| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Abrahamsson, Lena
(författare)
-
Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning
- 2015
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 21:2, s. 74-80
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningensvillkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapaett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi börinte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskningförsvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starkaforskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser tillatt de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden iarbetslivsforskningen säkras.
|
|
| 6. |
- Abrahamsson, Lena
(författare)
-
Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning (debatt)
- 2015
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 21:2, s. 73-78
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapa ett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi bör inte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskning försvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starka forskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser till att de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden i arbetslivsforskningen säkras.
|
|
| 7. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Från bergets djup till sjunde himlen
- 2010
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 16:4, s. 11-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.
|
|
| 8. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet psykosocial arbetsmilljö
- 2013
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 19:2, s. 9-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln innehåller en diskussion om olika begrepp, synsätt och användning av kunskaper om arbetsmiljö och hur det har förändrats över tid i Sverige. Det gäller exempelvis hur kunskaper om psykosocial arbetsmiljö används för att förstå och diskutera ohälsa, styrning och utveckling – för individer, grupper och organisationer. Artikeln innehåller också reflektioner kring trender, framtid och några (eventuella) tankefällor och/eller språngbrädor i dagens och morgondagens arbetsliv när det gäller arbetsmiljö. Titeln ”Hundra år av långsamhet” markerar en viss otålighet över att förändringstakten och förändringsviljan inte alltid är så hög.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Ager, Bengt
(författare)
-
Skogsarbete förr, nu och i framtiden - och organisationsteoretisk förnyelse
- 2014
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 20:1, s. 79-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln sammanfattar en undersökning av skogsarbetets förändring sedan 1900-talets början, under påverkan av en rationaliserings- och en humaniseringsprocess, med reflexioner över den gångna och framtida utvecklingen (Ager 2011, 2012, 2014a, 2014b). För tjugo år sedan inleddes en avhumanisering av arbetet som lett till rekryteringsproblem. Insatserna för att öka arbetets humankvalitet – önskvärt inte bara inom skogsbruket utan även generellt i det svenska arbetslivet – kan främjas av organisationsteoretisk förnyelse. Några tankar kring ett tidsanpassat humaniseringskoncept, som inkluderar viss språklig förnyelse, läggs fram.
|
|
| 12. |
- Ahlstrand, Roland, 1956-
(författare)
-
Digitalisering och arbetskvalitet: Två kvalitativa fallstudier inom svensk tillverkningsindustri
- 2020
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 26:1, s. 90-108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vilken betydelse har digitaliseringen för anställdas arbetskvalitet? I denna studie av två tillverkningsföretag inom svensk flygindustri visas hur detta är beroende av ledningens val av innovationsstrategi. I det ena företaget var strategin att genom digital teknik involvera flera kategorier av anställda i gemensamt beslutsfattande om konstruktioner och arbetsinstruktioner, vilket samtidigt både begränsade deras möjligheter att fatta beslut om det egna arbetet och ökade arbetstakten. I det andra företaget var strategin att genom digital teknik endast involvera en viss kategori av anställda i mer övergripande frågor, varvid en annan kategori av anställda inte bara uteslöts, utan också fick mindre beslutsutrymme när det gällde det egna arbetet.
|
|
| 13. |
- Ahlstrand, Rasmus
(författare)
-
Lägg ut! Lägg ut! : Användningen av underentreprenörer och nya former av arbetsorganisation i svensk byggindustri
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Svensk byggindustri genomgår en strukturomvandling och byggföretag väljer nuförtiden i stor utsträckning att använda sig av underentreprenörer i strävan efter organisatorisk flexibilitet. Genom etnografiska observationer och intervjuer från byggarbetsplatser analyserar jag hur arbetet organiseras inom två byggföretag och hur de resonerar i sin användning av underentreprenörer. Med utgångspunkt i organisationsteori visar jag hur nya former av arbetsorganisation och informella bemanningsstrategier såsom maskerad bemanning möjliggörs genom användandet av underentreprenörer och systemet med utstationering. Analysen visar dessutom hur maskerad bemanning bör förstås som både avsiktliga och oavsiktligt framväxande strategier.
|
|
| 14. |
- Ahnberg, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik
- 2010
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 16:3, s. 55-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt” (publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009).
|
|
| 15. |
- Alam, Moudud, et al.
(författare)
-
Sommarjobb, arbetslivserfarenhet och framtida arbetsinkomst
- 2015
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 21:4, s. 26-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- De flesta kommuner erbjuder sommarjobb till gymnasieungdomar. Vi har undersökt om denna arbetslivserfarenhet påverkar flickors framtida arbetsinkomster. Vi följde 1 447 flickor i fem till tolv år efter avslutat gymnasium. Flickorna hade under sitt första gymnasieår ansökt och slumpmässigt tilldelats sommarjobb av Falu kommun. Effekten av sommarjobbserfarenheten var positiv och betydande för dem.
|
|
| 16. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljöns många dimensioner
- 2019
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 25:1, s. 4-7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Löner och andra former av ersättningar som till exempel avtalsförsäkringar för anställda är ofta i fokus för såväl nyhetsflödet som statistik och forskning baserad på den. Regelbundet publiceras statistik om löner för olika grupper, arbetsmarknadens parter bevakar utvecklingen för egna och andra grupper, medlare arbetar för en nå lösningar och jämförelser görs av lönenivåer och andra villkor mellan länder. Officiell lönestatistik publiceras regelbundet. Den goda tillgången på statistik underlättar forskningen vad gäller löner. När det finns konflikter mellan parterna på arbetsmarknaden, blir uppmärksamheten mycket stor speciellt då inte bara de direkt involverade påverkas utan också allmänheten. Ett av många exempel är den konflikt som SAS och piloternas fackförening hade tidigare i år.
|
|
| 17. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
Att säkra arbetslivsforskning av hög relevans och kvalitet
- 2009
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 15:2, s. 55-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arbetslivsforskningen studerar frågor som är högst relevanta för samhället. Det är mycket viktigt att forskningen håller god kvalitet. Svensk arbetslivsforskning håller en god eller mycket god vetenskaplig standard och har så gjort i åtminstone ett par decennier till följd av de stora satsningar som gjorts genom åren. Sådan forskning har överförts till förändringar i arbetslivet. Medlen till denna typ av forskning har minskat de senaste åren; först med omläggningen av forskningsfinansieringen och sedan i samband med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Vi har för FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) genomfört en kartläggning och analys av utvecklingen av arbetslivsforskningen i Sverige. Denna artikel sammanfattar vår rapport till FAS.
|
|
| 18. |
- Albinsson, Gunilla, Docent, 1953-, et al.
(författare)
-
Kommunala chefers kommunikation via digitala verktyg : betydelse för arbetssituation och chefskap
- 2018
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 24:3-4, s. 26-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Att vara chef inom en kommunal förvaltning innebär att utgöra en del av kommunens multifunktionella organisering, som i stor utsträckning styrs av lagstiftning. Organisationen är skattefinansierad och förväntas beakta delvis motstridiga krav såsom transparens, representation, kontroll, medbestämmande, likabehandling, öppenhet, offentlighet samt insyn i beslutsprocesser. Positionen kan närmast beskrivas som en balansakt där chefen i sin vardagsverklighet måste förhålla sig till de olika krav och förväntningar som ställs av politiker, medborgare och medarbetare. I chefskapet ingår även intern och extern informationsöverföring och ett ständigt flöde av horisontella och vertikala interaktioner. I föreliggande studie har en multimetodisk forskningsansats tillämpats i syfte att ringa in 202 kommunala chefers kommunikation genom användandet av olika digitala verktyg. Resultatet visar att de digitala verktyg som cheferna använde i sitt arbete förenklade och effektiviserade kommunikationen inom och utanför organisationen. Ett återkommande dilemma var att cheferna hade svårt att leva upp till normen om hur en chef bör vara. Fysisk närvaro i de verksamheter som man hade ansvar för upplevdes som ouppnåeligt, men tycktes heller inte krävas av medarbetarna. Organisationens digitala arbetsmiljö blev då ett sätt för cheferna att vara tillgängliga och skapa en kollaborativ kommunikation, något som stödjer idén om ett ledarskap, präglat av support.
|
|
| 19. |
- Alfonsson, Johan, 1985
(författare)
-
Klass
- 2017
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692. ; 23:2, s. 111-115
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
- Alfonsson, Johan, 1985
(författare)
-
Permanent nykomling - Om behovsanställdas villkor
- 2015
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 21:3, s. 7-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln undersöks behovsanställdas relation till tillsvidareanställda, vilka problem som kan uppstå i relationerna mellan grupperna och hur behovsanställda bemöter dessa. Med utgång i Lysgaards teori om de underordnades arbetarkollektiv pekar resultaten på att bristande närhet, likhet och gemensam problembild bidrar till att behovsanställda hamnar utanför gemenskapen och behandlas kränkande. Tre handlingsstrategier som används för att möta problemen har identifierats. I artikeln framhålls att strategierna riskerar att reproducera situationen.
|
|
| 21. |
- Alfonsson, Johan, 1985-
(författare)
-
Rec. av Magnus Hörnqvist Klass
- 2017
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 23:2, s. 111-115
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Allvin, Michael, et al.
(författare)
-
Den utbredda flexibiliteten : ett försök att beräkna förekomsten av lågreglerade arbetsvillkor
- 2012
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Stockholm : Arbetsmarknadsstyrelsen. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 18:1, s. 9-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nästan 30 år efter det att begreppet flexibilitet i arbetslivet kom i bruk råder det fortfarande stor osäkerhet om vad begreppet innebär och hur vanligt det egentligen är. I artikeln diskuteras flexibilitet utifrån en representativ studie av den svenska arbetskraften. I studien konstateras att både traditionellt organiserade och helt fria arbeten är relativt ovanliga. Däremot är flexibla arbetsvillkor desto mer vanligt förekommande och spridda i varierande grad bland den svenska arbetskraften.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Allvin, Michael, et al.
(författare)
-
"Självständiga lärosäten": Om de förändrade villkoren för högre utbildning och universitetens normalisering
- 2011
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 17:2, s. 59-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- När den högre utbildningen avregleras får universitet och högskolor själva bestämma hur de ska organisera sin verksamhet. Det sker även i den övriga västvärlden, liksom i den övriga svenska offentliga sektorn. Frågan är dock vad ett sådant självbestämmande egentligen är värt. Avregleringen lämnar nämligen lärosätena att konkurrera med varandra på en allt snävare och alltmer standardiserad spelplan, vilket i sin tur tvingar dem till långtgående rationaliseringar och prioriteringar.
|
|
| 29. |
- Alm, Susanne
(författare)
-
En fråga om ekonomi och/ eller attityder? : Gifta mödrars vara eller inte vara på arbetsmarknaden i det sena 1960-talets Sverige
- 2020
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 26:4, s. 7-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med hjälp av tidigare outnyttjade data från 1960-talets slut undersöks kvinnors, men också deras makars, inställning till gifta mödrars förvärvsarbete vid tiden för hemmafruepokens övergång i tvåförsörjarfamilj. Sambandet mellan attityder och förvärvsarbete analyseras också. Strukturerade intervjudata från Metropolitundersökningen (n=3184) används. Resultaten visar att kvinnor med högre utbildningsnivå var mer positiva till gifta mödrars förvärvsarbete än kvinnor med lägre utbildningsnivå. Kvinnor med högre utbildningsnivå hade också större möjlighet att låta attityderna styra de egna valen, medan valen för kvinnor med lägre utbildningsnivå i större utsträckning tycktes styras av demografiska och socio-ekonomiska faktorer, såsom ålder, antalet hemmavarande barn och makens yrke.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Alvinius, Aida, 1979-, et al.
(författare)
-
Hotet mot det sociala självet till följd av covid-19 pandemin : En sonderande analys
- 2022
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 28:3-4, s. 67-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I samband med covid-19 pandemins utbredning tvingades arbetsgivare ställa om sina verksamheter. Pandemin blev en sjukvårdskatastrof men också en kris med sociala och emotionella konsekvenser för arbetstagare. Syftet med denna artikel, som har ett emotionssociologiskt perspektiv, är att sondera förekomsten av hot mot det sociala självet inom arbetslivet som tar sig uttryck i termer som signalerar skam eller skamrelaterade känslor och beteenden, som kan kopplas till pandemin. Hotet mot det sociala självet kan vara avsiktligt eller oavsiktligt och bestå av beteenden och gester som upplevs som nedsättande och i termer av mobbning, kränkningar, förödmjukelser, trakasserier eller organisatoriska ingrepp och förändringar.
|
|
| 33. |
- Alvinius, Aida, Docent, 1979-, et al.
(författare)
-
Hotet mot det sociala självet till följd av covid-19 pandemin - en sonderande analys
- 2022
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 28:3-4, s. 67-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In connection with the Covid-19 pandemic, employers were forced to change their behavior and adjust to new working life challenges. Firstly, the pandemic became a healthcare disaster and secondly a crisis with social and emotional consequences for workers. The purpose of this article is to investigate the presence of threats to the social self in the working life context. We are looking for shame or shame-related feelings and behaviors, which can be linked to the pandemic. The threat to the social self can be intentional or unintentional and consist of behaviors and gestures that are perceived as derogatory and in terms of bullying, violations, humiliations, harassment or organizational changes.
|
|
| 34. |
- Alvinius, Aida, Docent, 1979-, et al.
(författare)
-
Prekariserande arbetsförhållanden? : En kvalitativ studie om upplevda negativa organisatoriska arbetsvillkor inom barnomsorgen
- 2020
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 26:4, s. 46-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna kvalitativa studie var att få djupare förståelse för förskollärarnas och barnskötarnas upplevda organisatoriska arbetsvillkor så som de beskrevs i vittnesmålen i den 689-sidor långa förskoleuppropet #pressatläge. Studien baserades på anonymiserade vittnesmål från personal i barnomsorgen från hela Sverige. Analysen av datamaterialet resulterade i tre huvudsakliga teman: a) prekariserande arbetsförhållanden, b) förskolemiljön som en krisplats och c) barns utsatthet nu och i framtiden. Slutsatsen av studien visar att konsekvenser av dåliga arbetsvillkor i en kvinnodominerad yrkesgrupp är kortsiktiga i form av psykisk ohälsa men också långsiktiga vad gäller barnens bästa och verksamhetens framtida utveckling.
|
|
| 35. |
- Andersson Joona, Pernilla, et al.
(författare)
-
Etableringsreformens effekter på integrationen av nyanlända
- 2017
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 23:1, s. 25-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Etableringsreformen genomfördes under 2010 av den förra regeringen för att underlätta och påskynda integrationen av nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Reformen innebar att ansvaret för de nyanländas etablering överfördes från kommunerna till Arbetsförmedlingen. I den här artikeln analyserar vi reformens effekter på de nyanländas sysselsättning, löneinkomster och deltagande i utbildning ett, två och tre år efter beviljat uppehållstillstånd på basis av registerdata från SCB över samtliga nyanlända.
|
|
| 36. |
- Andersson, Peter, 1976, et al.
(författare)
-
Riskbedömning i engelsk och svensk arbetsmiljörätt: vad kan covid-19 lära oss?
- 2023
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 29:1, s. 8-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Covid-19 har aktualiserat hur samhället bedömer och reagerar på hälsorisker i arbetet. I Sverige ska som utgångspunkt alla risker undanröjas, medan risker i England ska undvikas om det är rimligt genomförbart. Riskbedömningar har en förebyggande funktion men har också kommit att fungera som ett skydd för arbetsgivare. I artikeln undersöks ansvarets omfattning, relevanta riskfaktorer och de roller som spelas av offentliga tillsynsorgan och andra aktörer.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Andersson-Stråberg, Teresia, et al.
(författare)
-
Att få vad man förtjänar : Rättviseupplevelser i samband med individuell lönesättning.
- 2005
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692. ; 11:2, s. 93-107
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har individuell lön haft ett påtagligt genombrott inom den offentliga sektorn sedan början av 1990-talet. Den grundläggande tanken är att individuell lön ska leda till ökad arbetsprestation, men för att detta lönesystem ska fungera som styrmedel måste de anställda acceptera kriterierna för fördelningen av lönemedel och uppleva att lönesättningen sker på ett rättvist sätt. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som kan bidra till individers upplevelser av rättvisa i lönesättningsprocessen. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att det är arbetsklimat (t ex återkoppling på arbetsresultat) och lönefaktorer (t ex kännedom om lönekriterier och jämställdhet i lönefrågor) som har störst betydelse. Däremot tycks bakgrundsfaktorer och personlighet vara av marginell betydelse för individers upplevelser av lönerättvisa.
|
|
| 39. |
- Andrén, Thomas, 1967-
(författare)
-
Inkomstförsäkringars effekt på arbetslöshet och matchning
- 2015
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad, Sweden : Karlstad University. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 21:1, s. 54-71
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inkomsttaket i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen är idag så lågt att få individer erhåller 80 procent av tidigare lön. Det har drivit fram alternativa lösningar för inkomstbortfall vid arbetslöshet där fackförbunden idag erbjuder sina medlemmar kompletterande kollektiva inkomstförsäkringar med högre inkomsttak. I den här artikeln undersöks dels om dessa försäkringar är associerade med längre arbetslöshetsperioder, dels om sannolikheten för återfall i nya ersättningsperioder påverkas.
|
|
| 40. |
- Annell, Stefan, et al.
(författare)
-
Lämna yrket eller stanna kvar? En studie om nya poliser
- 2019
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 25:2, s. 6-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie undersöker vilka faktorer som bidrar till att yngre poliser i Sverige väljer att lämna yrket. Studien följer en kohort (N=717) av yngre poliser. Data från antagningen till polisutbildningen (T1-2008), efter ett års arbete (T2-2011) och efter sju års arbete (T3-2017) används för statistiska analyser baserade på en bred uppsättning variabler. Resultaten visar att förhållandevis få poliser lämnat yrket (7,4%) och att det finns få skillnader mellan de som stannat respektive lämnat yrket. Låg organisationssamhörighet efter ett års arbete var den enskilt starkaste prediktorn av frivillig uppsägning. Åtgärder som stärker organisationssamhörigheten tidigt i karriären bör därför prioriteras.
|
|
| 41. |
- Arnesson, Kerstin, et al.
(författare)
-
”Man får inte ta någon genväg in i konsultarbetet”
- 2023
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 29:2, s. 26-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln fördjupas kunskapen om den privata konsultens väg in i arbetet som konsult, tiden som konsult och väg ut mot andra uppdrag. Resultatet visar att vägen in och vägen ut, utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv, vilar på samma restriktioner, det vill säga brist på makt och inflytande och krav på samordning. Tilläggas kan en önskan om frihet som sedan övergår till en längtan efter trygga anställningsvillkor. För studiens respondenter blev tiden som konsult ett tillfälligt mellanrum och det är viktigt att det blir så även för socialförvaltningar. Risken finns dock att det blir en mer permanent lösning på svåra situationer.
|
|
| 42. |
- Arnesson, Kerstin, 1958-, et al.
(författare)
-
”Man får inte ta någon genväg in i konsultarbetet” : En studie om privata konsulter som genomför barnavårdutredningar vid svenska socialförvaltningar
- 2023
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - : Karlstad University and University of Gothenburg. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 29:2, s. 26-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln fördjupas kunskapen om den privata konsultens väg in i arbetet som konsult, tiden som konsult och väg ut mot andra uppdrag. Resultatet visar att vägen in och vägen ut, utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv, vilar på samma restriktioner, det vill säga brist på makt och inflytande och krav på samordning. Tilläggas kan en önskan om frihet som sedan övergår till en längtan efter trygga anställningsvillkor. För studiens respondenter blev tiden som konsult ett tillfälligt mellanrum och det är viktigt att det blir så även för socialförvaltningar. Risken finns dock att det blir en mer permanent lösning på svåra situationer.
|
|
| 43. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Arbetsuppdrag och återhämtning i välfärdstjänstearbete
- 2015
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 21:2, s. 7-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.
|
|
| 44. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Arbetsuppdrag och återhämtning i välfärdstjänstearbete
- 2015
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 21:2, s. 7-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.
|
|
| 45. |
- Aronsson, Gunnar, 1943-, et al.
(författare)
-
Etiska dilemman får cheferi nom socialtjänsten att sluta sin anställning
- 2021
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 27:4, s. 33-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna enkätstudie undersöktes krav – kontroll och stödfaktorers betydelseför att chefer inom socialtjänsten lämnar sin anställning. Person – rollkonflikt som etisk konflikt mellan egna värderingar och krav i arbetsrollen, emotionell utmattning samt ålder framkom som signifikanta prediktorer för att ha slutat vid uppföljning efter ett år. Samma prediktorer framkom för intention att sluta plus chefsstöd medan ålder bortföll. En slutsats är att identifiering av etiska dilemman och bättre stöd i svåra beslutssitutioner kan minska andelen som överväger lämna sin chefsbefattning. Att kunna hantera dilemman har betydelse för hela verksamheten och potentiellt även för medborgarnas tillit till socialtjänsten.
|
|
| 46. |
- Aronsson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Illegitima arbetsuppgifter och identitet - En introduktion
- 2016
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 22:3/4, s. 28-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Stressreaktioners styrka beror inte bara på hur mycket och hur ofta människor arbetar utan hör även samman med ett arbetsuppdrags sociala innebörd. Forskningen om illegitima arbetsuppgifter och stress inkluderar denna sociala aspekt, vilken antas vara relaterad till individens självuppfattning och identitet. I artikeln introduceras en modell om illegitima uppgifter som identitetsrelevanta stressorer. Dessutom redovisas en empirisk studie av tre yrkesgrupper kring sambandet mellan identitetsrelevanta stressorer och ohälsoreaktioner.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Aronsson, Gunnar
(författare)
-
Recension av boken Vad är arbetsvetenskap? En introduktion av Gunnar Gillberg, Erik Ljungar, Anna Peixoto och Jonas Axelsson (red.)
- 2020
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 26:4, s. 81-84
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Samtidigt som det pågår en inre specialisering i de ”gamla” disciplinerna fysiologi, psykologi och sociologi uppstår nya vetenskaper som syftar till att integrera och tillämpa de gamla disciplinernas fynd och kunskapsmassa. Arbetsvetenskapen etablerar sig på 1970-talet när det inom andra envetenskapliga discipliner utvecklats kunskapsmassor som kan sammanföras och få synergieffekter av både praktisk och teoretisk art. Jag ser Arbetsvetenskap som en sådan nödvändig skapelse som tillvaratar enskilda discipliners forskningsrön och för samman dem till praktikrelevant kunskap för tillämpning i ett mångfacetterat arbetsliv med mycket olika verksamheter, organisationsmodeller och arbetsvillkor. Det är med sådana glasögon jag börjar läsa boken Arbetsvetenskap – en introduktion.
|
|
| 49. |
- Arvidson, Markus, et al.
(författare)
-
Lojalitetens sociala former - Om lojalitet och arbetsliv
- 2014
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 20:1, s. 55-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I följande artikel görs en teoretisk utveckling av begreppet lojalitet. Begreppet används idag på ett common sense-artat sätt och därmed riskerar begreppet att få bristfällig förklaringskraft. Till exempel betonas alltför ofta vertikala relationer med hjälp av begreppet. I artikeln presenteras fyra sociala lojalitetsformer i syfte att frambringa ett skarpare lojalitetsbegrepp som kan användas inom exempelvis arbetslivsforskningen.
|
|
| 50. |
- Arvidson, Markus
(författare)
-
Socialitet i arbetslivet
- 2022
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 28:1, s. 88-90
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
