| 1. |
- Asprem, Egil, 1984-
(författare)
-
Esoterisme i Skandinavia
- 2017
-
Ingår i: Arr. Idéhistorisk tidsskrift. - 0802-7005. ; :2, s. 125-128
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Review article of Henrik Bogdan and Olav Hammer (eds.), Western Esotericism in Scandinavia (Leiden: Brill, 2016. 698 + xviii pages).
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Dirke, Karin, 1967-
(författare)
-
Svinets vildhet och hemortsrätt : Den svenska diskussionen om vildsvinets vara i naturen
- 2020
-
Ingår i: Arr. Idéhistorisk tidsskrift. - 0802-7005. ; :3, s. 31-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hösten 2019 hade svenska myndigheter fått nog. Enligt en artikel i Dagens Nyheter ville Naturvårdsverket öka avskjutningen av vildsvinen, som orsakar skador för ”över en miljard”. Vildsvinens tillvaro i den svenska naturen har under 1900-talet återkommande diskuterats i den svenska riksdagen. Från att ha motsatt sig vildsvinens utbredning ändrade sig riksdagen under 1980-talets lopp till en mer positiv syn. År 1980 tilläts enstaka små flockar av (förrymda) vildsvin etablera sig. Tanken var att studera dessa för att se hur de kunde kontrolleras med jakt och hindras från att göra skada på grödorna. Med en ny regering kom sedan 1987 beslutet att låta vildsvinenfritt etablera sig i Sverige. Från att ha utgjort en obetydlig skara har vildsvinen därefter ökat explosionsartat i den svenska faunan och det utgör nu ett av de vanligaste däggdjuren i den svenska skogen. Vildsvinen har kommit och gått i den svenska naturen. Arten är på alla sätt omstridd. Det råde rknappast ens enighet om huruvida vildsvinet verkligen är ”vilt”. De olika underarterna av gris har olika antal kromosomer men kan ändå para sig och få fertil avkomma. Forskningen tycks heller inte överens om i vilken grad de vild-levande svinen är uppblandade med tamsvin. Det man vet är att de svin som nu finns i den svenska naturen är importerade från olika länder och härrör från hägn, även om frilevande svin har funnits i den svenska faunan sedan tusentals år. Djur har sedan några årtionden kommit att bli ett verktyg genom vilket historien har belysts på nya sätt. Att använda det icke-mänskliga som en lins för att få syn på tidigare osedda aspekter av det förflutna är idag vanligt och relativt okontroversiellt. Det icke-mänskliga, eller ibland det mer-änmänskliga har lyfts fram både i termer av agens och individualitet men också för att belysa den strukturella underordning djuren delar med de grupper som utdefinierats ur den mänskliga sfären. I denna artikel vill jag istället diskutera ett djur som oscillerar mellan kategorier som vild och tam och därför utmanar uppfattningar av agens och till synes givna kategorier. Ett sådant djur är vildsvinet. Diskussionen om vildsvin präglas uppenbart av flera outtalade förutsättningar. Under riksdagsdebatterna och diskussionerna om vildsvinens vara eller inte i den svenska faunan ligger outtalade premisser om kategorisering och om föreställda landskap, geografier bebodda av olika djur. Kulturgeograferna Sarah Whatmore och Lorraine Thorne har i en artikel i Transactions of the Institute of British Geographers, diskuterat begreppet vild med utgångspunkt i William Cronons klassiska artikel ”The Trouble with Wilderness” från 1995. Cronons tes, att idén om en ”vild” natur är förfelad och att vi borde uppfatta det vilda från insidan, snarare än att framhäva det dikotoma förhållandet mellan ”vild” och ”civiliserad” demonstreras och vidareutvecklas. Det vilda är, enligtCronon, en mänsklig konstruktion. Att förstå det vilda från insidan innebär alltså att inse hur vi skapat det, vilka mänskliga drömmar och önskningar det återspeglar. Whatmore och Thorne visar det ohållbara i att knyta föreställningar om det vilda till fasta geografiska positioner och att föreställa sig dem som historiskt opåverkbara. Vi ska här se hur kategorierna vild och tam utmanas och överskrids i debatten om vildsvinets vara eller inte i den svenska faunan.
|
|
| 4. |
- Engblom, Lars-Åke
(författare)
-
Imponerende om norsk presses historie
- 2010
-
Ingår i: Arr. Idéhistorisk tidsskrift. - 0802-7005. ; :4, s. 165-169
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Engström, Maria, 1968-
(författare)
-
Rymden som Rysslands nationella idé
- 2017
-
Ingår i: Arr. Idéhistorisk tidsskrift. - 0802-7005. ; :3-4, s. 135-143
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Kuusela, Tommy, 1979-
(författare)
-
Spöksvin i svensk folktradition
- 2020
-
Ingår i: Arr. Idéhistorisk tidsskrift. - Oslo : Arr. Idéhistorisk tidsskrift. - 0802-7005. ; :3, s. 95-107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Quarfood, Christine, 1958
(författare)
-
En rörelse i tiden: Montessori, montessorismen och montessorianerna
- 2021
-
Ingår i: Arr. Idéhistorisk tidsskrift. - 0802-7005. ; 33:3-4, s. 135-147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln, ett idéhistoriskt bidrag till forskningen om det tidiga 1900talets montessoripionjärer, anlägger ett mikrohistoriskt aktörsperspektiv på den Montessorirörelse som fick stort genomslag i mellankrigstidens pedagogiska debatt, genom en granskning av fem centrala aktörer från olika länder. Fokus är på deras insatser för rörelsen, deeas drivkrafter och hur de tolkade montessorismens frigörelsebudskap på väldigt olika vis.
|
|
| 13. |
- Quarfood, Christine, 1958
(författare)
-
Existenskänsla. En historia om gränser
- 2007
-
Ingår i: Idéhistorisk tidsskrift. - 0802-7005. ; 2007:2-3, s. 144-146
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
