| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-
(författare)
-
Förskottshyra och deposition – Om skälighet och giltighet av vanligt förekommande villkor
- 2018
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; :2, s. 372-395
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Säkerhetsvillkor i form av exempelvis deposition och bankgarantier är vanligt förekommande vid hyra och fyller en viktig funktion för såväl hyresvärdar som hyresgäster. För hyresvärdar utgör möjligheten att uppställa säkerhetsvillkor ett skydd för hyresvärdens ekonomiska intressen. För hyresgäster kan möjligheten för hyresvärdar att ställa krav på säkerhet vara en avgörande förutsättning för att hyresgästen ska accepteras som avtalspart och ges möjlighet att hyra en lägenhet. Möjligheten att begära säkerhet för hyra eller eventuella kostnader som kan uppkomma på grund av hyresavtalet kan i vissa fall vara avgörande för hyresvärdens vilja att ingå avtal med en viss hyresgäst. Utan möjlighet att begära säkerhet skulle det exempelvis bli svårare för hyresgäster med osäker inkomst eller betalningsanmärkningar att få teckna hyresavtal.Även om krav på deposition, förskottshyra eller annan form av säkerhet för betalning av hyra eller andra kostnader som kan uppkomma på grund av ett hyresavtal är vanligt förekommande och fyller en viktig funktion på hyresmarknaden, är den rättsliga effekten i flera avseenden är oklar. I artikeln diskuteras och klargörs vissa grundläggande frågor om rättslig verkan av villkor om säkerhet i hyresavtal. Artikeln behandlar bland annat grundläggande likheter och skillnader mellan vanligt förekommande former av säkerhetsvillkor, grundläggande utgångspunkter och regler avseende villkor om förskottshyra, tolkning av oklara eller ofullständiga villkor om förskottshyra, under vilka förutsättningar villkor om pant eller deposition kan anses skäliga samt vilka rättsliga konsekvenser som kan följa av en försämring av säkerheten samt risken för att hög deposition eller förskottshyra kan anses utgöra villkor om särskild ersättning.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-
(författare)
-
Hyresgästens uppsägning för villkorsändring
- 2022
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; 2022/23:2, s. 352-362
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom Högsta domstolens dom i Den svårtolkade uppsägningen har innebörden av 12 kap. 58 a § JB som behandlar hyresgästens uppsägning för villkorsändring givits en delvis ny tolkning och innebörd. I litteraturen och praxis har hittills antagits att kraven på hyresgästens uppsägning ska vara att de uppnår kraven för att ett bindande anbud ska anses föreligga. Efter Högsta domstolensdom ska kravet inte antas vara så pass högt ställt. Avsikten med domen får antas ha varit att bereda klarhet i frågan om graden av precision, det är åtminstone vad Högsta domstolen själv anför. Huruvida Högsta domstolen lyckats med denna föresats är dock tveksamt. Det Högsta domstolen har förmedlat klart är att kraven på precision och tydlighet vid uppsägning för villkorsändring är lägre ställt för hyresgäster än för hyresvärdar. Genom domen har det dock skapats nya oklarheter som framtida praxis förhoppningsvis kan bringa klarhet i. I artikeln redogörs för bakgrund och målets avgörande itingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Därefter diskuteras hur domen och framförallt domskälen kan tolkas och förstås. Avslutningsvis ges några kommentarer om vad prejudikatets räckvidd kan antas vara.
|
|
| 10. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-
(författare)
-
Om talerätt i ärenden om att upphäva beslut att anta detaljplan
- 2020
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; :3, s. 718-724
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom Högsta domstolens beslut, NJA 2019 s. 629, i Säbyvikens marina har ytterligare ett fall avseende den processuella handläggningen av sakägare och klagorätt i detaljplaneärenden klargjorts. Fallet, som handlar om tolkning och tillämpning av 5 kap. 3 § lagen om mark- och miljödomstolar samt 15 § ärendelagen, kan systematiskt hänföras till den växande kategori avgöranden från domstolarna som behandlar olika typer av sakägar- och talerättsfrågor som har samband med kommunens beslut om att anta detaljplan. Säbyvikens marina skiljer sig från de tidigare av Högsta domstolen prövade fallen genom att den fråga om talerätt som behandlas avser rätt att yttra sig i ärende om att upphäva beslut om att anta detaljplan. Tidigare ärenden i Högsta domstolen har behandlat frågor som berör antagande av detaljplan, exempelvis möjlighet för gruvföretag att överklaga beslut om att anta detaljplan fattas, och möjlighet för enskild att återta ett tidigare givet samtycke och därmed ha klagorätt i nästa instans.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Ahlinder, Elisabeth, 1981-
(författare)
-
Vad ryms inom ändamålet bostad? Om bostadshyresgästers rätt att bedriva näringsverksamhet i lägenheten
- 2020
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; :4, s. 848-878
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den här artikeln diskuteras och analyseras huruvida bostadshyresgäster bör anses ha rätt att i viss utsträckning bedriva näringsverksamhet i lägenheten. Analysen fokuserar särskilt på hur meningen ”hyresvärden får dock inte åberopa avvikelser som är utan betydelse för honom” ska förstås. Vidare analyseras hur tolkning och tillämpning av 12 kap. 23 § JB har gjorts i relevant praxis. Artikeln inleds med en språklig och kontextuell analys av förarbeten från Lagberedningens förslag till Jordabalk år 1905 till antagande av proposition 1970:20. Syftet med genomgången är att spåra och försöka förklara ändamålsbestämmelsens historiskt avsedda funktion samt koppling till bestämmelser om förverkande. Någon systematisk genomgång av bakgrunden till ändamålsbestämmelsens nuvarande formulering har inte tidigare gjorts.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Almkvist, Gustaf
(författare)
-
En oklarhetsregel vid tolkning av strafflag? : Vem kan åläggas näringsförbud i juridiska personer?
- 2013
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - Stockholm : Jure. - 1100-7761. ; :1, s. 125-133
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om en straffrättslig bestämmelse kan tolkas på två olika sätt och den ena tolkningen är mer ingripande än den andra, vilken tolkning bör då väljas? Den lindrigaste? Det är en grundläggande fråga om straffrättslig tolkningslära, som Högsta domstolen hade att ta ställning till i en dom i november 2012, numera refererad som NJA 2012 s. 764. Tilltalad i målet var ordföranden i en ideell förening som hade bedrivit bokföringspliktig näringsverksamhet utan att fullgöra sin bokföringsskyldighet. För detta dömdes ordföranden för grovt bokföringsbrott. Den centrala frågan i målet i Högsta domstolen var om ordföranden även kunde meddelas näringsförbud, vilket var beroende av om en ideell förening är en associationsform vars funktionärer över huvud taget kan åläggas sådant förbud.Majoriteten (Lindskog, Lindeblad och Herre) i HD menade att så inte är fallet, medan två (Calissendorff och Lambertz) ville meddela näringsförbud. Dissensen handlade huvudsakligen om den tolkningsregel som majoriteten uppställde och lade till grund för sin tolkning, och som kommer att ägnas uppmärksamheten i denna kommentar. Sammanfattningsvis kommer att hävdas att majoritetens tolkningsregel inträder på ett omotiverat tidigt stadium i tolkningsprocessen och därför blir alltför långtgående för att kunna tillämpas som den är formulerad.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Almlöf, Hanna
(författare)
-
Aktiebolagsrätt i domstol : En rättsfallsstudie
- 2018
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - Stockholm : Stockholms Universitet, Juridiska Institutionen. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; 2017/18:4, s. 785-801
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln presenteras en rättsfallskartläggning över bolagsrättsliga domar vid Högsta domstolen eller hovrätterna i under 2013-2017. Studien visar bland annat att oaktat var du bor i Sverige är det lika stor sannolikhet för en aktiebolagsrättslig tvist, att talan i drygt hälften av målen riktas mot styrelseledamöter och att så mycket som en tredjedel av rättsfallen handlar om bolagsledningens personliga betalningsansvar. Studien ger också anledning att diskutera förekomsten och nyttan av empiriskt material inom rättsvetenskapen.
|
|
| 20. |
- Anderberg, Andreas, 1981-
(författare)
-
Befogat innehav av kniv
- 2016
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - : Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; :1, s. 119-123
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Anderberg, Andreas, 1981-
(författare)
-
Påföljd för mord
- 2013
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761. ; :1, s. 134-137
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
- Anderberg, Andreas, 1981-
(författare)
-
Påföljd för mord
- 2013
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; :1, s. 134-137
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 26. |
- Anderberg, Andreas, 1981-
(författare)
-
Påföljd för mord
- 2013
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761. ; :1, s. 134-137
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Anderberg, Andreas, 1981-
(författare)
-
Recension av: Petter Asp, Magnus Ulväng och Nils Jareborg, Kriminalrättens grunder, 2 uppl., Iustus förlag, 2013, 504 s.
- 2013
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - Stockholm : Juristförlaget. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; :3, s. 710-712
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Andersson, Jan
(författare)
-
ABL och Lagrådet
- 2004
-
Ingår i: Juridisk tidskrift vid Stockholms universitet. - 1100-7761. ; :3, s. 723-740
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Andersson, Jan
(författare)
-
Skadestånd enligt aktiebolagslagen
- 2000
-
Ingår i: Juridisk tidskrift vid Stockholms universitet. - 1100-7761. ; :2, s. 395-400
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Andersson, Robert, 1968-
(författare)
-
Superfängelset och den obotliges återkomst
- 2005
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - Stockholm : Stockholms universitet. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; :2, s. 483-497
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
- Andersson, Simon, 1980-
(författare)
-
96-timmars fristen
- 2018
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; :1, s. 120-129
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 44. |
- Andersson, Simon, 1980-
(författare)
-
Förvar och principerna för tvång
- 2020
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; :2, s. 367-405
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 45. |
- Andersson, Simon, 1980-
(författare)
-
Placering av förvarstagna utlänningar i kriminalvårdsanstalt, häkte och polisarrest : Del I, grunderna för placeringen
- 2021
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; 2021/22:1, s. 103-136
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I Sveriges kriminalvårdsanstalter, häkten och polisarrester sitter inte bara personer som är misstänkta eller dömda för brott, utan även ett ganska stort antal utlänningar som är tagna i förvar. Dessa utlänningar är inte frihetsberövade på grund av att de har begått något brott, men de är ändå intagna i institutioner som annars enbart är avsedda för personer som är misstänkta eller dömda för brott. Anledningen till att utlänningarna är placerade här är att Migrationsverket ansett att de inte är lämpliga att vistas i Migrationsverkets förvar, där förvarstagna normalt placeras. Internationella organ som har att övervaka skyddet för mänskliga rättigheter har riktat kritik mot Sverige för att förvarstagna placeras i kriminalvård. I följande tvådelade artikelserie analyseras lagregleringen för placeringen av förvarstagna i kriminalvård. Här framförs också ett antal kritiska synpunkter på reglernas utformning och tillämpning. I denna första artikel kommer jag att behandla grunderna för placering i kriminalvård. I en andra artikel kommer jag att behandla frågor om hur de som placeras i kriminalvård ska behandlas samt vissa processuella frågor
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Andersson, Simon, 1980-
(författare)
-
Påföljdsbestämning vid oklar ålder
- 2016
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; :3, s. 712-721
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Andersson, Torbjörn
(författare)
-
EG-rätten och den svenska processrätten
- 1999
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - Stockholm : Juridiska Institutionen, Stockholms Universitet. - 1100-7761. ; :4, s. 807-817
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 50. |
|
|
