| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- af Petersens, Lovisa
(författare)
-
Klokt tal af kloka kvinnor : En kort presentation av Kvinnokonferensen i Stockholm 1897
- 2001
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Amnesforeningen for genusvetenskap. - 0348-8365. ; 22:2, s. 47-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In September 1897, simultaneously with the Art and Industry Exhibition, the first women's conference ever held in Sweden took place in Stockholm. It was arranged by the National Council of Women of Sweden. Holding a public conference such as this was an important way for women to gain access into the public sphere; a sphere traditionally dominated by men. Conferences were also important means of making manifestos public. Information was spread to the press in advance, and during the conference there w a s daily coverage in the press. The conference assembled 276 delegates, mostly Swedish women, but also delegates from the other Nordic countries. The main theme of the conference was the women's work. The sixteen speeches that were given is dividable into two categories. One category, can be said to include speeches focused on traditional forms of female labour, on work which was looked upon as feminine or work where feminine hereditary characteristics were seen as advantageous. The other category dealt with women's tasks in a more structural way. Speeches were made urging changes in the social and political situation of women. However, the conference was not only important as place to present present different manifestos in public. It also of great significance that women took to the platform and delivered their messages in a professional way. By doing this women gained access to the public sphere. Finally, the conference was highly important both in creating a network between women and in emphasizing the unity of the delegates.
|
|
| 5. |
- Alm, Erika, 1975
(författare)
-
Kroppen som form
- 2006
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2, s. 45-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Catrine, 1982-
(författare)
-
Om queer femininitet och iscensättandet av kön
- 2006
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - Stockholm : Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2-3, s. 19-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Andersson, Helen, 1959-
(författare)
-
Kvinnor och filosofi : Ett mönter av dissonanser
- 1993
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - Umeå : Föreningen Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2, s. 67-70
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Appelros, Erica
(författare)
-
Finns Gud? Feministiska förhållningssätt till en omdebatterad fråga
- 2003
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :3-4, s. 71-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln diskuterar några möjliga feministiska förhållningssätt till de religionsfilosofiska positionerna realism och non-realism. Artikeln ifrågasätter därefter positionernas dualistiska förutsättningar avseende existens och sanning och ger ett konstruktivt språkfilosofiskt förslag till hur man kan förstå förhållandet mellan språk och verklighet, där det inte längre blir nödvändigt att åberopa religiös realism för att kunna tala om en verklig Gud eller för att undvika den totala relativism och potentiella dogmatism som tänks följa med religiös non-realism. Det vi från ett mänskligt perspektiv bedömer vara verkligt, objektivt, sant och riktigt, räcker som grund för att upptäcka och kritisera religiöst motiverade könsförtryckande strukturer och begrepp.
|
|
| 11. |
- Appelros, Erica
(författare)
-
Religion och intersektionalitet
- 2005
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2-3, s. 69-80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Religion and intersectionality Categories frequently discussed in terms of intersectionality are gender, class, race, ethnicity and sexual orientation. This paper argues that religion often is a relevant dimension in intersectional analyses. Religion may not be inevitable as the other dimensions, but in large parts of the world it is nevertheless an unavoidable social element and even in the secularized West growing fundamentalist groups increase the impact of religion on society. Not only religious people, but also non-religious suffer direct political and social consequences of religious groups exercising their power, as well as being influenced more indirectly through socialisation where religion is part of a larger cultural value system. Since religion is contextually inevitable, intersectional analyses would often benefit from including a religious dimension, and for this adequate analytical tools need to be developed. Viewing the religious dimension solely as formal religious affiliation, or as providing back-up ideologies to support power structures within other dimensions, will, however, not capture the intricate religion-internal structures, or the pervasive influence of religion in societies. The concept of religious proximity is therefore introduced as an analytical tool which, it is suggested, will facilitate a more complex analysis of situations where a religious dimension interacts with the other dimensions. The closer to God, the religious centre, the divine will, or the like, a person is, the more power and authority he or she has, formal or informal. The paper thus proposes that we speak of degrees of religious proximity – as we speak of different classes or ethnic groups – and shows by means of three examples how situations can be given an intersectional analysis including an irreducible religious dimension. Focus in the examples is on the intersection of gender and religious proximity and it is shown how these partly mutually constitute each other. (The article is written in Swedish)
|
|
| 12. |
- Arora-Jonsson, Seema
(författare)
-
Bortom den rätta frågan : Metodologiska innebörder av att forska tillsammans
- 2008
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 0348-8365. ; :2, s. 33-53
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ställer det akademiska skrivandet krav som försvårar viss kunskapsutveckling? Seema Arora-Jonsson menar att deltagande aktionsforskning kräver nya förhållningssätt. När hon studerade kvinnor i glesbygd lät hon de analytiska kategorier växa fram tillsammans med de kvinnor hon utforskade. Hon forskade med dem istället för om dem. Syftet var att kunskapen måste vara till nytta även för dem och inte bara för andra forskare.
|
|
| 13. |
- Arping, Åsa, 1968, et al.
(författare)
-
Från redaktionen : Gränser
- 2003
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; 24:1, s. 4-6
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det feministiska akademiska fältet har alltid debatterats och alltid varit statt i utveckling. Alltfler har börjat ifrågasätta och problematisera genusvetenskapens gränser. Men hur kan vi bredda fokus utan att tappa i politisk sprängkraft? Och finns det utrymme för ett feministiskt skrivande inom akademin? I detta nummer bland annat: Nina Lykke insisterar på nödvändigheten av intersektionell forskning. Sara Edenheim ifrågasätter om kvinnor i manskläder alltid innebär något subversivt och Lisbeth Larsson ser med kritisk blick på den feministiska litteraturforskningens ständiga sökande efter lyckliga slut.
|
|
| 14. |
- Arping, Åsa, 1968
(författare)
-
Från redaktionen : Heder & rätt
- 2004
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; 25:3, s. 4-6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Forskningen kring kön och våld växer och manar till förändring. Kunde morden på Fadima, Sara och Pela ha förhindrats? Åsa Eldén och Jenny Westerstrand upptäcker ett systemfel som rör alla kvinnors trygghet. Vilken hjälp behöver den som utsatts för sexuella övergrepp? Formell rättvisa och individuell omsprg är liak viktiga – båda brister idag, menar Ninni Carlsson. Kan poststrukturalisstisk analys ge nya inblickar i äldre material om sexuellt våld? Monika Edgren återvänder till ett våldtäktsmål från 1821. I detta nummer också: Eva Borgström går i närkamp med Ellen Keys Missbrukad kvinnokraft (1896) och Toril Moi ser ett dagsaktuellt dilemma i Mme de Staëls Corinne (1807).
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Berglund, Birgitta
(författare)
-
Huset, hemmet och jaget
- 2000
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :4, s. 97-100
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
- Berglund, Birgitta
(författare)
-
Kan en bok ha kön?
- 2001
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :3-4, s. 130-134
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Bonnevier, Katarina
(författare)
-
Ett rum med utsikt
- 2007
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; :3, s. 51-55:3, s. 51-55
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Går det att rucka på husens tröghet och sega strukturer?Katarina Bonnevier lyfter fram kvinnliga arkitekters motmaktför att tänka nytt och visa att rum går att förvandla.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Broady, Donald, 1946-
(författare)
-
Enligt konstens alla regler
- 1994
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; XV:1, s. 27-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Bränström Öhman, Annelie
(författare)
-
Show some emotion!
- 2008
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 0348-8365. ; :2, s. 7-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Är akademiskt skrivande och kunskapssökande verkligen så rationella, icke känslostyrda aktiviteter som vi inbillar oss? I den här artikeln bjuds läsaren att följa med på en hundpromenad genom det samtida feministiska skrivandets spruckna och läckande teoretiska och emotionella landskap. Tass bredvid fot, tanke bredvid svans.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Bydler, Charlotte
(författare)
-
De-koloniserade andra
- 2000
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2, s. 74-78
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 28. |
- Bäckström, Mattias, 1969
(författare)
-
Recension, Inga-Lill Aronsson och Birgitta Meurling (red.). Det bekönade museet: Genusperspektiv i museologi och museiverksamhet
- 2005
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2005:4, s. 89-93
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin "Det bekönade museet: Genusperspektiv i museologi och museiverksamhet" har sammanfattningsvis sin styrka i författarnas yrkeserfarenheter inom museisektorn, deras närhet till sitt forskningsmaterial och deras reflexioner över dokumentations- och utställningsverksamheten. Antologins svaghet ligger i begränsningen till de "inre" (och kvinnliga?) delarna av museerna samt i beskrivningarna av kunskapsprocessernas komplexitet.
|
|
| 29. |
- Carbin, Maria, 1972-, et al.
(författare)
-
Intersektionalitet : ett oanvändbart begrepp?
- 2004
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - Lund : Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. - 0348-8365. ; :3, s. 110-114
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Den talande kroppen. Om samhällets beredskap att hantera sexuella övergrepp på barn
- 2004
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; 2004:3, s. 57-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This essay explores girls' and women's disclosure and society's readiness to handle child sexual abuse. Disclosure and readiness is analysed both on an institutional and an individual level. By turning to empirical research on sexual abuse, women's stories about disclosure and concepts used in feminist ethics and moral philosophy, the author problematizes the questions of if, how and when disclosure, social support and healing can take place. She argues that voice and silence, two of the central themes in 20th century feminism, are also central to the experience of sexual abuse victims and their need for social support. The question of how victims can be discovered or assessed is reframed to a question of what one is allowed to see and speak about in our society. Both the victim and her network of potential helpers are restrained in their abilities to know what has taken place, to speak about it and to act on it. Instead of understanding effects and symptoms of sexual abuse as exclusively medical or psychological problems, they can be perceived and interpreted as embodied communication. When subdued, excluded, deprived of justice and prevented from revealing the secret, the body of the survivor speaks instead. There is some empirical evidence that society's reactions to different kinds of sexual abuse disclosure are gendered. Female survivors have estimated female therapists as being more helpful and sexual abused women are at risk of being sexually exploited by male professionals. A deeper understanding of if (and how) responses to sexual abuse disclosure are gendered is lacking. However, when healing from the trauma of sexual violence, disclosure, justice and care seem to be important aspects of social support.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Dahlberg, Leif, 1962-
(författare)
-
Kvinnoperspektiv : Intervju med Linda Nochlin
- 1992
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - Lund : Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Lund. - 0348-8365. ; :1, s. 54-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article contains an interview with professor Linda Nochlin, Department of History of Art, Yale University. The interview was made in New Haven, Connecticut, on September 24, 1991. Professor Nochlin responds to questions on her published works, and in particular on her essay "Why have there been no Great Women Artists?” (1971). She discusses the position of feminism within the academic institution, her own position within the same institution, and her understanding of the documentary status of her essays. She reflects on critique she has received for her 1971 essay, on sources for the same essay, and on her present and future projects. Professor Nochlin also addresses the questions of how different discourses interact and how painting becomes an integral part of the social construction of reality.
|
|
| 37. |
- de los Reyes, Paulina
(författare)
-
Om makten att vara okunnig
- 2008
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 0348-8365. ; :1, s. 94-95
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 38. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet
- 2003
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2, s. 29-52
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad betyder kön i journalistiken? Det är den grundläggande frågan som diskuteras i artikeln. Det övergripande problemområdet är medieproduktion, makt och kön och syftet är att analysera det svenska mediefältets struktur och logik ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från Bourdieus teorier om habitus, fält och kapital och Toril Mois feministiska tillämpning av Bourdieu i “Appropriating Bourdieu”, i What is a woman? And other Essays (Oxford University Press, 1999). Kvinnornas makt i journalistiken och villkor i offentligheten är ett centralt problemområde i den feministiska medieforskningen både i Sverige och internationellt. Representationen av kvinnor i medieutbudet, kvinnliga journalisters yrkesideal och arbetsvillkor samt historiska studier av enskilda kvinnliga journalisters liv och verksamhet är exempel på teman som blivit belysta i den svenska och nordiska forskningen på området. Det är relativt enkelt att slå fast att journalistiken etablerades som en manlig bastion och att män i alla tider dominerat i journalistiken. Vad manlighet respektive kvinnlighet haft för innebörder i journalistiken under olika tidsperioder är svårare – men mer intressant – att fånga. Att diskutera denna fråga är en av ambitionerna med artikeln. Artikeln baseras både på egen forskning och annan forskning om kön, medieproduktion och journalistisk som genomförts i Sverige och internationellt. Artikeln inleds med en diskussion om mediefältets struktur där det svenska mediesystemets grundläggande karaktär och framväxt analyseras ur genussynpunkt. Medieorganisationer är liksom alla andra organisationer könsmärkta. De genomsyras av specifika föreställningar om manligt och kvinnligt och dessa föreställningar påverkar både organisation och innehåll. Alla medieorganisationer präglas även av hierarkisering och segregering som bygger på kön, men det sätt som medieorganisationerna är bekönade skiljer sig dock åt mellan olika typer av organisationer. Mäns och kvinnors villkor i journalistiken har förändrats med tiden, liksom synen på manligt och kvinnligt. Frågan är på vilket sätt. Några grundläggande frågor som diskuteras är könsbetingad hierarkisering och segregering i svenska medieorganisationer, journalistkårens sociala sammansättning samt kvinnors och mäns rekryterings- och karriärvägar. Artikelns andra tema handlar om varför det journalistiska fältets struktur har sett ut som det har gjort samt varför den eventuellt förändrats – eller med andra ord det journalistiska fältets logik. . Under efterkrigstiden har kvinnornas andel av journalistkåren blivit allt större -- det gäller inom såväl press som radio och TV. Andelen kvinnor på ledande befattningar inom medieorganisationerna har emellertid inte ökat i samma utsträckning som kvinnornas andel i journalistkåren som helhet. Ju högre upp i de redaktionella hierarkierna vi kommer desto svårare är det för kvinnor att få tillträde till positionerna. Frågan är varför det är så och om kvinnornas möjligheter att på tillträde till ledande befattningar i journalistiken har förändrats över tid. På vilka positioner på fältet har kvinnor respektive män haft tillträde? Vilka medier och genrer har kvinnor respektive män dominerat? På vilka ledande positioner har kvinnor funnits i journalistiken, hur har kvinnorna tagit sig dit och hur har de kvinnliga ledarnas bakgrund sett? Kampen på journalistikens sociala fält handlar inte bara om att uppnå de formella toppositionerna utan också om makten att definiera vad som skall anses värdefullt inom journalistiken; vad som är god/dålig journalistik. På vilket sätt är den ”goda” journalistiken könsmärkt? Vilka maskuliniteter och femininiteter har värderats högt och lågt i olika medier och genrer? Olika journalistiska positioner har under olika tidsperioder varit förknippade med olika status/prestige och arbetsvillkor (t ex lön och andra förmåner), men hur har statusmärkningen bekönats? Hur status, prestige och makt är kopplat till kön i journalistiken diskuteras.
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Eduards, Maud Landby, et al.
(författare)
-
Om genus och genussystem
- 1987
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Amnesforeningen for genusvetenskap. - 0348-8365. ; :4, s. 61-64
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 45. |
- Eduards, Maud
(författare)
-
Texten, du och jag
- 2008
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 0348-8365. ; :2, s. 55-58
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ska kvinnliga akademiker som skriver feminism bli tagna på vetenskapligt allvar utan att riskera att texten förknippas för mycket med dem som personer? Det är dags att skapa handlingsutrymme genom obekväm och gränsöverskridande forskning!
|
|
| 46. |
- Ek, Anne-Charlotte
(författare)
-
"Varför måste Butler vara så jävla akademisk?" En diskussion om feministisk kunskapsteori och akademiska undervisningsrum
- 2007
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 0348-8365. ; :4, s. 67-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Anne-Charlotte Ek diskuterar de pedagogiska verktyg hon använt för att introducera svårtillgängliga feministiska texter när hon undervisat i genusvetenskap. En central utgångspunkt för henne är att understryka att all kunskapsproduktion och kunskapsförmedling är situerad. Hon uppmanar oss att i vår undervisning använda våra feministiska kunskapsteoretiska insikter.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Eldén, Åsa
(författare)
-
Saddams kvinnor - stöttepelare och akilleshälar
- 1997
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; 18:3-4, s. 24-44
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 49. |
- Elgan, Elisabeth
(författare)
-
Sexualpolitikens genus i Frankrike och Sverige
- 1999
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Amnesforeningen for genusvetenskap. - 0348-8365. ; 20:3, s. 18-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This comparative study, inspired by Marc Bloch, deals with the abortion and contraception politics of Sweden and France during the first half of the XXth century from a gender perspective At a discursive level the resemblance between the two countries is clear: this is the main result of this study. At this time many western countries, restricted the diffusion of contraceptives in some way and passed more efficient and abortion legislation thus increasing surveillance. The dominant view in Sweden and France, although the explicit motives for these policies were different in the two countries, was that sexuality was man's business and that it was men who were to be protected from contraception "propaganda" or to be led on the straight path to marriage and fatherhood. Nature intended women to be primarily mothers and they were therefore not seen as sexually active but instead in need of close protection, i.e. a repressive abortion law, to help them to fulfil they nature. This discourse dominated the political debates and was taken up by women politicians and women's organisations as well. The exception was the small circle of neo-malthusians and supporters of birth control. The church seems to have played very little role in these debates at this time in both Sweden and France. The discourse with respect to gender is then the same in Sweden and France, but there are some other differences that need explaining. A comparison highlights the particularities of the two countries. One of the differences is the important role played by eugenics in Sweden. The fascination exercised by medical science on politicians seems to have been particularly strong on the left wing where it was seen as a potential ally and as providing legitimisation in the struggle for a progressive social policy. Scientific thought in Sweden also seern to have been invaded by eugenics. It was very different in France where the scientists resisted eugenic ideas and stayed attached to an older belief that milieu was more important than inheritance. This belief coincided with that of the rather socially progressive and democratic French political regime of the time who hoped that upbringing and education would realise the famous dream of Liberté, Egalité, Fraternité.
|
|
| 50. |
|
|
