustri och livsmedelsindustri som för tio år sedan uppfyllde dessa kriterier. Totalt har 20 personer intervjuats inom ramen för denna artikel. Tre av de studerade arbetsplatserna har behållit en god arbetsorganisation från mitten av 1990-talet. Två arbetsställen har frångått den goda arbetsorganisationen. Arbetet på dessa arbetsställen är idag till stor del repetitivt och utan möjligheter till ansvar, inflytande eller utvecklingsmöjligheter. Dessa arbetsställen har också högre sjukfrånvaro jämfört med vad man hade i mitten av 1990-talet och också högre i jämförelse med det nuvarande branschgenomsnittet. Men ett av de arbetsställen som hade fortsatt god arbetsorganisation hade också hög sjukfrånvaro. Det finns i våra fallstudier inga klara samband mellan hur arbetsorganisationen ser ut och sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro är inte helt oproblematiskt att använda som indikator på ”goda arbetsorganisationer”. Möjliga förklaringar är att företagen har kvar ett antal långtidssjukskrivna även efter det att arbetsstationer som genererat arbetsskador har åtgärdats. Dessutom ökar procentandelen långtidssjukskrivna när antalet anställda minskar. Det är också tydligt att antalet reträttplatser, arbetsstationer som inte kräver full koncentration, till stor del rationaliseras bort. När dessa reträttplatser minskar riskerar sjukfrånvaron att öka eftersom det inte finns arbetsstationer kvar som kan utföras av icke fullpresterande arbetstagare. Dessutom påverkas sjukfrånvarotalen av andra omständigheter som t ex hur personalstyrkan ser ut, villkoren för sjukersättning samt företagens policy för frånvaro. På alla våra fallföretag finns en struktur för den del av arbetsmiljöarbetet som rör den fysiska arbetsmiljön. Arbetet bedrivs på liknande vis på alla fallföretag, det finns ett system för skyddsronder, protokoll anslås och ansvariga för att åtgärda problemen fastställs. Både ledning och skyddsombud uppfattar att detta är det systematiska arbetsmiljöarbetet. Båda parter anser också att det systematiska arbetsmiljöarbetet är viktigt. Även arbetsplatser som inte behållit den goda arbetsorganisationen har fungerande rutiner för denna del av arbetsmiljöarbetet. På dessa arbetsställen ser ledningen arbetsorganisation och arbetsmiljö som två olika frågor. Arbetsmiljöfrågan blir begränsad till att enbart handla om fysisk arbetsmiljö, den är också avskiljd från arbetsplatsens övergripande ledningsstrategier. Arbetsmiljöarbetet kan liknas vid en sidovagn, en egen fråga som inte är direkt knuten till den övriga verksamheten. Enbart i ett av de studerade företagen ser ledningen strategiska vinster med arbetsmiljöarbetet, men då snarare som en positiv sidoeffekt av andra strategiska satsningar. Man skulle därför kunna säga att arbetsmiljöfrågan har ”avancerat” från sidovagn till sidoeffekt i företagens strategiska arbete. Det som avgör om en arbetsplats har kunnat behålla en arbetsorganisation som karaktäriseras av inflytande, ansvar och utvecklingsmöjligheter är om ledningen kopplar samman fysisk arbetsmiljö och arbetsorganisation så att man samtidigt arbetar med båda, dvs att arbetsplatsen involverar hela arbetsmiljön i arbetsmiljöarbetet När arbetsmiljöarbetet begränsas till den fysiska arbetsmiljön innebär det att psykosociala arbetsmiljöfrågor och arbetsorganisationsfrågor inte aktivt hanteras i organisationen.
|
|
| 22. |
- Hägg, Göran, et al.
(författare)
-
Metoder och arbetssätt för arbetsmiljöarbete
- 2006
-
Ingår i: Arbete och Hälsa. - : Arbetslivsinstitutet. - 0346-7821. - 9170457948 ; , s. 24-42
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
- Härenstam, Annika, 1949, et al.
(författare)
-
Understanding the organisational impact on working conditions and health
- 2006
-
Ingår i: Arbete och Hälsa. - 0346-7821. ; :4, s. 1-81
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The transfer of knowledge about risk factors from traditional occupational health research into prevention requires insight into the organisational context. When the organisation of work changes, our understanding of how organisations, work practices, and working conditions affect health must be scrutinised. This report discusses some suggestions for the design and methodology of empirical studies aimed at bridging the gap between research on organisations and research on individual working conditions and health. This approach in work-life research can be described as organisation-oriented work and health research. The main aim is to discuss the conceptual, theoretical, analytical, and empirical difficulties and options involved with such an approach. Using the examples of a number of research projects with different specific questions and different empirical designs, attempts are made to detect some of the most common stumbling blocks and to find some pragmatic solutions to the problems which arise in this type of research. Some specific problems with the integration of organisational studies and health research are discussed, and conclusions drawn about the application of such research results to prevention and intervention. The observations have arisen as a consequence of an attempt to empirically explore contemporary organisations. One conclusion is that selection mechanisms should be taken into account, as many individuals move between occupational conditions. Additionally, these changes may be very different for different groups, depending on individual and organisational conditions. As a consequence of this insight, workers and managers cannot be seen as passive victims of conditions at the workplace or in the organisation, but must be viewed as elective and active humans. This is the case even when there are strong restrictions on their room for manoeuvre.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Jonsson, Per, et al.
(författare)
-
Anti-vibration gloves - in theory and practice
- 2016
-
Ingår i: Arbete och hälsa. - 0346-7821. ; 49:5, s. 1-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Are anti-vibration gloves the solution to the problem of hand-arm vibration?Vibrations from hand-held machinery are a major problem in the Swedish labour force. In 2009, 14% of men and 3% of women of employed in Sweden reported exposure to hand-arm vibration at least a quarter of their working time according to the Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket 2010). It is tempting to imagine a protective glove that could reduce or even eliminate this problem.Research can validate the quality of labour protection gear available on the market and then make recommendations and suggestions for improvements. This report from the Department of Occupational and Environmental Medicine in Lund and Gothenburg describes how anti-vibration gloves (AVGs) are experienced, and how they work and affect the exposure from hand-held machines.BackgroundToday, gloves labelled “anti-vibration” (AV) are advertised as “reducing vibration by 40%”. To be marketed as “AVG”, a glove must be CE-certified and thereby comply with the requirements of International Organization for Standardization standard ISO 10819. The requirements apply only to the suppression of vibration in the palm of the hand, while in many work situations, vibration is transmitted to the fingers. However, in the ISO standard it is pointed out that AVGs provide inadequate damping of vibrations of low frequencies. Such vibrations are common in many hand-held tools and machines in industry and crafts, such as different types of grinders. Some regular protective gloves can even provide amplification of low frequencies but cannot be approved in accordance with this standard.Generally, all protective equipment disrupts work to a greater or lesser degree. Working without a helmet, protective mask, hearing protection and protective clothing is preferred in most situations. Furthermore, the availability of gloves which are supposedly AV may give rise to an ethical dilemma: the user may handle the machines more intensely and for a longer time in the belief that the hand is protected from vibration damage. But are those AV claims true and how do these gloves perform in practice? Is the experience regarding the gloves that they dampen the vibrations? To what extent do the gloves disturb the worker and interfere with the work? How much damping can be expected when using low-speed and high-speed grinders, respectively? These issues will be discussed in the following report. ImplementationNine subjects, whose work task was to deburr and grind aircraft engine components, were given the opportunity to test a specific AVG for 3 months. They all worked with a variety of rotating air-powered and vibrating machines. All had extensive experience in this work. Usage times for the individual machines varied between ½ hour and 4 hours/day. The total usage times sometimes exceeded 4 hours/day. The most commonly used rotating machines rotate at high speeds, 100 000 revolutions per minute (rpm), but other machines with low speed, 500 rpm, were also used.Only one model of AVG was tested. The back of the glove was made of porous polyester and the palm of a denser, elastic synthetic material. Approximately 7 mm thick, foam-like materials were built into the palm, thumb and fingers grip side of the glove. The glove was CE-marked and was claimed to comply with standard ISO 10819:1996.The test subjects tried the glove for 3 months. After this period they answered a questionnaire containing 14 questions including questions on hand temperature, grip, dexterity and self-reported vibration damping.To assess the usefulness of the AVG, the vibration level and vibration frequency spectrum were measured on the machines used by the subjects. During the measurements a skilled operator performed a typical deburring task. Results and DiscussionThe comfort in terms of hand temperature was rated mediocre. Grip was rated good while finger sensitivity was rated low. At a so-called “pencil grip”, required for handling small machinery, the gloves were uncomfortable; however, they worked well with larger machines.The majority, eight of the nine individuals, responded that the glove offered good vibration damping. As the hand’s ability to perceive vibrations varies with the frequency of vibration the possibility to self-assess whether a glove is vibration-damping or not largely depends on how well the person can perceive the frequency of the machine in question. With a high-revving machine of, say, 50 000 rpm, the vibration tactility is fairly low, and so is therefore the ability to self-assess the glove’s damping properties. In addition, the vibratory sense in the hand does not reflect the hand-arm weighted vibration level which needs to be measured according to the Swedish Work Environment Authority’s regulations (AFS 2005:15). With regard to the vibrations, large differences between the various machines were measured; hand-arm weighted levels according to the regulations were between 0.8 and 8.3 m/s2. High-revving, ≥55 000 rpm, machines gave the lowest weighted vibration levels. A machine’s rotation speed was found to cause the dominant vibration frequency; however, high frequencies from high-speed machines do not increase the hand-arm weighted exposure levels.ConclusionThe vibrations from many of the machines in this study, which are used over long periods for deburring, will be damped to some extent. But it is not obvious that this damping neither can be experienced, nor give reduced daily vibration exposure in accordance with the regulations, or reduce the risk of vibration injury in the hands. So-called “AVGs” generally give insufficient reduction in vibration exposure. This is demonstrated already by the standard for CE certification of AVGs. For a glove to protect against normal, low-frequency vibrations, it would have to be too heavy and thick to be practical. Despite the limitations of the protection that the CE-marked protective gloves offer against vibrations, we still recommend the use of gloves because:1) High-frequency vibrations, which are presumed to be harmful, will be damped.2) The gloves will ensure that vibrations will not be amplified.3) Gloves keep the hands warm, which is believed to reduce vibration-related disorders.
|
|
| 26. |
- Järvholm, Bengt
(författare)
-
Kunskapsöversikter inom arbetslivsområdet
- 2020
-
Ingår i: Arbete och Hälsa. - Göteborg : Förlag Göteborgs Universitet. - 0346-7821. ; 54:1, s. 1-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 27. |
- Kantelius, Hannes, 1973
(författare)
-
Inhyrningens logik. Långtidsinhyrda arbetare och tjänstemäns utvecklingsmöjligheter och upplevda anställningsbarhet
- 2010
-
Ingår i: Arbete och Hälsa. - 0346-7821. ; 44:10, s. 1-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Long time use of temporary agency workers in Sweden is a sparsely researched phenomenon. This article sets out from the Swedish Work Environment Act. Employers hiring out manpower is responsible for their employees and is duty bound to carry out longterm measures relating to the working environment, e g with regard to training, and also plan and follow up the work carefully. The overall aim of the article is to give a deeper understanding of the working conditions of blue collar and white collar agency workers, with focus on opportunities for learning and on the job training and how this affects their perceived employability. Comparisons are also made between the agency workers and the user firm employees. Case studies were made at five companies with a history of long time use of agency workers. In total 57 in depth interviews were carried out with HR-managers, trade union representatives, managers and blue collar and white collar workers, both agency workers and user firm employees. The results shows that agency workers have less learning opportunities and less on the job training, which leads to a lower perceived employability compared to user firm employees. The explanation is that there’s a logic that regulates the user firms’ usage of agency workers. This logic in turn affects agency workers’ opportunities for learning and on the job training. When user firms take on agency workers for blue collar or white collar work, the initial period for learning the work tasks is rather long (from two months up to one year). This is due to that the work tasks agency workers are assigned to, is basically the same as the one assigned to user firm employees. Because of this “investment” in initial training, the user firms require to keep on the same individual agency worker. In effect, agency workers on long time assignments don’t get more on the job training than what is required to fulfil the assignment, and any agency initiated training, e g rotation between assignments, is not possible due to the user firm’s requirements. These and other requirements by user firms have in essence a great influence on the Swedish market for staffing agencies. Also, the work agencies in this study had a poor and sporadic contact with it’s employees, and don’t seem to live up to the legal requirements on this issue.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Kuklane, Kalev, et al.
(författare)
-
Systematisk kunskapsöversikt 10. Occupational Heat Stress
- 2017
-
Ingår i: Arbete och hälsa. - 0346-7821. ; 51:7
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The present review covers a wide scope of occupational heat stress related issues. The problematics related to climate change have placed heat exposure on the agenda. As a result, the research on heat effects has increased in recent years and a considerable amount of new material has become available. The literature includes general and specific reviews that focus on various heat-related aspects in detail. The aim of the current review is to compile the most relevant information, both past and present, that primarily covers knowledge on how one can carry out simple evaluations of heat stress in occupational settings. Very specialised information is described in full in the specific papers. The present review covers basic information on exposure to heat, descriptions of climatic factors and how they are measured. The review takes up human thermoregulation, heat exchange with the environment, and responses to heat. Several common hot environment evaluation methods along with heat assessment and management strategies are discussed. Sample industries are described.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Lunner Kolstrup, Christina
(författare)
-
Work motivation in dairy farming?
- 2011
-
Ingår i: Arbete Och Halsa Vetenskaplig Skriftserie. - 0346-7821. ; 45, s. 62-62
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Löndahl, Jakob, et al.
(författare)
-
Luftvägsvirus vid arbetsplatser - Smittvägar, riskfaktorer och skyddsåtgärder
- 2021
-
Ingår i: Arbete och hälsa. - 0346-7821. ; 55:2, s. 1-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Att spridning av sjukdomsframkallande luftvägsvirus kostar samhället enorma resurser har blivit uppenbart för alla under covid-19, men ovälkomna virus har varit människans följeslagare genom hela historien och ständigt uppkommer nya varianter med särskilt hög smittsamhet eller dödlighet. Riskerna har ökat med befolkningstillväxt och globalisering. Samtidigt har våra förutsättningar att skydda oss också har blivit bättre genom ökad kunskap och framsteg inom medicin och teknik.Syftet med denna kunskapssammanställning är att beskriva smittvägar, riskfaktorer och skyddsåtgärder för infektiös luftvägssjukdom och därmed bidra till en minskad smittrisk vid arbetsplatser. Mycket av innehållet bygger på forskning om influensa och covid-19, men även en rad andra luftvägsinfektioner är inkluderade.Spridning av virus har här delats upp i tre smittvägar: inandning, direkt deponering och kontakt. Risken för smitta via inandning av virus är särskilt stor när avstånden mellan människor är korta och uppehållstiden lång i lokaler med dålig ventilation. Risken ökar om det också pågår aktiviteter som innebär spridning av virusinnehållande aerosolpartiklar till luften, såsom högt tal eller sång eller vissa medicinska procedurer, eller om den inandade luftmängden är förhöjd, som vid tungt arbete. Virusöverföring via direkt deponering sker när stora smittbärande droppar stänker direkt på en mottagare vid exempelvis hosta. Virusspridning via både inandning och direkt deponering sker på olika sätt genom luften, men benämns här inte ”luftsmitta” eftersom detta begrepp åtminstone enligt klassisk medicinsk indelning syftat på (effektiv) smitta via inandning över avstånd mer än enstaka meter och eftersom det främst använts för sjukdomar som är mycket allvarliga och därför kräver extrema skyddsåtgärder. Smitta via kontakt kan ske antingen via direkt beröring eller genom mellanled, som handtag eller andra ytor.Samtliga tre smittvägar är välbelagda för luftvägsvirus i den vetenskapliga litteraturen, men deras relativa betydelse varierar beroende situation, virustyp och interventioner för att minska smitta. För covid-19 pekar mycket forskning mot att inandning är en dominerande smittväg i många miljöer. Vissa yrkesgrupper, särskilt inom vårdsektorn, löper en förhöjd risk att smittas av luftvägsvirus.En lång rad skyddsåtgärder finns tillgängliga för att på olika sätt minska smittrisker: distans, hygien, fysiska barriärer, ventilation, administrativa åtgärder (exempelvis information, regleringar, kontroller, checklistor) och personlig skyddsutrustning. De flesta av dessa åtgärder har starkt stöd av vetenskapliga studier.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Muhonen, Tuija
(författare)
-
Stress, coping och hälsa under kvinnliga chefers och specialisters karriärer
- 2012
-
Ingår i: Arbete och Hälsa. - : Göteborgs universitet. - 0346-7821. ; 5:46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna uppföljningsstudie undersöktes stressfaktorer i arbete samt mellan arbete och privatliv som 38 kvinnliga chefer och specialister hade upplevt under sina yrkeskarriärer. Vidare studerades de strategier deltagarna hade använt för att han-tera de olika stressorerna samt eventuella hälsoproblem som uppkommit under 11 årsperioden mellan undersökningstillfällen. Resultaten visade att de största stress-faktorerna rymdes under fem övergripande teman: hög arbetsbelastning, arbetsre-laterade relationsproblem, förändringar – krav på flexibilitet, risker och svårigheter i arbetet samt problem med att förena arbete och privatliv. Detta var i linje med resultaten från det första tillfället, även om förändringstakten inom de olika branscherna hade ökat och därmed kraven på att individen skulle vara flexibel och aktivt följa med utvecklingen. Ungefär en fjärdedel av de intervjuade hade varit friska hela tiden, sex kvinnor hade blivit eller varit nära att bli utbrända, medan resten (23) hade olika symtom. När det gäller coping och hälsa visade det sig att de kvinnor som hade god hälsa hade löst arbetsrelaterade problem tillsammans med andra, de hade sökt och fått stöd från olika specialister eller i sina profession-ella nätverk. Att försöka dra en gräns mellan arbete och privatliv verkade också vara en hälsosam copingstrategi. Resultaten tyder på att det behövs ytterligare forskning vad gäller betydelsen av socialt stöd i arbete för kvinnors hälsa i be-slutsfattande positioner.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Nilsson, Kerstin
(författare)
-
Vem kan och vill arbeta till 65 år eller längre? En studie av anställda inom hälso- och sjukvården.
- 2005
-
Ingår i: Arbete och hälsa. - 0346-7821. ; 2005:14, s. 1-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to investigate why some people will and can work until they are 65 year or more, and some people not either can or will. The study was built at answers from 2 000 employees within the health and medical care services. The data material was divided into three groups from the answers. Group 1 who cannot and will not work until 65 years. Group 2 who can and will work until 65 years or even more. Group 3 who can work until 65 years or longer, but don’t want to. In the analysis we could see that there was two factors that primarily was different between the three groups. The factors were motivation and working environmental conditions. In the motivations factors economy, to feel appreciation from the organisation and the possibility to use the professional skill was high ranked as differences between the groups. In the working environmental conditions physical-and psychical stress, organisations changes and reduced working hours was the most significant differences between the groups.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Szücs, Stefan, 1964
(författare)
-
Omorganisation och ohälsa. Skyddsombuden vid kommunala arbetsplatser om förändringsarbetet
- 2004
-
Ingår i: Arbete och Hälsa. - 0346-7821. ; 14, s. 1-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet var att analysera varför viss kommunal omorganisation verkar ge upphov till både större organisatorisk oro och ökad ohälsa. Studien bygger på en undersökning av personalen vid kommunala arbetsplatser år 2000 och en studie av skyddsombudens uppgifter om omorganisation vid 88 av dessa år 2003. Resultaten uppvisar ett starkt samband mellan organisatorisk oro år 2000 och långtidssjukskrivning/förtidspensionering 2003. Även om personaldemokratiska inslag tenderade att reducera den organisatoriska oron, hade omorganisationens syfte ringa betydelse för ohälsan. De allra viktigaste orsakerna utgjordes i stället av organisatorisk utmattning orsakad av att flera omorganisationer utförts i rad, och processer som kännetecknas av arbetsledningens kompromisslöshet, otydlighet eller pseudodemokratiska inslag.
|
|
