| 1. |
- Andersson, Patric, et al.
(author)
-
Proformaredovisningens inverkan på analytikerprognoser
- 2004
-
In: Balans. - : FAR AB. - 2002-8490 .- 0346-8208. ; 2004:10, s. 37-41
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Proformaredovisningens inverkan på analytikerprognoser Sedan några år tillbaka redovisar en del svenska företag proformaresultaträkningar enligt amerikanskt mönster. I de flesta fall blir proformaresultatet högre än resultatet enligt allmänt accepterade redovisningsprinciper. I denna artikel redogör Niclas Hellman och Patric Andersson för resultatet från ett experiment som undersökt huruvida erfarna finansanalytiker påverkas av proformainformation när de gör vinstprognoser. En trend bland amerikanska företag är att redovisa proformaresultaträkningar som visar resultatutvecklingen som om vissa händelser inte hade inträffat, till exempel nedskrivningar eller omstruktureringar. I de allra flesta fall innebär resultatjusteringarna att proformaresultatet blir högre än resultatet enligt allmänt accepterade redovisningsprinciper (GAAP). [1] Sedan några år tillbaka har denna trend också nått Sverige och vissa företag redovisar numera pro forma enligt amerikanskt mönster, till exempel i samband med större nedskrivningar. Det finns också en mer utbredd tendens i samma anda som innebär att företagen skapar egna resultatmått högt upp i resultaträkningen, som också ges en framträdande roll i företagens informationsgivning. [2] Stockholmsbörsen har reagerat på denna utveckling och infört nya regler avseende vilka resultatmått som måste anges i inledningen av bokslutskommunikéer och delårsrapporter. [3] En intressant fråga i sammanhanget är hur användare av redovisningsinformation reagerar på proformaresultaträkningar. I föreliggande artikel redogör vi för resultat från ett experiment som undersökte huruvida erfarna finansanalytiker påverkas av pro forma information när de ställer vinstprognoser. Pro forma i svensk praxis och amerikansk forskning I Sverige har proformaredovisning tidigare använts framförallt i prospekt för att beskriva effekter av till exempel företagsförvärv, avknoppningar eller nyemissioner. Proformaredovisning har också använts i årsredovisningar för att illustrera effekter av förändrade redovisningsprinciper. [4] I dessa sammanhang har proformaredovisningen varit ett komplement till den faktiska redovisningen i syfte att underlätta periodjämförelser. På senare år har dock begreppet " pro forma " börjat tillämpas i bokslutskommunikéer och delårsrapporter med en annan innebörd jämfört med tidigare praxis. Proformaresultat har i dessa sammanhang kommit att få samma innebörd som ett " justerat resultat " för den aktuella perioden. [5] Förändringen följer av den amerikanska utvecklingen inom området och det är denna nya typ av proformaredovisning som behandlas i denna artikel. Det finns några publicerade studier som beskriver olika aspekter på amerikanska företags proformaredovisning. Bhattacharya et al (2003) undersöker proformaredovisningen i kvartalsrapporteringen för perioden 1998–2000. Enligt deras studie ökar frekvensen av proformarapportering kraftigt under denna period samtidigt som fenomenet fortfarande är koncentrerat till service-och high-tech-branscher. I en tidigare studie pekar Bradshaw & Sloan (2002) på att proformaresultaten är signifikant högre än resultaten enligt US GAAP samt att resultatskillnaderna har ökat över tiden och är som störst i det fjärde kvartalet. Bradshaw & Sloan (2002) diskuterar två tänkbara förklaringar till varför företag väljer att rapportera proformaresultat. Den första förklaringen är att företagsledningar vill försköna resultatredovisningen. Detta argument har enligt Bradshaw & Sloan stöd i den amerikanska finanspressens beskrivningar av fenomenet, men de finner ganska litet stöd för denna uppfattning i forskningen avseende proformaredovisning. Den andra förklaringen är att investerare och analytiker efterfrågar proformaredovisningen för att få en bättre beskrivning av de uthålliga vinster som företaget genererar. Både Bradshaw & Sloan och Bhattacharya et al (2003) finner visst statistiskt stöd för att analytiker och investerare har större användning för proformaredovisningen jämfört med redovisningen som bygger på US GAAP.. Detta kommer framförallt till uttryck genom att proformaresultaten förklarar en större andel av aktiekursvariationerna samt att proformaresultaten har större inverkan på amerikanska Proformaredovisningens inverkan på analytikerprognoser.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bjuvberg, Jan, 1968-, et al.
(author)
-
Rättsliga konsekvenser vid informationsförlust vid e-fakturering
- 2011
-
In: Balans. - Stockholm : Föreningen Auktoriserade Revisorer. - 0346-8208. ; :11, s. 41-44
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- I artikeln »EU-direktiv får stora konsekvenser för elektronisk fakturering« i Balans nr 10/2011 redogjordes för de vikti-gaste förändringarna med EU:s nya faktureringsdirektiv, med fokus på elektronisk fakturering. I denna artikel belyser jan Bjuvberg och ulrika Hansson de rättsliga konsekvenserna av informationsförlust som kan uppstå vid tillämpningen av en så kallad Four Corner Model vid elektronisk fakturering.
|
|
| 9. |
- Broberg, Pernilla, et al.
(author)
-
Kommersiellt inriktade byråer ger välmående revisorer
- 2020
-
In: Balans. - : FAR. - 0346-8208. ; :3, s. 32-33
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ingress: Hur organisationen är utformad är mer avgörande för revisorers välmående än vad faktorer som lön och andra förmåner är. Slutsatserna dras av forskarna Pernilla Broberg och Timur Uman som grävt djupare i frågan ”Vad får revisorer att må bra?”.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Carlsson, Jörgen, et al.
(author)
-
Nedskrivningsprövning av goodwill: före eller efter skatt?
- 2013
-
In: Balans: tidskrift för redovisning och revision. - 0346-8208. ; 39:4, s. 27-30
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- I artikeln utreds sambandet mellan diskonteringsräntan före och efter skatt och hur detta samband påverkar beräkningar vid nedskrivningsprövning.
|
|
| 12. |
- Carlsson, Jörgen, et al.
(author)
-
Sammanställd redovisning : - mot en förbättrad kommunal koncernredovisningspraktik
- 2014
-
In: Balans. - Stockholm : FAR. - 0346-8208. ; :4, s. 6-8
-
Review (pop. science, debate, etc.)abstract
- I syfte att utveckla kvaliteten på kommuners sammanställda redovisning har Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) tagit fram en skrift som är tänkt att utgöra ett stöd för dem som arbetar med att ta fram sammanställd redovisning. I denna artikel diskuterar författarna till skriften, Jörgen Carlsson och Niklas Sandell, tillsammans med Torbjörn Tagesson, kanslichef vid RKR, den kommunala redovisningens utmaningar och några av RKR:s ställningstaganden avseende de riktlinjer som gäller vid framtagande av en kommunal koncernredovisning.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Carrington, Thomas, 1974-
(author)
-
Vad är revision?
- 2009
-
In: Balans. - 0346-8208. ; 35:11, s. 37-39
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 19. |
- Collin, Sven-Olof Yrjö, Professor i företagsekonomi, et al.
(author)
-
Byrårotation leder till strategisk prissättning
- 2017
-
In: Balans. - 0346-8208. ; :3, s. 34-35
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Kravet på byrårotation kommer att leda till ökat inslag av strategisk prissättning av revision. Det skriver Sven-Olof Yrjö Collin och hans studenter Frida Edlund och Matilda Jönsson som undersökt frågan i ett examensarbete för civilekonomexamen.
|
|
| 20. |
- Collin, Sven-Olof Yrjö, et al.
(author)
-
Byrårotation leder till strategisk prissättning
- 2017
-
In: Balans. - 0346-8208. ; :3, s. 34-35
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Kravet på byrårotation kommer att leda till ökat inslag av strategisk prissättning av revision. Det skriver Sven-Olof Yrjö Collin och hans studenter Frida Edlund och Matilda Jönsson som undersökt frågan i ett examensarbete för civilekonomexamen.
|
|
| 21. |
- Collin, Sven-Olof Yrjö, 1957-
(author)
-
Universiteten sviker revisorerna
- 2011
-
In: Balans. - : FAR. - 0346-8208. ; :11, s. 44-45
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- De svenska universiteten tar intesitt ansvar att utveckla revisionen. Ochtyvärr är efterfrågan på en kritisk akademisklärarkår svag, särskilt från destörre revisionsbyråerna. Detta skapargrogrund för traditioner som integagnar professionen och dess möjligheteratt uppfylla sitt samhällsansvar
|
|
| 22. |
- Collin, Sven-Olof Yrjö, 1957-
(author)
-
“Vaskar” storföretagen aktieägarnas pengar?
- 2014
-
In: Balans. - 0346-8208. ; :1, s. 40-42
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Få belägg finns för att CSR ger vinst och ur ett strikt marknadsliberalt perspektiv är det oansvarigt att dela ut ägarnas pengar till filantropi. Det skriver professor Sven-Olof Yrjö Collin. Själv hoppas han dock på ett uppsving för den företagsform som ser samhällsbidrag som en självklarhet.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Eklöv Alander, Gunilla, 1967-
(author)
-
Byrårotation är knappast effektivt!
- 2011
-
In: Balans. - Stockholm : Far Förlag. - 0346-8208. ; :4, s. 1-
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Fagerström, Arne, et al.
(author)
-
Från hållbarhetsrapportering och bestyrkande till hållbarhetsredovisning och revision
- 2016
-
In: Balans. - Stockholm : FAR förlag. - 0346-8208. ; Fördjupning:2, s. 1-4
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Artikeln syftar till att visa på en möjlig utveckling av systematisk redovisning av hållbarhet och dess indikatorer. En systematisk redovisning är en nödvändig grund för att revision av hållbarhetsindikatorer skall vara möjlig. Det skall finnas verifikationer och underlag som revisorn kan använda i arbetet med att finna revisionsbevis.Hållbarhetsredovisningen bör utformas så att den kan fungera som ett verktyg i företagets risk management. Risk management är ett samlingsnamn för de aktiviteter som på ett systematiskt sätt inventerar, analyserar och förebygger olika typer av risker i ett företags verksamhet. Om ett företag får problem med sin sociala/humana, miljömässiga och teknologiska hållbarhet kan företagets going concern vara i fara, och hållbarhetsredovisningen bör synliggöra dessa risker. I artikeln presenteras och analyseras en ny flerdimensionell redovisningsmodell som syftar till att fånga upp potentiella hållbarhetsrelaterade hot och risker mot verksamheten.
|
|
| 28. |
- Fagerström, Arne, et al.
(author)
-
Redovisning av hållbart förädlingsvärde
- 2016
-
In: Balans. - 0346-8208. ; Fördjupning:1, s. 1-4
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- I artikeln föreslås en standardiserad hållbarhetsredovisningsmodell som utgår från data som redan finns tillgängligt i företagens befintliga redovisningssystem. En fördel med modellen är att den, till skillnad från hållbarhetsrapportering, utgår från hårda monetära data och är reviderbar. Modellen är standardiserad, dvs den tillåter inte cherrypicking, vilket underlättar jämförelser mellan företag och över tid. Modellen delas upp i de fyra olika hållbarhetsdimensionerna finansiell, social, miljömässig och teknologisk hållbarhet.
|
|
| 29. |
- Fagerström, Arne, et al.
(author)
-
Reflektioner kring hållbarhetsredovisningspostulat och syftet med hållbarhetsredovisning
- 2016
-
In: Balans. - Stockholm : FAR Förlag. - 0346-8208. ; Fördjupning:3, s. 1-4
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Hållbarhetsredovisning behöver på samma sätt som traditionell finansiell redovisning fast mark att stå på i form av vissa taget-för-givet antaganden, så kallade postulat, samt ett definierat mål, det vill säga vad hållbarhetsredovisning ska syfta till. I denna artikel visas på hur de klassiska postulaten kontinuitet, redovisningsenhet, redovisningsperiod och monetär enhet kan ligga till grund för modifierade hållbarhetsredovisningspostulat. Dessutom ges ett tentativt förslag på syftet med hållbarhetsredovisning.
|
|
| 30. |
- Fagerström, Arne, et al.
(author)
-
Så kan företagens redovisning och styrsystem underlätta implementeringen av hållbarhetsstrategier
- 2017
-
In: Balans. - 0346-8208. ; Fördjupning:4, s. 1-4
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Allt fler företag har hållbarhet i sina strategiska mål. Att rapportera i enlighet med de nya lagkraven på hållbarhetsinformation är en bra början, men inte tillräckligt för att nå upp till de strategiska hållbarhetsmålen. Fokus bör också läggas på hur strategier om hållbarhet kan implementeras i företagets operativa processer med hjälp av företagets styrsystem. Annars riskerar hållbarhetsarbetet att fallera och endast bli en pappersprodukt.
|
|
| 31. |
- Fagerström, Arne, et al.
(author)
-
Så kan företagens redovisning och styrsystem underlätta implementeringen av hållbarhetsstrategier
- 2017
-
In: Balans. - 0346-8208. ; -:4, s. 1-4
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Allt fler företag har hållbarhet i sina strategiska mål. Att rapportera i enlighet med de nya lagkraven på hållbarhetsinformation är en bra början, men inte tillräckligt för att nå upp till hållbarhetsmålen. Fokus bör också läggas på hur strategier om hållbarhet kan implementeras i företagets operativa processer med hjälp av företagets styrsystem. Annars riskerar hållbarhetsarbetet att fallera och endast bli en pappersprodukt.
|
|
| 32. |
- Fagerström Kareld, Birgitta
(author)
-
Gott om fallgropar för nyttan av IT : Miljön viktig för en lyckad IT-investering
- 2007
-
In: Balans. - FAR. - 0346-8208. ; :6-7, s. 41-44
-
Research review (pop. science, debate, etc.)abstract
- De organisatoriska förutsättningarna för förverkligande av potentialen i IT-investeringar behöver fokuseras. Den tänkta nyttan av en IT-lösning äventyras om lösningen hamnar i en missgynnande miljö. Verksamheter behöver därför försäkra sig om att ha en professionellt utformad IT-management. Förmåga att hantera långvariga förändrings- och förbättringsarbeten är också en kritisk framgångsfaktor. Här kan revisorer spela en viktig roll.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Hartwig, Fredrik, 1976-, et al.
(author)
-
Redovisning av externaliteter - några reflektioner
- 2018
-
In: Balans. - : FAR. - 0346-8208. ; 3, s. 25-28
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- I takt med att företagens effekter på det omgivande samhället uppmärksammas ställs också högre krav på att redovisningen breddas. Med ett bredare hållbarhetsperspektiv kan värdet av de externa effekter som företagets verksamhet ger upphov till synliggöras i redovisningen. I den här artikeln ges ett tentativt förslag på hur det till den traditionella balans- och resultaträkningen går att addera värdet av företagets externa miljöeffekter och sociala effekter.
|
|
| 38. |
- Hellman, Niclas, et al.
(author)
-
Förbättrad redovisning med komponentansats : nyttan överstiger kostnaderna
- 2011
-
In: Balans. - Stockholm : FAR AB. - 2002-8490 .- 0346-8208. ; , s. 49-53
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Remissversionen av K3:s kapitel om materiella anläggningstillgångar ledde till många kritiska remissvar avseende den så kallade komponentansatsen. I den här artikeln illustrerar Niclas Hellman, Bo Nordlund och Catharina Pramhäll varför de anser att komponentansatsen ger en bättre redovisning jämfört med nuvarande praxis.
|
|
| 39. |
- Hellman, Niclas, et al.
(author)
-
Hur styr företagen mot ökat aktieägarvärde?
- 2005
-
In: Balans. - : FAR AB. - 2002-8490 .- 0346-8208. ; 2005:2, s. 37-42
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Hur styr företagen mot ökat aktieägarvärde? Många företag visar endast ett verbalt engagemang för aktieägarfokuseringen. Det visar en studie gjord vid Handelshögskolan i Stockholm. Resultaten, skriver Niclas Hellman och Johnny Lind, visar på vikten av samordning av de mått som kommuniceras externt och de mått som används för den interna styrningen. Aktieägarvärde och bolagsstyrning är begrepp som under det senaste decenniet fått allt större betydelse. Flera företrädare för en ökad betoning av aktieägarvärde har kritiserat den traditionella koncernstyrningen (Rappaport, 1986; Stern Stewart, 1995; Landelius & Treffner, 1998). De menar att en koncernstyrning med redovisningsbaserade resultat-och räntabilitetsmått leder till att företagen kommer att agera dysfunktionellt gentemot ägarna. Företagens finansiella styrning måste därför förändras så att cheferna endast genomför beslut som ger ett positivt bidrag till företagets värdering. Företrädarna för en ökad betoning av aktieägarvärdet har också utvecklat nya normativa ekonomistyrningsmodeller. Beteckningen Value-based management (VBM) har kommit att användas som samlingsnamn för de interna styrmodeller som baseras på finansiell teori och är inriktade mot maximering av aktieägarvärdet. Dessa teoretiska utgångspunkter har också fått en mer framträdande roll i praktiken genom utvecklingen av " nya " mått som EVA (Economic value added) och CFROI (Cashflow return on investment). Utvecklingen av " nya " prestationsmått kan sägas vara kärnan i VBM, men det finns en oenighet bland såväl praktiker som forskare om vad VBM omfattar utöver prestationsmåtten. Konsultföretagen har hävdat att VBM-tänkandet ska genomsyra hela organisationen genom att återkoppling hela tiden sker till det övergripande nyckeltalet. Annorlunda uttryckt är det ett mål och ett nyckeltal som ska vara styrande för det operativa beslutsfattandet. En följd av detta blir också att det nyckeltal som står i fokus kommer att användas i samband med den strategiska planeringen, för den interna resursallokeringen och i företagets belöningssystem. Under våren 2002 genomfördes en studie vid Handelshögskolan i Stockholm av hur framväxten av nya normativa ekonomistyrningsmodeller baserade på finansiell teori har påverkat företagens koncernstyrning. I uppsatsen redovisas en studie av hur sjutton stora svenska företag kommunicerar centrala mål externt till kapitalmarknaden och vilka mått som betonas samt belönas i den interna styrningen. Fjorton av företagen finns på listan för de mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsens A-lista. Resterande tre företag inkluderar ytterligare ett företag noterat på A-listan, ett av Sveriges största onoterade publika företag samt ett relativt fristående svenskt dotterföretag i en utländsk börsnoterad koncern. Sammantaget genomfördes semistrukturerade intervjuer med 22 personer i de sjutton företagen. De primära intervjupersonerna är ledande befattningshavare på koncernnivå med ansvar och inflytande över bolagets ekonomistyrning. I den efterföljande resultatredovisningen har företagen anonymiserats men tilldelats var sin bokstav (A-Q) för att läsaren ska kunna skilja företagen åt. Externt kommunicerade mål, interna mått och belöningssystem De empiriska resultaten avser prestationsmätning och belöningssystem och sammanfattas i tabell 1 (se nästa sida). Extern kommunikation till kapitalmarknaden Det ökade intresset för ägarna och aktiemarknaden var ett återkommande tema under samtliga intervjuer. Skapande av aktieägarvärde framstod som centralt för samtliga företag. Av tabell 1 framgår målen som företagen kommunicerade externt. Det vanligaste målet som kommunicerades externt var omsättningstillväxt. Redovisningsbaserade räntabilitetsmått användes av närmare hälften av företagen. Rörelsemarginal var ett vanligare mål än resultat i kronor. Två av företagen arbetade med mål avseende vinst per aktie.
|
|
| 40. |
- Hellman, Niclas, et al.
(author)
-
Införandet av K3 i koncernredovisningen - vilka blev effekterna?
- 2023
-
In: Balans. - : FAR AB. - 2002-8490 .- 0346-8208. ; , s. 1-4
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- För cirka tio år sedan fick Sverige för första gången ett heltäckande regelverk för koncernredovisning i icke-noterade företag. I denna artikel redovisar Niclas Hellman, Henrik Nilsson, Milda Tylaite och Derya Vural vilka effekter införandet av K3 i koncernredovisningen haft.
|
|
| 41. |
- Hellman, Niclas
(author)
-
Redovisning av kreditförluster i svenska banker – vilka effekter får vi under coronakrisen jämfört med tidigare finansiella kriser?
- 2020
-
In: Balans. - : FAR AB. - 2002-8490 .- 0346-8208. ; 2020:Fördjupningsdel 2, s. 41-50
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- För första gången testas den nya IFRS-standarden för redovisning av kreditförluster i en ekonomisk kris. I denna artikel beskriver Niclas Hellman ECL-modellen (Expected Credit Loss) ur två perspektiv. Han jämför modellen med de som tillämpats under tidigare kriser. Mot denna bakgrund ställer han frågan vad man som informationsanvändare kan utläsa ur de större bankernas delårsrapporter för första kvartalet 2020. Intressanta skillnader mellan bankerna finns att upptäcka menar Niclas Hellman.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Hermansson, Daniel, et al.
(author)
-
Oberoendehotet är överdrivet
- 2017
-
In: Balans. - 0346-8208. ; :7, s. 43-44
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Det finns anledning att ifrågasätta det instinktiva motståndet mot marknadsföring av revisionstjänster. Det skriver studenterna Daniel Hermansson och Rikard Hjalmarsson samt deras handledare Sven-Olof Yrjö Collin, vid Linnéuniversitetet. Affärsmannaskap är i sig inte ett avgörande hot mot revisionskvaliteten, menar de.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
- Jansson, Anna-Maria, et al.
(author)
-
Ett efterfrågat utbud av kvalitetsstämplar?
- 2010
-
In: Balans. - 0346-8208. ; :1, s. 46-46
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Mycket talar för att de flesta företag kommer att fortsätta med revisionen i ett första skede när revisionsplikten avskaffas nästa år. Vilket genomslag olika kvalitetsstämplar kommer att få i ett senare skede är svårare att sia om, skriver Anna-Maria Jansson och Peter Öhman.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Krantz, Joakim, et al.
(author)
-
Är revisorns engagemang i riskzonen?
- 2017
-
In: Balans: tidskrift för redovisning och revision. - 0346-8208. ; 43:6, s. 32-34
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
