| 1. |
- Adesam, Yvonne, 1975, et al.
(författare)
-
Språkteknologi för svenska språket genom tiderna
- 2016
-
Ingår i: Kungliga Skytteanska Samfundets Handlingar. - Umeå : Institutionen för språkstudier, Umeå universitet & Kungl. Skytteanska Samfundet. - 0560-2416. ; 76:Studier i svensk språkhistoria 13, s. 65-87, s. 65-87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Språkbanken, the Swedish Language Bank, is a language technology research unit at the Department of Swedish, University of Gothenburg. We develop language resources – such as corpora, lexical resources, and analytical tools – for all variants of Swedish, from Old Swedish laws to present-day social media. Historical texts offer exciting theoretical and methodological challenges for language technology because they often defy the assumption inherent in most automatic analysis tools that the texts contain a standardized written language. In this article, we describe our ongoing work on the development of annotated historical corpora, as well as our efforts on linking various resources (both corpora and lexical resources). This research advances the state of the art of language technology as well as enables new research for scholars in other disciplines.
|
|
| 2. |
- Broberg, Gunnar, et al.
(författare)
-
Varför reser Linné? Varför springer samen?
- 2005
-
Ingår i: Så varför reser Linné? : perspektiv på Iter Lapponicum 1732. - 0560-2416. - 9172037245 - 9172037245
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Johansson, Kaj, 1971
(författare)
-
Dödens biologi och optimismens filosofi. Ilja Metjnikovs livsföreställningar och populärvetenskapens roll
- 2004
-
Ingår i: Livsföreställningar. Kultur, samhälle och biovetenskap (red. Christer Nordlund) Kungliga skytteanska samfundets handlingar. - 0560-2416. ; 55, s. 21-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vid sekelskiftet 1900 beskrevs biologi som vetenskapen om livet. En typ av liv som speciellt intresserade den biologiska vetenskapen var naturligtvis den mänskliga organismen. Människans anatomi, fysiologi, ärftlighet och naturhistoria var bara några av de perspektiv som kunde anläggas på människan som biologisk varelse. Intresset riktades också mot människans tidiga liv, såväl hennes evolutionära historia som hennes embryonala utveckling. Människans tillkomsthistoria fascinerade på både individ- och artnivå. Människor, biologer och andra, som sökte ett naturvetenskapligt svar på de allmänna frågorna om villkoren för människans existens, tog gärna till sig biologins resultat och satte dem i ett livsåskådningsperspektiv. Det är tydligt att biologins undersökningar av livet kunde ges en mängd beröringspunkter med de stora livsfrågorna av typen ”var kommer vi ifrån?”, och ”vart är vi på väg?” Sådana livsåskådningsfrågor kom också att ges utrymme i den populära biologilitteraturen. Det var alltså inte enbart de biologiska resultaten som populariserades; även de frågor och ämnen som kunde knytas till dessa resultat hade sin givna plats i populärvetenskapen. Ett särskilt uppmärksammat område var åldrandet och dödens problem. Var man inom biologin intresserad av livet som fenomen var det närmast följdriktigt att också ålderdomen och döden skulle komma att fånga intresset. Den ryska zoologen och immunologen Ilja Metjnikov får här fungera som ett exempel på hur en livförställning tar form i korsbefruktningen mellan vetenskap, filosofi och personliga erfarenheter. Metjnikovs populärvetenskapliga skrifter på temat dödens biologi och optimismens filosofi ger också exempel på hur man kan se populärvetenskapen på ett vetenskapshistoriskt och vetenskapsteoretiskt intressant vis, där genren integrerar vetenskap med andra kulturformer och traditioner.
|
|
| 4. |
- Skärlund, Sanna, et al.
(författare)
-
Gammalt folk, hederligt folk eller bara folk – blir ordet folk ett pronomen?
- 2016
-
Ingår i: Studier i svensk språkhistoria 13 : Historia och språkhistoria - Historia och språkhistoria. - 0282-7182 .- 0560-2416. ; 25, s. 263-277
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The Swedish word folk (‘people’) is normally considered an ordinary noun. Some sources, however, state that folk is turning into a generic pronoun. This article investigates this assumption. Occurrences of folk in a corpus made up of 45 plays from the period 1730–1997 are analyzed with respect to both syntactic and semantic characteristics, and it is shown that folk is indeed more and more often used in a way corresponding to that of a pronoun. The findings are related to those of an earlier study (presented in Skärlund 2014), where occurrences of folk in texts and corpora from the period 1300–2013 were analyzed with similar results, as well as to theories of grammaticalization. It is also noted that the main changes regarding how folk is being used seem to have taken place during the 19th Century.
|
|
| 5. |
- Wendt, Bo, et al.
(författare)
-
Historiskt presens i nordiska bibelöversättningar
- 2016
-
Ingår i: Studier i svensk språkhistoria 13 : Historia och språkhistoria - Historia och språkhistoria. - 0282-7182 .- 0560-2416. - 9789188466907 - 9789186438579 ; 25, s. 293-307
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the narrative parts of the Greek New Testament, we find instances of historical present. This article aims to show how this is reflected in the Nordic translation history. In Swedish translations of the New Testament, historical present is altogether absent, be it the early translations in the 16th century or the modern translations. The same holds true for some Danish and Faroese translations. However, in the early Danish and Icelandic translations from the Reformation era, there are some instances of historical present (except in one Danish translation), but these are much fewer than in the Greek source text and also somewhat fewer than in the translation by Luther. In Icelandic and Danish translations from the first part of the 20th century, as well as in a contemporary Faroese translation, the strategy is clear: wherever the Greek text has historical present, so do the translations (with only a few exceptions). In the Norwegian translations, the use of historical present is more temperate and furthermore concentrated to specific chapters, where it is even a bit more generous than inthe source text. This strategy is also applied in a later Danish translation. In a later Icelandic translation, there are also fewer instances than in earlier translations, but there is not this tendency of concentration in particular chapters. Thus, two traditions exist in the Nordic bible translations regarding historical present – one where it is totally unknown, and one where it is used more or less frequently, although always inspired by instances in the source text and never as an independent stylistic device.
|
|
