| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Andersson, Pia, 1955-
(författare)
-
Vidgade perspektiv inom oral hälsa
- 2011
-
Ingår i: Tandhygienisttidningen. - 1102-6146. ; 31:2, s. 52-53
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
- Andersson, Pia
(författare)
-
Vidgade perspektiv inom oral hälsa
- 2011
-
Ingår i: Tandhygienisttidningen. - 1102-6146. ; 31:2, s. 52-53
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
- Ericson, Dan
(författare)
-
Färdiglagat?
- 2008
-
Ingår i: Tandhygienisttidningen. - 1102-6146. ; :4, s. 36-41
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns fortfarande mycket karies i världen som behöver lagas. Orsakerna till karies är forfarande att bakterier i plack (i biofilmen) kan förjäsa socker till syror. Så färdiglagat är det inte på långa vägar. Men hur går det egentligen med en lagad tand? Hur länge håller det? Lönar det sig att laga tänder?
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Lindmark, Ulrika, et al.
(författare)
-
Kan känsla av sammanhang ha betydelse för beteende, kunskap och attityder relaterat till oral hälsa?
- 2010
-
Ingår i: Tandhygienisttidningen. - 1102-6146. ; 30:2, s. 55-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syfte: Att studera sambandet mellan känsla av sammanhang (KASAM), oralt hälsorelaterat beteende, kunskap om och attityd till oral hälsa i en vuxen svensk befolkning. Metod: En tvärsnittsstudie där ett stratifierat urval av 910 individer, i åldrarna 20, 30, 40, 50, 60, 70 och 80 år erbjöds att delta i studien. I undersökningen användes den svenska kortversionen (13 frågor) av Antonovsky’s livsfrågeformulär som mäter känslan av sammanhang samt ett frågeformulär gällande oralt hälsorelaterat beteende, kunskap om samt attityder till oral hälsa. Dessutom ingick frågor gällande sociodemografiska faktorer. Totalt var det 589 individer som samtyckte att delta i studien. Resultat: Totalt var det 525 individer, 261 men och 264 kvinnor, som besvarade alla 13 frågorna i SOC frågeformuläret, vilket utgjorde det slutliga materialet vid analyserna. Bivariata analyser visade på samband mellan högre KASAM medel poäng och beteende såsom färre söta drycker och färre antal mellanmål/ dag, jämfört med individer med lägre KASAM medel poäng. Individer med högre KASAM hade också en mer positive attityd såsom påståenden om att vara nöjd med tandvården, betydelsen av att ha egna tänder när man blir äldre, nöjd med egna tänder, anser sig ha bra tänder samt ingen känsla av obehag att uppsöka tandvården. Individer med högre KASAM poäng hade även ett signifikant samband med kunskap om karies. Dessa samband, förutom variabeln söta drycker, kvarstod efter kontrollering för alla sociodemografiska faktorerna (kön, ålder, civilstånd, inkomst, utbildning och yrkesnivå). Stark KASAM och god kunskap om karies var statistiskt signifikant, efter kontrollering för ålder och kön. Sammanfattning: KASAM hade ett statistiskt signifikant samband med oralt hälsoorelaterat beteende, attityder till oral hälsa samt kunskap om karies. I arbetet med oralt hälsofrämjande arbete, skulle KASAM kunna vara ett verktyg för att främja en större förståelse för individers beteende, attityder till och kunskap om oral hälsa och möjliggöra för tandvårdspersonal att använda denna kunskap i kommunikation med individer och grupper.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Lindmark, Ulrika, 1965-, et al.
(författare)
-
Känslan av sammanhang (KASAM) och oralt status bland vuxna : en epidemiologisk tvärsnittsstudie
- 2009
-
Ingår i: Tandhygienisttidningen. - 1102-6146. ; 29:2, s. 61-61
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Känslan av sammanhang (KASAM) är ett frågeformulär som skattar förmågan till ett hälsofrämjande beteende. Syftet var att analysera sambandet mellan KASAM, sociodemografiska faktorer samt oralt status. Material och Metod: Populationen bestod av ett stratifierat slumpmässigt urval bestående av 910 individer från Jönköping, i åldrarna 20, 30, 40, 50, 60, 70 och 80 år. Instrument som användes var den korta versionen av KASAM (13 frågor) samt ett frågeformulär innehållande sociodemografiska frågor. En klinisk och röntgenologisk undersökning genomfördes i anslutning till utlämnandet av enkäterna. Resultat: Totalt deltog 525 individer, 261 men och 264 kvinnor. Sociodemografiska faktorer som ålder, civilstånd, inkomst och utbildning hade en statistisk signifikant association med KASAM. Bivariat analys visade att individer med högre KASAM medelvärde hade statistiskt signifikant fler karierade och fyllda ytor (DFS) och fyllda ytor (FS), färre karierade ytor, färre tänder med tandsten och bättre parodontal hälsa. Efter kontrollering för bakgrundsfaktorer såsom kön, civilstånd, inkomst, utbildning och yrkesnivå, visade det sig att individer med hög KASAM poäng hade en större risk för högre DFS och FS men mindre risk för gingivit. Efter justering för ålder, visades hög KASAM poäng ha en förklarande betydelse för gingivit och plack. Konklusion: Sociodemografiska faktorer hade ett samband med KASAM. Dessutom visade analyserna samband mellan KASAM och fler viktiga orala variabler. Ytterligare studier rekommenderas avseende sambanden mellan KASAM och oral hälsa, där bl a oralt hälsobeteende och attityder till tandvård studeras.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Stagnér, Kerstin, et al.
(författare)
-
Klinisk utvärdering av lokal antibiotikabehandling hos rökare i ett parodontalt stödbehandlingsprogram
- 2009
-
Ingår i: Tandhygienisttidningen. - 1102-6146. ; 29:6, s. 41-49
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- KLINISK UTVÄRDERING AV LOKAL ANTIBIOTIKABEHANDLING HOS RÖKARE I ETT PARODONTALT STÖDBEHANDLINGSPROGRAM. Författare Kerstin Stagnér. Medförfattare Gunilla Bratthall, Avdelning för Parodontologi, Odontologiska Fakulteten, Malmö Högskola. Syfte - Syftet med den här studien var att undersöka om lokal antibiotika gel, 8,8 % Doxycyklin (Atridox®), kan förbättra läkningen av inflammerade tandköttsfickor hos vuxna rökande patienter under stödbehandling. Material och Metod. I den här experimentellt blinda randomiserade studien valdes 20 rökande patienter (≥ 10 cigaretter/dag) med diagnos kronisk parodontit ut från ett parodontalt stödbehandlingsprogram. Varje patient hade ≥ 5 tänder, och ≥ 5 tandköttsfickor med fickdjup ≥ 5 millimeter. Patienterna indelades i två grupper, 10 i testgruppen (Doxycyklingel 8,8 %, Atridox®) och 10 i kontrollgruppen (Placebogel). Vid baseline och 3 månader efter behandling utfördes följande kliniska registreringar: fickdjup (PPD), klinisk fästenivå (CAL), blödning vid sondering (BOP), och plackindex (PLI) vid 4 ytor på alla indextänder. Mätning av mängden gingivalexudat (GI) utfördes vid 2 ytor på indextänder. Tandhygienist (KS) utförde scaling och debridering i hela bettet, även molarer (full-mouth). Tandläkare behandlade omgående patienterna i testgruppen med applicering av antibiotikagel Atridox® i minst 5 tandköttsfickor med primärt fickdjup ≥ 5 millimeter och blödning vid sondering. Patienterna i kontrollgruppen fick placebogel applicerad på motsvarande sätt. Efter applikationen av gel sköljde patienterna med 0,1 % klorhexidin i 7-10 dagar då mekanisk munhygien inte fick utföras under den perioden. Statistiska analyser. Statistikprogram som användes var StatXact och Excel. Statistiska metoder Wilcoxon rank och Wilcoxon tecken rank test. P-värden ≤ 0.05 har bedömts som statistiskt signifikanta. Medelvärden över alla tänder/ytor har använts för varje patient och med patienten som statistisk enhet. Resultat. När studien avslutades var det 16 patienter kvar. 4 patienter exkluderades ur studien på grund av sjukdom. Dessvärre visade det sig att bortfallet endast var i testgruppen som då bestod av 4 kvinnor och 2 män med genomsnittsålder 56,3 år. I kontrollgruppen ingick 5 kvinnor och 5 män med genomsnittsålder 59,4 år. Tre månader efter behandling noterades signifikant förbättring för testgruppen avseende PPD -1.36 mm (p=0.0313), signifikant förbättring för kontrollgruppen avseende PPD -1.07 mm (p=0.0020), CAL -0.65 mm (p=0.0200) och BoP (p=0.0078). Efter 3 månader fanns det ingen signifikant skillnad mellan test- och kontrollgrupp avseende samtliga parametrar. När resultaten av samtliga tänder (inklusive indextänder) analyserades noterades signifikant förbättring av PPD för både test- (p=0.0313) och kontrollgrupp (p=0.0039). Signifikant förbättring noterades även för kontrollgruppen av BOP, CAL och GI. Ingen signifikant skillnad mellan doxycyklin- respektive placebobehandlade bett avseende samtliga parametrar. Slutsats. Resultatet av den här randomiserade kontrollerade studien kunde inte visa statistisk signifikant skillnad mellan test- och kontrollgrupp i det här begränsade materialet. Lokal antibiotikabehandling med 8,8 % Doxycyklingel (Atridox®) hade inte någon tilläggseffekt till scaling och debridering hos vuxna rökare med diagnos kronisk parodontit i ett stödbehandlingsprogram. Resultatet visade god läkning och signifikant förbättring av inflammerade tandköttsfickor efter subgingival scaling och debridering i både test- och kontrollgrupp utan någon skillnad mellan antibiotika- och placebogel.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
