| 1. |
- Ahlberg, Kerstin
(författare)
-
Vad är ”bestämmelser som rör ordre public”? : En kommentar till domen i målet C-319/06 Kommissionen mot Luxemburg
- 2008
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; 11:4, s. 1059 – 1065-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan EG-domstolen i målen Laval och Rüffert dragit upp strikta gränser för vad medlemsstaterna får kräva av utländska företag enligt utstationeringsdirektivets huvudregel, riktas uppmärksamheten på vad som ligger i möjligheten att göra förbehåll för regler som rör ordre public. Med domen den 19 juni 2008 i målet C- 319/06, Kommissionen mot Luxemburg, hade EG-domstolen för första gången anledning att mer utförligt uttala sig om bestämmelsens innebörd – eller kanske snarare om vad den inte innebär.
|
|
| 2. |
- Ahlberg, Kerstin, 1947-
(författare)
-
Även sociala kriteerier kan beaktas vid tilldelning av offentliga kontrakt
- 2012
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; 15:4, s. 688-695
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Provinsen Noord Holland gjorde det mesta fel när den ville upphandla kaffe, te och andra produkter som kom från ekologiskt jordbruk och rättvis handel, och det är föga förvånande att Nederländerna dömdes för fördragsbrott när EU-domstolen i maj avgjorde mål C-368/10 Kommissionen mot Nederländerna. Men samtidigt gjorde domstolen uttalanden om innebörden av EUs upphandlingsdirektiv som går Europeiska kommissionen emot i en av dess hjärtefrågor, och som ger nya argument åt upphandlande myndigheter som vill ta sociala hänsyn när de värderar vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt.
|
|
| 3. |
- Andersson, Torbjörn
(författare)
-
Vid pärleporten eller Styx?
- 1999
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Juridiska Institutionen, Stockholms Universitet. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 213-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Arvidsson, Ylva, 1976-
(författare)
-
Statlig styrning av svensk miljötillsyn : Som man frågar får man svar
- 2008
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 378-396
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är möjligt att analysera statlig styrning av svensk miljötillsyn på olika sätt. I artikeln presenteras en analysmodell som utgår från fyra olika delfrågor.Den första delfrågan är vad som kan motivera statlig styrning av svensk miljötillsyn. Delfråga två är vad som kan avses med sådan styrning, det vill säga hur företeelsen kan definieras. En tredje delfråga är hur statlig styrning av svensk miljötillsyn kan utformas och utövas. Den fjärde delfrågan handlar om hur konsekvenserna av styrningen kan bedömas.Det är en del av analysmodellen att dess fyra delfrågor undersöks utifrån tre olika perspektiv. Betydelsen av om förd argumentation utgår från ett demokratiskt, ekologiskt eller ekonomiskt perspektiv synliggörs. Som man frågar får man i regel svar.Tillämpningen av analysmodellen lyfter fram styrningsfrågans komplexitet och betydelsen av olika perspektiv. Den bidrar därmed till en fördjupad förståelse av statlig styrning av svensk miljötillsyn. Det blir enklare att förhålla sig till och utöva styrningen.EU-samarbetet och EG-rätten har ett stort och ökande inflytande på motiv, definitioner, tillämpning och konsekvensbedömningar avseende statlig styrning av svensk miljötillsyn. Styrningen är inte längre en enbart nationell fråga, utan den är i ökande grad en europeisk angelägenhet.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Bastidas Venegas, Vladimir, 1974-
(författare)
-
Autonomi och begreppet företag inom EU:s konkurrensrätt
- 2013
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Juridiska Institutionen, Stockholms Universitet. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :1, s. 59-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Bastidas Venegas, Vladimir, Associate professor/Docent, 1974-
(författare)
-
Market Power In Eu Antitrust Law And State Aid Law
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 281-298
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Behrendt Jonsson, Britta, 1973-
(författare)
-
EIOPA's guidelines and recommendations : mere proposals or some kind of binding law?
- 2014
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 266-288
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) was established with the task of coordinating the supervisory activities of the national insurance regulators in the EU member states. EIOPA has a significant role in developing the Solvency II system for insurance regulation. One of its tasks is to issue guidelines and recommendations addressed to national supervisors and/or insurance undertakings. This paper examines the legal character of EIOPA’s guidelines and recommendations. After a presentation of the legal framework concerning guidelines, the scope of EIOPA’s competences to issue guidelines is analysed. Against this background, the paper examines whether guidelines constitute binding rules. A critical assessment of existing legal doctrine forms the starting point for a situation-based analysis from an addressee’s perspective. It is suggested that depending both on the content of the guideline and, for insurance undertakings, on the statement given by the competent national supervisor whether a guideline enjoys a presumption of being correct and binding or whether compliance is in the addressee’s discretion.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Bergström, Carl Fredrik, 1965-, et al.
(författare)
-
Lissabonfördraget : hur ändras EU?
- 2008
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :1, s. 32-71
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Byström, Maria
(författare)
-
Slaget om Mullaghmore
- 2000
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Juridiska Institutionen, Stockholms Universitet. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 193-208
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-, et al.
(författare)
-
A short genealogy of risk and trust in EU law
- 2022
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - : Stockholm Law Faculty's Trust Fund for Publications. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :4, s. 515-532
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main objective of the proposed AI Act seems to be the regulation of AI systems in a way that enables society to reap the benefits of this new technology while simultaneously ensuring that the protection of fundamental rights and interests of individuals is upheld. In order to do this, the proposal and the texts that led to the proposal2 have focused on two main notions: Risk and trust. This article is part of our ongoing research on regulating AI and is an attempt to broaden our understanding with regard to the concepts of risk and trust. However, it is not the purpose of this article to dive into the legal meaning of these two concepts. We merely want to understand what role risk and trust has played until now in EU law by examining how often and in what context they have appeared in European secondary legislation, hereby creating a starting point for further research. We will therefore try to delineate a short genealogy of these two notions in the context of EU law, starting with the concept of trust and continuing with the concept of risk.
|
|
| 46. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-
(författare)
-
Det europarättsliga privatlivsskyddet i svensk rätt : en lägesinventering
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 199-210
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är nu 67 år sedan Sverige ratificerade den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) och 24 år sedan inträdet i den Europeiska unionen (EU). Med dessa gemensamma europeiska traditioner och de decennier som passerat tillkommer såväl nya samhällstendenser som internationella förpliktelser i den svenska kontexten. På vissa rättsområden har implementeringen av de europeiska regelverken varit snabbare och på vissa långsammare. Ett område som länge varit i skymundan är, som bekant, det svenska skyddet för den personliga integriteten eller privatlivet. I denna artikel ska mötet mellan konventionsrätten, EU-rätten och det svenska privatlivsskyddet diskuteras översiktligt. På vilka sätt har våra rättsliga utgångspunkter påverkats av EKMR och EU-rätten, och kan vi idag sägas uppfylla våra skyldigheter att säkerställa ett effektivt integritetsskydd? Frågorna behandlas särskilt ur skadeståndsrättslig synvinkel. Artikeln inleds med en presentation av de relevanta bestämmelserna, varefter den traditionella svenska hållningen till privatlivsskyddet analyseras. På detta följer en beskrivning av konventionsrättens påverkan på skadeståndsrätten, och därefter förs resonemang kring implementeringen av EU:s dataskyddsdirektiv. Avslutningsvis diskuteras de förändringar och utmaningar som 2018 års dataskyddsförordning aktualiserar.
|
|
| 47. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-
(författare)
-
Effektiva, proportionerliga, avskräckande? : Sanktionsavgifter enligt dataskyddsförordningen i svensk praxis
- 2021
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :4, s. 597-612
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den kanske mest omtalade nyheten inför dataskyddsförordningens ikraftträdande i maj 2018 var sanktionsavgifterna. Bland personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden var avgifterna även det mest skräckinjagande med förordningen, eftersom de kan uppgå till mycket höga belopp. Därigenom utgör de en tydlig manifestation av förordningens syfte att skärpa personuppgiftsregleringen i EU. Den nya regleringen har nu varit i kraft i drygt tre år och tiden börjar bli mogen för en första granskning av om de administrativa sanktionsavgifterna kan anses fylla den önskade funktionen. I denna artikel ges en översikt och utvärdering av den praxis kring sanktionsavgifter som hunnit bildas hos den svenska tillsynsmyndigheten IMY (Integritetsskyddsmyndigheten; tidigare Datainspektionen). Vilka hållpunkter finns för att avgöra om sanktionsavgifter ska åläggas och för att bestämma deras storlek? Kan avgifterna i svenskt sammanhang anses uppfylla EU-mantrat om att vara effektiva, proportionerliga och avskräckande?
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Darpö, Jan, 1952-
(författare)
-
Bara en liten skalbagge i en polsk skog? : Om C-441/17 Białowieża och EU-domstolens nyfunna möjlighet att beivra domstolstrots
- 2018
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; 4, s. 687-694
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I massmedia har målet om avverkningarna i urskogen Białowieża beskrivits med ord som ”seger i EU-domstolen för naturvården” eller ”skalbaggar stoppar avverkningarna av Europas sista urskog”. Det är riktigt att EU-domstolen (EUD) slagit ned på Polens omfattande avverkningar i området till förmån för alla sällsynta kryp, fåglar och andra skyddsvärda arter men det är inte därför som målet är intressant för en vidare krets av ERTs läsare. Sakligt sett är det ett ganska ordinärt fall där en medlemsstat först har pekat ut ett område som Natura 2000, men sedan efter några år vidtagit en rad åtgärder som kan skada de skyddsvärda intressena där utan att göra den konsekvensbedömning som krävs enligt EUs art- och habitatdirektiv (92/43/EEG, AHD). Det uppmärksammades av EU-kommissionen som inledde ett överträdelseärende som sedermera resulterade i att domstolen i Luxemburg ansåg att Polen bryter mot EU-rätten. Sådana mål finns det många av och just det här sticker inte ut i något särskilt avseende, förutom då kanske att domen är så förtvivlat lång (269 punkter, alltså betydligt längre än ”klassikerna” på området[1]). Det som gör domen intressant ur ett allmänt EU-rättsligt perspektiv är att här använder sig EUD för första gången av de interna domstolsreglerna för att slå ned på något som man uppfattar som domstolstrots. Även domstolens hänvisning till försiktighetsprincipen i ett beslut om interimistiska ingripanden är nydanande, liksom fördelningen av bevisbördan mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten
|
|
| 50. |
|
|
