| 1. |
- Ahlberg, Kerstin
(författare)
-
Vad är ”bestämmelser som rör ordre public”? : En kommentar till domen i målet C-319/06 Kommissionen mot Luxemburg
- 2008
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; 11:4, s. 1059 – 1065-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan EG-domstolen i målen Laval och Rüffert dragit upp strikta gränser för vad medlemsstaterna får kräva av utländska företag enligt utstationeringsdirektivets huvudregel, riktas uppmärksamheten på vad som ligger i möjligheten att göra förbehåll för regler som rör ordre public. Med domen den 19 juni 2008 i målet C- 319/06, Kommissionen mot Luxemburg, hade EG-domstolen för första gången anledning att mer utförligt uttala sig om bestämmelsens innebörd – eller kanske snarare om vad den inte innebär.
|
|
| 2. |
- Ahlberg, Kerstin, 1947-
(författare)
-
Även sociala kriteerier kan beaktas vid tilldelning av offentliga kontrakt
- 2012
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; 15:4, s. 688-695
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Provinsen Noord Holland gjorde det mesta fel när den ville upphandla kaffe, te och andra produkter som kom från ekologiskt jordbruk och rättvis handel, och det är föga förvånande att Nederländerna dömdes för fördragsbrott när EU-domstolen i maj avgjorde mål C-368/10 Kommissionen mot Nederländerna. Men samtidigt gjorde domstolen uttalanden om innebörden av EUs upphandlingsdirektiv som går Europeiska kommissionen emot i en av dess hjärtefrågor, och som ger nya argument åt upphandlande myndigheter som vill ta sociala hänsyn när de värderar vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt.
|
|
| 3. |
- Andersson, Torbjörn
(författare)
-
Vid pärleporten eller Styx?
- 1999
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Juridiska Institutionen, Stockholms Universitet. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 213-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Arvidsson, Ylva, 1976-
(författare)
-
Statlig styrning av svensk miljötillsyn : Som man frågar får man svar
- 2008
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 378-396
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är möjligt att analysera statlig styrning av svensk miljötillsyn på olika sätt. I artikeln presenteras en analysmodell som utgår från fyra olika delfrågor.Den första delfrågan är vad som kan motivera statlig styrning av svensk miljötillsyn. Delfråga två är vad som kan avses med sådan styrning, det vill säga hur företeelsen kan definieras. En tredje delfråga är hur statlig styrning av svensk miljötillsyn kan utformas och utövas. Den fjärde delfrågan handlar om hur konsekvenserna av styrningen kan bedömas.Det är en del av analysmodellen att dess fyra delfrågor undersöks utifrån tre olika perspektiv. Betydelsen av om förd argumentation utgår från ett demokratiskt, ekologiskt eller ekonomiskt perspektiv synliggörs. Som man frågar får man i regel svar.Tillämpningen av analysmodellen lyfter fram styrningsfrågans komplexitet och betydelsen av olika perspektiv. Den bidrar därmed till en fördjupad förståelse av statlig styrning av svensk miljötillsyn. Det blir enklare att förhålla sig till och utöva styrningen.EU-samarbetet och EG-rätten har ett stort och ökande inflytande på motiv, definitioner, tillämpning och konsekvensbedömningar avseende statlig styrning av svensk miljötillsyn. Styrningen är inte längre en enbart nationell fråga, utan den är i ökande grad en europeisk angelägenhet.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Bastidas Venegas, Vladimir, 1974-
(författare)
-
Autonomi och begreppet företag inom EU:s konkurrensrätt
- 2013
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Juridiska Institutionen, Stockholms Universitet. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :1, s. 59-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Bastidas Venegas, Vladimir, Associate professor/Docent, 1974-
(författare)
-
Market Power In Eu Antitrust Law And State Aid Law
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 281-298
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Behrendt Jonsson, Britta, 1973-
(författare)
-
EIOPA's guidelines and recommendations : mere proposals or some kind of binding law?
- 2014
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 266-288
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) was established with the task of coordinating the supervisory activities of the national insurance regulators in the EU member states. EIOPA has a significant role in developing the Solvency II system for insurance regulation. One of its tasks is to issue guidelines and recommendations addressed to national supervisors and/or insurance undertakings. This paper examines the legal character of EIOPA’s guidelines and recommendations. After a presentation of the legal framework concerning guidelines, the scope of EIOPA’s competences to issue guidelines is analysed. Against this background, the paper examines whether guidelines constitute binding rules. A critical assessment of existing legal doctrine forms the starting point for a situation-based analysis from an addressee’s perspective. It is suggested that depending both on the content of the guideline and, for insurance undertakings, on the statement given by the competent national supervisor whether a guideline enjoys a presumption of being correct and binding or whether compliance is in the addressee’s discretion.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Bergström, Carl Fredrik, 1965-, et al.
(författare)
-
Lissabonfördraget : hur ändras EU?
- 2008
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :1, s. 32-71
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Bogojevic, Sanja
(författare)
-
CJEU, can you hear me? Access to justice in environmental matters
- 2013
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722. ; 16:3, s. 728-740
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Over the years, much ink has been spilled in the debate on standing of NGOs before the EU courts. This issue has been the object of particular consideration following the ruling in the Greenpeace case where the General Court denied the NGO in question standing on the basis that it did not ‘adduce any special circumstances to demonstrate the individual interest of their members’. Considering that environmental NGOs tend to represent the interests of society as a whole, or that of the environment in particular, imposing this kind of conditioning seems unreasonable. Indeed, this judgment, coupled with the more general case law on standing of non-privileged applicants, ignited fierce criticism of the judiciary’s narrow interpretation of the standing provisions, covering also debates on possible treaty amendments that could lead to more lenient judicial interpretation, as well reasons as to why no such reforming action is required. Several decades have passed since these discussions first took the centre stage of EU law forums – so why revisit them here? To start with, a number of things have changed following the initial debate on standing of environmental NGOs. First, there has been a Treaty amendment that modifies the standing test. The question that arises is to what extent the new treaty provisions – codified in Article 263(4) TFEU – and the EU Courts’ interpretation thereof, alter the standing requirement of non-privileged litigants. Moreover, in 2005, the Århus Convention – an international instrument on the access to information, public participation in decision-making and access to justice in environmental matters – was adopted in the EU legal order. In this context, the so called Århus Regulation – Regulation No 1367/2006 – is of particular importance, as it allows certain NGOs initiate proceedings before the EU courts against acts and decisions of EU institutions and bodies. The degree to which this implementing body of international law has managed to broaden the judicial road of NGOs to the EU Courts is another question worthy of anew analysis.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Byström, Maria
(författare)
-
Slaget om Mullaghmore
- 2000
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Juridiska Institutionen, Stockholms Universitet. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 193-208
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-, et al.
(författare)
-
A short genealogy of risk and trust in EU law
- 2022
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - : Stockholm Law Faculty's Trust Fund for Publications. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :4, s. 515-532
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main objective of the proposed AI Act seems to be the regulation of AI systems in a way that enables society to reap the benefits of this new technology while simultaneously ensuring that the protection of fundamental rights and interests of individuals is upheld. In order to do this, the proposal and the texts that led to the proposal2 have focused on two main notions: Risk and trust. This article is part of our ongoing research on regulating AI and is an attempt to broaden our understanding with regard to the concepts of risk and trust. However, it is not the purpose of this article to dive into the legal meaning of these two concepts. We merely want to understand what role risk and trust has played until now in EU law by examining how often and in what context they have appeared in European secondary legislation, hereby creating a starting point for further research. We will therefore try to delineate a short genealogy of these two notions in the context of EU law, starting with the concept of trust and continuing with the concept of risk.
|
|
| 50. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-
(författare)
-
Det europarättsliga privatlivsskyddet i svensk rätt : en lägesinventering
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 199-210
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är nu 67 år sedan Sverige ratificerade den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) och 24 år sedan inträdet i den Europeiska unionen (EU). Med dessa gemensamma europeiska traditioner och de decennier som passerat tillkommer såväl nya samhällstendenser som internationella förpliktelser i den svenska kontexten. På vissa rättsområden har implementeringen av de europeiska regelverken varit snabbare och på vissa långsammare. Ett område som länge varit i skymundan är, som bekant, det svenska skyddet för den personliga integriteten eller privatlivet. I denna artikel ska mötet mellan konventionsrätten, EU-rätten och det svenska privatlivsskyddet diskuteras översiktligt. På vilka sätt har våra rättsliga utgångspunkter påverkats av EKMR och EU-rätten, och kan vi idag sägas uppfylla våra skyldigheter att säkerställa ett effektivt integritetsskydd? Frågorna behandlas särskilt ur skadeståndsrättslig synvinkel. Artikeln inleds med en presentation av de relevanta bestämmelserna, varefter den traditionella svenska hållningen till privatlivsskyddet analyseras. På detta följer en beskrivning av konventionsrättens påverkan på skadeståndsrätten, och därefter förs resonemang kring implementeringen av EU:s dataskyddsdirektiv. Avslutningsvis diskuteras de förändringar och utmaningar som 2018 års dataskyddsförordning aktualiserar.
|
|
